{"id":5190,"date":"2023-10-09T22:49:01","date_gmt":"2023-10-09T21:49:01","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5190"},"modified":"2024-12-10T01:16:41","modified_gmt":"2024-12-10T00:16:41","slug":"mammografi","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/mammografi\/","title":{"rendered":"Mammografi"},"content":{"rendered":"<p>I Sverige \u00e4r br\u00f6stcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor d\u00e4r <span style=\"color: #008080;\">2020<\/span> inrapporterades <span style=\"color: #008080;\">11.428 nya fall<\/span> till det svenska nationella cancerregistret. Av dessa var <span style=\"color: #008080;\">96 m\u00e4n<\/span>. <span style=\"color: #008080;\">2022<\/span> inrapporterades <span style=\"color: #008080;\">8.523<\/span> ny br\u00f6stcancerfall varav <span style=\"color: #008080;\">57<\/span> var m\u00e4n. S\u00f6dra delarna av Sverige har fler fall av br\u00f6stcancer \u00e4n de nordliga delarna av landet. I hela v\u00e4rlden inrapporterades <span style=\"color: #008080;\">2,3 miljoner<\/span> ny fall av br\u00f6stcancer under 2020.<br \/>\n2020 avled <span style=\"color: #008080;\">1.330 kvinnor<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">4 m\u00e4n<\/span> i sviterna efter br\u00f6stcancer.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Var 10&#8217;e kvinna<\/span> kommer att drabbas av n\u00e5gon form av br\u00f6stcancer under sitt liv. <span style=\"color: #008080;\">122.166 kvinnor<\/span> levde 2021 som har eller tidigare har haft br\u00f6stcancer<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"1\" data-mfn-post-scope=\"0000000072adbf3d000000006284918e_5190\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-1\">1<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-1\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"1\"><span style=\"color: #993300;\">Statistik Cancerfonden, 2024.<\/span><\/span>.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_8675\" aria-describedby=\"caption-attachment-8675\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_screen_lateral_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-8675\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_screen_lateral_1-115x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"196\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_screen_lateral_1-115x150.jpg 115w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_screen_lateral_1-230x300.jpg 230w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_screen_lateral_1-536x700.jpg 536w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_screen_lateral_1.jpg 613w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8675\" class=\"wp-caption-text\">Mammografi sidobild (screening)<\/figcaption><\/figure>\n<p>Vid <span style=\"color: #008080;\">palpabel fynd<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(suspekt kn\u00f6l)<\/span> i br\u00f6stet utg\u00f6r mammografering f\u00f6rstahandsval vid utredning och diagnostik. Kvinnor <span style=\"color: #008080;\">\u00f6ver 30<\/span> \u00e5r eller <span style=\"color: #008080;\">kvinnor med riskfaktorer<\/span>, s\u00e5 som familj\u00e4r cancerrisk, har kriterier f\u00f6r en utredning enligt <span style=\"color: #008080;\">SVF<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"2\" data-mfn-post-scope=\"0000000072adbf3d000000006284918e_5190\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-2\">2<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-2\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"2\"><span style=\"color: #993300;\">SVF \u00e4r ett arbetss\u00e4tt som \u00e5terfinns inom sjukv\u00e5rden i hela Sverige. Detta arbetss\u00e4tt ska bidra till att snabba upp v\u00e5rdprocessen d\u00e4r d\u00e5 patienten inte ska beh\u00f6va v\u00e4nta p\u00e5 utredning, provtagning, r\u00f6ntgen, operation, mm. SVF-patienter g\u00e5r s\u00e5 att s\u00e4ga f\u00f6re i den normala v\u00e5rdk\u00f6n inom sjukv\u00e5rden.<\/span><\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(standardiserat v\u00e5rdf\u00f6rlopp)<\/span> vilket inneb\u00e4r en snabb kedja av utredningar och behandlingar.<br \/>\nEnbart vag misstanke p\u00e5 en f\u00f6r\u00e4ndring i br\u00f6stet b\u00f6r ocks\u00e5 f\u00f6ranleda en bilddiagnostisk utredning dock utan SVF s\u00e5 vida patienten inte tillh\u00f6r n\u00e5gon riskgrupp.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Riskfaktorer f\u00f6r br\u00f6stcancer<\/span>:<\/p>\n<ul>\n<li>Kvinna.<\/li>\n<li>\u00d6kad \u00e5lder.<\/li>\n<li>Tidigare br\u00f6stsjukdom.<\/li>\n<li>Hereditet <span style=\"font-size: 10pt;\">(familj\u00e4r br\u00f6stcancer)<\/span>.<\/li>\n<li>\u00d6vervikt <span style=\"font-size: 10pt;\">(efter menopausen)<\/span>.<\/li>\n<li>R\u00f6kning.<\/li>\n<li>Alkohol.<\/li>\n<li>Tidigare radioaktiv bestr\u00e5lning.<\/li>\n<li>Br\u00f6stt\u00e4thet.<\/li>\n<li>\u00c4ldre P-piller <span style=\"font-size: 10pt;\">(ej nyare varianter)<\/span>.<\/li>\n<\/ul>\n<p>F\u00f6r k\u00e4nnbara f\u00f6r\u00e4ndringar i br\u00f6sten hos yngre <span style=\"font-size: 10pt;\">(&lt;30\u00e5r)<\/span> kvinnor <span style=\"font-size: 10pt;\">(utan familj\u00e4r cancerrisk)<\/span> b\u00f6r en benign f\u00f6r\u00e4ndring i f\u00f6rsta hand \u00f6verv\u00e4gas d\u00e5 br\u00f6stcancer i denna m\u00e5lgrupp \u00e4r h\u00f6gst ovanlig. Har dessa patienten vaga symtom som inte klart misst\u00e4nkligg\u00f6r en malignitet kan dessa patienter utredas utan skyndsamhet. <span style=\"color: #008080;\">Unga kvinnor<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(&lt;25\u00e5r)<\/span> b\u00f6r i f\u00f6rsta hand unders\u00f6kas med ultraljud. Kvinnor mellan 25-30 \u00e5r kan mammograferas men d\u00e5 helst med reducerat antal r\u00f6ntgenbilder.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_8778\" aria-describedby=\"caption-attachment-8778\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_cancer_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-8778\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_cancer_1-130x150.jpg\" alt=\"Mammografi malign f\u00f6rt\u00e4tning\" width=\"150\" height=\"173\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_cancer_1-130x150.jpg 130w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_cancer_1-260x300.jpg 260w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_cancer_1-607x700.jpg 607w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_cancer_1.jpg 650w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8778\" class=\"wp-caption-text\">Mammografi malign f\u00f6rt\u00e4tning v\u00e4nster br\u00f6st<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Orsaker<\/span> till br\u00f6stcancer har en sv\u00e5r och sn\u00e5rig etiologi d\u00e4r enstaka eller flera samband mellan olika faktorer ska uppfyllas f\u00f6r att en kvinna ska riskera drabbas av br\u00f6stcancer. Faktorer som p\u00e5verkar utveckling av br\u00f6stcancer \u00e4r s\u00e5v\u00e4l <span style=\"color: #008080;\">\u00e4rftliga<\/span> faktorer som en <span style=\"color: #008080;\">milj\u00f6p\u00e5verkan<\/span> och kvinnans <span style=\"color: #008080;\">livsstil<\/span>. Generellt, oavsett andra riskfaktorer, anses att en <span style=\"color: #008080;\">mycket t\u00e4t br\u00f6stv\u00e4vnad<\/span> \u00f6kar risken f\u00f6r br\u00f6stcancer <span style=\"color: #008080;\">4-5 g\u00e5nger<\/span> j\u00e4mf\u00f6rt med kvinnor som har br\u00f6st med mindre t\u00e4t br\u00f6stv\u00e4vnad.<\/p>\n<p>De kvinnliga <span style=\"color: #008080;\">k\u00f6nshormonerna<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(\u00f6strogen, progesteron)<\/span> har en kraftigt stimulerande effekt p\u00e5 br\u00f6stk\u00f6rtlarna och har h\u00f6gst effekt p\u00e5 kroppen under senare delen av en menstruation. H\u00f6ga kvinnliga k\u00f6nshormonniv\u00e5er i kroppen kan inneb\u00e4ra en \u00f6kad risken f\u00f6r att utveckla br\u00f6stcancer. Studier har visat att ett \u00f6kat intag av \u00f6strogen som <span style=\"color: #008080;\">menopausal behandling<\/span> under klimakteriet utg\u00f6r en tydlig risk. Risken f\u00f6r att drabbas br\u00f6stcancer vid medicinsk menopausal hormonbehandling <span style=\"font-size: 10pt;\">(kombinationspreparat)<\/span> ligger p\u00e5 ca. <span style=\"color: #008080;\">8%<\/span> \u00f6kad risk efter behandling under 5 \u00e5r<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"3\" data-mfn-post-scope=\"0000000072adbf3d000000006284918e_5190\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-3\">3<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-3\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"3\"><span style=\"color: #993300;\">The Women\u2019s Health Initiative (WHI)<\/span><\/span>. Denna riskfaktor minskar dock snabbt efter avslutad behandling<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"4\" data-mfn-post-scope=\"0000000072adbf3d000000006284918e_5190\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-4\">4<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-4\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"4\"><span style=\"color: #993300;\">Chlebowski RT, Anderson GL, Gass M, Lane DS, Aragaki AK, Kuller LH, et al. Estrogen plus progestin and breast cancer incidence and mortality in postmenopausal women. JAMA : the journal of the American Medical Association. 2010;304(15):1684-92.<\/span><\/span>.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Livsstilsfaktorer<\/span> som <span style=\"color: #008080;\">\u00f6kar riskerna<\/span> f\u00f6r br\u00f6stcancer anses vara <span style=\"color: #008080;\">\u00f6vervikt<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">liten aktivitet<\/span> samt <span style=\"color: #008080;\">alkohol<\/span>. Mer tveksamma riskfaktorer \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">stora br\u00f6st<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">kosten<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">d\u00e5lig s\u00f6mn<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(nattarbete, mm.)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">r\u00f6kning<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">stress<\/span>, mm.<br \/>\nLivsstilsfaktorer som anses ge en <span style=\"color: #008080;\">minskad risk<\/span> f\u00f6r br\u00f6stcancer \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">flertalet graviditeter<\/span> d\u00e4r varje ny graviditet anses ytterligare minskar riskerna f\u00f6r en framtida br\u00f6stcancer.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Str\u00e5lning<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(joniserande radiologi)<\/span> \u00e4r den enda med s\u00e4kerhet fastst\u00e4llda orsaken som man vet kan ge br\u00f6stcancer d\u00e5 denna str\u00e5lning kan ge mutationer av alla kroppens celler och framf\u00f6r allt i de mer k\u00e4nsliga br\u00f6stk\u00f6rtlarna. <span style=\"color: #008080;\">Mammografi<\/span> ger en joniserande r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning mot br\u00f6stk\u00f6rtlarna som med dagens mycket l\u00e5ga str\u00e5ldoser vid unders\u00f6kningarna dock anses ha en l\u00e5g risk j\u00e4mf\u00f6rt med vinsten f\u00f6r uppt\u00e4ckta tum\u00f6rer.<\/p>\n<p><strong>Tillv\u00e4xt<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_8779\" aria-describedby=\"caption-attachment-8779\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_cancer_1_indikering.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-8779\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_cancer_1_indikering-130x150.jpg\" alt=\"Indikering av malign f\u00f6rt\u00e4tning\" width=\"150\" height=\"173\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_cancer_1_indikering-130x150.jpg 130w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_cancer_1_indikering-260x300.jpg 260w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_cancer_1_indikering-607x700.jpg 607w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_cancer_1_indikering.jpg 650w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8779\" class=\"wp-caption-text\">Indikering av malign f\u00f6rt\u00e4tning v\u00e4nster br\u00f6st<\/figcaption><\/figure>\n<p>Br\u00f6sttum\u00f6r b\u00f6rja oftast v\u00e4xa i mj\u00f6lkg\u00e5ngarnas epitelceller och h\u00e5ller sig inom k\u00f6rtelg\u00e5ngens basalmembran <span style=\"font-size: 10pt;\">(i mj\u00f6lkg\u00e5ngens v\u00e4gg)<\/span>. F\u00f6r\u00e4ndringar som h\u00e5ller sig inom basalmembranet kallas f\u00f6r en <span style=\"color: #008080;\">in situ-cancer<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(duktal cancer)<\/span> som utg\u00f6r en ingen risk f\u00f6r matastasering. Duktal br\u00f6stcancer utg\u00f6r ca. <span style=\"color: #008080;\">75-80%<\/span> av alla typer av br\u00f6stcancer.<br \/>\nN\u00e4r tum\u00f6ren v\u00e4xer igenom v\u00e4ggen i mj\u00f6lkg\u00e5ngen f\u00e5r den en expansiv tillv\u00e4xt i br\u00f6stet mjukdelar och kallas d\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">invasiv cancer<\/span> och utg\u00f6r en h\u00f6g risk f\u00f6r metastasering till regionala lymfk\u00f6rtlar.<br \/>\nIdentifikationen av br\u00f6sttum\u00f6ren \u00e4r mycket viktig f\u00f6r kunna best\u00e4mma vilken typ av behandling som ska s\u00e4ttas in.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">F\u00f6r\u00e4ndringar inom br\u00f6sten kan vara av b\u00e5de <span style=\"color: #008080;\">benign<\/span> och av <span style=\"color: #008080;\">malign<\/span> karakt\u00e4r.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Godartade<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(benigna)<\/span> f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r ofta v\u00e4lavgr\u00e4nsade medan en <span style=\"color: #008080;\">elakartad<\/span> tum\u00f6r \u00e4r oregelbunden och tycks &#8221;flyta in&#8221; i omgivande v\u00e4vnad p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">r\u00f6ntgenbilden<\/span>. Detsamma g\u00e4ller vid palpation av en kn\u00f6l i br\u00f6stet d\u00e4r en rund v\u00e4lavgr\u00e4nsad kn\u00f6l ,som g\u00e5r att rucka p\u00e5, ofta visar sig vara av benign natur. En h\u00e5rd och i v\u00e4vnaden fast f\u00f6r\u00e4ndring kan misst\u00e4nkas vara av malign natur. Denna typindelning ska dock inte generera en egen diagnostik utan detta f\u00e5r patienten efter sjukhusbundna utredningar.<br \/>\nEn br\u00f6st tum\u00f6rs <span style=\"color: #008080;\">form och avgr\u00e4nsning<\/span> mot omgivande br\u00f6stv\u00e4vnad \u00e4r s\u00e5ledes av stor vikt f\u00f6r bed\u00f6ma vilken typ av tum\u00f6ren det troligen r\u00f6r sig om. Tum\u00f6rers form och avgr\u00e4nsningar kan dock vara sv\u00e5rt att avg\u00f6ra p\u00e5 bilder ifall om br\u00f6stv\u00e4vnaden intill utg\u00f6rs av t\u00e4t k\u00f6rtelv\u00e4vnad.<\/p>\n<p>Analys av r\u00f6ntgenbilden p\u00e5 br\u00f6stet inneh\u00e5ller <span style=\"color: #008080;\">3 kriterier<\/span> f\u00f6r att bed\u00f6ma f\u00f6r\u00e4ndringen som <span style=\"color: #008080;\">benign eller malign<\/span>.<\/p>\n<ul>\n<li>Tum\u00f6rform <span style=\"font-size: 10pt;\">(avgr\u00e4nsad, knuta, mm.)<\/span>.<\/li>\n<li>Produktiv fibros <span style=\"font-size: 10pt;\">(fast\/l\u00f6s f\u00f6r\u00e4ndring, distorsion)<\/span>.<\/li>\n<li>F\u00f6rkalkningar <span style=\"font-size: 10pt;\">(utseende, kombination, mm.)<\/span>.<\/li>\n<\/ul>\n<p style=\"text-align: left;\">Diagnostiken kan \u00e4ven inkludera <span style=\"color: #008080;\">blodprover<\/span> d\u00e4r man s\u00f6ker efter specifika <span style=\"color: #008080;\">tum\u00f6rceller<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">tum\u00f6r-DNA<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(&#8221;v\u00e4tskebiopsi&#8221;)<\/span>.<br \/>\nI Sverige anv\u00e4nds sedan l\u00e5ng tid tillbaka en <span style=\"color: #008080;\">5-gradigt system<\/span> f\u00f6r hur <span style=\"color: #008080;\">radiologen<\/span> sj\u00e4lv bed\u00f6mer f\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden, MR eller med ultraljud i sitt svar till remittenten.<\/p>\n<ul>\n<li>0: Otillr\u00e4ckligt bildmaterial.<\/li>\n<li>1: Normala fynd i r\u00f6ntgenbilden.<\/li>\n<li>2: Benignt utseende.<\/li>\n<li>3: Ospecifikt fynd, utredningsfall.<\/li>\n<li>4: Klar misstanke p\u00e5 malignitet.<\/li>\n<li>5: Malign f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 bilden.<\/li>\n<li>6: Verifierad malignitet.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Ett fynd p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden av br\u00f6stet brukar beskrivas i svaret fr\u00e5n radiologen med <span style=\"color: #008080;\">utseende<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(storlek\/diameter\/enstaka\/multipla\/diffusa)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">form<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(rund\/oval\/spretande\/str\u00e5kig)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">lokalisation<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(djupet fr\u00e5n hudytan\/avst\u00e5ndet fr\u00e5n br\u00f6stv\u00e5rtan)<\/span>, f\u00f6rkalkningar, mm.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Sm\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">f\u00f6rkalkningar<\/span> i br\u00f6stv\u00e4vnaden kan vara de f\u00f6rsta <span style=\"color: #008080;\">synliga tecknen p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden<\/span> p\u00e5 en utveckling av n\u00e5gon typ av f\u00f6r\u00e4ndring i br\u00f6stv\u00e4vnaden. Dessa f\u00f6rkalkningar kan f\u00f6rekomma vid s\u00e5v\u00e4l benigna f\u00f6r\u00e4ndringar som maligna tum\u00f6rer. <span style=\"color: #008080;\">Runda<\/span> eller <span style=\"color: #008080;\">skalformade<\/span> f\u00f6rkalkningar anses oftast <span style=\"color: #008080;\">benigna<\/span> medan <span style=\"color: #008080;\">oj\u00e4mna tr\u00e5dliknande f\u00f6rkalkningar<\/span> eller <span style=\"color: #008080;\">olik stora f\u00f6rkalkningar<\/span> kan vara av <span style=\"color: #008080;\">malign<\/span> typ.<br \/>\nBr\u00f6sttum\u00f6r med mycket <span style=\"color: #008080;\">fettinneh\u00e5ll<\/span> kan vara sv\u00e5ra att urskilja p\u00e5 r\u00f6ntgenbilderna d\u00e5 de har l\u00e5g attenuering f\u00f6r r\u00f6ntgenstr\u00e5larna vilket g\u00f6r att de inte skiljer ut sig med \u00f6vriga omkringliggande normala fettkomponenter i br\u00f6stet.<\/p>\n<p>Man bed\u00f6mer \u00e4ven att ca. 10-20% av all <span style=\"color: #008080;\">papill\u00e4r sekretion<\/span> har en br\u00f6stmalignitet som orsak.<\/p>\n<p><strong>M\u00e4n<\/strong><\/p>\n<p>Br\u00f6sten hos m\u00e4n best\u00e5r <span style=\"color: #008080;\">fett och bindv\u00e4v<\/span>.<br \/>\nDen vanligaste f\u00f6r\u00e4ndringen i br\u00f6sten hos m\u00e4n \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">gynekomasti<\/span> som inneb\u00e4r en patologisk f\u00f6rstoring av br\u00f6stv\u00e4vnaden. Gynekomasti \u00e4r relativt vanligt hos \u00e4ven friska m\u00e4n d\u00e4r man hos ca. <span style=\"color: #008080;\">36-65%<\/span> kan k\u00e4nna n\u00e5gon form av palpabel k\u00f6rtelv\u00e4vnad.<br \/>\nDenna gynekomasti f\u00f6rekommer vid <span style=\"color: #008080;\">giftstruma<\/span> och kan ha sitt ursprung d\u00e4rifr\u00e5n. En <span style=\"color: #008080;\">minskad testosteron<\/span> produktion i kroppen<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"5\" data-mfn-post-scope=\"0000000072adbf3d000000006284918e_5190\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-5\">5<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-5\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"5\"><span style=\"color: #993300;\">Kan f\u00f6rekomma vid medf\u00f6dd eller f\u00f6rv\u00e4rvad tillbakabildning (atrofi) av testiklarna.<\/span><\/span> med \u00e5tf\u00f6ljande h\u00f6jning av \u00f6strogen \u00e4r en annan orsak till gynekomasti. Vissa <span style=\"color: #008080;\">l\u00e4kemedel<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"6\" data-mfn-post-scope=\"0000000072adbf3d000000006284918e_5190\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-6\">6<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-6\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"6\"><span style=\"color: #993300;\">Kalciumfl\u00f6desh\u00e4mmare, cytostatika, digitalis, histamin-2, receptorblockerare och neuroleptika.<\/span><\/span> har rapporterats ha biverkningar som kan ge en f\u00f6rstoring <span style=\"font-size: 10pt;\">(gynekomasti)<\/span> av br\u00f6stv\u00e4vnaden p\u00e5 m\u00e4n.<br \/>\nP\u00e5 mammografibilderna ser man oftast gynekomasti enbart som en asymmetri i br\u00f6stv\u00e4vnaden.<br \/>\nDe flesta fall av gynekomasti hos m\u00e4n \u00e4r oftast \u00f6verg\u00e5ende och behandlas d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00f6rutom i \u00f6mmande fall med yngre m\u00e4n med starka kosmetiska sk\u00e4l. Behandling g\u00f6rs \u00e4ven genom medicinsk korrigering av olika hormonhalter i kroppen.<\/p>\n<p>Vid <span style=\"color: #008080;\">br\u00f6stmalignitet hos m\u00e4n<\/span> \u00e4r det vanligt med ett genetiskt fel <span style=\"font-size: 10pt;\">(BRCA2)<\/span> varf\u00f6r man b\u00f6r utreda familj\u00e4ra egna barn f\u00f6r disposition av \u00e4rftlig br\u00f6stcancer.<br \/>\nBr\u00f6stcancer hos m\u00e4n utg\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">0,5%<\/span> av alla br\u00f6stcancerfall i Sverige d\u00e5 inr\u00e4knad kvinnor.<\/p>\n<p><strong>Benign f\u00f6r\u00e4ndring<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_8715\" aria-describedby=\"caption-attachment-8715\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_plasmacellsmastit_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-8715\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_plasmacellsmastit_1-150x140.jpg\" alt=\"Mammografi plasmacellsmastit\" width=\"150\" height=\"140\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_plasmacellsmastit_1-150x140.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_plasmacellsmastit_1-300x280.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_plasmacellsmastit_1-750x700.jpg 750w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_plasmacellsmastit_1-768x716.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_plasmacellsmastit_1.jpg 804w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8715\" class=\"wp-caption-text\">Br\u00f6st plasmacellsmastit<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Benigna f\u00f6r\u00e4ndringar<\/span> medf\u00f6r oftast ingen spridning utan <span style=\"color: #008080;\">v\u00e4xer lokalt<\/span> sk. <span style=\"color: #008080;\">in situ<\/span>. Dock kan en benign f\u00f6r\u00e4ndring omvandlas till malign och den b\u00f6rjar v\u00e4xa som en <span style=\"color: #008080;\">invasiv cancer<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(utanf\u00f6r mj\u00f6lkg\u00e5ngen)<\/span>.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Mj\u00f6lkg\u00e5ngspapillom<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(intraduktal papillom)<\/span> \u00e4r en eller flera benigna polypliknande utskott inne i mj\u00f6lkg\u00e5ngen som kan medf\u00f6ra en sekretion av blod eller v\u00e4tska fr\u00e5n br\u00f6stv\u00e5rtan. L\u00e4s mer p\u00e5 sidan f\u00f6r [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"http:\/\/En in situ cancer sitter i sitt &quot;lokala&quot; v\u00e4xtst\u00e4lle och har ingen spridning till omgivande v\u00e4vnad och organ.\">Ductografi<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(l\u00e4nk)<\/span>.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Fibroadenom<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"7\" data-mfn-post-scope=\"0000000072adbf3d000000006284918e_5190\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-7\">7<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-7\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"7\"><span style=\"color: #993300;\">Godartad v\u00e4vnadsnybildning som best\u00e5r av k\u00f6rtelepitel och fibroblaster (vanlig cell i l\u00e4derhuden).<\/span><\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(mastopati)<\/span> \u00e4r vanliga <span style=\"color: #008080;\">godartade f\u00f6r\u00e4ndringar<\/span> i br\u00f6sten som man r\u00e4knar med att 1\/3 av alla kvinnor har i n\u00e5gon form. Dessa benigna f\u00f6r\u00e4ndringar har oftast f\u00f6rkalkning <span style=\"font-size: 10pt;\">(mikrof\u00f6rkalkningar)<\/span> som kan liknas likt popcorn. Ses denna typ av f\u00f6rkalkningar hos en yngre kvinna s\u00e5 utg\u00f6rs de n\u00e4stan alltid av fibroadenom.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Fibroadenos<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"8\" data-mfn-post-scope=\"0000000072adbf3d000000006284918e_5190\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-8\">8<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-8\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"8\"><span style=\"color: #993300;\">K\u00f6rtelsjukdom som omvandlar k\u00f6rtelv\u00e4vnaden till bindv\u00e4v och \u00f6kar tillv\u00e4xten av mj\u00f6lkg\u00e5ngar.<\/span><\/span> visar p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden spridda f\u00f6rkalkningar med visst inslag av fibros i br\u00f6stv\u00e4vnaden. Spridda benigna fibrosh\u00e4rdar i br\u00f6stet kan vara sv\u00e5ra urskilja fr\u00e5n en malign tum\u00f6r. Fibroadenom kan vara sv\u00e5r att s\u00e4rskilja fr\u00e5n en amlign cancerform d\u00e5 omr\u00e5den i br\u00f6stv\u00e4vnaden med fibroadenos oftast mycket t\u00e4t. Finns det minsta tveksamheter med diagnosen fibroadenos, pga. den t\u00e4ta br\u00f6stv\u00e4vnaden, b\u00f6r en n\u00e5lpunktion av f\u00f6r\u00e4ndringen g\u00f6ras f\u00f6r analys av v\u00e4vnadsmaterial f\u00f6r inte riskera feltolka r\u00f6ntgenbilderna d\u00e5 det kan vara en mer allvarlig form av cancer.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Cystor<\/span> utg\u00f6rs av enstaka eller flertalet <span style=\"font-size: 10pt;\">(multipla)<\/span> v\u00e4lavgr\u00e4nsade och inkappslade &#8221;bl\u00e5sor&#8221;, som kan finnas i olika storlekar, med klar <span style=\"font-size: 10pt;\">(gulaktig)<\/span> v\u00e4tska. Cystor diagnostiseras enkelt med <span style=\"color: #008080;\">ultraljud<\/span>. Cystor kan enkelt t\u00f6mmas med en finn\u00e5l d\u00e5 man \u00e4ven kan avg\u00f6ra cystv\u00e4tskans konsistens. Klar v\u00e4tska betyder oftast en benign cysta medan blodblandad cystv\u00e4tska indicerar en fortsatt utredning d\u00e5 detta inte kan utesluta en intracystisk tum\u00f6r. I s\u00e4llsynta fall kan det f\u00f6rekomma intracystisk tum\u00f6r fast\u00e4n utsuget v\u00e4tska fr\u00e5n cystan \u00e4r helt klar.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Lipom<\/span> \u00e4r en godartad och helt ofarlig kn\u00f6l som endast inneh\u00e5ller fett men kan vara sv\u00e5ra att urskilja fr\u00e5n \u00f6vrig fettrik br\u00f6stv\u00e4vnad p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden. Det kan beh\u00f6vas punktion av fettkn\u00f6len f\u00f6r att med s\u00e4kerhet kunna st\u00e4lla denna diagnos.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Fettnekros<\/span> utg\u00f6rs av en \u00f6mmande svullnad i br\u00f6stet som utg\u00f6rs av skadade och d\u00f6da fettceller. Detta kan h\u00e4nda vid trauma mot br\u00f6sten, diabetes eller k\u00e4rlsjukdom i fettv\u00e4vnaden. Denna f\u00f6r\u00e4ndring f\u00f6rsvinner efter en tid av sig sj\u00e4lv.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Hematom<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(v\u00e4vnadsbl\u00f6dning)<\/span> uppkommer oftast postoperativt efter ett kirurgiskt ingrepp i br\u00f6stet. \u00c4ven detta f\u00f6rsvinner av sig sj\u00e4lv efter en tid.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">\u00d6den<\/span> i br\u00f6sten kan vara s\u00e5v\u00e4l en benign \u00e5komma som tecken p\u00e5 malignitet i br\u00f6stet. \u00d6demet beror oftast p\u00e5 tillt\u00e4ppt lymfbana <span style=\"font-size: 10pt;\">(lymf\u00f6dem)<\/span> i br\u00f6stet eller uppe i axillniv\u00e5 <span style=\"font-size: 10pt;\">(armh\u00e5lan)<\/span>. \u00d6demat\u00f6st br\u00f6st \u00e4r vanligt <span style=\"color: #008080;\">efter kirurgisk resektion<\/span> av cancer br\u00f6stv\u00e4vnaden och lymfk\u00f6rtlarna samt efter <span style=\"color: #008080;\">postoperativ str\u00e5lbehandling<\/span> mot br\u00f6stv\u00e4vnaden. \u00d6dem kommer i regel alltid i ett bestr\u00e5lat br\u00f6st och \u00e4r som st\u00f6rst ca. <span style=\"color: #008080;\">5-6 m\u00e5nader<\/span> efter p\u00e5b\u00f6rjad str\u00e5lbehandling. \u00d6dem i br\u00f6stet kan ev. f\u00f6rsv\u00e5ra efterf\u00f6ljande mammografi d\u00e4r r\u00f6ntgenbilderna blir mer diffusa vilket kan f\u00f6rsv\u00e5ra tidig uppt\u00e4ckt av cancerrecidiv vid uppf\u00f6ljande mammografiska kontroller.<br \/>\nKommer ett br\u00f6st\u00f6dem utan f\u00f6reg\u00e5ende br\u00f6stkirurgi eller str\u00e5lbehandling kan man misst\u00e4nka en patologisk v\u00e4xt som <span style=\"color: #008080;\">blockerar lymfbanorna<\/span>. Detta hinder i lymfbanan kan d\u00e5 utg\u00f6ras av <span style=\"color: #008080;\">cancer<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">metastas<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">abscess<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"9\" data-mfn-post-scope=\"0000000072adbf3d000000006284918e_5190\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-9\">9<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-9\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"9\"><span style=\"color: #993300;\">Varfyllt h\u00e5lrum i v\u00e4vnaden.<\/span><\/span> samt vid tillst\u00e5nd som <span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rtsvikt<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">hypoalbuminemi<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"10\" data-mfn-post-scope=\"0000000072adbf3d000000006284918e_5190\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-10\">10<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-10\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"10\"><span style=\"color: #993300;\">Onormalt l\u00e5ga v\u00e4rden av albumin i blodet. L\u00e5gt albumin \u00e4r oftast ett symtom p\u00e5 en underliggande sjukdom i kroppen. L\u00e5ga niv\u00e5er \u00f6kar risken f\u00f6r bla. infektioner.<\/span><\/span>, mm.<\/p>\n<figure id=\"attachment_8708\" aria-describedby=\"caption-attachment-8708\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_protesruptur_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-8708\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_protesruptur_1-120x150.jpg\" alt=\"Br\u00f6stprotes ruptur\" width=\"150\" height=\"188\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_protesruptur_1-120x150.jpg 120w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_protesruptur_1-240x300.jpg 240w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_protesruptur_1-560x700.jpg 560w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_protesruptur_1.jpg 600w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8708\" class=\"wp-caption-text\">Br\u00f6stprotes ruptur<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Protesruptur<\/span>\u00a0inneb\u00e4r att den inopererade silikonprotesen har spruckit i h\u00f6ljet d\u00e4r det mer l\u00e4ttflytande protesinneh\u00e5llet <span style=\"font-size: 10pt;\">(gelen)<\/span> spridit sig utanf\u00f6r protesen i egentlig br\u00f6stv\u00e4vnad. Alla implantat i kroppen bildas det fibrinbel\u00e4ggningar p\u00e5\/runt. Detta \u00e4r kroppens reaktion p\u00e5 ett fr\u00e4mmande \u00e4mne i kroppen. Detsamma g\u00e4ller f\u00f6r br\u00f6stimplantat d\u00e4r denna fibr\u00f6sa hinna till en b\u00f6rjan fixerar protesen p\u00e5 plats vilket bara \u00e4r till godo.<br \/>\nN\u00e4r br\u00f6stimplantatet \u00e5ldras kan det fibr\u00f6st h\u00f6lje runt protesen dra ihop sig <span style=\"font-size: 10pt;\">(kontraktion)<\/span> och bilda en s\u00e5v\u00e4l h\u00e5rd som kn\u00f6lig kontur vilket \u00f6kar risken f\u00f6r att protesen spricker. Implantatet kan \u00e4ven brista vid trauma mot br\u00f6stkorgen <span style=\"font-size: 10pt;\">(bilb\u00e4ltesolycka)<\/span>.<\/p>\n<p>N\u00e4r v\u00e4l protesen har spruckit med silikongel utanf\u00f6r h\u00f6ljet finns inget s\u00e4tt att reparera den befintliga protesen. Rupturerad protes som ger symtom i form av sm\u00e4rta eller d\u00e4r br\u00f6stet blir h\u00e5rt och f\u00f6rlorar sin form kan en kirurgisk revision av protesen g\u00f6ras d\u00e5 man samtidigt avl\u00e4gsna den fibr\u00f6sa h\u00f6lje som bildats runt protesen. D\u00e4refter kan en ny protes s\u00e4ttas in om s\u00e5 \u00f6nskas. Br\u00f6stimplantat med kapselkontraktur r\u00e4knar man med att drabba ca. <span style=\"color: #008080;\">10%<\/span> av alla kvinnor med br\u00f6stproteser vilket \u00e4ven \u00e4r den vanligaste orsaken till en reoperation av br\u00f6stimplantat. Man ber\u00e4knar att ca <span style=\"color: #008080;\">4%<\/span> av alla kvinnor i \u00e5ldern <span style=\"color: #008080;\">40-75 \u00e5r<\/span> har br\u00f6stimplantat.<br \/>\nHar man vetskap om en br\u00f6stprotesruptur undviker man att g\u00f6ra en mammografi d\u00e4r br\u00f6stet komprimeras utan unders\u00f6kning f\u00e5r d\u00e5 ist\u00e4llet genomf\u00f6ras med magnetkamera <span style=\"font-size: 10pt;\">(MR)<\/span>, [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/ct_thorax_leckage_brestimpl.jpg\">datortomografi<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(CT)<\/span> eller ultraljud.<\/p>\n<p>Alla former av f\u00f6r\u00e4ndringar i br\u00f6stet som man med s\u00e4kerhet inte kan klassificera b\u00f6r verifieras genom en punktion <span style=\"font-size: 10pt;\">(finn\u00e5l\/biopsi)<\/span> mot f\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r f\u00e5 ett v\u00e4vnadsprov f\u00f6r analys.<\/p>\n<p><strong>Malign f\u00f6r\u00e4ndring<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_8703\" aria-describedby=\"caption-attachment-8703\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_suspekt_ca_forkalkn_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-8703\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_suspekt_ca_forkalkn_1-150x131.jpg\" alt=\"Br\u00f6st cancersuspekt f\u00f6rkalkning\" width=\"150\" height=\"131\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_suspekt_ca_forkalkn_1-150x131.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_suspekt_ca_forkalkn_1-300x263.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_suspekt_ca_forkalkn_1-768x672.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_suspekt_ca_forkalkn_1.jpg 800w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8703\" class=\"wp-caption-text\">Br\u00f6st cancersuspekt f\u00f6rkalkning<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">Medel\u00e5ldern f\u00f6r br\u00f6stcanserdebut \u00e4r kring <span style=\"color: #008080;\">60-65 \u00e5r<\/span>. F\u00f6r kvinnor <span style=\"color: #008080;\">under 25 \u00e5r<\/span> \u00e4r det extremt ovanligt att de drabbas av n\u00e5gon form av br\u00f6stcancer.<br \/>\nMalign br\u00f6stcancer \u00e4r en sk. invasiv cancer d\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringen i mj\u00f6lkg\u00e5ngen <span style=\"font-size: 10pt;\">(in situ)<\/span> har v\u00e4xt igenom mj\u00f6lkg\u00e5ngens v\u00e4gg och spridit sig till omkringliggande br\u00f6stv\u00e4vnad samt ev. n\u00e4rliggande lymfk\u00f6rtel. Maligna typer av br\u00f6stcancer har ofta en \u00f6kad produktion av <span style=\"color: #008080;\">bindv\u00e4v<\/span> som p\u00e5 r\u00f6ntgenbilderna ses i form av <span style=\"color: #008080;\">str\u00e5kiga utl\u00f6pare<\/span> fr\u00e5n tum\u00f6ren som d\u00e5 ger ett <span style=\"color: #008080;\">stj\u00e4rnformigt m\u00f6nster<\/span> i br\u00f6stv\u00e4vnaden. Denna fibros p\u00e5verkar den annars homogena v\u00e4vnadsstruktur i br\u00f6stet till en mer skrumpen struktur av v\u00e4vnaden kring en tum\u00f6r. Denna distorsion i br\u00f6stvavnaden kan vara den enda synliga f\u00f6r\u00e4ndring som indikerar p\u00e5 en malign f\u00f6r\u00e4ndring.<br \/>\nDet finns \u00e4ven benigna cancerformer med str\u00e5kigt utseende p\u00e5 r\u00f6ntgenbilderna s\u00e5 som fibroadenos.<br \/>\nFlertalet maligna br\u00f6sttum\u00f6rer inneh\u00e5ller samt har omgivande <span style=\"color: #008080;\">f\u00f6rkalkningar<\/span> som oftast kan ses p\u00e5 r\u00f6ntgenbilderna.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Carcinom<\/span> \u00e4r en <span style=\"color: #008080;\">malign<\/span> br\u00f6sttum\u00f6r. Denna cancer finns i tv\u00e5 varianter, <span style=\"color: #008080;\">duktal<\/span> resp. <span style=\"color: #008080;\">lobul\u00e4r<\/span> och utg\u00e5r i de flesta fallen fr\u00e5n mj\u00f6lkg\u00e5ngarna.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Lobul\u00e4r cancer<\/span> har sitt ursprung som onormala celler i mj\u00f6lkk\u00f6rtlarna som i ett senare skede v\u00e4xer ut i omgivande v\u00e4vnad <span style=\"font-size: 10pt;\">(invasiv)<\/span>. Den lobul\u00e4ra st\u00e5r f\u00f6r ca. <span style=\"color: #008080;\">10%<\/span> av alla br\u00f6stcancer. Lobul\u00e4r cancer har en <span style=\"color: #008080;\">diffus tillv\u00e4xt<\/span> d\u00e4r man p\u00e5 mammografibilderna ev. kan ana en skrumpen mjukdelsf\u00f6rt\u00e4tning i br\u00f6stv\u00e4vnaden. Denna typ av cancer har inga eller f\u00e5 f\u00f6rkalkningar. Denna typ av cancer kan s\u00e5ledes vara sv\u00e5rdiagnostiserad med enbart mammografi d\u00e5 man f\u00e5r komplettera bilddiagnostiken med magnetkamera <span style=\"font-size: 10pt;\">(MR)<\/span>.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Intraduktal cancer<\/span> v\u00e4xer in situ mj\u00f6lkg\u00e5ngarna <span style=\"font-size: 10pt;\">(DCIS)<\/span> och har inte n\u00e5tt ett stadie d\u00e4r de brutit igenom mj\u00f6lkg\u00e5ngens v\u00e4gg och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00f6verg\u00e5tt till en invasiv typ av cancer.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Pagets sjukdom<\/span> uppkommer i sj\u00e4lva <span style=\"color: #008080;\">br\u00f6stv\u00e5rtan<\/span> f\u00f6r att sedan spridas sig ut i v\u00e5rtg\u00e5rden. Vid denna cancerform finns ofta \u00e4ven en annan underliggande cancer i br\u00f6stet s\u00e5 som duktal cancer <span style=\"font-size: 10pt;\">(DCIS)<\/span>.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Det finns andra typer av cancerformer i br\u00f6sten som <span style=\"color: #008080;\">inte \u00e4r prim\u00e4rtum\u00f6r<\/span> fr\u00e5n br\u00f6stets mj\u00f6lkg\u00e5ngar utan spridits till br\u00f6sten <span style=\"color: #008080;\">via lymfbanor<\/span> eller <span style=\"color: #008080;\">blodet<\/span> s\u00e5 som sarkom<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"11\" data-mfn-post-scope=\"0000000072adbf3d000000006284918e_5190\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-11\">11<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-11\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"11\"><span style=\"color: #993300;\">Ett samlingsnamn p\u00e5 ett 50 tal olika cancerformer som alla uppst\u00e5r n\u00e5gonstans i kroppens st\u00f6djev\u00e4vnad (bindv\u00e4v, muskler, skelett, kroppsfett, mm.).<\/span><\/span>, lymfom, malignt melanom, njurcancer, lungcancer, cancer i \u00e4ggstockar, mm. som d\u00e5 r\u00e4knas som metastaser.<\/p>\n<p><strong>Metastaser<\/strong><\/p>\n<p>Metastaser som spridit sig <span style=\"color: #008080;\">fr\u00e5n annan prim\u00e4rtum\u00f6r<\/span> i kroppen och satt sig i br\u00f6stv\u00e4vnaden kan vara sv\u00e5ra att diagnostisera enbart utifr\u00e5n mammografi bilderna. Metastaser \u00e4r ofta v\u00e4lavgr\u00e4nsade samt har en mer rund form vilket d\u00e5 kan f\u00f6rv\u00e4xlas med benigna br\u00f6stf\u00f6r\u00e4ndringar som ofta har denna form. Oavsett f\u00f6r\u00e4ndring d\u00e4r man kan avg\u00f6ra, om \u00e4n minimala, utl\u00f6pare eller med en oskarp kontur b\u00f6r man misst\u00e4nka en f\u00f6r\u00e4ndring som malign tills motsatsen bevisats.<\/p>\n<p><strong>Behandling<\/strong><\/p>\n<p>Br\u00f6stcancerns behandlingsm\u00f6jlighet samt framg\u00e5ng av denna beror p\u00e5 vissa karakteristiska egenskaper hos en tum\u00f6r.<\/p>\n<ul>\n<li>Tum\u00f6rens utbredning och progress vid tillf\u00e4llet diagnosen st\u00e4lls.<\/li>\n<li>Storlek.<\/li>\n<li>Ev. invasiv spridning i br\u00f6stet.<\/li>\n<li>Spridning till regionala <span style=\"font-size: 10pt;\">(n\u00e4ra)<\/span> lymfk\u00f6rtlar.<\/li>\n<li>Spridning till andra organ <span style=\"font-size: 10pt;\">(metastaser)<\/span>.<\/li>\n<\/ul>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Metod<\/strong><\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/mammograf_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright wp-image-3240\" style=\"border: 1px solid black; margin: 10px;\" title=\"Mammograf\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/mammograf_1-300x224.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"112\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/mammograf_1-300x224.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/mammograf_1-100x74.jpg 100w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2013\/10\/mammograf_1.jpg 667w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><strong>Mammografi<\/strong><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Vid bildtagningen komprimeras <span style=\"font-size: 10pt;\">(pressas)<\/span> br\u00f6stet &#8221;platt&#8221; mellan en plexiglas-skiva och detektorn <span style=\"font-size: 10pt;\">(&#8221;r\u00f6ntgenfilmen&#8221;)<\/span>. Detta f\u00f6r dels att undvika r\u00f6relseosk\u00e4rpa, dels f\u00f6r att f\u00e5 med s\u00e5 stor del av br\u00f6stet som m\u00f6jligt och f\u00f6r att f\u00e5 en utj\u00e4mnad sv\u00e4rtning av bilden vilket d\u00e5 \u00e4ven s\u00e4nker <span style=\"color: #008080;\">r\u00f6ntgenstr\u00e5ldosen<\/span> till br\u00f6stet. Denna ihop-pressning av br\u00f6stet kan k\u00e4nnas obehaglig och ibland sm\u00e4rtsam n\u00e5gra sekunder men \u00e4r ytterst viktig f\u00f6r bildens diagnostiska kvalitet.<br \/>\nVid misst\u00e4nkt <span style=\"color: #008080;\">br\u00f6stmalignitet hos m\u00e4n<\/span> genomf\u00f6rs en mammografering p\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6r kvinnor. Vid stark misstanke p\u00e5 malignitet b\u00f6r man g\u00f6ra en <span style=\"color: #008080;\">trippeldiagnostik<\/span> direkt.<\/p>\n<ul>\n<li style=\"text-align: left;\">Vid <span style=\"color: #008080;\">screening<\/span> unders\u00f6kningar tas tv\u00e5 bilder fr\u00e5n olika vinklar, en rakt fr\u00e5n [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_screen_lateral_1.jpg\">sidan<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(lateral)\u00a0<span style=\"font-size: 12pt;\">samt en bild [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_screen_craniocaud_1.jpg\">uppifr\u00e5n<\/a><\/span><\/span><\/span>]<span style=\"font-size: 10pt;\"> (kranial)<\/span> p\u00e5 vardera br\u00f6stet. Denna unders\u00f6kning tar ca. <span style=\"color: #008080;\">3-4 minuter<\/span>.<\/li>\n<li style=\"text-align: left;\">Vid en <span style=\"color: #008080;\">klinisk unders\u00f6kning<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(vid fynd)<\/span> tar man tre bilder fr\u00e5n olika vinklar av varje br\u00f6st ist\u00e4llet f\u00f6r normalt 2 bilder vid screeningen.<\/li>\n<\/ul>\n<p style=\"text-align: left;\">Finns <span style=\"color: #008080;\">br\u00f6stimplantat<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(silikonprotes)<\/span> b\u00f6r detta uppges vid unders\u00f6kningen. Implantat utg\u00f6r inget hinder f\u00f6r en mammografi. Dock kan man beh\u00f6va ta fler bilder \u00e4n normalt <span style=\"font-size: 10pt;\">(utan implantat)<\/span> f\u00f6r att kunna avbilda all br\u00f6stv\u00e4vnad.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">En <span style=\"color: #008080;\">r\u00f6ntgensjuksk\u00f6terska<\/span> genomf\u00f6r dessa unders\u00f6kningarna.<\/p>\n<p><strong>Ultraljud<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_8712\" aria-describedby=\"caption-attachment-8712\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mr_brest_med_proteser_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-8712\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mr_brest_med_proteser_1-150x131.jpg\" alt=\"MR-bild br\u00f6stimplantat\" width=\"150\" height=\"131\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mr_brest_med_proteser_1-150x131.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mr_brest_med_proteser_1-300x263.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mr_brest_med_proteser_1-768x672.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mr_brest_med_proteser_1.jpg 800w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8712\" class=\"wp-caption-text\">MR-bild br\u00f6stimplantat<\/figcaption><\/figure>\n<p>Numer g\u00f6rs ofta <span style=\"color: #008080;\">kompletteringar<\/span> efter mammograferingen med en ultraljudsunders\u00f6kning av br\u00f6sten vid oklara kliniska fynd. Ultraljud som komplement \u00e4r v\u00e4rdefullt vid k\u00f6rtelrik och t\u00e4t br\u00f6stv\u00e4vnad d\u00e4r mammografi bilderna ibland blir mer sv\u00e5rtydda. Med ultraljudet kan l\u00e4karen \u00e4ven <span style=\"color: #008080;\">karakterisera en tum\u00f6r<\/span> b\u00e4ttre samt bed\u00f6ma <span style=\"color: #008080;\">utbredning<\/span> av denna i br\u00f6stv\u00e4vnaden \u00e4n vad som \u00e4r m\u00f6jligt med mammografi bilder. Samtidigt kan n\u00e4romr\u00e5det kring br\u00f6stet s\u00e5 som lymfk\u00f6rtlar i armh\u00e5lan unders\u00f6kas.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Studier<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"12\" data-mfn-post-scope=\"0000000072adbf3d000000006284918e_5190\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-12\">12<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-12\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"12\"><span style=\"color: #993300;\">En Japansk studie p\u00e5 70.000 kvinnor (40-49\u00e5r) har visat en korrekt diagnostik p\u00e5 77% av fallen med enbart mammografering. En kompletterande ultraljudunders\u00f6kning av br\u00f6sten gav en korrekt diagnos i 91% av fallen.<\/span><\/span> har visat en klart h\u00f6gre h\u00f6gre korrekt diagnostik vid unders\u00f6kningar av br\u00f6sten som \u00e4ven kompletterades med ultraljudsunders\u00f6kning.<\/p>\n<p>Avvikande f\u00f6r\u00e4ndring i br\u00f6stet kan med ledning av ultraljud punkteras med biopsi-n\u00e5l f\u00f6r patologiskt prov.<\/p>\n<p><strong>MR<\/strong><\/p>\n<p>Ska br\u00f6sten unders\u00f6kas med <span style=\"color: #008080;\">MR<\/span> ligger patienten <span style=\"color: #008080;\">p\u00e5 magen<\/span> med br\u00f6sten placerade i 2 djupare urgr\u00f6pningar i en speciell madrass <span style=\"font-size: 10pt;\">(br\u00f6stspole)<\/span>. Br\u00f6sten polstras om med skumgummi f\u00f6r att stabiliseras i br\u00f6stspolen. I motsats till mammografering beh\u00f6ver br\u00f6sten inte komprimeras vid en unders\u00f6kning med MR utan h\u00e4r vill man enbart minska ev. r\u00f6relser av br\u00f6sten vid andningen.<\/p>\n<p><strong>Indikering och preparat<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_8701\" aria-describedby=\"caption-attachment-8701\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mammo_ca_preparat_2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-8701\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mammo_ca_preparat_2-138x150.jpg\" alt=\"Preparat med preoperativ indikering\" width=\"150\" height=\"163\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mammo_ca_preparat_2-138x150.jpg 138w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mammo_ca_preparat_2-277x300.jpg 277w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mammo_ca_preparat_2-646x700.jpg 646w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mammo_ca_preparat_2.jpg 738w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8701\" class=\"wp-caption-text\">Preparat med preoperativ indikering<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Preoperativ indikering<\/span> g\u00f6rs med mammografering f\u00f6r att m\u00e4rka ut en f\u00f6r\u00e4ndring i br\u00f6stv\u00e4vnaden inf\u00f6r operation d\u00e4r operat\u00f6ren d\u00e5 enklare kan avg\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ndringens lokalisation i br\u00f6stet.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Preparatr\u00f6ntgen<\/span> \u00e4r en i de flesta fall en efterf\u00f6ljande r\u00f6ntgen av bortopererat av [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/mam_mastektomi_1.jpg\">hela br\u00f6stet<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(bild)<\/span> eller en del av br\u00f6stv\u00e4vnaden <span style=\"font-size: 10pt;\">(mastektomi)<\/span> f\u00f6r att kontrollera att operat\u00f6ren f\u00e5tt med all f\u00f6r\u00e4ndring i br\u00f6stet med god marginal vid resektionen<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"13\" data-mfn-post-scope=\"0000000072adbf3d000000006284918e_5190\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-13\">13<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000072adbf3d000000006284918e_5190-13\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"13\"><span style=\"color: #993300;\">Avl\u00e4gsnande av v\u00e4vnad\/organ genom kirurgi.<\/span><\/span>. Den patologiska f\u00f6r\u00e4ndringen i preparatet m\u00e4rks \u00e4ven ut med n\u00e5l av mammografil\u00e4kare i samband med r\u00f6ntgen av br\u00f6stpreparatet f\u00f6r att hj\u00e4lpa efterf\u00f6ljande patologisk analys. L\u00e4s mer p\u00e5 sidan f\u00f6r [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/stereotaktisk-punktion\/\">Punktion, indikering och preparat<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(l\u00e4nk)<\/span>.<\/p>\n<p><strong>Bed\u00f6mning<\/strong><\/p>\n<p>Bildernas kvalitet <span style=\"color: #008080;\">bed\u00f6ms<\/span> av den bildtagande sk\u00f6terskan i samband med unders\u00f6kningen. Bed\u00f6ms n\u00e5gon bild som oklar eller har d\u00e5lig kvalitet tas en ny likadan bild omg\u00e5ende.<br \/>\nOm det p\u00e5 r\u00f6ntgenbilderna vid en screening-unders\u00f6kning syns misst\u00e4nkta eller oklara f\u00f6r\u00e4ndringar\/fynd i br\u00f6sten \u00e5terkallas patienten f\u00f6r kompletterande <span style=\"color: #008080;\">klinisk bildtagning<\/span> eller ultraljudsunders\u00f6kning Denna kompletterande bilddiagnostik ing\u00e5r i vad som kallas d\u00e5 f\u00f6r en &#8221;trippeldiagnostik&#8221;. F\u00f6rutom bilddiagnostik med ut\u00f6kat antal r\u00f6ntgenbilder eller ultraljud ing\u00e5r \u00e4ven klinisk unders\u00f6kning d\u00e4r br\u00f6st och omgivande omr\u00e5de noggrant k\u00e4nns igenom <span style=\"font-size: 10pt;\">(palpation)<\/span>.<br \/>\n\u00c4ven en <span style=\"color: #008080;\">n\u00e5lpunktion<\/span><span style=\"color: #ff0000;\">\u00a0<\/span>eller <span style=\"color: #008080;\">biopsi<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(cytologi)<\/span> ing\u00e5r f\u00f6r patologiskt prov <span style=\"font-size: 10pt;\">(PAD)<\/span>. En <span style=\"color: #008080;\">trippeldiagnostik<\/span> kan man \u00e4ven g\u00f6ra direkt utan f\u00f6reg\u00e5ende &#8221;screening&#8221; vid symtom eller palpatoriska fynd i br\u00f6sten.<\/p>\n<p>Vid misst\u00e4nkt malignitet i n\u00e5gondera av de kliniska unders\u00f6kningarna tas fallet upp p\u00e5 en konferens f\u00f6r diskussion och bed\u00f6mning av den fortsatta v\u00e5rden.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n<p>M\u00e4n och barn har mj\u00f6lkg\u00e5ngar samt utvecklade mj\u00f6lkk\u00f6rtlar. Mj\u00f6lkk\u00f6rtlarna hos m\u00e4n utvecklas aldrig vidare men hos flickor under <span style=\"color: #008080;\">puberteten<\/span> ger en \u00f6kad <span style=\"color: #008080;\">\u00f6strogenins\u00f6ndring<\/span> en tillv\u00e4xt av <span style=\"color: #008080;\">mj\u00f6lkg\u00e5ngar<\/span> samt en \u00f6kad ansamling av <span style=\"color: #008080;\">fettv\u00e4v<\/span> mellan mj\u00f6lkk\u00f6rtlarna vilket \u00f6kar br\u00f6stens storlek. Hormonet <span style=\"color: #008080;\">progesteron<\/span> ger en \u00f6kad tillv\u00e4xt av <span style=\"color: #008080;\">mj\u00f6lkk\u00f6rtlarnas celler<\/span> som d\u00e5 blir f\u00f6rberedda f\u00f6r en ev. kommande graviditet.<\/p>\n<p>Br\u00f6stets uppbyggnad best\u00e5r av rikligt med k\u00f6rtelv\u00e4vnad och fettv\u00e4vnad som genomkorsas av tunn bindv\u00e4v <span style=\"font-size: 10pt;\">(Cooperska ligament)<\/span>. Dessa br\u00f6stk\u00f6rtlar sitter f\u00e4sta i bindv\u00e4v som i sin tur sitter f\u00e4st i br\u00f6stmuskeln <span style=\"font-size: 10pt;\">(m. pectoralis major)<\/span>.<br \/>\nBr\u00f6stk\u00f6rtelv\u00e4vnaden best\u00e5r av ca. 15-20 mj\u00f6lkk\u00f6rtellober <span style=\"font-size: 10pt;\">(lobuli glandulae mammariae)<\/span> som alla har f\u00f6rbindelse genom varsin mj\u00f6lkg\u00e5ng som mynnar ut i br\u00f6stv\u00e5rtan <span style=\"font-size: 10pt;\">(mamill)<\/span>. Mj\u00f6lkk\u00f6rtlarna ligger i det subcutana br\u00f6stfettet.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Br\u00f6stv\u00e5rtans<\/span> samt <span style=\"color: #008080;\">v\u00e5rtg\u00e5rdens<\/span> m\u00f6rkare f\u00e4rg utg\u00f6rs av en kraftig pigmentering som dessutom \u00f6kar under graviditet. Anledningen till denna f\u00e4rgskillnad mot \u00f6vriga br\u00f6stet \u00e4r oklart men kan ha betydelse d\u00e5 en baby s\u00f6ker sig till br\u00f6stv\u00e5rtan. I br\u00f6stv\u00e5rtan mynnar 10-15 k\u00f6rtlar som utg\u00f6rs av s\u00e5v\u00e4l mj\u00f6lk- som svettg\u00e5ngar. Br\u00f6stv\u00e5rtan inneh\u00e5ller \u00e4ven sm\u00e5 muskelgrupper som aktiveras vid stimulans och \u00f6kar i storlek.<\/p>\n<p><strong>Br\u00f6stformen<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_8672\" aria-describedby=\"caption-attachment-8672\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/anatomi_brest_sida_2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-8672\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/anatomi_brest_sida_2-150x150.jpg\" alt=\"Anatomi br\u00f6st\" width=\"150\" height=\"150\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/anatomi_brest_sida_2-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/anatomi_brest_sida_2-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/anatomi_brest_sida_2.jpg 600w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8672\" class=\"wp-caption-text\">Anatomi br\u00f6st<\/figcaption><\/figure>\n<p>Under kvinnans fertila \u00e5lder utg\u00f6r mindre fettv\u00e4vnad samt mer bindv\u00e4v en mer &#8221;stabil&#8221; br\u00f6stform. Br\u00f6stens form \u00e4ndras efter graviditet, amning samt med h\u00f6gre \u00e5lder d\u00e5 den \u00f6kade fetv\u00e4ven till stor del stannar kvar i br\u00f6stet medan den fr\u00e5n b\u00f6rjan \u00e4nd\u00e5 knappa m\u00e4ngd bindv\u00e4v som bidrar till ett fastare br\u00f6st minskar alltmer. Efter klimakteriet f\u00f6rsvinner mj\u00f6lkk\u00f6rtlarna i br\u00f6stets mj\u00f6lklober samt att befintliga mj\u00f6lkg\u00e5ngar minskar. Kvarvarande fettv\u00e4v tynger ner br\u00f6sten.<br \/>\nBr\u00f6stens utveckling genom livet varierar stort mellan individer.<\/p>\n<p><strong>Graviditet, mj\u00f6lk och hormoner<\/strong><\/p>\n<p>Vid graviditet \u00f6kar <span style=\"color: #008080;\">\u00f6strogenins\u00f6ndringen<\/span> flerfalt som f\u00f6rstorar mj\u00f6lkk\u00f6rtlarna, livmodern och de yttre k\u00f6nsorganen samt mjuknar upp b\u00e4ckenets fogar och ligament. Desto mer produceras av hormonet <span style=\"color: #008080;\">progesteron<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(fr\u00e5n ffa. moderkakan)<\/span> med n\u00e4stan <span style=\"color: #008080;\">ett halvt gram<\/span> (!) per dygn i slutet av graviditeten som ocks\u00e5 p\u00e5verkar mj\u00f6lkk\u00f6rtlarnas tillv\u00e4xt.<\/p>\n<p>Hormonet <span style=\"color: #008080;\">prolaktin<\/span> som ins\u00f6ndras redan fr\u00e5n graviditetens b\u00f6rjan, som produceras i <span style=\"color: #008080;\">adenohypofysen<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(hypofysens framlob)<\/span>, n\u00e5r sin st\u00f6rsta hormonproduktion under tiden f\u00f6r f\u00f6rlossningen.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Prolaktin<\/span> samt <span style=\"color: #008080;\">hormonet HPL<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(humant placentalaktogen)<\/span> som produceras i moderkakan <span style=\"font-size: 10pt;\">(placenta)<\/span> har betydelse f\u00f6r mj\u00f6lkproduktionen <span style=\"font-size: 10pt;\">(laktationen)<\/span>. F\u00f6r att inte mj\u00f6lkproduktionen ska starta redan under ett tidigt skede av graviditeten p\u00e5verkar den kraftigt \u00f6kade produktionen av \u00f6strogen och progesteron hormonet <span style=\"color: #008080;\">prolaktinet<\/span> fr\u00e5n att starta mj\u00f6lkproduktionen i br\u00f6sten under graviditetens g\u00e5ng. Strax efter f\u00f6rlossningen lossnar moderkakan fr\u00e5n livmoderv\u00e4ggen, som f\u00f6ljer med ut, varp\u00e5 den enorma m\u00e4ngd \u00f6strogen samt progesteron som tidigare producerats i moderkakan upph\u00f6r. Hormonet prolaktinet aktiverar d\u00e5 genast en produktion av br\u00f6stmj\u00f6lk i mj\u00f6lkk\u00f6rtlarna.<\/p>\n<p>Vid amning d\u00e5 barnet suger p\u00e5 br\u00f6stv\u00e5rtan stimuleras ins\u00f6ndringen av ett hormon <span style=\"font-size: 10pt;\">(oxytocin)<\/span> fr\u00e5n hypofysen. Detta hormon p\u00e5verkar de glatta muskelcellerna <span style=\"font-size: 10pt;\">(myoepitelialceller)<\/span> runt alveolerna som dras ihop <span style=\"font-size: 10pt;\">(kontrahera)<\/span> varvid mj\u00f6lken pressas ut fr\u00e5n alveolerna och t\u00f6mmer sig till mj\u00f6lkg\u00e5ngarna som tillf\u00e4lligt vidgas av mj\u00f6lkm\u00e4ngden f\u00f6r att sedan dras samman som ger en peristaltisk r\u00f6relse som f\u00f6r mj\u00f6lken fram mot br\u00f6stv\u00e5rtan. F\u00f6rsta dagarna \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">mj\u00f6lkproduktionen<\/span> i br\u00f6sten sm\u00e5 men \u00f6kar efterhand och p\u00e5g\u00e5r under hela amningstiden. Den f\u00f6rsta mj\u00f6lken mamman producerar <span style=\"font-size: 10pt;\">(ca. 4-5dagar)<\/span> som barnet f\u00e5r i sig efter f\u00f6dseln <span style=\"font-size: 10pt;\">(r\u00e5mj\u00f6lk\/kolostrum)<\/span> inneh\u00e5ller rikligt med proteiner samt en stor m\u00e4ngd antikroppar fr\u00e5n modern som hj\u00e4lper till att st\u00e4rka det nyf\u00f6dda barnets immunf\u00f6rsvar men d\u00e4remot lite fett.<\/p>\n<p>F\u00f6rsta dagarna \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">mj\u00f6lkproduktionen<\/span> i br\u00f6sten sm\u00e5 men \u00f6kar efterhand och p\u00e5g\u00e5r under hela amningstiden.<br \/>\nBr\u00f6stmj\u00f6lkproduktionen \u00e4r i b\u00f6rjan stor som d\u00e5 kan orsaka l\u00e4ckage av mj\u00f6lk fr\u00e5n \u00f6verfyllda br\u00f6st. Detta kan ske under morgonen, n\u00e4r barnet skriker, inf\u00f6r amning, mm. Vissa kvinnor har en mycket stor br\u00f6stmj\u00f6lkproduktion som vid amning kan barnet besv\u00e4r d\u00e5 ett h\u00f6gt mj\u00f6lkfl\u00f6de g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r barnet att hinna sv\u00e4lja, andas eller suga fast i br\u00f6stv\u00e5rtan.<\/p>\n<p>Nyblivna mammor kan \u00e4ven f\u00e5 en k\u00e4nsla att de producerar f\u00f6r lite mj\u00f6lk till barnet medan det i verkligheten \u00e4r fullt tillr\u00e4ckligt f\u00f6r barnets behov. Det \u00e4r en orsak till att nyblivna mammor slutar amma barnet tidigt d\u00e5 man tror sig att mj\u00f6lkproduktionen inte r\u00e4cker till f\u00f6r barnets behov vilket det oftast g\u00f6r med m\u00e5tta. Nyf\u00f6dda bebisar har en liten mags\u00e4ck stor som en vindruva s\u00e5 barnet m\u00e4ttas snabbare \u00e4n man tror. Amning som tar tid beror oftast inte p\u00e5 att det inte finns tillr\u00e4ckligt med mj\u00f6lk i br\u00f6sten utan att barnet tar tid p\u00e5 sig att suga som kan bero p\u00e5 d\u00e5lig sugteknik.<\/p>\n<p>Normal <span style=\"color: #008080;\">m\u00e4ngd br\u00f6stmj\u00f6lk<\/span> som produceras per dygn \u00e4r ca. <span style=\"color: #008080;\">1 liter<\/span>. Denna mj\u00f6lk inneh\u00e5ller i genomsnitt ca. <span style=\"color: #008080;\">45g fett<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">70g mj\u00f6lksocker<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(laktos)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">10g proteiner<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(vassle- och kaseinproteiner)<\/span> per liter mj\u00f6lk samt <span style=\"color: #008080;\">kalciumfosfat<\/span>\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(benbyggnad)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">mineraler<\/span> samt <span style=\"color: #008080;\">vitaminer<\/span>. Br\u00f6stmj\u00f6lken sammans\u00e4ttning varierar under dagen och den tid barnet diar. <span style=\"color: #008080;\">Fetthalten<\/span> i mj\u00f6lken kan i slutet av varje amning vara femdubbelt j\u00e4mf\u00f6r med fetthalten d\u00e5 barnet b\u00f6rjar dia.<\/p>\n<p>Vid <span style=\"color: #008080;\">utebliven amning<\/span> stannar mj\u00f6lken kvar i mj\u00f6lkg\u00e5ngarna varefter hormonet prolaktin snabbt minskar vilket leder till att mj\u00f6lkproduktionen upph\u00f6r inom 1-2 veckor. Manuell mj\u00f6lkning av br\u00f6sten stimulerar fortsatt prolakinins\u00f6ndring och mj\u00f6lkproduktion. S\u00e5 l\u00e4nge prolakin produceras uteblir oftast \u00e4gglossning samt att \u00f6strogen och <span style=\"color: #008080;\">gestagener<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(k\u00f6nshormoner)<\/span> h\u00e5lls p\u00e5 en l\u00e5g niv\u00e5.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I Sverige \u00e4r br\u00f6stcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor d\u00e4r 2020 inrapporterades 11.428 nya fall till det svenska nationella cancerregistret. Av dessa var 96 m\u00e4n.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5190","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5190","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5190"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5190\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5190"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}