{"id":5182,"date":"2023-10-09T22:46:09","date_gmt":"2023-10-09T21:46:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5182"},"modified":"2025-08-11T00:42:29","modified_gmt":"2025-08-10T22:42:29","slug":"ultraljud-gallvagarna","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/ultraljud-gallvagarna\/","title":{"rendered":"Ultraljud gallv\u00e4gar"},"content":{"rendered":"

Gallv\u00e4garna<\/span> innefattar ”grovt r\u00e4knat” levern<\/span> (hepar)<\/span>, gallbl\u00e5san<\/span> (vesica fellea)<\/span>, gallg\u00e5ngarna<\/span> samt bukspottk\u00f6rteln<\/span> (pancreas)<\/span> trots den inte har med gallproduktionen att g\u00f6ra utan enbart har sin utf\u00f6rsg\u00e5ng<\/span> i en gallg\u00e5ng. Alla dessa organ ing\u00e5r i matsm\u00e4ltningsapparaten<\/span> d\u00e4r bukspottk\u00f6rteln har tv\u00e5 funktioner d\u00e4r en exokrin del<\/span> tillf\u00f6r tarmen bukspott<\/span>.<\/p>\n

Dessa organ unders\u00f6kes oftast tillsammans vid utredningar av sjukdomar inom gallv\u00e4garna<\/span> d\u00e5 patientens besv\u00e4r kan komma fr\u00e5n n\u00e5gon av dessa organ som d\u00e5 ofta ger liknande symtom<\/span>.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud lever gallbl\u00e5sa njure<\/figcaption><\/figure>\n

Oklar pl\u00f6tslig akut buksm\u00e4rta utan f\u00f6reg\u00e5ende traumatisk v\u00e5ld kr\u00e4ver ofta en snabb handl\u00e4ggning d\u00e4r man d\u00e5 kan misst\u00e4nka gallv\u00e4gsproblem<\/span>, tarmvred<\/span>, pankreatit<\/span>, njursten<\/span>, perforerad mags\u00e5r<\/span> eller tarmv\u00e4gg<\/span> (blindtarm)<\/span>, gynekologiska<\/span> besv\u00e4r samt aortaaneurysm<\/span>. F\u00f6r en stabil patient utan cirkulatorisk p\u00e5verkan kan man troligen utesluta brustet aortabr\u00e5ck vilket medf\u00f6r att patienten inte befinner sig i ett direkt livshotande tillst\u00e5nd vilket d\u00e5 kr\u00e4ver omedelbar omh\u00e4ndertagande och operation (kirurgisk eller endovaskul\u00e4r intervention)<\/span>.
\nDet stora flertalet av alla akuta bukbesv\u00e4r<\/span> utg\u00f6rs av kolecystit<\/span>1<\/a><\/sup>Inflammation i gallbl\u00e5san som kan vara orsakad s\u00e5v\u00e4l av gallstenar som utan gallstenar. Den vanligaste orsaken till kolecystit \u00e4r d\u00e4r en gallsten t\u00e4pper f\u00f6r utg\u00e5ngen f\u00f6r gallan fr\u00e5n gallbl\u00e5san.
\nSymtomen kan vara sm\u00e4rta under h\u00f6ger revbensb\u00e5ge, illam\u00e5ende, kr\u00e4kning, l\u00e4tt feber, mm. Ibland kan patienten visa p\u00e5 en l\u00e4tt gulf\u00e4rgning av hud och \u00f6gonvitor.
\nKolecystit kan f\u00f6rv\u00e4xlas med hj\u00e4rtinfarkt, blindtarmsinflammation, pancreatit, hepatit (leverinflammation), mags\u00e5r, mm.<\/span><\/span> eller appendicit<\/span>2<\/a><\/sup>Inflammerad blindtarm (appendix) \u00e4r relativt l\u00e4tt att st\u00e4lla med typiska symtom samt lokalisation f\u00f6r detta.
\nSymtomen \u00e4r \u00f6m och sp\u00e4nd mage, gaser, feber, illam\u00e5ende samt en sm\u00e4rta som oftast b\u00f6rjar vid naveln f\u00f6r att vandra till magens h\u00f6gra flank.
\nMan bed\u00f6mer att ca. 80% av alla patienter med appendicit har dessa typiska symtom.<\/span><\/span>. F\u00f6r dessa tv\u00e5 sjukdomar passar ultraljud b\u00e4st medan f\u00f6r andra indikationer passar sig datortomografi (CT)<\/span> b\u00e4st. Magnetkamera (MR)<\/span> \u00e4r inte en metod som l\u00e4mpar sig f\u00f6r urakuta sjukdomar och skador utan blir oftast f\u00f6rst aktuell om vidare utredningar beh\u00f6vs.<\/p>\n

Ultraljud<\/span> \u00e4r en enkel och snabb unders\u00f6kningsmetod som har bra tillg\u00e4nglighet p\u00e5 de flesta r\u00f6ntgenkliniker. Ultraljud<\/span> \u00e4r b\u00e4sta metoden<\/span> samt utg\u00f6r alltid f\u00f6rsta val<\/span> av unders\u00f6kningsmetod p\u00e5 en stabil patient<\/span> d\u00e4r man med ledning av kliniska symtom kan misst\u00e4nka n\u00e5gon form av gallv\u00e4gshinder<\/span> (extrahepatisk cholestas)<\/span> s\u00e5 som kolecystit<\/span>, kolangit<\/span> som orsakas av gallsten<\/span> i gallbl\u00e5san. En sten kan t\u00e4ppa till f\u00f6r gallbl\u00e5sans g\u00e5ng utan att galla fr\u00e5n levern till tarmen p\u00e5verkas.<\/p>\n

Man kan med ultraljud<\/span> tidigt diagnostisera mycket sm\u00e5 gallv\u00e4gskonkrement eller annan f\u00f6r\u00e4ndring som p\u00e5verkar leverns<\/span> avfl\u00f6de av galla vilket d\u00e5 helt stoppar (stas)<\/span> fl\u00f6det till de \u00f6vriga gallv\u00e4gar samt till tarmen. Dilaterad gallv\u00e4g ses bra med ultraljud medan en helt odilaterad gallv\u00e4g kan vara sv\u00e5r att urskilja och identifiera.
\nGallv\u00e4gskonkrement kan \u00e4ven p\u00e5verka bukspottk\u00f6rteln<\/span> d\u00e4r hinder f\u00f6r dess egna utg\u00e5ng kan orsaka tex. pankreatit<\/span>. Vid totalt avfl\u00f6deshinder av galla till tarmen f\u00e5r patienten inom kort tid en gulaktig hudton samt \u00f6gonvitor vilket \u00e4r gulsot<\/span> (ikterus)<\/span>.
\nDilaterade gallv\u00e4gar utg\u00f6r en diagnos f\u00f6r gallv\u00e4gshinder av n\u00e5got slag som kan bero p\u00e5 gallsten eller annan patologisk f\u00f6r\u00e4ndring (inflammation, tum\u00f6r, mm)<\/span>. Det g\u00e5r ofta bra att skilja p\u00e5 om ett gallv\u00e4gs hinder utg\u00f6rs av en gallsten eller solid mjuk f\u00f6r\u00e4ndring med ultraljudet.<\/p>\n

Med anv\u00e4ndning av ultraljudskontrast<\/span> \u00f6kar m\u00f6jligheten att man uppt\u00e4cker samt diagnostiserar det man ser till 90-95%<\/span>. Vad det sen \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got man ser med ultraljudet kan vara mer os\u00e4kert.
\nFynd av n\u00e5gon form av oklar gallv\u00e4gsf\u00f6r\u00e4ndring efter en inledande ultraljudsunders\u00f6kning utreds oftast vidare med datortomografi<\/span> (CT)<\/span>\u00a0eller magnetkamera<\/span> (MR)<\/span>.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Lever<\/strong><\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud lever med doppler<\/figcaption><\/figure>\n

En vanlig indikation<\/span> f\u00f6r unders\u00f6kning av levern \u00e4r misstanke p\u00e5 levertum\u00f6r<\/span>, leverabscess<\/span> eller annan sjuklig f\u00f6r\u00e4ndring i leverparenkymet<\/span>\u00a0eller dess gallg\u00e5ngar<\/span>. Ultraljud anv\u00e4nds som en prim\u00e4r diagnostisk metod f\u00f6r att utesluta gallstenar<\/span> som orsakar de obehag patienten s\u00f6ker sjukv\u00e5rden f\u00f6r.<\/p>\n

Vid trauma<\/span> (v\u00e5ld)<\/span> mot levern d\u00e4r man kan konstatera en ruptur<\/span> av leverkapseln \u00e4r CT-unders\u00f6kning f\u00f6rsta val vid traumatillf\u00e4llet. En leverruptur d\u00e4r patienten \u00e4r stabil som d\u00e5 inte har en p\u00e5g\u00e5ende bl\u00f6dning ut i fri bukh\u00e5lan kan ofta behandlas konservativt d\u00e4r man avvaktar med kirurgisk eller endovaskul\u00e4r (angio)<\/span> \u00e5tg\u00e4rd. Den bl\u00f6dning som uppst\u00e5tt i samband med rupturen har ofta avstannat n\u00e4r patienten v\u00e4l unders\u00f6ks med CT. Dock kan man misst\u00e4nka skador p\u00e5 andra organ om man f\u00e5tt en skada p\u00e5 levern vid en olycka eller annat trauma.
\nUppf\u00f6ljning av en ruptur av levern kan g\u00f6ras med ultraljud.<\/p>\n

Levern \u00e4r en vanlig plats f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar s\u00e5v\u00e4l benigna<\/span>, maligna<\/span> tum\u00f6rer<\/span> som metastaser<\/span>. Det passerar otroligt mycket blod (1,5lit\/min.)<\/span> genom leverns v\u00e4vnad fr\u00e5n olika blodk\u00e4rl som filtreras fr\u00e5n restprodukter fr\u00e5n kroppen som d\u00e5 \u00e4ven medf\u00f6r en \u00f6kad risk f\u00f6r att patogena celler fr\u00e5n annan tum\u00f6r fastnar i detta blodrika organ.
\nDe vanliga generella riskfaktorerna<\/span> f\u00f6r de flesta sjukdomar i kroppen samt en framtida leverpatologi av n\u00e5got slag \u00e4r alkohol<\/span>, r\u00f6kning<\/span> samt \u00f6vervikt<\/span>. \u00c4ven Hepatit B och C<\/span> samt metaboliska sjukdomar<\/span> (diabetes)<\/span> utg\u00f6r en \u00f6kad risk f\u00f6r leversjukdom.<\/p>\n

Levern<\/span> unders\u00f6ks med f\u00f6rdel med ultraljud d\u00e4r man i regel enkelt kan bed\u00f6ma de intrahepatiska<\/span>3<\/a><\/sup>De gallv\u00e4gar som ligger inuti levern. Gallg\u00e5ngar som l\u00f6per ut fr\u00e5n levern till gallbl\u00e5san och tarmen heter extrahepatiska gallv\u00e4gar.<\/span><\/span> gallg\u00e5ngarna<\/span>, blodk\u00e4rl<\/span> samt i viss m\u00e5n leverparenkymet<\/span>4<\/a><\/sup>Leverns v\u00e4vnad innanf\u00f6r leverkapseln vari det l\u00f6per gallg\u00e5ngar, blodk\u00e4rl, mm.<\/span><\/span>.<\/p>\n

F\u00f6r att diagnostisera k\u00e4rlrika f\u00f6r\u00e4ndringar, som tum\u00f6rer oftast \u00e4r, anv\u00e4nds ultraljudskontrast<\/span> som likt kontrastmedel f\u00f6r datortomografi visualisera dessa k\u00e4rlrika f\u00f6r\u00e4ndringar gentemot omgivande v\u00e4vnad med mindre k\u00e4rlinneh\u00e5ll. D\u00e5 ultraljud inte reagerar p\u00e5 jodkontrast, som vid en annan r\u00f6ntgenunders\u00f6kning bromsar upp vanlig r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning som g\u00f6r atta man ser dessa k\u00e4rlf\u00f6r\u00e4ndringar, inneh\u00e5ller ultraljudskontrast tusentals sm\u00e5 mikrobubblor av ”luft” (svavelhexafluorid)<\/span> som \u00e4r s\u00e5 sm\u00e5 att de passerar genom kapill\u00e4rerna i olika organ.
\nN\u00e4r ultraljudsv\u00e5gen tr\u00e4ffar organ med cirkulerande mikrobubblor blir dessa bubblor ekogeniska, dvs. de reflekterar ultraljudsv\u00e5gen och skickar tillbaka v\u00e5gen till s\u00e4ndaren som \u00e4ven \u00e4r en mottagare som d\u00e5 ger en ”f\u00f6rst\u00e4rkt kontrastbild” \u00f6ver detta omr\u00e5de. Ultraljudskontrasten<\/span> f\u00f6rst\u00e4rker effekten mellan normal v\u00e4vnad och sjuk v\u00e4vnad d\u00e4r det vanligen f\u00f6rekommer en kraftig \u00f6kning av patologiska blodk\u00e4rl i en f\u00f6r\u00e4ndring som d\u00e5 troligen ses med ultraljudet.<\/p>\n

Vid oklara fynd<\/span> av patologisk f\u00f6r\u00e4ndringar inom levern kompletteras<\/span> oftast ultraljudsunders\u00f6kningen med annan bilddiagnostik s\u00e5 som datortomografi<\/span> (CT) eller magnetkamera<\/span> (MR).<\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud leverhemangiom<\/figcaption><\/figure>\n

Hemangiom<\/span> \u00e4r den vanligast f\u00f6rekommande benigna levertum\u00f6ren<\/span> som endast best\u00e5r utan ett k\u00e4rlnystan. P\u00e5 en enkel ultraljud ses detta hemangiom som ett kraftigt eko i leverparenkymet. Tillf\u00f6r man ultraljudskontrast f\u00e5s en karakteristisk uppladdning av hemangiomets alla sm\u00e5 blodk\u00e4rl som st\u00e4ller diagnosen. Vid minsta oklarhet \u00f6ver fyndet p\u00e5 ultraljudsunders\u00f6kningen kan \u00e4ven CT eller MR g\u00f6ras. Vid fortsatta oklarheter kan en n\u00e5lpunktion mot f\u00f6r\u00e4ndringen g\u00f6ras f\u00f6r en cytolgiskt\/PAD bed\u00f6mning. Utg\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringen trotts allt ett hemangiom f\u00e5s troligen enbart blod i retur vid denna n\u00e5lpunktion d\u00e5 ett hemangiom till stor del enbart best\u00e5r av sm\u00e5 blodk\u00e4rl.<\/p>\n

Hemangiom ger inga symtom<\/span> (vid normal storlek!)<\/span> utan ses oftast som bifynd<\/span> vid en radiologisk unders\u00f6kning av annan orsak.<\/p>\n

Leverabscesser<\/span> (varh\u00e5la)<\/span> f\u00f6rekommer som enkla<\/span> eller multipla varh\u00e4rdar<\/span> i leverparenkymet. Denna inflammation kan orsakas av alkoholism<\/span>, diabetes<\/span>, Mb Crohn<\/span>, patologa bakterier<\/span> (streptokocker, mfl.)<\/span>, am\u00f6ba<\/span>5<\/a><\/sup>Parasit relaterad infektion i levern kan orsakas av am\u00f6ban entamoeba histolytica som \u00e4r en vanligt f\u00f6rekommande parasit i utvecklingsl\u00e4nder som d\u00e5 f\u00f6rekommer i mage, tarm och levern. Denna am\u00f6ba \u00e4r oftast enkel att behandla genom antibiotika.<\/span><\/span>. mm.
\nDessa varh\u00e4rdar sitter oftast inom h\u00f6ger leverlob och kan enkelt ses med ultraljud, som ger olika ekon tillbaka fr\u00e5n cystinneh\u00e5llet, om de tillr\u00e4ckligt stora (1-2cm)<\/span>. Mindre abscesser i levern kan vara sv\u00e5ra att med ultraljud s\u00e4rskilja fr\u00e5n tex. metastaser.
\nSt\u00f6rre leverabscesser kan behandlas genom dr\u00e4nering av inneh\u00e5llet samt antibiotika.<\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud cystor<\/figcaption><\/figure>\n

Cysta<\/span> i levern \u00e4r \u00e4ven det ett vanligt f\u00f6rekommande fynd som oftast inte ger n\u00e5gra som helst symtom utan ses f\u00f6rst vid en bilddiagnostisk unders\u00f6kning av annan orsak. Vid ultraljudsunders\u00f6kningen ses en rund tunnv\u00e4ggig<\/span> cysta med ett klart v\u00e4tskeinneh\u00e5ll<\/span> som inte ger n\u00e5gon eko tillbaka till ultraljudstransducern. Levercystor kan f\u00f6rekomma som enstaka<\/span> eller multipla<\/span> cystor som kan fylla upp hela levern. Ger dessa cystor inga symtom l\u00e5ter man dessa bero d\u00e5 det alltid inneb\u00e4r en viss infektionsrisk vid t\u00f6mning av dessa cystor. Sedan har de en tendens att fylla p\u00e5 sig igen inom en tid.<\/p>\n

Cystor kan \u00e4ven orsakas av parasiter<\/span>6<\/a><\/sup>Echinokock masken \u00e4r en vanligt f\u00f6rekommande parasit i utvecklingsl\u00e4nder som \u00e4ven i v\u00e4stv\u00e4rlden f\u00f6rekommer i tarmarna hos tamhund samt vilda djur. Hos m\u00e4nniskan passerar dessa maskar tarmslemhinnan och f\u00f6rs med blodet till s\u00e5v\u00e4l lever som lungor. Echinokock masken kan vara besv\u00e4rlig att behandla d\u00e5 den \u00e4ven har en f\u00f6rm\u00e5ga att bilda nya cystor med ny mask som h\u00e4rb\u00e4rgera en ny mask.<\/span><\/span> d\u00e4r echinokock<\/span> masken utg\u00f6r ett inte allt f\u00f6r s\u00e4llan fynd vid ultraljudsunders\u00f6kning av levern. Ibland ses f\u00f6rkalkade cystv\u00e4ggar vid denna typ av cysta. Man b\u00f6r ej t\u00f6mma cystan genom punktion d\u00e5 det finns risk f\u00f6r en allergisk (anafylaktisk)<\/span> reaktion p\u00e5 ev. l\u00e4ckande cystv\u00e4tska.
\nMed ultraljud kan man \u00e4ven ofta se en r\u00f6rlig liten mask<\/span> inuti dessa echinokock cystor.<\/p>\n

Fettlever<\/span> (steatosis\/MASLD)<\/span> \u00e4r en sjukdom som kan utvecklas av\u00a0kronisk lever inflammation<\/span>, d\u00e5ligt reglerad diabetes<\/span>, h\u00f6gt intag av sockerprodukter<\/span>, \u00f6vervikt<\/span>, efter l\u00e5ngvarig alkoholmissbruk<\/span>, mm. Dessa faktorer av \u00f6verdrivet intag av kolhydrater (socker)<\/span> kan leda till att levern inte klarar att hantera dessa stora m\u00e4ngder fetter som d\u00e5 ist\u00e4llet lagras i levern. Man r\u00e4knar med att ca. 1 miljon svenskar (20-30% av befolkningen)<\/span> har fettlever i n\u00e5gon grad. Fettlever kan i l\u00e4ngden ombildas till skrumplever<\/span> som anses som en h\u00f6g riskfaktor<\/span> f\u00f6r levercancer.
\nMan kan \u00e4ven hos vissa kvinnor i slutet av en graviditet<\/span> se en \u00f6kad fettinlagring i levern som oftast inte har n\u00e5gon st\u00f6rre betydelse f\u00f6r graviditeten. Akut fettlever<\/span> hos gravid kvinna (AFLP\/acute fatty liver of pregnancy)<\/span> kan drabba vanligen f\u00f6rstf\u00f6derska under 30-40’e graviditetsveckan. Vanligen har dessa patienter symtom p\u00e5 havandeskapsf\u00f6rgiftning<\/span> (preeklampsi)<\/span>, illam\u00e5ende<\/span>, kr\u00e4kningar<\/span>, \u00f6vre buksm\u00e4rtor<\/span>, huvudv\u00e4rk<\/span>, mm. F\u00e5r tillst\u00e5ndet fortg\u00e5 \u00e4r detta ett mycket allvarligt tillst\u00e5nd f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l moder som foster d\u00e4r spontana v\u00e4rkarbeten kan p\u00e5b\u00f6rjas med h\u00f6g barnad\u00f6dlighet som f\u00f6ljd.
\nUltraljudsbilden<\/span> vid fettlever ger enbart en antydan en \u00f6kad ekot\u00e4t leverparenkym men s\u00e4kerst\u00e4ller inte diagnosen.
\nF\u00f6r att st\u00e4lla en diagnos f\u00f6r fettlever m\u00e5ste utredningen kompletteras med datortomografi<\/span> (CT)<\/span>\u00a0eller leverbiopsi<\/span> d\u00e5 man f\u00e5r ut en bit v\u00e4vnad f\u00f6r analys. Det f\u00f6reg\u00e5r forskning f\u00f6r att i framtiden kunna st\u00e4lla denna diagnos med enbart magnetkamera<\/span> (MR)<\/span>.<\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud skrumplever<\/figcaption><\/figure>\n

Skrumplever<\/span> (leverscirros)<\/span> har ett l\u00e5ngdraget f\u00f6rlopp<\/span> och ses oftast som en komplikation efter f\u00f6reg\u00e5ende fettleversjukdom<\/span>.
\nUltraljudsm\u00e4ssigt visar bilden p\u00e5 en grov och kn\u00f6ligt leverparenkym<\/span> utan n\u00e5gra andra expansiva f\u00f6r\u00e4ndringar. Blodk\u00e4rlen i en skrumplever f\u00e5r en patologisk s\u00e4mre blodgenomstr\u00f6mning som leder till ett \u00f6kat tryck i porta\u00e5dern (portal hypertoni)<\/span>. Detta kan i sin tur leda till varicer<\/span>7<\/a><\/sup>\u00c5derbr\u00e5ck.<\/span><\/span> i matstrupen som utg\u00f6r en \u00f6kad risk f\u00f6r alvarliga bl\u00f6dningar.
\nSkrumplever visar oftast initialt vaga symtom d\u00e4r patienten enbart k\u00e4nner sig mer tr\u00f6tt samt med vissa hudf\u00f6r\u00e4ndringar. En vanlig komplikation till skrumplever \u00e4r v\u00e4tska<\/span> i fri bukh\u00e5la (ascites)<\/span> vars symtom oftast visar sig i en sp\u00e4nd\/h\u00e5rd buk. Bed\u00f6mer man att det \u00e4r en relativt stor volym ascites<\/span> kan man tappa ut denna, med ett dr\u00e4nage<\/span> som f\u00f6rs in genom bukv\u00e4ggen, f\u00f6r att underl\u00e4tta f\u00f6r patienten. F\u00f6r att kunna diagnostisera ascites i bukh\u00e5lan med ultraljud kr\u00e4vs minst 400ml<\/span> fri v\u00e4tska i bukh\u00e5lan. Hos m\u00e5nga personer f\u00f6rekommer alltid en liten m\u00e4ngd v\u00e4tska i bukh\u00e5lan utan att detta \u00e4r patologiskt.
\nD\u00e5 skrumplever generellt medf\u00f6r en d\u00e5lig genombl\u00f6dning fr\u00e5n porta\u00e5dern medf\u00f6r detta ofta \u00e4ven en splenomegali<\/span> (f\u00f6rstorad mj\u00e4lte)<\/span> som kan ses med ultraljudet enbart med n\u00e5gon bilddiagnostisk metod.<\/p>\n

L\u00e4kemedelsinducerade<\/span> leverskador \u00e4r en vanlig l\u00e4kemedelsbiverkning. Det vanligaste l\u00e4kemedlet h\u00e4r utg\u00f6rs av paracetamol<\/span> som vid \u00f6verdosering kan ge levernekroser. Vissa antibiotika<\/span> (tetracykliner)<\/span> kan ge levferf\u00f6rfettning. L\u00e4kemedelsskador i levern kan ibland bli mycket alvarliga med s\u00e5v\u00e4l kroniska leverskador som f\u00f6ljd men \u00e4ven risk f\u00f6r d\u00f6d. H\u00f6gt intag av A vitamin under en l\u00e4ngre tid kan ge skrumplever.<\/p>\n

Maligna tum\u00f6rer<\/span> i levern utg\u00f6rs oftast av metastaser<\/span> som spridit sig fr\u00e5n annan prim\u00e4rtum\u00f6r n\u00e5gonstans i kroppen. Vid misst\u00e4nkt prim\u00e4rtum\u00f6r i annat st\u00e4lle i kroppen unders\u00f6ks alltid lever och lungor d\u00e5 det \u00e4r till dessa organ de flesta cancertyper sprider metastaser. Med ultraljud kan man urskilja levermetastaser ner till en storlek p\u00e5 5mm<\/span> vid anv\u00e4ndning av ultraljudskontrast<\/span>.
\nPrim\u00e4r levercancer<\/span> st\u00e5r endast f\u00f6r ca. 1,2%<\/span> av alla de typer av prim\u00e4rtum\u00f6rer som kan drabba en m\u00e4nniska. En prim\u00e4r levercancer \u00e4r vanligare hos m\u00e4n<\/span> \u00e4n hos kvinnor<\/span>.\u00a0\u00d6verlevnaden<\/span> efter 5 \u00e5r ser i stort likadan ut f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l m\u00e4n<\/span> (22,4%)<\/span> som kvinnor<\/span> (23,6%)<\/span>. 2023 avled ca. ca. 2600 personer av n\u00e5gon form av cancer d\u00e4r ca. 800 av dess personer avled till f\u00f6ljd av levercancer.
\nLevermetastaser<\/span> (”dottertum\u00f6rer”)<\/span> som ju \u00e4r en desto vanligare tum\u00f6rform i levern men som oftast enbart ger vaga symtom<\/span> som d\u00e5lig aptit med viktnedg\u00e5ng, illam\u00e5ende, feber, obehagsk\u00e4nsla i magen, mm. Gulsot<\/span> (ikterus)<\/span> kan vara ett symtom men som d\u00e5 beror p\u00e5 om metastasen sitter s\u00e5 till i levern att gallfl\u00f6det<\/span> ut fr\u00e5n levern h\u00e4mmas eller stoppas upp helt.<\/p>\n

Diagnosen<\/span> f\u00f6r levercancer st\u00e4lls oftast i ett sent f\u00f6rlopp av sjukdomen d\u00e5 symtomen inledningsvis \u00e4r s\u00e5 vaga att patienten dr\u00f6jer med att s\u00f6ka v\u00e5rd. Denna ofta sena diagnos \u00f6kar s\u00e5ledes risken f\u00f6r att en spridning av metastaser redan skett till andra organ i kroppen.
\nUltraljud kan ofta enbart konstatera att det finns en trolig malign f\u00f6r\u00e4ndring i levern men inte med s\u00e4kerhet klassificera typen av tum\u00f6r.<\/p>\n

Hepatom<\/span> (hepatocellul\u00e4rt carinom\/HCC)<\/span> \u00e4r den vanligaste prim\u00e4ra tum\u00f6rtypen i levern som ofta (70%)<\/span> uppst\u00e5r som komplikation av en skrumplever sjukdom eller annan underliggande leversjukdom. Hepatom (HCC)<\/span> uppst\u00e5r i levercellerna
\nDenna tum\u00f6rtyp \u00e4r sv\u00e5rt att verifiera enbart genom bilddiagnostik. Med ultraljud ses en skarp avgr\u00e4nsande f\u00f6r\u00e4ndring med olika t\u00e4t ekoinneh\u00e5ll oavsett ultraljudskontrast eller inte. F\u00f6r en diagnos av Hepatom kr\u00e4vs en n\u00e5lpunktion f\u00f6r att f\u00e5 ut material f\u00f6r analys.
\nVarje \u00e5r drabbas ca. 500 personer<\/span> i Sverige av prim\u00e4r levercancer typ HCC d\u00e4r m\u00e4n<\/span> drabbas 4 g\u00e5nger s\u00e5 mycket som kvinnor<\/span>. HCC \u00e4r mycket ovanlig f\u00f6r 50 \u00e5rs \u00e5lder. HCC har en h\u00f6g d\u00f6dlighet.<\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud cholangiocarcinom klatskin tum\u00f6r<\/figcaption><\/figure>\n

Cholangiocarcinom<\/span> \u00e4r en prim\u00e4r tum\u00f6r som man kan finna s\u00e5v\u00e4l inne i levern (intrahepatisk)<\/span> som i gallv\u00e4garna utanf\u00f6r levern (extrahepatisk)<\/span>. Man finner ofta denna tum\u00f6rtyp lokaliserad i leverhilus<\/span> (hil\u00e4rt kolangiocarcinom)<\/span> som \u00e4r omr\u00e5det d\u00e4r gallv\u00e4gsgrenarna fr\u00e5n vardera leverlob l\u00f6per ihop till en gemensam gallg\u00e5ng ner till gallbl\u00e5sa och tarm. D\u00e5 denna tum\u00f6rtyp sitter lokaliserad i leverhilus kallas den \u00e4ven f\u00f6r Klatskintum\u00f6r<\/span>. Denna tum\u00f6r har en tendens att helt stoppa gallfl\u00f6det fr\u00e5n levern d\u00e5 den samtidigt p\u00e5verkar gallgrenarna fr\u00e5n b\u00e5da leverloberna som l\u00f6per ihop i detta omr\u00e5de.
\nDenna tum\u00f6r ser p\u00e5 bild likadan ut som hepatom varf\u00f6r man inte kan skilja p\u00e5 dessa typer av tum\u00f6rer utan n\u00e5lpunktion f\u00f6r material.
\nCholangiocarcinom uppt\u00e4cks ofta f\u00f6rst efter tum\u00f6ren ger gallv\u00e4gsstas<\/span> som i sin tur leder till f\u00f6rh\u00f6jda leverv\u00e4rden<\/span> i blodet samt att patienten m\u00e4rkt av en viss gulf\u00e4rgning<\/span> (ikterus)<\/span> av hud och \u00f6gonvitor vilket oftast \u00e4r i ett sent skeda av sjukdomsf\u00f6rloppet.<\/p>\n

Vid fynd av misst\u00e4nkt cancer g\u00f6rs alltid en kompletterande unders\u00f6kning<\/span> med datortomografi<\/span> (CT)<\/span> eller magnetkamera<\/span> (MR)<\/span>. Magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> \u00e4r den idag b\u00e4sta metoden f\u00f6r att p\u00e5visa sm\u00e5 metastaser i olika mjukdelar s\u00e5 som levern. Det g\u00e5r att grovt specificera misst\u00e4nkt typ av tum\u00f6r beroende p\u00e5 hur tum\u00f6ren laddar<\/span> upp med tillf\u00f6rd kontrast i blodet dvs. om tum\u00f6ren \u00e4r k\u00e4rlrik<\/span> eller k\u00e4rlfattig<\/span> samt om den sitter p\u00e5 ett f\u00f6r olika tum\u00f6rer specifikt st\u00e4lle i kroppen. Detta oavsett metod f\u00f6r diagnostiken. F\u00f6r att med s\u00e4kerhet klassificera typ av malign f\u00f6r\u00e4ndring kr\u00e4vs \u00e4ven en n\u00e5lpunktion\/biopsi f\u00f6r cytologisk\/PAD bed\u00f6mning.<\/p>\n

Budd-Chiaris<\/span> syndrom \u00e4r en mer ovanlig sjukdom (1,4 fall\/1miljon)<\/span> d\u00e4r den ven\u00f6sa cirkulationen upph\u00f6r p\u00e5 grund av avfl\u00f6deshinder till nedre h\u00e5lvenen (vena Cava inferior)<\/span> som orsakas av tromboser (blodpropp)<\/span> eller tum\u00f6r. Ven\u00f6sa tromboser i levern kan vara orsakad av l\u00e4kemedel. Dessa tromboser ses oftast enkelt med ultraljud med dopplerteknik d\u00e5 man \u00e4ven samtidigt kan diagnostisera ifall tillst\u00e5ndet beror p\u00e5 en expansiv f\u00f6r\u00e4ndring (tum\u00f6r)<\/span> i levern.<\/p>\n

Wilsons sjukdom<\/span> \u00e4r en s\u00e4llsynt genetisk sjukdom<\/span>8<\/a><\/sup>Sjukdomen har en gendefekt i kromosom 13.<\/span><\/span> som kan yttra sig p\u00e5 en m\u00e4ngd olika s\u00e4tt varf\u00f6r denna diagnos \u00e4r l\u00e4tt att missa. Sjukdomen har som sagt genetiska orsaker och \u00e4r vanligare i sl\u00e4kter med ingifte.
\nI botten ligger en of\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6r kroppen att g\u00f6ra sig av med koppar som normalt sker via gallan till tarmen men som nu lagras i kroppen och leder till en kopparf\u00f6rgiftning. Koppar finns i f\u00f6da och \u00f6verstiger n\u00e4stan alltid det behov kroppen har vid den dagliga intaget av kost. Denna anhopning av koppar i kroppen ger skador p\u00e5 lever<\/span>, basala ganglier<\/span> (hj\u00e4rnceller)<\/span> samt njurarnas reabsorptionssystem<\/span> (njurtubuli)<\/span>.
\nEn ultraljudsunders\u00f6kning<\/span> av levern kan ha utseende som vid skrumplever med en kn\u00f6lig leverparenkym. Skillnaden mot vanlig skrumplever \u00e4r att vid Wilsons sjukdom l\u00e4cker det stora m\u00e4ngder koppar ut via urinen<\/span> ist\u00e4llet f\u00f6r den normala v\u00e4gen via gallan.<\/p>\n

Gallbl\u00e5sa och gallg\u00e5ngarna<\/strong><\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud gallstenar<\/figcaption><\/figure>\n

Gallstenar<\/span> (konkrement)<\/span> \u00e4r mycket vanligt f\u00f6rekommande hos en stor del av befolkningen utan att de ger sig till k\u00e4nna eller ger n\u00e5gra som helst symtom. Med andra ord dom skvalpar bara omkring i gallb\u00e5san. Gallstenarnas inneh\u00e5ll<\/span> utg\u00f6r i ca. 90%<\/span> av alla fallen av kolesterol<\/span> och mindre \u00e4n 10%<\/span> utg\u00f6rs av pigmentstenar<\/span>\u00a0(bilirubin och kalciumsalter)<\/span>.
\nGallsten som ger symtom<\/span> utg\u00f6r den vanligaste indikationen f\u00f6r en ultraljudsunders\u00f6kning av gallbl\u00e5san<\/span>. Dessa konkrement kan kilas fast och t\u00e4ppa till gallbl\u00e5sans utf\u00f6rsg\u00e5ng (ductus cysticus)<\/span> som d\u00e5 kan orsaka cholecystit<\/span>. Fastkilade gallstenar ger ofta symtom som kraftig sm\u00e4rta<\/span> under h\u00f6ger revbensb\u00e5ge (arcus)<\/span> som str\u00e5lar ut till ryggen och h\u00f6ger skuldra samt illam\u00e5ende<\/span>. Denna sm\u00e4rta upptr\u00e4der ofta som intervallsm\u00e4rta<\/span> d\u00e4r attackerna framf\u00f6r allt kommer efter en m\u00e5ltid<\/span> och kan fortg\u00e5 i allt fr\u00e5n n\u00e5gra minuter till n\u00e5gra timmar efter f\u00f6dointaget.
\nDe flesta gallstenar \u00e4r s\u00e5 pass sm\u00e5 att de passerar med gallan ut till tarmen med inga eller med enbart lindriga symtom.<\/p>\n

Gallbl\u00e5sestenar i gallbl\u00e5sans gallg\u00e5ng kan vara sv\u00e5ra att visualisera<\/span> med ultraljud d\u00e5 denna gallg\u00e5ng generellt ligger dold bakom tolvfingertarmen som normalt inneh\u00e5ller gas\/luft vilket ger st\u00f6rningar i bilderna. \u00c4ven gallbl\u00e5sans g\u00e5ng kan ge ultraljudsartefakter (bildst\u00f6rning)<\/span> som\u00a0 kan ge falska antydningar om att dessa orsakas av gallsten.
\n\u00c4ven sfinkter Oddi\/papilla Vateri \u00e4r generellt sv\u00e5r att framst\u00e4lla med ultraljud d\u00e5 stora blodk\u00e4rl (porta\u00e5dern, leverart\u00e4ren)<\/span> ligger strax framf\u00f6r dessa strukturer.<\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud gallsten
kolecystit<\/figcaption><\/figure>\n

Kolecystit<\/span> \u00e4r inflammation i gallbl\u00e5san som kan vara orsakad s\u00e5v\u00e4l av gallstenar<\/span> som utan gallstenar. Den vanligaste orsaken till kolecystit \u00e4r dock en gallsten som t\u00e4pper f\u00f6r utg\u00e5ngen f\u00f6r gallan fr\u00e5n gallbl\u00e5san. Symtomen<\/span> kan vara sm\u00e4rta<\/span> under h\u00f6ger revbensb\u00e5ge, illam\u00e5ende<\/span>, kr\u00e4kning<\/span>, l\u00e4tt feber<\/span>, mm. Ibland kan patienten visa p\u00e5 en l\u00e4tt gulf\u00e4rgning<\/span> av hud och \u00f6gonvitor (ikterus)<\/span>.
\nFynd med ultraljud utg\u00f6rs av dilaterad gallbl\u00e5sa<\/span> med en sten i gallbl\u00e5seg\u00e5ngen (ductus cysticus)<\/span>\u00a0och en f\u00f6rtjockning<\/span> (\u00f6dem)<\/span> av gallbl\u00e5sans v\u00e4ggar<\/span>9<\/a><\/sup>Normal tjocklek p\u00e5 gallbl\u00e5sans v\u00e4gg \u00e4r <3mm.<\/span><\/span>. Gallstenar kan inneh\u00e5lla kalk varf\u00f6r de \u00e4ven enkelt ses med annan radiologiska metod (konventionell r\u00f6ntgen, CT)<\/span>.<\/p>\n

Kolecystit kan \u00e4ven f\u00f6rekomma utan<\/span> att det sitter ett konkrement i v\u00e4gen f\u00f6r gallan fr\u00e5n gallbl\u00e5san. Denna ”stenfria kolecystit” ses mestadels<\/span> hos sv\u00e5rt sjuka patienter med l\u00e5ng sjukhusbunden v\u00e5rd.<\/p>\n

En f\u00f6rtjockning<\/span> av gallbl\u00e5sans v\u00e4gg kan \u00e4ven f\u00f6rekomma vid andra leversjukdomar som skrumplever<\/span> och vid bukascites<\/span>\u00a0(v\u00e4tska i bukh\u00e5lan)<\/span>. Vid kraftigt utsp\u00e4nd bl\u00e5sa och inflammerad gallbl\u00e5sev\u00e4gg kan denna brista (perforation)<\/span> och infekterad gallv\u00e4tska rinner d\u00e5 ut i fri bukh\u00e5la som d\u00e5 ger bukhinneinflammation<\/span>10<\/a><\/sup>Bukhinneinflammation kommer av fr\u00e4mmande bakterier i den fria bukh\u00e5lan. Dessa bakterier kan komma fr\u00e5n perforerad tarm, perforerade gallv\u00e4gar, mm.
\nVid infektionen i bukv\u00e4ggen drar till sig stora v\u00e4tskem\u00e4ngder fr\u00e5n blodbanorna samt ger ifr\u00e5n sig bakteriella toxiner (gifter) till blodbanan som kan utvecklas till \u201dseptic inflammatory response syndrome\u201d (SIRS) som ger patienten en cirkulatorisk chock, l\u00e5g syrehalt i blodet (hypoxi) och en kraftig njurp\u00e5verkan.
\nI f\u00f6rl\u00e4ngningen medf\u00f6r detta tillst\u00e5nd en mycket h\u00f6g risk f\u00f6r multiorgan-kollaps d\u00e4r patienten d\u00e5 \u00e4r mycket illa ute.<\/span><\/span> (peritonit)<\/span>\u00a0som kan utveckla sig till ett livshotande tillst\u00e5nd.<\/p>\n

Fastnar dessa konkrement l\u00e4ngre distalt i gemensamma gallg\u00e5ngen<\/span> (ductus choledochus)<\/span> kan detta medf\u00f6ra en komplett gallv\u00e4gstas d\u00e4r gallfl\u00f6det helt upph\u00f6r till tarmen och f\u00e5r patienten symtom i form av gulsot<\/span> (ikterus)<\/span>\u00a0samt f\u00f6rh\u00f6jd bilirubinhalt<\/span>11<\/a><\/sup>Bilirubin \u00e4r en restprodukt som bildas n\u00e4r de r\u00f6da blodkropparna bryts ner (hemolys) i levern efter att de ”passerat b\u00e4st f\u00f6re datumet” som ligger p\u00e5 ca. 120dagar. Detta bilirubin f\u00f6ljer normalt med gallan ut i tarmen.
\nVid upph\u00f6rd gallavfl\u00f6de till tarmen \u00e5terg\u00e5r de till blodbanan som ger ett f\u00f6rh\u00f6jt v\u00e4rde.
\nNormalt bilirubinv\u00e4rde i blodet \u00e4r under 25 \u00b5mol\/L hos en vuxen individ. H\u00f6ga v\u00e4rden >60 \u00b5mol\/L \u00e4r ett tecken p\u00e5 gallv\u00e4gshinder av n\u00e5got slag.<\/span><\/span> i blodet. Gall\u00e4mnen g\u00e5r d\u00e5 fr\u00e5n levern ut i blodbanan som g\u00f6r att patienten f\u00e5r gulf\u00e4rgad hud och \u00f6gonvitor.
\nBehandling<\/span> av kolecystit \u00e4r en t\u00f6mning av gallbl\u00e5san genom ett perkutant dr\u00e4nage<\/span>12<\/a><\/sup>Punktion av gallbl\u00e5san genom huden varigenom man f\u00f6r en kateterliknande plastslang\/dr\u00e4nage.<\/span><\/span> som t\u00f6mmer gallbl\u00e5san p\u00e5 v\u00e4tska och var (pus)<\/span>. N\u00e4r man sedan \u00e5tg\u00e4rdat hindret och det \u00e5ter finns fritt fl\u00f6de fr\u00e5n gallbl\u00e5sa och \u00f6vriga gallv\u00e4gar kan dr\u00e4naget avl\u00e4gsnas. En kompletterande behandlingen efter avlastningen av gallbl\u00e5san med dr\u00e4nage \u00e4r en laparoskopisk<\/span> (titth\u00e5lskirurgi)<\/span> kolecystektomi<\/span> (borttagning av gallbl\u00e5san)<\/span>.
\nSymtomen f\u00f6r kolecystit kan f\u00f6rv\u00e4xlas<\/span> med hj\u00e4rtinfarkt<\/span>, blindtarmsinflammation<\/span>, pancreatit<\/span>, hepatit<\/span> (leverinflammation)<\/span>, mags\u00e5r<\/span>, mm.<\/p>\n

En riskfaktor<\/span> f\u00f6r gallv\u00e4gscancer \u00e4r att patienten sedan tidigare har gallstenar<\/span> d\u00e4r statistiskt en av tusen<\/span> patienter utvecklar gallv\u00e4gscancer (gallbl\u00e5secarcinom)<\/span>. I Sverige f\u00e5r ca. 300 patienter<\/span> om \u00e5ret extrahepatisk gallv\u00e4gscancer<\/span> (utanf\u00f6r levern)<\/span>. Av dessa 300 fall utg\u00f6r ca. 60%<\/span>. gallbl\u00e5secancer.
\nGallbl\u00e5secarcinom<\/span> utg\u00f6r malign men mer ovanlig cancerform. Carcinom i gallbl\u00e5san ger oftast som f\u00f6rsta symtom gulsot<\/span> (ikterus)<\/span> d\u00e5 gallfl\u00f6det fr\u00e5n levern p\u00e5verkats av tum\u00f6rens storlek i gallbl\u00e5san.
\nUltraljudsm\u00e4ssigt ses denna cancer som en m\u00f6rk massa i gallbl\u00e5san som skickar f\u00e5 ekosignaler tillbaka. Gallbl\u00e5sans v\u00e4g kan ha en tjock v\u00e4gg. Vid stor expansiv tum\u00f6r ses en stor f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 den plats gallbl\u00e5san brukar sitta.
\nDatortomografi<\/span> (CT)<\/span> \u00e4r en b\u00e4ttre diagnostisk metod f\u00f6r denna cancerform d\u00e5 man \u00e4ven kan bed\u00f6ma tum\u00f6rens utbredning<\/span> \u00e4n vad man klarar av att g\u00f6ra med enbart en ultraljudsunders\u00f6kning.
\nGallbl\u00e5secancer som ger symtom<\/span> har v\u00e4xt utanf\u00f6r gallbl\u00e5san och p\u00e5verkar d\u00e5 omkringliggande organ eller gallfl\u00f6de.<\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud gallbl\u00e5sepolyp<\/figcaption><\/figure>\n

Polyper<\/span> kan liksom i tarmslemhinnan \u00e4ven v\u00e4xa gallbl\u00e5sans v\u00e4gg. Polyper st\u00f6rre \u00e4n 1mm<\/span> kan ses med ultraljud. Det finns en risk f\u00f6r att polyper \u00f6ver 10mm<\/span> \u00f6verg\u00e5r till cancer varf\u00f6r man vid dessa st\u00f6rre polyper oftast opererar<\/span> bort hela gallbl\u00e5san (kolecystektomi)<\/span>. Det h\u00e4nder att cancer uppt\u00e4cks f\u00f6rst i samband att gallbl\u00e5san opererats bort efter problem med gallstenar eller d\u00e4r man uppt\u00e4ckt en st\u00f6rre polyp.
\nMed ultraljud kan man relativt enkelt skilja p\u00e5 gallstenar och polyper<\/span> d\u00e5 gallstenar ofta inneh\u00e5ller kalcium som ultraljuds-ekot inte kan passera (ger kraftig eko-skugga)<\/span> vilket den d\u00e4remot kan vid en mjuk polyp. Polypen sitter still medan gallstenar ”rullar omkring” i gallbl\u00e5san vid andning och d\u00e5 patienten v\u00e4nder sig p\u00e5 unders\u00f6kningsbritsen.<\/p>\n

Dessa liksom flera andra cancertyper inom gallv\u00e4garna uppt\u00e4cks oftast sent med smygande diffusa symtom<\/span> vilket \u00e4ven g\u00f6r denna mer sv\u00e5rbehandlad<\/span> d\u00e5 det \u00e4ven ofta har skett en metastasering till andra organ. Den centrala placering i kroppen som gallv\u00e4garna har inneb\u00e4r \u00e4ven en n\u00e4rhet till flertalet stora lymfsystem<\/span> vari en spridning av metastaser d\u00e5 kan ske. Detta ger en dyster prognos f\u00f6r l\u00e4ngre \u00f6verlevnad.<\/p>\n

Bukspottk\u00f6rteln<\/strong><\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud bukspottk\u00f6rteln<\/figcaption><\/figure>\n

Bukspottk\u00f6rteln<\/span> (pancreas)<\/span> kan vara sv\u00e5r att urskilja med samtliga bilddiagnostiska metoder d\u00e5 den ligger inb\u00e4ddad mitt i buken i ett omr\u00e5de med m\u00e5nga andra organstrukturer som tarmar och en stor m\u00e4ngd stora k\u00e4rlsystem (h\u00e5lvenen, tarmart\u00e4rer, lerver- och mj\u00e4ltk\u00e4rl, mm.)<\/span>.
\nF\u00f6rstaval f\u00f6r diagnostik \u00e4r ultraljud trotts att bukspottk\u00f6rteln oftast skyms av tarmgas<\/span> eller annat inneh\u00e5ll i tarmarna som f\u00f6rsv\u00e5rar en diagnostik. Att kunna diagnostisera bukspottk\u00f6rtelns utf\u00f6rsg\u00e5ng<\/span> (ductus pancreaticus\/Wirsungia)<\/span> samt den gemensamma gallg\u00e5ngen<\/span> (ductus choledochus)<\/span> \u00e4r viktiga att se med ultraljud d\u00e5 man kan avg\u00f6ra en obstruktion i gallv\u00e4garna om dessa g\u00e5ngar \u00e4r vida. En normal pankreasg\u00e5ng har en diameter p\u00e5 ca. 1-3mm<\/span> medan den gemensamma gallg\u00e5ngen har en diameter p\u00e5 ca. 5mm<\/span>.
\nDatortomografi<\/span> \u00e4r ocks\u00e5 en v\u00e4l s\u00e5 bra bilddiagnostisk metod d\u00e5 man ofta kan avgr\u00e4nsa bukspottk\u00f6rteln p\u00e5 CT-bilderna av den fett som omger bukspottk\u00f6rteln (retroperitonealt fett)<\/span>. CT \u00e4r inte s\u00e5 k\u00e4nslig f\u00f6r befintlig tarmgas s\u00e5 som ultraljudet \u00e4r. D\u00e4remot kan CT-bilderna bli helt obrukbara ifall patienten r\u00f6r sig allt f\u00f6r mycket under sj\u00e4lva bildtagningen
\nMagnetkamera<\/span> (MR)<\/span> kan vara ett alternativ<\/span> till s\u00e5v\u00e4l ultraljud och CT om dessa metoder inte ger n\u00e5gra bra bilder f\u00f6r diagnostik eller d\u00e4r CT \u00e4r utesluten d\u00e5 det finns kontraindikationer s\u00e5 som kontrastmedelsallergi, graviditet, mm.<\/p>\n

Akut pankreatit<\/span> \u00e4r en inflammation<\/span> i bukspottk\u00f6rteln som ibland (10-20%)<\/span> kan utveckla sig till en sv\u00e5r och l\u00e5ngvarig sjukdom med l\u00e5ng tid p\u00e5 sjukhuset och efterf\u00f6ljande l\u00e5ng konvalescens. De flesta akuta pankreatiter \u00e4r dock av mer lindrig typ som l\u00e4ker inom en vecka.
\nAkut pankreatit orsakas vanligen av gallsten som t\u00e4pper till gallg\u00e5ngarnas utg\u00e5ngen till tarmen (sfinkter Oddi)<\/span> eller alkohol. Dessa tv\u00e5 orsaker st\u00e5r f\u00f6r ca. 90%<\/span> av de akuta pankreatiterna. Alkoholrelaterad orsak finner man fr\u00e4mst hos m\u00e4n<\/span> medan gallsten \u00e4r den vanligaste orsaken hos kvinnor<\/span>. Andra orsaker kan vara l\u00e4kemedel, infektioner, h\u00f6gt kalium i kroppen, \u00e4rftlig, komplikation efter bukkirurgi av gallv\u00e4garna, mm.
\nDen kroniska pankreatiten \u00e4r n\u00e4stan alltid orsakad av alkohol som har ett l\u00e5ngdraget f\u00f6rlopp med en l\u00e5ngsam destruktion av bukspottk\u00f6rteln vilket kan leda till en dysfunktionell insulinproduktion, mm. Denna kroniska pankreatit \u00f6kar \u00e4ven risken f\u00f6r cancer i bukspottk\u00f6rteln.<\/p>\n

Cancer<\/span> i bukspottk\u00f6rteln utg\u00f6rs i n\u00e4stan 95% av duktal adenocarcinom<\/span>. De flesta cancer i bukspottk\u00f6rteln \u00e4r lokaliserad till dess anatomiska huvud<\/span> (caput pancreatis)<\/span>. Normalt finner man denna cancer i sk. duktala celler<\/span>13<\/a><\/sup>En celltyp som kl\u00e4r insidan av bukspottk\u00f6rteln utf\u00f6rsg\u00e5ng. Dessa celler \u00e5terfinns \u00e4ven i mj\u00f6lkg\u00e5ngarna i br\u00f6sten som \u00e4ven d\u00e4r i 75-80% \u00e4r orsaken till br\u00f6stcancer.<\/span><\/span> som \u00e4r n\u00e4stan alltid lokaliserade till just omr\u00e5det i pankreashuvudet. Dessa celler utg\u00f6r endast ca. 4%<\/span> av totala antalet v\u00e4vnadsceller i bukspottk\u00f6rteln. Trots detta l\u00e5ga antal \u00e4r de orsak till en sv\u00e5r cancerform.
\nDenna vanliga lokalisation, av en expansiv tum\u00f6r, medf\u00f6r \u00e4ven i flertalet fall att den gemensamma utf\u00f6rsg\u00e5ngen (ductus choledochus)<\/span> fr\u00e5n samtliga gallv\u00e4garna kl\u00e4ms \u00e5t<\/span> av tum\u00f6rens storlek vilket medf\u00f6r att gallan inte rinner ut i tarmen utan st\u00e5r kvar i gallv\u00e4garna. Detta leder inom snar tid att gall\u00e4mnen som bilirubin<\/span> g\u00e5r ut i blodomloppet och ger en gulf\u00e4rgad hud<\/span> (ikterus)<\/span> samt \u00f6gonvitor<\/span>. Detta symtom \u00e4r i m\u00e5nga fall det f\u00f6rsta som g\u00f6r att man \u00e4ven uppt\u00e4cker och diagnostiserar en pankreascancer.<\/p>\n

Tum\u00f6r i pankreashuvudet kan med ultraljud<\/span> ses som en mer ekofattig struktur<\/span> \u00e4n omgivande v\u00e4vnader. Med ultraljud kan man \u00e4ven diagnostisera tum\u00f6rens ev. inv\u00e4xt<\/span> i omgivande v\u00e4vnad och blodk\u00e4rl. Vid detta fynd g\u00f6r alltid en kompletterande diagnostik med datortomografi<\/span> (CT)<\/span>\u00a0som inkluderar intraven\u00f6s kontrastmedel<\/span>.
\nDet finns inga klara orsaker<\/span> till pankreascancer men man tror att alkoholvanor<\/span>, diabetes<\/span> samt r\u00f6kning<\/span> kan utg\u00f6ra en \u00f6kad risk f\u00f6r denna cancerform.
\n\u00d6verlevnaden<\/span> f\u00e5r anses l\u00e5g d\u00e5 man ofta f\u00e5r symtom och d\u00e4refter denna diagnos sent i f\u00f6rloppet d\u00e4r \u00e4ven en metastasering<\/span> via lymfbanorna sker tidigt i f\u00f6rloppet vilket i sig medf\u00f6r klart f\u00f6rs\u00e4mrad m\u00f6jlighet att bota patienten. Flertalet av pancreascancer \u00e4r inoperabla d\u00e4r v\u00e5rden d\u00e4rf\u00f6r inriktas p\u00e5 en symtomatisk behandling d\u00e4r man \u00e4ven f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rl\u00e4nga \u00f6verlevnaden och patientens livskvalitet s\u00e5 gott det g\u00e5r.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

Utf\u00f6rande<\/strong><\/p>\n

\"Ultraljudsapparat\"<\/a>
Ultraljudsapparat<\/figcaption><\/figure>\n

Ultraljud \u00e4r en bra, enkel och sm\u00e4rtfri metod<\/span> f\u00f6r att p\u00e5visa dilaterade (vidgade)<\/span> gallg\u00e5ngar\/v\u00e4gar samt patologiska f\u00f6r\u00e4ndringar i levern.
\nVid unders\u00f6kningen l\u00e4ggs ett lager med gel<\/span> p\u00e5 huden \u00f6ver omr\u00e5det som ska unders\u00f6kas. Gel anv\u00e4nds f\u00f6r att minska risken f\u00f6r luft mellan hud och ultraljudstransducer som ger st\u00f6rningar i bilderna. Unders\u00f6kande person f\u00f6r sedan transducern (ultraljudsgivare\/s\u00e4ndare)<\/span> fram och tillbaka \u00f6ver detta omr\u00e5de med gel. Detta k\u00e4nns inte alls d\u00e5 gelen dessutom oftast \u00e4r uppv\u00e4rmd (kroppstemp.)<\/span>. Det finns ingen k\u00e4nd allergi mot denna gel.
\nPatienten ligger ner p\u00e5 en brits vid unders\u00f6kningen. Patientens medverkan \u00e4r viktig f\u00f6r ett bra resultat av ultraljudsunders\u00f6kningen. Under unders\u00f6kningen ombeds patienten att dra in och h\u00e5lla andan f\u00f6r att pressa ner lever och gallv\u00e4gar nedanf\u00f6r revbensb\u00e5gen.
\nPatienten uppmanas \u00e4ven att v\u00e4nda sig mot n\u00e5gondera sida om s\u00e5 beh\u00f6vs f\u00f6r att \u00e4ndra l\u00e4get p\u00e5 gallbl\u00e5san samt visualisera levern fr\u00e5n ryggsidan. Genom att patienten \u00e4ndrar liggst\u00e4llning flyttar sig \u00e4ven ev. gallstenar i gallbl\u00e5san. Ibland kan patienten \u00e4ven beh\u00f6va st\u00e5 upp f\u00f6r att visualisera dessa r\u00f6rliga gallstenar.<\/p>\n

Vid ultraljudsunders\u00f6kning av gallv\u00e4garna unders\u00f6kes oftast levern<\/span> och bukspottk\u00f6rteln<\/span> (pancreas)<\/span> samtidigt. Detta ben\u00e4mns d\u00e5 ofta som en f\u00f6rkortning LGP<\/span> (lever-galla-pancreas)<\/span>.
\nVid unders\u00f6kning av levern<\/span> bed\u00f6ms de intrahepatiska<\/span>14<\/a><\/sup>Intra betyder n\u00e5got som befinner sig inuti ett organ.<\/span><\/span> gallv\u00e4garnas anatomi (storlek\/diameter)<\/span> samt omr\u00e5det d\u00e4r gallv\u00e4garna fr\u00e5n de b\u00e5da leverloberna g\u00e5r ihop till en gallg\u00e5ng (leverhilus\/leverporten)<\/span>.<\/p>\n

Unders\u00f6kningen tar\u00a0 omkring 10-20 minuter<\/span>.
\nUnders\u00f6kningen utf\u00f6rs av l\u00e4kare<\/span>, sonograf<\/span> eller sjuksk\u00f6terska<\/span>.<\/p>\n

Kontrast<\/strong><\/p>\n

Ska kontrastmedel<\/span> (Sonovue)<\/span> anv\u00e4ndas f\u00e5r patienten en infusionsn\u00e5l<\/span> (PVK)<\/span> i n\u00e5gondera arm eller handrygg inf\u00f6r kontrastinjektionen.
\nF\u00f6rst g\u00f6rs en generell unders\u00f6kning utan kontrastmedel med bilder som l\u00e4kare\/sonograf sedan j\u00e4mf\u00f6r med bilder d\u00e4r kontrast injicerats i blodet.
\nUltraljudskontrast anv\u00e4nds fr\u00e4mst vid unders\u00f6kningar av leverparenkymet<\/span>, aldrig vid diagnostik av enbart gallstenar. Vid misst\u00e4nkt f\u00f6r\u00e4ndring i bukspottk\u00f6rteln<\/span> kompletteras utredningen med datortomografi<\/span> (CT)<\/span> d\u00e4r man vid denna unders\u00f6kning d\u00e5 inkluderar kontrastmedel.<\/p>\n