{"id":5178,"date":"2023-10-09T22:44:52","date_gmt":"2023-10-09T21:44:52","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5178"},"modified":"2025-03-19T23:40:28","modified_gmt":"2025-03-19T22:40:28","slug":"ultraljud-flodesmatning","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/ultraljud-flodesmatning\/","title":{"rendered":"Ultraljud blodk\u00e4rl"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_9899\" aria-describedby=\"caption-attachment-9899\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/angio_becken_ben_3D.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-9899\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/angio_becken_ben_3D-150x137.jpg\" alt=\"Anatomi benens art\u00e4rer\" width=\"150\" height=\"137\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/angio_becken_ben_3D-150x137.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/angio_becken_ben_3D-300x273.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/angio_becken_ben_3D-769x700.jpg 769w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/angio_becken_ben_3D-768x699.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/angio_becken_ben_3D.jpg 879w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9899\" class=\"wp-caption-text\">Anatomi benens art\u00e4rer<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdomar<\/span> \u00e4r en gemensamt namn f\u00f6r patologi i kroppens alla blodk\u00e4rl som d\u00e5 innefattar <span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rtats<\/span>&#8211; <span style=\"font-size: 10pt;\">(kransk\u00e4rlen)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rnans<\/span>-, <span style=\"color: #008080;\">br\u00f6stkorgens<\/span>-, <span style=\"color: #008080;\">bukens<\/span>&#8211; samt <span style=\"color: #008080;\">extremiteternas<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(armar och ben)<\/span> olika blodk\u00e4rl. De olika k\u00e4rlsegmenten delas inom den specialiserade sjukv\u00e5rden in i olika <span style=\"color: #008080;\">subspecialiteter<\/span> som specifikt handhar den egna k\u00e4rlomr\u00e5det s\u00e5 som <span style=\"color: #008080;\">kransk\u00e4rlsr\u00f6ntgen<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(hj\u00e4rta)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">neurologisk radiologi<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(hj\u00e4rna)<\/span> samt <span style=\"color: #008080;\">perifer k\u00e4rlradiologi<\/span>\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(resten av kroppens blodk\u00e4rl&#8230;)<\/span>.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Ultraljud<\/span> \u00e4r oftast <span style=\"color: #008080;\">f\u00f6rsta val av diagnostik av ej akut sjukdom i perifera blodk\u00e4rl<\/span> d\u00e5 den \u00e4r en <span style=\"color: #008080;\">enkel, snabb och i m\u00e5nga avseende mycket bra metod<\/span> f\u00f6r unders\u00f6kning av de flesta <span style=\"color: #008080;\">blodk\u00e4rl<\/span> i kroppen. Man f\u00e5r ofta en bra uppfattning av k\u00e4rlens utseende med en enkelt ultraljudsunders\u00f6kning.<br \/>\nDet enda hinder f\u00f6r att f\u00e5 bra bilder vid en ultraljudsunders\u00f6kning \u00e4r att blodk\u00e4rlet skyms av annan struktur som best\u00e5r av <span style=\"color: #008080;\">ben<\/span> eller inneh\u00e5ller <span style=\"color: #008080;\">luft<\/span> s\u00e5 som lungor <span style=\"font-size: 10pt;\">(br\u00f6stkorgen) <\/span>och tarmgas. Kraftigt <span style=\"color: #008080;\">fett<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(obesitas)<\/span> framf\u00f6r aktuellt omr\u00e5de f\u00f6r unders\u00f6kning kan \u00e4ven medf\u00f6ra sv\u00e5righeter att f\u00e5 adekvata bilder av mindre blodk\u00e4rl som ligger under detta fett.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">En stor f\u00f6rdelen<\/span> med ultraljudsunders\u00f6kning av <span style=\"color: #008080;\">blodk\u00e4rl<\/span> \u00e4r att man \u00e4ven kan f\u00e5 en <span style=\"color: #008080;\">dynamiska bild<\/span> av blodfl\u00f6det<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"1\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-1\">1<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-1\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"1\"><span style=\"color: #993300;\">Fl\u00f6desm\u00e4tning som visar hur snabbt blodet fl\u00f6dar fram i k\u00e4rlet.<\/span><\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(fl\u00f6desm\u00e4tning)<\/span>, sk. <span style=\"color: #008080;\">blodfl\u00f6desm\u00e4tning<\/span> trotts denna metod \u00e4r en <span style=\"color: #008080;\">noninvasiv<\/span>\u00a0<span style=\"color: #008080;\">unders\u00f6kning<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"2\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-2\">2<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-2\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"2\"><span style=\"color: #993300;\">En invasiv unders\u00f6kning inneb\u00e4r att man g\u00e5r in fysiskt i v\u00e4vnad eller blodk\u00e4rl, etc. med en kateter, n\u00e5l, annat instrument, f\u00f6r ett ingrepp\/behandling eller f\u00f6r att skapa en bild genom injicering av kontrastmedel under genomlysning med r\u00f6ntgen.<\/span><\/span>.<\/p>\n<table style=\"border-collapse: collapse; width: 100%;\">\n<tbody>\n<tr>\n<td style=\"width: 81.7496%; text-align: left; vertical-align: top;\"><span style=\"color: #008080;\">Fl\u00f6desm\u00e4tning\u00a0<\/span><span style=\"font-size: 10pt;\">(doppler)<\/span>\u00a0\u00e4r en speciell ultraljudsteknik ger en m\u00f6jlighet att kontrollera\u00a0<span style=\"color: #008080;\">pulsljudet<\/span>\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(hj\u00e4rtslagen)<\/span>\u00a0i olika blodf\u00f6rande organ samt\u00a0<span style=\"color: #008080;\">blodfl\u00f6dets hastighet<\/span>\u00a0samt\u00a0<span style=\"color: #008080;\">fl\u00f6desriktningen<\/span>\u00a0i ett specifikt blodk\u00e4rl.<br \/>\nMed denna teknik kan man avg\u00f6ra l\u00e4ckage av blod ut i mjukdelar och v\u00e4vnad\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(ruptur\/extravasering)<\/span>, hj\u00e4rtklaffarnas f\u00f6rm\u00e5ga att h\u00e5lla t\u00e4tt, lyssna p\u00e5 fosterljud under graviditet, diagnostik av djup ventrombos\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(DVT)<\/span>, mm.<span style=\"color: #008080;\">Blodfl\u00f6dets hastighet<\/span>\u00a0inom ett k\u00e4rlavsnitt kan m\u00e4tas med\u00a0<span style=\"color: #008080;\">dopplerteknik<\/span>. Med hj\u00e4lp av\u00a0<span style=\"color: #008080;\">fl\u00f6desm\u00e4tningen<\/span>\u00a0kan man avg\u00f6ra om en stenos\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(f\u00f6rtr\u00e4ngning)<\/span>, som man visuellt inte kan bekr\u00e4fta med ultraljudet eller annan bilddiagnostiskt media, trots allt finns inom ett misst\u00e4nkt k\u00e4rlavsnitt.<br \/>\nFl\u00f6desm\u00e4tningen\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(f\u00e4rgdoppler)<\/span>\u00a0med ultraljud kan visa p\u00e5 en f\u00f6rtr\u00e4ngning genom att blodfl\u00f6det f\u00f6re stenosen har l\u00e4gre hastighet \u00e4n efter en f\u00f6rtr\u00e4ngning d\u00e4r blodet f\u00e5r likt en &#8221;<span style=\"color: #008080;\">jetstr\u00e5le<\/span>&#8221; f\u00e5r pressas genom ett mycket mindre h\u00e5l\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(stenos)<\/span>. Vid en ocklusion finns det inte n\u00e5got blodfl\u00f6de eller dopplerljud efter stoppet\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(ocklusionen)<\/span>.<\/td>\n<td style=\"width: 4.23826%;\"><\/td>\n<td style=\"width: 14.0121%; text-align: left; vertical-align: top;\">\n<div data-video-id=\"\" class='wp-block-html5-player-video html5_video_players' class=\"wp-block-html5-player-video\" data-nonce=\"b80ef44191\" data-attributes=\"{&quot;provider&quot;:&quot;self-hosted&quot;,&quot;imported&quot;:false,&quot;clientId&quot;:&quot;&quot;,&quot;uniqueId&quot;:&quot;h5vp1&quot;,&quot;source&quot;:&quot;https:\\\/\\\/www.rontgen.com\\\/metod\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/01\\\/ulj_arter_ven_kompression_1.mp4&quot;,&quot;poster&quot;:&quot;&quot;,&quot;options&quot;:{&quot;controls&quot;:[&quot;play&quot;],&quot;settings&quot;:[&quot;captions&quot;,&quot;quality&quot;,&quot;speed&quot;,&quot;loop&quot;],&quot;loadSprite&quot;:true,&quot;autoplay&quot;:true,&quot;playsinline&quot;:true,&quot;seekTime&quot;:10,&quot;volume&quot;:1,&quot;muted&quot;:false,&quot;hideControls&quot;:true,&quot;resetOnEnd&quot;:true,&quot;tooltips&quot;:{&quot;controls&quot;:true,&quot;seek&quot;:true},&quot;captions&quot;:{&quot;active&quot;:false,&quot;language&quot;:&quot;auto&quot;,&quot;update&quot;:true},&quot;ratio&quot;:&quot;16:9&quot;,&quot;storage&quot;:{&quot;enabled&quot;:true,&quot;key&quot;:&quot;plyr&quot;},&quot;speed&quot;:{&quot;options&quot;:[&quot;0.5&quot;,&quot; 0.75&quot;,&quot; 1&quot;,&quot; 1.25&quot;,&quot; 1.5&quot;,&quot; 1.75&quot;,&quot; 2&quot;,&quot; 4&quot;]},&quot;loop&quot;:{&quot;active&quot;:true},&quot;ads&quot;:{&quot;enabled&quot;:true,&quot;tagUrl&quot;:null},&quot;urls&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;download&quot;:null},&quot;markers&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;points&quot;:[]},&quot;preload&quot;:&quot;metadata&quot;},&quot;features&quot;:{&quot;popup&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;selector&quot;:null,&quot;hasBtn&quot;:false,&quot;type&quot;:&quot;poster&quot;,&quot;btnText&quot;:&quot;Watch Video&quot;,&quot;align&quot;:&quot;center&quot;,&quot;btnStyle&quot;:{&quot;color&quot;:&quot;#fff&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#006BA1&quot;,&quot;fontSize&quot;:&quot;16px&quot;,&quot;padding&quot;:{&quot;top&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;right&quot;:&quot;20px&quot;,&quot;bottom&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;left&quot;:&quot;20px&quot;}}},&quot;overlay&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;items&quot;:[{&quot;color&quot;:&quot;#ffffff&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#333&quot;,&quot;fontSize&quot;:&quot;16px&quot;,&quot;link&quot;:&quot;&quot;,&quot;logo&quot;:null,&quot;text&quot;:&quot;&quot;,&quot;position&quot;:&quot;top_right&quot;,&quot;type&quot;:&quot;logo&quot;,&quot;opacity&quot;:0.6999999999999999555910790149937383830547332763671875}]},&quot;endScreen&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;text&quot;:&quot;End Screen Text&quot;,&quot;btnText&quot;:&quot;Visit&quot;,&quot;btnLink&quot;:&quot;&quot;,&quot;btnStyle&quot;:[]},&quot;thumbInPause&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;type&quot;:&quot;default&quot;},&quot;watermark&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;type&quot;:&quot;email&quot;,&quot;text&quot;:&quot;&quot;,&quot;color&quot;:&quot;#f00&quot;},&quot;passwordProtected&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;errorMessage&quot;:&quot;Password didn&#039;t matched&quot;,&quot;heading&quot;:&quot;It&#039;s a Password Protected Video. Do You Have any Password?&quot;,&quot;key&quot;:&quot;propagans_9515&quot;,&quot;button&quot;:{&quot;text&quot;:&quot;Access&quot;,&quot;color&quot;:&quot;#222&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#ffffffe3&quot;},&quot;password&quot;:null},&quot;sticky&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;position&quot;:&quot;top_right&quot;},&quot;playWhenVisible&quot;:false,&quot;disablePause&quot;:false,&quot;hideYoutubeUI&quot;:false,&quot;startTime&quot;:&quot;0&quot;,&quot;hideLoadingPlaceholder&quot;:false,&quot;customPlayButtonSelector&quot;:&quot;&quot;,&quot;saveState&quot;:true},&quot;onlyLoggedIn&quot;:{&quot;whoCanSeeThisVideo&quot;:&quot;everyone&quot;,&quot;allowedRoles&quot;:[],&quot;message&quot;:&quot;This video is only for registered users. Please login to view the video.&quot;},&quot;seo&quot;:{&quot;name&quot;:&quot;&quot;,&quot;description&quot;:&quot;&quot;,&quot;duration&quot;:0},&quot;qualities&quot;:null,&quot;thumbInPause&quot;:false,&quot;hideYoutubeUI&quot;:false,&quot;additionalCSS&quot;:&quot;&quot;,&quot;additionalID&quot;:&quot;&quot;,&quot;autoplayWhenVisible&quot;:false,&quot;styles&quot;:{&quot;plyr_wrapper&quot;:{&quot;width&quot;:&quot;200px&quot;,&quot;borderRadius&quot;:&quot;0px&quot;,&quot;overflow&quot;:&quot;hidden&quot;},&quot;.plyr&quot;:{&quot;--plyr-color-main&quot;:&quot;#00b2ff&quot;}},&quot;CSS&quot;:&quot;&quot;,&quot;isCDURL&quot;:false,&quot;CDURL&quot;:&quot;&quot;,&quot;posterTime&quot;:20,&quot;brandColor&quot;:&quot;#00B3FF&quot;,&quot;radius&quot;:{&quot;number&quot;:0,&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;},&quot;protected&quot;:false,&quot;password&quot;:&quot;&quot;,&quot;protectedText&quot;:&quot;Please enter password to wath the video&quot;,&quot;seekTime&quot;:10,&quot;startTime&quot;:0,&quot;preload&quot;:&quot;metadata&quot;,&quot;streaming&quot;:false,&quot;streamingType&quot;:&quot;hls&quot;,&quot;captionEnabled&quot;:false,&quot;vastTag&quot;:&quot;&quot;,&quot;saveState&quot;:true,&quot;quality&quot;:[],&quot;subtitle&quot;:[{&quot;label&quot;:&quot;English\\\/en&quot;,&quot;caption_file&quot;:&quot;&quot;}],&quot;chapters&quot;:[],&quot;controls&quot;:{&quot;play-large&quot;:true,&quot;restart&quot;:false,&quot;rewind&quot;:false,&quot;play&quot;:true,&quot;fast-forward&quot;:false,&quot;progress&quot;:true,&quot;current-time&quot;:true,&quot;duration&quot;:false,&quot;mute&quot;:true,&quot;volume&quot;:true,&quot;pip&quot;:false,&quot;airplay&quot;:false,&quot;settings&quot;:true,&quot;downlaod&quot;:false,&quot;fullscreen&quot;:true},&quot;width&quot;:{&quot;deprecated&quot;:true,&quot;number&quot;:100,&quot;unit&quot;:&quot;%&quot;},&quot;repeat&quot;:false,&quot;autoplay&quot;:false,&quot;muted&quot;:false,&quot;sticky&quot;:false,&quot;stickyPosition&quot;:&quot;top-right&quot;,&quot;popup&quot;:false,&quot;popupType&quot;:&quot;button&quot;,&quot;playsinline&quot;:false,&quot;popupBtnStyle&quot;:{&quot;color&quot;:&quot;#fff&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#006BA1&quot;,&quot;fontSize&quot;:&quot;16px&quot;,&quot;padding&quot;:{&quot;top&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;right&quot;:&quot;20px&quot;,&quot;bottom&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;left&quot;:&quot;20px&quot;},&quot;align&quot;:&quot;center&quot;},&quot;popupBtnText&quot;:&quot;Watch Video&quot;,&quot;disablePause&quot;:false,&quot;thumbStyle&quot;:&quot;default&quot;,&quot;resetOnEnd&quot;:false,&quot;autoHideControl&quot;:true,&quot;overlay&quot;:false,&quot;overlayPosition&quot;:&quot;top_right&quot;,&quot;overlayBackground&quot;:&quot;#333&quot;,&quot;overlayOpacity&quot;:0.8000000000000000444089209850062616169452667236328125,&quot;overlayTextColor&quot;:&quot;#ffffff&quot;,&quot;overlayFontSize&quot;:{&quot;number&quot;:20,&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;},&quot;overlayTextHoverColor&quot;:&quot;#ffffff&quot;,&quot;endScreen&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;text&quot;:&quot;Simple Text&quot;,&quot;btnText&quot;:&quot;Watch Again&quot;,&quot;btnLink&quot;:&quot;&quot;,&quot;btnStyle&quot;:[]},&quot;endscreen&quot;:false,&quot;endscreenText&quot;:&quot;Endscreen text&quot;,&quot;endscreenTextLink&quot;:&quot;#&quot;,&quot;speed&quot;:{&quot;1&quot;:true,&quot;2&quot;:true,&quot;3&quot;:true,&quot;0.5&quot;:true,&quot;0.75&quot;:true,&quot;1.25&quot;:true,&quot;1.5&quot;:true,&quot;1.75&quot;:true,&quot;2.5&quot;:true}}\" >\n    <style>\n        .preload_poster svg {background: var(--plyr-video-control-background-hover, var(--plyr-color-main, var(--plyr-color-main, #1ABAFF)));border: 0;border-radius: 100%;left: 50%;opacity: .9;padding: calc(var(--plyr-control-spacing, 8px) * 1.5);position: absolute;top: 50%;transform: translate(-50%, -50%);transition: .3s;z-index: 2;box-sizing: content-box;fill: #fff;}\n        .preload_poster {display: block}\n    <\/style>\n    <div class=\"preload_poster\" style=\"overflow:hidden;aspect-ratio:16:9;background-image:url()\">\n        <svg width=\"24px\" height=\"24px\" viewBox=\"0 0 15 15\" fill=\"none\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\">\n            <path d=\"M4.79062 2.09314C4.63821 1.98427 4.43774 1.96972 4.27121 2.05542C4.10467 2.14112 4 2.31271 4 2.5V12.5C4 12.6873 4.10467 12.8589 4.27121 12.9446C4.43774 13.0303 4.63821 13.0157 4.79062 12.9069L11.7906 7.90687C11.922 7.81301 12 7.66148 12 7.5C12 7.33853 11.922 7.18699 11.7906 7.09314L4.79062 2.09314Z\" \/>\n        <\/svg>\n    <\/div>\n<\/div>\n\n<br \/>\n<span style=\"font-size: 10pt;\">Kompresion av k\u00e4rlen med transducern<br \/>\n<span style=\"font-size: 8pt;\">(dubbelklicka f\u00f6r stor bild)<\/span><br \/>\n<\/span><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>N\u00e4r man med ultraljud ska <span style=\"color: #008080;\">skilja de olika k\u00e4rltyperna \u00e5t<\/span> tittar man p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">utseendet<\/span> d\u00e4r art\u00e4rer har tjockare k\u00e4rlv\u00e4gg \u00e4n en ven, st\u00f6rre art\u00e4rer har \u00e4ven ofta <span style=\"color: #008080;\">kalkbel\u00e4ggning<\/span> i k\u00e4rlv\u00e4ggen <span style=\"font-size: 10pt;\">(beroende p\u00e5 \u00e5lder)<\/span>, det g\u00e5r att skilja dem \u00e5t med <span style=\"color: #008080;\">f\u00e4rgdoppler<\/span> samt att vid ytliga k\u00e4rl kan man l\u00e4tt <span style=\"color: #008080;\">pressa<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(komprimera)<\/span> ihop <span style=\"color: #008080;\">en ven<\/span> genom att trycka med transducern <span style=\"font-size: 10pt;\">(givaren)<\/span> mot k\u00e4rlet vilket \u00e4r sv\u00e5rare att g\u00f6ra med en art\u00e4r.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_9244\" aria-describedby=\"caption-attachment-9244\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_lever_5.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-9244\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_lever_5-150x104.jpg\" alt=\"Ultraljud lever med doppler\" width=\"150\" height=\"104\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_lever_5-150x104.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_lever_5-300x208.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_lever_5-768x532.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_lever_5.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9244\" class=\"wp-caption-text\">Ultraljud port\u00e5dern med doppler<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">Ultraljud av blodk\u00e4rl \u00e4r ofta <span style=\"color: #008080;\">f\u00f6rstahandsval<\/span> som diagnostisk metod vid misstanke p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">k\u00e4rlsjukdom<\/span> <span style=\"color: #008080;\">som p\u00e5verkar blodfl\u00f6det<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(ej akut ischemi)<\/span> eller ger symtom, risk f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">bl\u00f6dning<\/span> eller som v\u00e4gledning vid olika <span style=\"color: #008080;\">k\u00e4rlpunktioner<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(k\u00e4rlaccess vid endovaskul\u00e4ra ingrepp)<\/span>. Med ledning av ultraljudsdiagnostiken kan man gradera en <span style=\"color: #008080;\">f\u00f6rtr\u00e4ngning<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(stenos)<\/span> och blodfl\u00f6det f\u00f6rbi detta hinder inf\u00f6r beslutas om fortsatt utredning eller behandling av patientens sjuka blodk\u00e4rl.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Med ultraljud kan man detektera <span style=\"color: #008080;\">dynamiska fl\u00f6desf\u00f6rh\u00e5llande<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">anomalier<\/span> samt <span style=\"color: #008080;\">sjukdomar<\/span> i eller utanf\u00f6r k\u00e4rlen som p\u00e5verkar blodfl\u00f6det s\u00e5 som <span style=\"color: #008080;\">f\u00f6rtr\u00e4ngning<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(stenos)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">arteroskleros<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(\u00e5derf\u00f6rkalkning)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">aneurysm<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(\u00e5derbr\u00e5ck)<\/span> eller <span style=\"color: #008080;\">ocklusion<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(upph\u00f6rd blodfl\u00f6de)<\/span>. Ett d\u00e5ligt blodfl\u00f6de kan \u00e4ven orsakas av ett externt tryck mot blodk\u00e4rlet s\u00e5 som patologisk <span style=\"color: #008080;\">expansivitet<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(tum\u00f6r, etc.)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">hematom<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(v\u00e4vnadsbl\u00f6dning)<\/span>, under senare delen av en <span style=\"color: #008080;\">graviditet<\/span>, mm.<br \/>\nDe stora flertalet k\u00e4rlsjukdomar \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">f\u00f6rtr\u00e4ngningar<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(stenos\/ocklusion)<\/span> i ett k\u00e4rlsegment till ett specifikt organ\/v\u00e4vnad som d\u00e5 f\u00e5r <span style=\"color: #008080;\">syrebrist<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(ischemi)<\/span> d\u00e5 blodfl\u00f6det och syres\u00e4ttningen av v\u00e4vnad och muskler inte r\u00e4cker till. N\u00e4r en f\u00f6rtr\u00e4ngning blivit s\u00e5 omfattande att blodfl\u00f6det n\u00e4st intill upph\u00f6r eller helt <span style=\"color: #008080;\">stoppar<\/span> upp <span style=\"font-size: 10pt;\">(ocklusion)<\/span> till en kroppsdel f\u00e5r man v\u00e4rk\/sm\u00e4rta som inte hj\u00e4lper av att vila <span style=\"font-size: 10pt;\">(kritisk\/akut ischemi)<\/span>. Kritisk ischemi ger i benen oftast upphov till symtom som <span style=\"color: #008080;\">vilov\u00e4rk<\/span>\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(sm\u00e4rtan i den drabbade extremiteten sl\u00e4pper inte vid vila)<\/span>, sv\u00e5rl\u00e4kta <span style=\"color: #008080;\">bens\u00e5r<\/span>\u00a0och <span style=\"color: #008080;\">nekros<\/span> i t\u00e5rna.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Vid nytillkommen <span style=\"color: #008080;\">neurologisk sjukdom<\/span>, d\u00e4r man misst\u00e4nker <span style=\"color: #008080;\">proppar<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(embolier)<\/span> \u00e5kt med blodfl\u00f6det upp i huvudet och gett en mindre <span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rninfarkt<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(TIA)<\/span>\u00a0anv\u00e4nds ultraljud f\u00f6r diagnostik av <span style=\"color: #008080;\">halsart\u00e4rerna<\/span> d\u00e4r ateroskleros eller andra bel\u00e4ggningar i k\u00e4rlv\u00e4ggen utg\u00f6r en vanlig k\u00e4lla f\u00f6r dessa proppar <span style=\"font-size: 10pt;\">(emboli)<\/span> som lossnar och s\u00e4tter sig hj\u00e4rnans blodk\u00e4rl. <span style=\"color: #008080;\">Akut stroke<\/span> utreds med en urakut <span style=\"color: #008080;\">CT-unders\u00f6kning<\/span> av hj\u00e4rnan <span style=\"font-size: 10pt;\">(CT)<\/span>. L\u00e4s mer [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/ct-hjarna-och-skalle\/\">CT hj\u00e4rna och skalle<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(l\u00e4nk till annan sida)<\/span>.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Med ultraljud kan man \u00e4ven diagnostisera stagnation av blodfl\u00f6det i <span style=\"color: #008080;\">vener<\/span> pga. <span style=\"color: #008080;\">insufficienta venklaffar<\/span>. Detta betyder att blodfl\u00f6det backar bak\u00e5t i venen igen d\u00e5 en eller flera klaffar inte sluter t\u00e4tt vilket p\u00e5 sikt ger <span style=\"color: #008080;\">\u00e5derbr\u00e5ck<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(varicer)<\/span> av olika dimensioner som i benen visars sig som tjocka och slingriga ytliga ven\u00f6sa k\u00e4rl vilket samtidigt medf\u00f6r en \u00f6kad risk f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">ventrombos<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(DVT\/djup ventrombos)<\/span>. DVT \u00e4r en av de <span style=\"color: #008080;\">vanligaste k\u00e4rlsjukdomarna<\/span> i benen som \u00f6kar med h\u00f6gre \u00e5lder. F\u00f6rutom varicer i benen kan s\u00e5v\u00e4l m\u00e4n som kvinnor drabbas av varicer <span style=\"font-size: 10pt;\">(\u00e5derbr\u00e5ck)<\/span> i <span style=\"color: #008080;\">genitalierna<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(k\u00f6nsorgan)<\/span>.<\/p>\n<table style=\"border-collapse: collapse; width: 100%;\">\n<tbody>\n<tr>\n<td style=\"width: 81.1614%; text-align: left; vertical-align: top;\">Med hj\u00e4lp av <span style=\"color: #008080;\">dopplertekniken<\/span> kan man kontrollera <span style=\"color: #008080;\">blodtrycket<\/span> i sjuka underbensart\u00e4rer som g\u00e5r ner till foten <span style=\"font-size: 10pt;\">(ankelindex)<\/span> som ligger till grund f\u00f6r gradering av art\u00e4rsjukdom i benen samt bed\u00f6mning av hur snabbt man beh\u00f6ver s\u00e4tta in \u00e5tg\u00e4rder och behandling f\u00f6r att sjukdomen inte ska medf\u00f6ra ej reversibla skador p\u00e5 blodk\u00e4rlen och d\u00e4rmed den v\u00e4vnad nere i benet dessa art\u00e4rer f\u00f6rs\u00f6rjer med blod.<br \/>\nDetta sk. <span style=\"color: #008080;\">ankel-brakial index<\/span> ger en bild p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">fl\u00f6deskapaciteten<\/span> i art\u00e4rera ner till foten d\u00e5 man j\u00e4mf\u00f6r blodtrycket i armen <span style=\"font-size: 10pt;\">(a. brachialis)<\/span> med blodtrycket nere vid <span style=\"color: #008080;\">fotanklarna<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"3\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-3\">3<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-3\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"3\"><span style=\"color: #993300;\">Detta test nere vid anklarna g\u00f6rs med en vanlig blodtrycksm\u00e4tare <span style=\"font-size: 10pt;\">(manchett)<\/span> som kl\u00e4ms \u00e5t likt ett vanligt blodtryckskontroll i armen. N\u00e4r man h\u00f6r ett pulsljud distalt om manchetten f\u00e5r man det systoliska blodtrycket som d\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rs med det blodtryck man erh\u00e5llit i armarna. Denna kontroll g\u00f6rs av a. tibialis anterior samt a. tibialis posterior.<br \/>\nDet tryck man f\u00e5r i fotledsniv\u00e5 divideras med armtrycket varp\u00e5 man f\u00e5r ett visst v\u00e4rde. Normalt v\u00e4rde \u00e4r runt 1.0. Ju l\u00e4gre v\u00e4rde desto sjukare blodk\u00e4rl. Ett v\u00e4rde runt 0,5 betyder kritisk ischemi och b\u00f6r f\u00f6ranleda en endovaskul\u00e4r <span style=\"font-size: 10pt;\">(angio)<\/span> \u00e5tg\u00e4rd av de sjuka art\u00e4rerna f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra blodfl\u00f6det.<\/span><\/span>.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">K\u00e4nt aortaaneurysm<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(aortabr\u00e5ck)<\/span> unders\u00f6ks och f\u00f6ljs upp med regelbundna <span style=\"color: #008080;\">ultraljudsunders\u00f6kningar<\/span> f\u00f6r kontroll att det ej skett en allt f\u00f6r snabb progress av aneurysmets storlek <span style=\"font-size: 10pt;\">(diameter)<\/span> som i s\u00e5 fall kan bli aktuell f\u00f6r en <span style=\"color: #008080;\">kirurgisk<\/span> eller <span style=\"color: #008080;\">endovaskul\u00e4r \u00e5tg\u00e4rd<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(angio)<\/span>.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Ultraljud<\/span> anv\u00e4nds \u00e4ven f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">postoperativa<\/span> kontroller efter <span style=\"color: #008080;\">endovaskul\u00e4ra ingrepp<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(k\u00e4rlangio\/intervention)<\/span> d\u00e5 man beh\u00f6ver kontrollera k\u00e4rlstatus efter ingreppet eller av platsen f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">k\u00e4rlpunktionen<\/span> f\u00f6r detta ingrepp.<\/td>\n<td style=\"width: 4.46462%;\"><\/td>\n<td style=\"width: 14.3739%; text-align: left; vertical-align: top;\">\n<div data-video-id=\"\" class='wp-block-html5-player-video html5_video_players' class=\"wp-block-html5-player-video\" data-nonce=\"b80ef44191\" data-attributes=\"{&quot;provider&quot;:&quot;self-hosted&quot;,&quot;imported&quot;:false,&quot;clientId&quot;:&quot;&quot;,&quot;uniqueId&quot;:&quot;h5vp2&quot;,&quot;source&quot;:&quot;https:\\\/\\\/www.rontgen.com\\\/metod\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/01\\\/Ulj_fergdoppler.mp4&quot;,&quot;poster&quot;:&quot;&quot;,&quot;options&quot;:{&quot;controls&quot;:[&quot;play&quot;],&quot;settings&quot;:[&quot;captions&quot;,&quot;quality&quot;,&quot;speed&quot;,&quot;loop&quot;],&quot;loadSprite&quot;:true,&quot;autoplay&quot;:true,&quot;playsinline&quot;:true,&quot;seekTime&quot;:10,&quot;volume&quot;:1,&quot;muted&quot;:false,&quot;hideControls&quot;:true,&quot;resetOnEnd&quot;:true,&quot;tooltips&quot;:{&quot;controls&quot;:true,&quot;seek&quot;:true},&quot;captions&quot;:{&quot;active&quot;:false,&quot;language&quot;:&quot;auto&quot;,&quot;update&quot;:true},&quot;ratio&quot;:&quot;16:9&quot;,&quot;storage&quot;:{&quot;enabled&quot;:true,&quot;key&quot;:&quot;plyr&quot;},&quot;speed&quot;:{&quot;options&quot;:[&quot;0.5&quot;,&quot; 0.75&quot;,&quot; 1&quot;,&quot; 1.25&quot;,&quot; 1.5&quot;,&quot; 1.75&quot;,&quot; 2&quot;,&quot; 4&quot;]},&quot;loop&quot;:{&quot;active&quot;:true},&quot;ads&quot;:{&quot;enabled&quot;:true,&quot;tagUrl&quot;:null},&quot;urls&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;download&quot;:null},&quot;markers&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;points&quot;:[]},&quot;preload&quot;:&quot;metadata&quot;},&quot;features&quot;:{&quot;popup&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;selector&quot;:null,&quot;hasBtn&quot;:false,&quot;type&quot;:&quot;poster&quot;,&quot;btnText&quot;:&quot;Watch Video&quot;,&quot;align&quot;:&quot;center&quot;,&quot;btnStyle&quot;:{&quot;color&quot;:&quot;#fff&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#006BA1&quot;,&quot;fontSize&quot;:&quot;16px&quot;,&quot;padding&quot;:{&quot;top&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;right&quot;:&quot;20px&quot;,&quot;bottom&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;left&quot;:&quot;20px&quot;}}},&quot;overlay&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;items&quot;:[{&quot;color&quot;:&quot;#ffffff&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#333&quot;,&quot;fontSize&quot;:&quot;16px&quot;,&quot;link&quot;:&quot;&quot;,&quot;logo&quot;:null,&quot;text&quot;:&quot;&quot;,&quot;position&quot;:&quot;top_right&quot;,&quot;type&quot;:&quot;logo&quot;,&quot;opacity&quot;:0.6999999999999999555910790149937383830547332763671875}]},&quot;endScreen&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;text&quot;:&quot;End Screen Text&quot;,&quot;btnText&quot;:&quot;Visit&quot;,&quot;btnLink&quot;:&quot;&quot;,&quot;btnStyle&quot;:[]},&quot;thumbInPause&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;type&quot;:&quot;default&quot;},&quot;watermark&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;type&quot;:&quot;email&quot;,&quot;text&quot;:&quot;&quot;,&quot;color&quot;:&quot;#f00&quot;},&quot;passwordProtected&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;errorMessage&quot;:&quot;Password didn&#039;t matched&quot;,&quot;heading&quot;:&quot;It&#039;s a Password Protected Video. Do You Have any Password?&quot;,&quot;key&quot;:&quot;propagans_9518&quot;,&quot;button&quot;:{&quot;text&quot;:&quot;Access&quot;,&quot;color&quot;:&quot;#222&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#ffffffe3&quot;},&quot;password&quot;:null},&quot;sticky&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;position&quot;:&quot;top_right&quot;},&quot;playWhenVisible&quot;:false,&quot;disablePause&quot;:false,&quot;hideYoutubeUI&quot;:false,&quot;startTime&quot;:&quot;0&quot;,&quot;hideLoadingPlaceholder&quot;:false,&quot;customPlayButtonSelector&quot;:&quot;&quot;,&quot;saveState&quot;:true},&quot;onlyLoggedIn&quot;:{&quot;whoCanSeeThisVideo&quot;:&quot;everyone&quot;,&quot;allowedRoles&quot;:[],&quot;message&quot;:&quot;This video is only for registered users. Please login to view the video.&quot;},&quot;seo&quot;:{&quot;name&quot;:&quot;&quot;,&quot;description&quot;:&quot;&quot;,&quot;duration&quot;:0},&quot;qualities&quot;:null,&quot;thumbInPause&quot;:false,&quot;hideYoutubeUI&quot;:false,&quot;additionalCSS&quot;:&quot;&quot;,&quot;additionalID&quot;:&quot;&quot;,&quot;autoplayWhenVisible&quot;:false,&quot;styles&quot;:{&quot;plyr_wrapper&quot;:{&quot;width&quot;:&quot;200px&quot;,&quot;borderRadius&quot;:&quot;0px&quot;,&quot;overflow&quot;:&quot;hidden&quot;},&quot;.plyr&quot;:{&quot;--plyr-color-main&quot;:&quot;#00b2ff&quot;}},&quot;CSS&quot;:&quot;&quot;,&quot;isCDURL&quot;:false,&quot;CDURL&quot;:&quot;&quot;,&quot;posterTime&quot;:20,&quot;brandColor&quot;:&quot;#00B3FF&quot;,&quot;radius&quot;:{&quot;number&quot;:0,&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;},&quot;protected&quot;:false,&quot;password&quot;:&quot;&quot;,&quot;protectedText&quot;:&quot;Please enter password to wath the video&quot;,&quot;seekTime&quot;:10,&quot;startTime&quot;:0,&quot;preload&quot;:&quot;metadata&quot;,&quot;streaming&quot;:false,&quot;streamingType&quot;:&quot;hls&quot;,&quot;captionEnabled&quot;:false,&quot;vastTag&quot;:&quot;&quot;,&quot;saveState&quot;:true,&quot;quality&quot;:[],&quot;subtitle&quot;:[{&quot;label&quot;:&quot;English\\\/en&quot;,&quot;caption_file&quot;:&quot;&quot;}],&quot;chapters&quot;:[],&quot;controls&quot;:{&quot;play-large&quot;:true,&quot;restart&quot;:false,&quot;rewind&quot;:false,&quot;play&quot;:true,&quot;fast-forward&quot;:false,&quot;progress&quot;:true,&quot;current-time&quot;:true,&quot;duration&quot;:false,&quot;mute&quot;:true,&quot;volume&quot;:true,&quot;pip&quot;:false,&quot;airplay&quot;:false,&quot;settings&quot;:true,&quot;downlaod&quot;:false,&quot;fullscreen&quot;:true},&quot;width&quot;:{&quot;deprecated&quot;:true,&quot;number&quot;:100,&quot;unit&quot;:&quot;%&quot;},&quot;repeat&quot;:false,&quot;autoplay&quot;:false,&quot;muted&quot;:false,&quot;sticky&quot;:false,&quot;stickyPosition&quot;:&quot;top-right&quot;,&quot;popup&quot;:false,&quot;popupType&quot;:&quot;button&quot;,&quot;playsinline&quot;:false,&quot;popupBtnStyle&quot;:{&quot;color&quot;:&quot;#fff&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#006BA1&quot;,&quot;fontSize&quot;:&quot;16px&quot;,&quot;padding&quot;:{&quot;top&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;right&quot;:&quot;20px&quot;,&quot;bottom&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;left&quot;:&quot;20px&quot;},&quot;align&quot;:&quot;center&quot;},&quot;popupBtnText&quot;:&quot;Watch Video&quot;,&quot;disablePause&quot;:false,&quot;thumbStyle&quot;:&quot;default&quot;,&quot;resetOnEnd&quot;:false,&quot;autoHideControl&quot;:true,&quot;overlay&quot;:false,&quot;overlayPosition&quot;:&quot;top_right&quot;,&quot;overlayBackground&quot;:&quot;#333&quot;,&quot;overlayOpacity&quot;:0.8000000000000000444089209850062616169452667236328125,&quot;overlayTextColor&quot;:&quot;#ffffff&quot;,&quot;overlayFontSize&quot;:{&quot;number&quot;:20,&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;},&quot;overlayTextHoverColor&quot;:&quot;#ffffff&quot;,&quot;endScreen&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;text&quot;:&quot;Simple Text&quot;,&quot;btnText&quot;:&quot;Watch Again&quot;,&quot;btnLink&quot;:&quot;&quot;,&quot;btnStyle&quot;:[]},&quot;endscreen&quot;:false,&quot;endscreenText&quot;:&quot;Endscreen text&quot;,&quot;endscreenTextLink&quot;:&quot;#&quot;,&quot;speed&quot;:{&quot;1&quot;:true,&quot;2&quot;:true,&quot;3&quot;:true,&quot;0.5&quot;:true,&quot;0.75&quot;:true,&quot;1.25&quot;:true,&quot;1.5&quot;:true,&quot;1.75&quot;:true,&quot;2.5&quot;:true}}\" >\n    <style>\n        .preload_poster svg {background: var(--plyr-video-control-background-hover, var(--plyr-color-main, var(--plyr-color-main, #1ABAFF)));border: 0;border-radius: 100%;left: 50%;opacity: .9;padding: calc(var(--plyr-control-spacing, 8px) * 1.5);position: absolute;top: 50%;transform: translate(-50%, -50%);transition: .3s;z-index: 2;box-sizing: content-box;fill: #fff;}\n        .preload_poster {display: block}\n    <\/style>\n    <div class=\"preload_poster\" style=\"overflow:hidden;aspect-ratio:16:9;background-image:url()\">\n        <svg width=\"24px\" height=\"24px\" viewBox=\"0 0 15 15\" fill=\"none\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\">\n            <path d=\"M4.79062 2.09314C4.63821 1.98427 4.43774 1.96972 4.27121 2.05542C4.10467 2.14112 4 2.31271 4 2.5V12.5C4 12.6873 4.10467 12.8589 4.27121 12.9446C4.43774 13.0303 4.63821 13.0157 4.79062 12.9069L11.7906 7.90687C11.922 7.81301 12 7.66148 12 7.5C12 7.33853 11.922 7.18699 11.7906 7.09314L4.79062 2.09314Z\" \/>\n        <\/svg>\n    <\/div>\n<\/div>\n\n<br \/>\n<span style=\"font-size: 10pt;\">Ultraljud f\u00e4rgdoppler av art\u00e4r<br \/>\n<span style=\"font-size: 8pt;\">(dubbelklicka f\u00f6r stor bild)<\/span><br \/>\n<\/span><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">K\u00e4rlsjukdomar<\/span> \u00e4r idag en folksjukdom som \u00e4r resultatet av ett civiliserat levnadss\u00e4tt d\u00e4r en urbanisering<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"4\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-4\">4<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-4\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"4\"><span style=\"color: #993300;\">Urbaniseringen i v\u00e4rlden har stor betydelse f\u00f6r livsstil och d\u00e4rmed risk f\u00f6r k\u00e4rlsjukdomar. Redan \u00e5r 1970 bodde 37% av jordens befolkning i st\u00e4derna och 2008 var denna siffra 50%. Man f\u00f6rv\u00e4ntar att \u00e5r 2070 bor 70% av jordens befolkning i stadsmilj\u00f6er p\u00e5 kostnad av en allt mer avbefolkad landsbygd.<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #993300;\">I livsstilsfaktorn ing\u00e5r stress och bruket av tobak som har betydelse f\u00f6r att utveckla k\u00e4rlsjukdomar. Fysisk inaktivitet p\u00e5verkar faktorer som fetma, diabetes, hypertoni som i sin tur har en p\u00e5verkan av utvecklingen av k\u00e4rlsjukdomar.<\/span><\/span> medf\u00f6rt en s\u00e4mre livsstil sett ur en h\u00e4lsoaspekt.<br \/>\nRisk f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">\u00e5derf\u00f6rkalkning<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(arteroskleros)<\/span> som leder till symtomatisk k\u00e4rlsjukdom finns uppskattningsvis hos ca <span style=\"color: #008080;\">10% av alla personer i Sverige \u00f6ver 60-70 \u00e5r<\/span>.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">K\u00e4rsjukdom \u00e4r inte en begr\u00e4nsad cirkulatorisk sjukdom utan utg\u00f6r &#8221;toppen av isberget&#8221; d\u00e4r en generell sjuklig f\u00f6r\u00e4ndring av patientens blodk\u00e4rl redan \u00e4r de facto. Risken<\/span> att insjukna i k\u00e4rlrelaterad sjukdom som har sin grund i \u00e5derf\u00f6rkalkning beror p\u00e5 en stor m\u00e4ngd komplexa faktorer. Vissa m\u00e4nniskor lever l\u00e4nge och har inga tecken till k\u00e4rlsjukdomar medan andra f\u00e5r k\u00e4rlbesv\u00e4r tidigt i livet.<br \/>\nFaktorer som man\u00a0 inte sj\u00e4lv kan p\u00e5verka som \u00f6kar den personliga risken f\u00f6r k\u00e4rlsjukdom \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">hereditet<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">k\u00f6n<\/span> samt stigande <span style=\"color: #008080;\">\u00e5lder<\/span>. <span style=\"color: #008080;\">K\u00f6n<\/span> har betydelse d\u00e4r forskning visar att <span style=\"color: #008080;\">m\u00e4n l\u00f6per klart st\u00f6rre risk<\/span> f\u00f6r k\u00e4rlsjukdomar \u00e4n kvinnor.<\/p>\n<figure id=\"attachment_9132\" aria-describedby=\"caption-attachment-9132\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_avf_veggtromb_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-9132\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_avf_veggtromb_1-150x132.jpg\" alt=\"Ultraljud v\u00e4ggtromb i dialysfistel\" width=\"150\" height=\"132\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_avf_veggtromb_1-150x132.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_avf_veggtromb_1-300x265.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_avf_veggtromb_1-793x700.jpg 793w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_avf_veggtromb_1-768x678.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_avf_veggtromb_1.jpg 850w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9132\" class=\"wp-caption-text\">Ultraljud v\u00e4ggtromb i dialysfistel<\/figcaption><\/figure>\n<p><strong><span style=\"color: #008080;\">Dialysfistlar<\/span> <\/strong>\u00e4r livsviktiga f\u00f6r patienter med <span style=\"color: #008080;\">njursvikt<\/span> d\u00e4r njurarnas f\u00f6rm\u00e5ga att rensa blodet i kroppen fr\u00e5n <span style=\"color: #008080;\">vattenl\u00f6sliga slaggprodukter<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"5\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-5\">5<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-5\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"5\"><span style=\"color: #993300;\">Slaggprodukter som finns i urinen \u00e4r kreatinin, urinsyra, ammoniumjoner, natriumjoner, kaliumjoner, kalciumjoner, kloridjoner samt fosfatjoner, mm. \u00c4ven en liten m\u00e4ngd svavelf\u00f6reningar l\u00e4mnar kroppen med urinen.<\/span><\/span> och v\u00e4tska \u00e4r kraftigt f\u00f6rs\u00e4mrad eller helt utslagen.<br \/>\nF\u00f6r att koppla en dialysapparat som renar patientens blod m\u00e5ste man ha ett h\u00f6gt blodfl\u00f6de i antingen tunna k\u00e4rl eller placera en dialyskateter i en stor centralt placerad ven <span style=\"font-size: 10pt;\">(vena cava superior)<\/span> i n\u00e4rheten av hj\u00e4rtat med normalt etablerat h\u00f6gre blodfl\u00f6de.<br \/>\nEn dialysfistel <span style=\"font-size: 10pt;\">(arterioven\u00f6s fistel)<\/span> \u00e4r en <span style=\"color: #008080;\">k\u00e4rlaccess<\/span> till befintlig armven med mycket h\u00f6gt blodfl\u00f6de. Denna fistelven utg\u00f6rs av en vanlig nativ armven <span style=\"font-size: 10pt;\">(patientens egen ven)<\/span> som i den distala \u00e4nden <span style=\"font-size: 10pt;\">(n\u00e4rmast handen)<\/span> kirurgiskt kopplats bort fr\u00e5n det normala l\u00e5ga ven\u00f6sa fl\u00f6det av blod fr\u00e5n armen\/handen f\u00f6r att ist\u00e4llet kopplas ihop med en art\u00e4r och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5r ett h\u00f6gt &#8221;arteriellt fl\u00f6de&#8221;. <span style=\"color: #008080;\">Venv\u00e4ggarna<\/span> \u00e4r inte anpassade f\u00f6r detta h\u00f6ga arteriella blodtrycket\/fl\u00f6det varf\u00f6r de f\u00e5r en st\u00f6rre diameter med tiden. Detta g\u00f6r det enkelt att sticka i med n\u00e5len vid dialys. Dialysfisteln <span style=\"font-size: 10pt;\">(venen)<\/span> kan \u00e4ven anta groteska storlekar med diverse [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/avfistel_aneurysmatisk_utbu.jpg\">br\u00e5ck<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(bild)<\/span> just p\u00e5 grund av dess tunna k\u00e4rlv\u00e4ggar.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Kontroll<\/span> av fl\u00f6det i en dialysfistel g\u00f6rs regelbundet med ultraljud p\u00e5 alla patienter med en diaslysfistel f\u00f6r att i tid finna ev. f\u00f6rtr\u00e4ngningar <span style=\"font-size: 10pt;\">(stenos)<\/span> i fistelvenen som p\u00e5verkar dialysens genomf\u00f6rande eller riskerar att dialysfisteln f\u00f6rst\u00f6rs. Denna fl\u00f6desm\u00e4tning <span style=\"font-size: 10pt;\">(transonicm\u00e4tning)<\/span> av dialysfisteln g\u00f6rs regelbundet 3-4 g\u00e5nger per \u00e5r eller efter behov n\u00e4r dialysapparaten\u00a0 ger felmeddelande om avvikande blodfl\u00f6de genom apparaten.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Stenoser<\/span> ses oftast i anslutning d\u00e4r dialysfisteln (venen) \u00e4r p\u00e5kopplad <span style=\"font-size: 10pt;\">(p\u00e5sydd)<\/span> till art\u00e4ren <span style=\"font-size: 10pt;\">(art\u00e4ranastomosen)<\/span>. En t\u00e4t stenos i en dialysfistel kan p\u00e5 kort tid ockludera d\u00e5 \u00e4ven fistel blir obrukbar f\u00f6r dialys. En dialysfistel som ockluderar och inte omedelbart \u00e5tg\u00e4rdas har stor risk f\u00f6r att bli helt obrukbar och irreparabel vilket d\u00e5 medf\u00f6r risk f\u00f6r patientens h\u00e4lsa om denna situation inte klarar upp relativt omg\u00e5ende.<br \/>\nN\u00e4r en dialysfistel f\u00e5r en <span style=\"color: #008080;\">f\u00f6rtr\u00e4ngning<\/span> i fistellumen <span style=\"font-size: 10pt;\">(stenos)<\/span> p\u00e5 mer \u00e4n <span style=\"color: #008080;\">50%<\/span> av dess tidigare &#8221;normala&#8221; k\u00e4rldiameter s\u00e5 brukar man vilja \u00e5tg\u00e4rda denna stenosering med en endovaskul\u00e4r intervention <span style=\"font-size: 10pt;\">(angio med ballong-vidgning)<\/span>. Om patienten har en <span style=\"color: #008080;\">syntetisk<\/span> <span style=\"color: #008080;\">dialysfistelgraft<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(konstgjord graft)<\/span> ist\u00e4llet f\u00f6r sin egen nativa ven s\u00e5 \u00e4r det mer br\u00e5dskande f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rd d\u00e5 dessa <span style=\"color: #008080;\">konstgjorda grafter<\/span> l\u00e4tt proppas igen av tromber d\u00e5 blodfl\u00f6det minskar genom bel\u00e4ggningar i graftv\u00e4ggen.<\/p>\n<table style=\"border-collapse: collapse; width: 100%;\">\n<tbody>\n<tr>\n<td style=\"width: 80.3016%; text-align: left; vertical-align: top;\"><strong><span style=\"color: #008080;\">Pseudoaneurysm<\/span> <\/strong>\u00e4r ett &#8221;<span style=\"color: #008080;\">falskt aneurysm<\/span>&#8221; med p\u00e5g\u00e5ende l\u00e4ckage genom art\u00e4rv\u00e4ggen ut till en sluten inkapslad mindre h\u00e5lighet <span style=\"font-size: 10pt;\">(kavitet)<\/span> i v\u00e4vnaden utanf\u00f6r k\u00e4rlv\u00e4ggen som d\u00e5 inneh\u00e5ller ett pulserande blodfl\u00f6de genom f\u00f6rbindelsen med art\u00e4ren. Detta pseudoaneurysm k\u00e4nns som en pulserande bula p\u00e5 st\u00e4llet f\u00f6r en tidigare n\u00e5lpunktion.<br \/>\nL\u00e4ckaget i k\u00e4rlv\u00e4ggen har oftast uppkommit <span style=\"color: #008080;\">efter en art\u00e4rpunktion<\/span> i samband med en angiografisk unders\u00f6kning <span style=\"font-size: 10pt;\">(endovaskul\u00e4r intervention)<\/span> av n\u00e5got slag. Den vanligaste lokalisationen f\u00f6r ett pseudoaneurysm \u00e4r i ljumsken d\u00e4r punktionen <span style=\"font-size: 10pt;\">(n\u00e5lsticket)<\/span> gjorts i en ljumskart\u00e4r <span style=\"font-size: 10pt;\">(puls\u00e5der)<\/span> vid en tidigare angiografi.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Behandlingen<\/span> av pseudoaneurysm kan g\u00f6ras med bla. <span style=\"color: #008080;\">Tisseel<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">[l\u00e4nk till <span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.fass.se\/LIF\/product?userType=2&amp;nplId=20070210000019\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">FASS<\/a><\/span>]<\/span> som \u00e4r ett syntetiskt [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/tiseel_i_vatten_1.jpg\">v\u00e4vnadslim<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(bild)<\/span> d\u00e4r man med hj\u00e4lp av ultraljud punkterar detta aneurysm med en tunn n\u00e5l och injicerar och [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/pseudoaneurysm_ljumske_tiss.jpg\">fyller upp aneurysms\u00e4cken<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(bild)<\/span> med detta &#8221;klister&#8221; som g\u00f6r att blodfl\u00f6det ut i denna kavitet upph\u00f6r. Denna behandling kan g\u00f6ras med enbart <span style=\"color: #008080;\">ultraljud<\/span> om f\u00f6rbindelsen <span style=\"font-size: 10pt;\">(halsen)<\/span> mellan art\u00e4ren och sj\u00e4lva pseudoaneurysmet \u00e4r tunn och l\u00e4ngre. Vid <span style=\"color: #008080;\">kort och bred<\/span> &#8221;hals&#8221; g\u00f6r man denna behandling med Tisseel med hj\u00e4lp av en <span style=\"color: #008080;\">endovaskul\u00e4r ingrepp<\/span> d\u00e4r man via en punktion av andra ljumskart\u00e4ren f\u00f6r in en l\u00e5ng och tunn kateter f\u00f6rsedd med en ballong som man bl\u00e5ser upp och t\u00e4pper f\u00f6r utg\u00e5ngen till halsen i art\u00e4rv\u00e4ggen med en ballong <span style=\"font-size: 10pt;\">(PTA)<\/span>. Detta f\u00f6r att n\u00e4r man injicerar v\u00e4vnadslimmet det inte ska finnas n\u00e5gon risk att limmet kommer ut i art\u00e4ren och flyter med blodstr\u00f6mmen ner i benet och t\u00e4pper till art\u00e4rer i underbenet eller foten.<\/td>\n<td style=\"width: 4.96231%;\"><\/td>\n<td style=\"width: 14.7359%; text-align: left; vertical-align: top;\">\n<div data-video-id=\"\" class='wp-block-html5-player-video html5_video_players' class=\"wp-block-html5-player-video\" data-nonce=\"b80ef44191\" data-attributes=\"{&quot;provider&quot;:&quot;self-hosted&quot;,&quot;imported&quot;:false,&quot;clientId&quot;:&quot;&quot;,&quot;uniqueId&quot;:&quot;h5vp3&quot;,&quot;source&quot;:&quot;https:\\\/\\\/www.rontgen.com\\\/metod\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2025\\\/01\\\/pseudoaneurysm_1.mp4&quot;,&quot;poster&quot;:&quot;&quot;,&quot;options&quot;:{&quot;controls&quot;:[&quot;play&quot;],&quot;settings&quot;:[&quot;captions&quot;,&quot;quality&quot;,&quot;speed&quot;,&quot;loop&quot;],&quot;loadSprite&quot;:true,&quot;autoplay&quot;:false,&quot;playsinline&quot;:true,&quot;seekTime&quot;:10,&quot;volume&quot;:1,&quot;muted&quot;:false,&quot;hideControls&quot;:true,&quot;resetOnEnd&quot;:true,&quot;tooltips&quot;:{&quot;controls&quot;:true,&quot;seek&quot;:true},&quot;captions&quot;:{&quot;active&quot;:false,&quot;language&quot;:&quot;auto&quot;,&quot;update&quot;:true},&quot;ratio&quot;:&quot;16:9&quot;,&quot;storage&quot;:{&quot;enabled&quot;:true,&quot;key&quot;:&quot;plyr&quot;},&quot;speed&quot;:{&quot;options&quot;:[&quot;0.5&quot;,&quot; 0.75&quot;,&quot; 1&quot;,&quot; 1.25&quot;,&quot; 1.5&quot;,&quot; 1.75&quot;,&quot; 2&quot;,&quot; 4&quot;]},&quot;loop&quot;:{&quot;active&quot;:true},&quot;ads&quot;:{&quot;enabled&quot;:true,&quot;tagUrl&quot;:null},&quot;urls&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;download&quot;:null},&quot;markers&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;points&quot;:[]},&quot;preload&quot;:&quot;metadata&quot;},&quot;features&quot;:{&quot;popup&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;selector&quot;:null,&quot;hasBtn&quot;:false,&quot;type&quot;:&quot;poster&quot;,&quot;btnText&quot;:&quot;Watch Video&quot;,&quot;align&quot;:&quot;center&quot;,&quot;btnStyle&quot;:{&quot;color&quot;:&quot;#fff&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#006BA1&quot;,&quot;fontSize&quot;:&quot;16px&quot;,&quot;padding&quot;:{&quot;top&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;right&quot;:&quot;20px&quot;,&quot;bottom&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;left&quot;:&quot;20px&quot;}}},&quot;overlay&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;items&quot;:[{&quot;color&quot;:&quot;#ffffff&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#333&quot;,&quot;fontSize&quot;:&quot;16px&quot;,&quot;link&quot;:&quot;&quot;,&quot;logo&quot;:null,&quot;text&quot;:&quot;&quot;,&quot;position&quot;:&quot;top_right&quot;,&quot;type&quot;:&quot;logo&quot;,&quot;opacity&quot;:0.6999999999999999555910790149937383830547332763671875}]},&quot;endScreen&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;text&quot;:&quot;End Screen Text&quot;,&quot;btnText&quot;:&quot;Visit&quot;,&quot;btnLink&quot;:&quot;&quot;,&quot;btnStyle&quot;:[]},&quot;thumbInPause&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;type&quot;:&quot;default&quot;},&quot;watermark&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;type&quot;:&quot;email&quot;,&quot;text&quot;:&quot;&quot;,&quot;color&quot;:&quot;#f00&quot;},&quot;passwordProtected&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;errorMessage&quot;:&quot;Password didn&#039;t matched&quot;,&quot;heading&quot;:&quot;It&#039;s a Password Protected Video. Do You Have any Password?&quot;,&quot;key&quot;:&quot;propagans_9555&quot;,&quot;button&quot;:{&quot;text&quot;:&quot;Access&quot;,&quot;color&quot;:&quot;#222&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#ffffffe3&quot;},&quot;password&quot;:null},&quot;sticky&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;position&quot;:&quot;top_right&quot;},&quot;playWhenVisible&quot;:false,&quot;disablePause&quot;:false,&quot;hideYoutubeUI&quot;:false,&quot;startTime&quot;:&quot;0&quot;,&quot;hideLoadingPlaceholder&quot;:false,&quot;customPlayButtonSelector&quot;:&quot;&quot;,&quot;saveState&quot;:true},&quot;onlyLoggedIn&quot;:{&quot;whoCanSeeThisVideo&quot;:&quot;everyone&quot;,&quot;allowedRoles&quot;:[],&quot;message&quot;:&quot;This video is only for registered users. Please login to view the video.&quot;},&quot;seo&quot;:{&quot;name&quot;:&quot;&quot;,&quot;description&quot;:&quot;&quot;,&quot;duration&quot;:0},&quot;qualities&quot;:null,&quot;thumbInPause&quot;:false,&quot;hideYoutubeUI&quot;:false,&quot;additionalCSS&quot;:&quot;&quot;,&quot;additionalID&quot;:&quot;&quot;,&quot;autoplayWhenVisible&quot;:false,&quot;styles&quot;:{&quot;plyr_wrapper&quot;:{&quot;width&quot;:&quot;200px&quot;,&quot;borderRadius&quot;:&quot;0px&quot;,&quot;overflow&quot;:&quot;hidden&quot;},&quot;.plyr&quot;:{&quot;--plyr-color-main&quot;:&quot;#00b2ff&quot;}},&quot;CSS&quot;:&quot;&quot;,&quot;isCDURL&quot;:false,&quot;CDURL&quot;:&quot;&quot;,&quot;posterTime&quot;:20,&quot;brandColor&quot;:&quot;#00B3FF&quot;,&quot;radius&quot;:{&quot;number&quot;:0,&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;},&quot;protected&quot;:false,&quot;password&quot;:&quot;&quot;,&quot;protectedText&quot;:&quot;Please enter password to wath the video&quot;,&quot;seekTime&quot;:10,&quot;startTime&quot;:0,&quot;preload&quot;:&quot;metadata&quot;,&quot;streaming&quot;:false,&quot;streamingType&quot;:&quot;hls&quot;,&quot;captionEnabled&quot;:false,&quot;vastTag&quot;:&quot;&quot;,&quot;saveState&quot;:true,&quot;quality&quot;:[],&quot;subtitle&quot;:[{&quot;label&quot;:&quot;English\\\/en&quot;,&quot;caption_file&quot;:&quot;&quot;}],&quot;chapters&quot;:[],&quot;controls&quot;:{&quot;play-large&quot;:true,&quot;restart&quot;:false,&quot;rewind&quot;:false,&quot;play&quot;:true,&quot;fast-forward&quot;:false,&quot;progress&quot;:true,&quot;current-time&quot;:true,&quot;duration&quot;:false,&quot;mute&quot;:true,&quot;volume&quot;:true,&quot;pip&quot;:false,&quot;airplay&quot;:false,&quot;settings&quot;:true,&quot;downlaod&quot;:false,&quot;fullscreen&quot;:true},&quot;width&quot;:{&quot;deprecated&quot;:true,&quot;number&quot;:100,&quot;unit&quot;:&quot;%&quot;},&quot;repeat&quot;:false,&quot;autoplay&quot;:false,&quot;muted&quot;:false,&quot;sticky&quot;:false,&quot;stickyPosition&quot;:&quot;top-right&quot;,&quot;popup&quot;:false,&quot;popupType&quot;:&quot;button&quot;,&quot;playsinline&quot;:false,&quot;popupBtnStyle&quot;:{&quot;color&quot;:&quot;#fff&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#006BA1&quot;,&quot;fontSize&quot;:&quot;16px&quot;,&quot;padding&quot;:{&quot;top&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;right&quot;:&quot;20px&quot;,&quot;bottom&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;left&quot;:&quot;20px&quot;},&quot;align&quot;:&quot;center&quot;},&quot;popupBtnText&quot;:&quot;Watch Video&quot;,&quot;disablePause&quot;:false,&quot;thumbStyle&quot;:&quot;default&quot;,&quot;resetOnEnd&quot;:false,&quot;autoHideControl&quot;:true,&quot;overlay&quot;:false,&quot;overlayPosition&quot;:&quot;top_right&quot;,&quot;overlayBackground&quot;:&quot;#333&quot;,&quot;overlayOpacity&quot;:0.8000000000000000444089209850062616169452667236328125,&quot;overlayTextColor&quot;:&quot;#ffffff&quot;,&quot;overlayFontSize&quot;:{&quot;number&quot;:20,&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;},&quot;overlayTextHoverColor&quot;:&quot;#ffffff&quot;,&quot;endScreen&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;text&quot;:&quot;Simple Text&quot;,&quot;btnText&quot;:&quot;Watch Again&quot;,&quot;btnLink&quot;:&quot;&quot;,&quot;btnStyle&quot;:[]},&quot;endscreen&quot;:false,&quot;endscreenText&quot;:&quot;Endscreen text&quot;,&quot;endscreenTextLink&quot;:&quot;#&quot;,&quot;speed&quot;:{&quot;1&quot;:true,&quot;2&quot;:true,&quot;3&quot;:true,&quot;0.5&quot;:true,&quot;0.75&quot;:true,&quot;1.25&quot;:true,&quot;1.5&quot;:true,&quot;1.75&quot;:true,&quot;2.5&quot;:true}}\" >\n    <style>\n        .preload_poster svg {background: var(--plyr-video-control-background-hover, var(--plyr-color-main, var(--plyr-color-main, #1ABAFF)));border: 0;border-radius: 100%;left: 50%;opacity: .9;padding: calc(var(--plyr-control-spacing, 8px) * 1.5);position: absolute;top: 50%;transform: translate(-50%, -50%);transition: .3s;z-index: 2;box-sizing: content-box;fill: #fff;}\n        .preload_poster {display: block}\n    <\/style>\n    <div class=\"preload_poster\" style=\"overflow:hidden;aspect-ratio:16:9;background-image:url()\">\n        <svg width=\"24px\" height=\"24px\" viewBox=\"0 0 15 15\" fill=\"none\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\">\n            <path d=\"M4.79062 2.09314C4.63821 1.98427 4.43774 1.96972 4.27121 2.05542C4.10467 2.14112 4 2.31271 4 2.5V12.5C4 12.6873 4.10467 12.8589 4.27121 12.9446C4.43774 13.0303 4.63821 13.0157 4.79062 12.9069L11.7906 7.90687C11.922 7.81301 12 7.66148 12 7.5C12 7.33853 11.922 7.18699 11.7906 7.09314L4.79062 2.09314Z\" \/>\n        <\/svg>\n    <\/div>\n<\/div>\n\n<br \/>\n<span style=\"font-size: 10pt;\">Ultraljud f\u00e4rgdoppler av pseudoaneurysm<br \/>\n<span style=\"font-size: 8pt;\">(dubbelklicka f\u00f6r stor bild)<\/span><\/span><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p><strong><span style=\"color: #008080;\">Ven\u00f6s insufficiens<\/span><\/strong>, som \u00e4r den vanligaste orsaken till ven\u00f6sa <span style=\"color: #008080;\">bens\u00e5r<\/span>, beror oftast p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">dysfunktionella venklaffar<\/span> i benen vilket ger ett konstant \u00f6kat ventryck distalt i benen. Dysfunktionella klaffar i benens vener med &#8221;stillast\u00e5ende blodfl\u00f6de&#8221; kan \u00e4ven resultera i att tromboser\u00a0 bildas i dessa k\u00e4rl sk. <span style=\"color: #008080;\">djup ventrombos<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(DVT\/djup ventrombos)<\/span>. Denna <span style=\"color: #008080;\">klaffsjuka<\/span> ger ofta upphov till <span style=\"color: #008080;\">\u00e5derbr\u00e5ck<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(varicer)<\/span> p\u00e5 benen. En generell uppskattning visar att var fj\u00e4rde person i Sverige har n\u00e5gon form och stadie av varicer. Operationer av varicer utg\u00f6r en h\u00f6g frekvent del\u00a0 av alla operationer som genomf\u00f6res i Sverige idag.<\/p>\n<figure id=\"attachment_9122\" aria-describedby=\"caption-attachment-9122\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_skrotum_variocele_1b.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-9122\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_skrotum_variocele_1b-150x141.jpg\" alt=\"Ultraljud pung (skrotum) med f\u00e4rgdoppler\" width=\"150\" height=\"141\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_skrotum_variocele_1b-150x141.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_skrotum_variocele_1b-300x282.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_skrotum_variocele_1b-744x700.jpg 744w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_skrotum_variocele_1b-768x723.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_skrotum_variocele_1b.jpg 850w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9122\" class=\"wp-caption-text\">F\u00e4rgdoppler av pung med varikocele<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\"><strong>Pung\u00e5derbr\u00e5ck <\/strong><\/span><span style=\"font-size: 10pt;\">(varikocele)<\/span> inneb\u00e4r att mannen har \u00e5derbr\u00e5ck <span style=\"font-size: 10pt;\">(varicer)<\/span> i de ven\u00f6sa k\u00e4rl <span style=\"font-size: 10pt;\">(vena spermatica)<\/span> som finns i pungen. De flesta fallen r\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">v\u00e4nster punghalva<\/span>. Det \u00e4r s\u00e4llan man finner dessa varik\u00f6sa k\u00e4rl i h\u00f6ger punghalva.<\/p>\n<p>\u00c5derbr\u00e5cken i pungen kommer av att avfl\u00f6det f\u00f6r pungens vener, som l\u00f6per upp och i <span style=\"color: #008080;\">v\u00e4nster njurven<\/span> strax innan infl\u00f6det i nedre h\u00e5lvenen, \u00e4r stagnerad samt backar bak\u00e5t i vena spermatika i st\u00e5ende position.<br \/>\nDetta ven\u00f6sa <span style=\"color: #008080;\">avfl\u00f6de fr\u00e5n v\u00e4nster punghalva<\/span> har en relativt l\u00e5ng upp\u00e5tg\u00e5ende str\u00e4cka innan infl\u00f6det i v\u00e4nster njurvenen. <span style=\"color: #008080;\">Avfl\u00f6det fr\u00e5n h\u00f6ger punghalva<\/span> har mycket kortare v\u00e4g och t\u00f6mmer sig direkt i nedre h\u00e5lvenen efter en kort str\u00e4cka.<br \/>\nNumera har man dock kommit till insikt att varikocele \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">lika vanligt p\u00e5 b\u00e5da sidor<\/span> men symtomen \u00e4r s\u00e5 pass lindriga fr\u00e5n h\u00f6ger sida att dessa \u00e5derbr\u00e5ck g\u00e5r obem\u00e4rkt f\u00f6rbi. F\u00f6rklaringen \u00e4r troligen det korta avst\u00e5nd vena spermatika har till avfl\u00f6det i h\u00e5lvenen.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Symtomen<\/span> \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">tyngdk\u00e4nsla<\/span> i pungen, <span style=\"color: #008080;\">v\u00e4rk<\/span> vid l\u00e4ngre sittande, v\u00e4nster <span style=\"color: #008080;\">punghalva h\u00e4nger l\u00e4gre<\/span> \u00e4n h\u00f6ger, <span style=\"color: #008080;\">mindre testikel<\/span> p\u00e5 v\u00e4nster sida samt oklar <span style=\"color: #008080;\">infertilitet<\/span>.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Orsaken<\/span> till varf\u00f6r vissa m\u00e4n f\u00e5r dess varicer i pungs\u00e4cken \u00e4r oklart men man har n\u00e5gra teorier. V\u00e4nstra njurens kraftiga ven\u00f6sa blodfl\u00f6de till h\u00e5lvenen h\u00e5ller tillbaka det mycket mindre ven\u00f6sa fl\u00f6det fr\u00e5n vena spermatika. Detta f\u00f6rh\u00e5llande finns inte f\u00f6r avfl\u00f6det fr\u00e5n h\u00f6ger vena spermatika. <span style=\"color: #008080;\">Insufficienta venklaffar<\/span> \u00e4r en annan f\u00f6rklaring till en stagnation av blodet i dessa k\u00e4rl. Vena spermatika kan <span style=\"color: #008080;\">kl\u00e4mmas \u00e5t<\/span> av annat st\u00f6rre blodk\u00e4rl <span style=\"font-size: 10pt;\">(tarmk\u00e4xart\u00e4rens grenar)<\/span>.<\/p>\n<p>Dessa vidgade ven\u00f6sa k\u00e4rl i pungen tror man kan <span style=\"color: #008080;\">p\u00e5verka fertiliteten<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"6\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-6\">6<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-6\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"6\"><span style=\"color: #993300;\">M\u00e4n med fertilitetsproblem har i 30-40% av fallen \u00e4ven varikocele enligt gjorda studier.<\/span><\/span> hos mannen vilket f\u00f6rklaras av en h\u00f6gre temperatur i pungen som beror p\u00e5 dessa stora vener. D\u00e4rav r\u00e5det som g\u00e4llt till m\u00e4n i l\u00e5nga tider om att inte g\u00e5 omkring med f\u00f6r tajta kalsonger och byxor&#8230;.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\"><strong>Halsart\u00e4rerna<\/strong> <\/span>kan vara orsaken till <span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rninfarkt<\/span> d\u00e5 det med \u00e5ren kan bildas <span style=\"color: #008080;\">aterosklerotiska plack<\/span> i dessa som kan lossna och f\u00f6lja med blodfl\u00f6det upp i hj\u00e4rnan. Man r\u00e4knar med att ca. <span style=\"color: #008080;\">5-10%<\/span> av patienter som drabbas av infarkt\/TIA har stenoser i halsk\u00e4rlen <span style=\"font-size: 10pt;\">(karotisstenos)<\/span>.<br \/>\nStenoser i halsart\u00e4rena kan bed\u00f6mas med <span style=\"color: #008080;\">ultraljudsdoppler<\/span> d\u00e5 man f\u00f6rutom den vanliga 2D-ultraljudsbilden \u00e4ven kan m\u00e4ta blodfl\u00f6det f\u00f6rbi stenoserat k\u00e4rlsegment <span style=\"font-size: 10pt;\">(duplex)<\/span>. Vid fynd av t\u00e4ta stenoser i halsk\u00e4rlen kompletteras diagnostiken oftast med annan bilddiagnostik s\u00e5 som magnetkamera <span style=\"font-size: 10pt;\">(MRI)<\/span>.<br \/>\nI regel \u00e5tg\u00e4rdar man stenoser i halsart\u00e4rerna <span style=\"color: #008080;\">kirurgiskt<\/span> om dom har en f\u00f6rtr\u00e4ngning som p\u00e5verkar blodfl\u00f6det mer \u00e4n <span style=\"color: #008080;\">50%<\/span>.<br \/>\nOcklusion av halsart\u00e4rer <span style=\"font-size: 10pt;\">(a. carotis interna)<\/span> kan ofta missas d\u00e5 patienten inte har n\u00e5gra symtom alls p\u00e5 grund av en fr\u00e5n b\u00f6rjan v\u00e4l utvecklad <span style=\"color: #008080;\">kollateralcirkulation<\/span> som f\u00f6rser hj\u00e4rnan med blod d\u00e5 den f\u00f6rs\u00f6rjs fr\u00e5n art\u00e4rer p\u00e5 b\u00e5da sidorna av halsen.<\/p>\n<p>Annan vanlig k\u00e4lla f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">embolier<\/span>, som kan flyta upp och fastna i hj\u00e4rnan, \u00e4r fr\u00e5n <span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rtats klaffar<\/span> som vid <span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rtflimmer<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"7\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-7\">7<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-7\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"7\"><span style=\"color: #993300;\">Elektrisk arytmi (oregelbundna hj\u00e4rtslag) i hj\u00e4rtats retledningssytem vars funktion normalt \u00e4r att med stor regelbundenhet dra ihop hj\u00e4rtmuskulaturen s\u00e5 pass mycket att n\u00e4stan all blod i hj\u00e4rtats h\u00e5lrum helt t\u00f6ms p\u00e5 blod som d\u00e5 pumpas ut fr\u00e5n hj\u00e4rtat till kroppen. Vid arytmi f\u00e5s en ofullst\u00e4ndig pump och t\u00f6mning av hj\u00e4rtats f\u00f6rmak eller kammare.<\/span><\/span>utg\u00f6r en <span style=\"color: #008080;\">2-7 g\u00e5nger \u00f6kad risk<\/span> f\u00f6r stroke <span style=\"font-size: 10pt;\">(infarkt)<\/span>\u00a0\u00e4n hos en person utan hj\u00e4rtflimmer. Hj\u00e4rtklaffarnas funktion kan unders\u00f6kas med ultraljud.<br \/>\nVarje \u00e5r drabbas ca. <span style=\"color: #008080;\">30 000<\/span> personer i Sverige av stroke d\u00e4r ca. <span style=\"color: #008080;\">80%<\/span> utg\u00f6rs av infarkt medan resterande <span style=\"color: #008080;\">20%<\/span> \u00e4r bl\u00f6dning i hj\u00e4rnan. En relativt h\u00f6g andel <span style=\"font-size: 10pt;\">(30%)<\/span> av patienterna som f\u00e5r en hj\u00e4rninfarkt har <span style=\"color: #008080;\">\u00f6verg\u00e5ende symtom<\/span> sk. <span style=\"color: #008080;\">TIA<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(transient ischemisk attack)<\/span>.<\/p>\n<p><strong><span style=\"color: #008080;\">Popliteaaneurysm<\/span> <\/strong>\u00e4r ett <span style=\"color: #008080;\">puls\u00e5derbr\u00e5ck<\/span> som sitter i <span style=\"color: #008080;\">kn\u00e4vecksart\u00e4ren<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(arteria poplitea)<\/span>\u00a0som enkelt unders\u00f6ks med <span style=\"color: #008080;\">ultraljud<\/span>. Popliteaaneurysm \u00e4r mer <span style=\"color: #008080;\">ovanligt<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(ca. 1% hos m\u00e4n \u00f6ver 60 \u00e5r)<\/span> men utg\u00f6r \u00e4nd\u00e5 n\u00e4stan <span style=\"color: #008080;\">70%<\/span> av samtliga perifera <span style=\"font-size: 10pt;\">(armar och ben)<\/span> aneurysm typer. Studier har visat att personer med popliteaaneurysm \u00e4ven i <span style=\"color: #008080;\">40%<\/span> av fallen \u00e4ven har ett <span style=\"color: #008080;\">aortaaneurysm<\/span>. Tv\u00e4rtom g\u00f6r g\u00e4llande att hos de personer som man uppt\u00e4cker ett aortaaneurysm \u00e4ven i <span style=\"color: #008080;\">10%<\/span> av fallen \u00e4ven har popliteaaneurysm. <span style=\"color: #008080;\">Orsaken<\/span> till popliteaaneurysm tillskrivs i de fallen <span style=\"color: #008080;\">h\u00f6gt blodtryck<\/span>. Det finns <span style=\"color: #008080;\">genetiska sjukdomssyndrom<\/span> som medf\u00f6r en defekt i k\u00e4lv\u00e4ggen som d\u00e5 \u00f6kar risken f\u00f6r k\u00e4rlbr\u00e5ck.<br \/>\nPopliteaaneurysm f\u00f6rekommer i n\u00e4stan h\u00e4lften av fallen samtidigt <span style=\"color: #008080;\">i b\u00e5da benen<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(bilateralt)<\/span>.<\/p>\n<p>Denna typ av aneurysm <span style=\"color: #008080;\">rupturerar s\u00e4llan<\/span> men utg\u00f6r d\u00e4remot en grogrund f\u00f6r embolier <span style=\"font-size: 10pt;\">(blodpropp)<\/span> som kan lossna fr\u00e5n aneurysms\u00e4cken och flyta med blodstr\u00f6mmen ner i underben och fot och d\u00e4r ge en akut mycket alvarlig distal cirkulations st\u00f6rning med h\u00f6g risk f\u00f6r amputation av drabbad fot\/t\u00e5r. Patienten \u00e4r oftast ej omedveten om detta aneurysm utan uppt\u00e4cks f\u00f6rst n\u00e4r det ger symtom vilket ofta \u00e4r den anledning patienten s\u00f6ker sjukv\u00e5rden.<br \/>\n\u00c4r man medveten om ett popliteaaneurysm \u00f6ver <span style=\"color: #008080;\">3 cm<\/span> i diameter <span style=\"font-size: 10pt;\">(&gt;150% av normala diametern)<\/span> g\u00f6rs ofta en <span style=\"color: #008080;\">\u00f6ppen operation<\/span>, trots avsaknaden av symtom, i f\u00f6rebyggande syfte f\u00f6r att slippa den h\u00f6ga risk f\u00f6r senare komplikationer i form av distala embolier med allt vad detta d\u00e5 medf\u00f6r patienten. <span style=\"color: #008080;\">Mindre popliteaaneurysm<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(2-3cm)<\/span> opereras om br\u00e5cket inneh\u00e5ller tromber eller det ger <span style=\"color: #008080;\">symtom<\/span> f\u00f6r cirkulationsst\u00f6rning nere i underbenet eller foten.<\/p>\n<figure id=\"attachment_9130\" aria-describedby=\"caption-attachment-9130\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_aorta_aneurysm_52mm.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-9130\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_aorta_aneurysm_52mm-150x114.jpg\" alt=\"Ultraljud bukaorta aneurysm (AAA)\" width=\"150\" height=\"114\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_aorta_aneurysm_52mm-150x114.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_aorta_aneurysm_52mm-300x227.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_aorta_aneurysm_52mm-925x700.jpg 925w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_aorta_aneurysm_52mm-768x581.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ulj_aorta_aneurysm_52mm.jpg 991w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9130\" class=\"wp-caption-text\">Ultraljud aortaaneurysm<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\"><strong>Aorta<\/strong><\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(stora kroppspuls\u00e5dern)<\/span>\u00a0unders\u00f6ks idag med ultraljud som <span style=\"color: #008080;\">screening<\/span> f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">m\u00e4n som under kalender\u00e5ret fyller 65 \u00e5r<\/span> som en frivillig eng\u00e5ngsunders\u00f6kning. Vid <span style=\"color: #008080;\">fynd<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(aortadiameter &gt;30mm)<\/span> f\u00f6ljs detta upp med <span style=\"color: #008080;\">\u00e5terkommande kontroller<\/span> av kroppspuls\u00e5dern.<br \/>\nDet har visat sig att under den tid screeningprogrammet f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">aortaaneurysm<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(AAA\/abdominal aortaaneurysm)<\/span> funnits har d\u00f6dligheten efter brusten puls\u00e5derbr\u00e5ck hos m\u00e4n <span style=\"color: #008080;\">minskat med 50%<\/span>. N\u00e4r man genom screening eller som bifynd vid annan bilddiagnostik finner aortaaneurysm <span style=\"font-size: 10pt;\">(aortabr\u00e5ck)<\/span> f\u00f6ljs dessa upp med \u00e5terkommande <span style=\"color: #008080;\">ultraljudsunders\u00f6kningar<\/span>. Man r\u00e4knar med att ca. <span style=\"color: #008080;\">5-10% av m\u00e4n \u00f6ver 60 \u00e5r<\/span> har n\u00e5gon grad av bukaortaaneurysm. Det \u00e4r 4 g\u00e5nger vanligare med aortabr\u00e5ck hos m\u00e4n \u00e4n hos kvinnor.<\/p>\n<p>Aorta har normalt en <span style=\"color: #008080;\">diameter<\/span> p\u00e5 ca. <span style=\"color: #008080;\">2-2,5cm<\/span> beroende p\u00e5 k\u00f6n. <span style=\"color: #008080;\">Riskfaktorer<\/span> till aortaaneurysm \u00e4r de samma som f\u00f6r \u00f6vriga k\u00e4rlsjukdomar vilket kan vara <span style=\"color: #008080;\">h\u00f6g \u00e5lder<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">r\u00f6kning<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">ateroskleros<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">hypertoni<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">KOL<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">h\u00f6ga kolesterolv\u00e4rden<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">fetma<\/span>\u00a0samt <span style=\"color: #008080;\">hereditet<\/span> fr\u00e4mst i form av genetiska faktorer s\u00e5 som vid <span style=\"color: #008080;\">Marfans syndrom<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"8\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-8\">8<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-8\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"8\"><span style=\"color: #993300;\">Marfans syndrom \u00e4r en \u00e4rftlig bindv\u00e4vssjukdom som beror p\u00e5 en mutation i en gen (FBN1) som leder till en f\u00f6r\u00e4ndring och brist av proteinet fibrilin vilken har betydelse f\u00f6r bindv\u00e4v i kroppen som h\u00e5ller ihop och ger stadga av v\u00e4vnad och organ, mm. Aortan inneh\u00e5ller mycket fibrilin. Det finns ingen behandling f\u00f6r Marfans syndrom.<\/span><\/span>, <span style=\"color: #008080;\">Ehlers-Danlos syndrom<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"9\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-9\">9<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-9\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"9\"><span style=\"color: #993300;\">Ehlers-Danlos syndrom \u00e4r namnet f\u00f6r en grupp \u00e4rftliga sjukdomar som beror p\u00e5 bindv\u00e4vsf\u00f6r\u00e4ndringar. 13 sjukdomar ing\u00e5r i detta syndrom. I Sverige uppskattas att denna sjukdom f\u00f6rekommer hos 10 personer av 100 000. Denna sjukdom g\u00e5r ej att bota utan behandlingen g\u00e5r ut p\u00e5 att lindra symtomen. (<a style=\"color: #993300;\" href=\"https:\/\/www.socialstyrelsen.se\/stod-i-arbetet\/sallsynta-halsotillstand\/ehlers-danlos-syndrom\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Socialstyrelsens databas f\u00f6r s\u00e4llsynta h\u00e4lsotillst\u00e5nd<\/a>)<\/span> <\/span> samt <span style=\"color: #008080;\">Turners syndrom<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"10\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-10\">10<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-10\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"10\"><span style=\"color: #993300;\">Turners syndrom beror p\u00e5 en defekt av arvsmassan som visar sig i form av l\u00e5ngsam tillv\u00e4xt p\u00e5 barn, defekta \u00e4ggstockar, hj\u00e4rtfel i form av missbildningar, \u00e4tsv\u00e5righeter, anatomiska avvikelser p\u00e5 urinv\u00e4gar och k\u00e4kleder, mm. Behandlingen best\u00e5r av hormontillf\u00f6rsel<\/span><\/span>.<\/p>\n<figure id=\"attachment_9510\" aria-describedby=\"caption-attachment-9510\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/ulj_aorta_aneurysm_56mm.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-9510\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/ulj_aorta_aneurysm_56mm-150x111.jpg\" alt=\"Ultraljud aortaaneurysm\" width=\"150\" height=\"111\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/ulj_aorta_aneurysm_56mm-150x111.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/ulj_aorta_aneurysm_56mm-300x221.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/ulj_aorta_aneurysm_56mm-948x700.jpg 948w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/ulj_aorta_aneurysm_56mm-768x567.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/ulj_aorta_aneurysm_56mm.jpg 1016w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9510\" class=\"wp-caption-text\">Ultraljud aortaaneurysm<\/figcaption><\/figure>\n<p>Alla dessa riskfaktorer kan medf\u00f6ra en f\u00f6rsvagning av aortav\u00e4ggen med en l\u00e5ngsam vidgning av aortas diameter som d\u00e5 utg\u00f6r sj\u00e4lva aneurysmet.<br \/>\nF\u00f6r aortaaneurysm <span style=\"color: #008080;\">under 4cm<\/span> i diameter \u00e4r ruptur risken mycket l\u00e5g. Risken f\u00f6r en ruptur i aortaaneurysmet \u00f6kar med dess storlek. N\u00e4r ett aortabr\u00e5ck \u00f6verstiger <span style=\"color: #008080;\">5cm<\/span> i diameter <span style=\"font-size: 10pt;\">(m\u00e4n)<\/span> eller \u00f6kar sin vidd snabbt under en kort <span style=\"font-size: 10pt;\">(&lt;5m\u00e5n.)<\/span> tid b\u00f6r detta \u00e5derbr\u00e5ck \u00e5tg\u00e4rdas <span style=\"color: #008080;\">kirurgiskt<\/span> eller med <span style=\"color: #008080;\">endovaskul\u00e4r intervention<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"11\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-11\">11<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-11\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"11\"><span style=\"color: #993300;\">Endovaskul\u00e4r intervention ben\u00e4mns som en minimal kirurgisk \u00e5tg\u00e4rd. Detta \u00e4r en unders\u00f6kning och samtida \u00e5tg\u00e4rd d\u00e4r man genom en n\u00e5lpunktion i ljumskart\u00e4ren eller n\u00e5gon armart\u00e4r (a. radialis) g\u00e5r in med en tunn kateter och behandlar en k\u00e4rlsjukdom med exv. ballongvidgning eller placerar ett stent\/graft inuti ett sjukt k\u00e4rlsegment.<\/span><\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(k\u00e4rlangio)<\/span>.<\/p>\n<p><strong>Aortaruptur<\/strong><\/p>\n<p>Om ett <span style=\"color: #008080;\">aortabr\u00e5ck brister<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(ruptur)<\/span> \u00e4r prognosen f\u00f6r detta generellt d\u00e5lig d\u00e4r <span style=\"color: #008080;\">h\u00e4lften<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(50%)<\/span> av patienterna <span style=\"color: #008080;\">d\u00f6r p\u00e5 v\u00e4g in till sjukhus<\/span>. Inr\u00e4knat med de som <span style=\"color: #008080;\">avlider i hemmet<\/span> av brustet aorta ligger <span style=\"color: #008080;\">d\u00f6dligheten p\u00e5 ca. 75%<\/span>. Denna \u00e5komma har en h\u00f6g d\u00f6dlighet varf\u00f6r den m\u00e5ste handl\u00e4ggas och \u00e5tg\u00e4rdas mycket snabbt v\u00e4l inne p\u00e5 sjukhuset vilket kan st\u00f6ta p\u00e5 hinder d\u00e5 flertalet sjukhus inte har den beredskap dygnet runt som vore \u00f6nskv\u00e4rt f\u00f6r att ta hand om dessa patienter. Statistiskt drabbas <span style=\"color: #008080;\">3-15 per 100.000<\/span> inv\u00e5nare i Sverige av aortaruptur per \u00e5r.<br \/>\nEtt bukaortaaneurysm kan oftast palperas <span style=\"font-size: 10pt;\">(k\u00e4nnas)<\/span> som en stor pulserande resistens i i buken varf\u00f6r man oftast direkt g\u00f6r en <span style=\"color: #008080;\">CT-unders\u00f6kning<\/span> med intraven\u00f6s kontrastmedel utan f\u00f6reg\u00e5ende ultraljud. N\u00e4r patienter kommer in till akuten med mer oklara symtom i buken d\u00e4r det inte finns klara indikationer f\u00f6r ett rupturerat aortaaneurysm g\u00f6rs ibland initialt en sk. <span style=\"color: #008080;\">FAST-ultraljud<\/span> p\u00e5 akuten eller inne p\u00e5 operationsrummet som en f\u00f6rsta bed\u00f6mning och diagnostik av patientens bukstatus.<\/p>\n<p>De vanligaste <span style=\"color: #008080;\">symtomen<\/span> f\u00f6r misst\u00e4nkt aortaruptur \u00e4r:<\/p>\n<ul>\n<li>Buksm\u00e4rtor<\/li>\n<li>Cirkulationsp\u00e5verkan <span style=\"font-size: 10pt;\">(l\u00e5gt blodtryck\/h\u00f6g puls)<\/span><\/li>\n<li>\u00d6mmande och pulserande bula <span style=\"font-size: 10pt;\">(resistens)<\/span> i buken<\/li>\n<li>Kallsvettig<\/li>\n<li>S\u00e4nkt medvetande<\/li>\n<\/ul>\n<figure id=\"attachment_4884\" aria-describedby=\"caption-attachment-4884\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/EVAR_ingrepp_6.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-4884\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/EVAR_ingrepp_6-100x75.jpg\" alt=\"Endovaskul\u00e4r intervention (angio)\" width=\"150\" height=\"113\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/EVAR_ingrepp_6-100x75.jpg 100w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/EVAR_ingrepp_6-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/EVAR_ingrepp_6-768x576.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/EVAR_ingrepp_6.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-4884\" class=\"wp-caption-text\">Endovaskul\u00e4r intervention (angio)<\/figcaption><\/figure>\n<p>Vid misst\u00e4nkt ruptur av ett <span style=\"color: #008080;\">aortaaneurysm<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(aortabr\u00e5ck)<\/span> kr\u00e4ver detta en <span style=\"color: #008080;\">urakut CT-under\u00f6kning<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(datortomografi)<\/span> d\u00e5 patienten har h\u00f6g risk f\u00f6r att avlida av den p\u00e5g\u00e5ende bl\u00f6dningen ut i bukh\u00e5lan fr\u00e5n aorta. <span style=\"color: #008080;\">CT \u00e4r alltid f\u00f6rstahandsval<\/span> f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">diagnostik<\/span> och\u00a0en <span style=\"color: #008080;\">anatomisk kartl\u00e4ggning<\/span> av aortabr\u00e5cket innan\u00a0 man beslutar om vilken behandling patienten kan erh\u00e5lla. Patient som \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">hemodynamisk instabil<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(bl\u00f6dningsshock)<\/span> kan \u00e5tg\u00e4rdas med <span style=\"color: #008080;\">\u00f6ppen operation<\/span> efter en f\u00f6reg\u00e5ende CT-unders\u00f6kning av aorta d\u00e5 man alltid beh\u00f6ver en bilddiagnostik innan man \u00f6ppnar upp buken kirurgiskt.<br \/>\nBeroende p\u00e5 patientens status samt var och hur aortav\u00e4ggen brustit kan man planera f\u00f6r en <span style=\"color: #008080;\">endovaskul\u00e4r \u00e5tg\u00e4rd<\/span>\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(k\u00e4rlangio)<\/span>. Inf\u00f6r detta endovaskul\u00e4ra ingrepp beh\u00f6ver man m\u00e4ta aortas storlek\/l\u00e4ngd exakt, se aneurysm utbredning samt avg\u00f6ra vilka av andra sidoart\u00e4rer som avg\u00e5r fr\u00e5n aorta som ev. involveras i aneurysmet. Detta m\u00e5ste g\u00f6ras f\u00f6rst f\u00f6r att se om det finns <span style=\"color: #008080;\">material<\/span> f\u00f6r ett endovaskul\u00e4rt ingrepp <span style=\"font-size: 10pt;\">(EVAR)<\/span> p\u00e5 det aktuella sjukhuset. Alternativt kan man genom en snabb angiografisk \u00e5tg\u00e4rd l\u00e4gga upp en stor sk. ocklusionsballong som d\u00e5 uppbl\u00e5st i aortas \u00f6vre del tillf\u00e4lligt hindrar blodet att n\u00e5 ner till platsen f\u00f6r rupturen <span style=\"font-size: 10pt;\">(\u00f6ppningen)<\/span> i aorta. Detta ger en tillf\u00e4llig respit f\u00f6r planering f\u00f6r \u00f6ppen operation.<\/p>\n<figure id=\"attachment_7857\" aria-describedby=\"caption-attachment-7857\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_evar_3d_u_txt.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7857\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_evar_3d_u_txt-150x107.jpg\" alt=\"Aorta rekonstruktion EVAR\" width=\"150\" height=\"107\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_evar_3d_u_txt-150x107.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_evar_3d_u_txt-300x214.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_evar_3d_u_txt-980x700.jpg 980w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_evar_3d_u_txt-768x548.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_evar_3d_u_txt.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7857\" class=\"wp-caption-text\">Aorta rekonstruktion EVAR<\/figcaption><\/figure>\n<p>Alla sjukhus har inte n\u00e5gon angioenhet som utf\u00f6r dylikt ingrepp varf\u00f6r patienten d\u00e5 antingen opereras med <span style=\"color: #008080;\">\u00f6ppen kirurgi<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"12\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-12\">12<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-12\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"12\"><span style=\"color: #993300;\">\u00d6ppen kirurgi betyder att en kirurg sk\u00e4r upp patienten och \u00e5tg\u00e4rdar en sjukdom fysiskt.<\/span><\/span>. Alla sjukhus har inte heller n\u00e5gon k\u00e4rlkirurgisk specialitet varf\u00f6r kontakt d\u00e5 m\u00e5ste tas med n\u00e4rmaste sjukhus som har denna v\u00e5rdspecialitet. Inf\u00f6r ev. <span style=\"color: #008080;\">transport till annat sjukhus<\/span> med k\u00e4rlkirurgisk specialitet eller en angioverksamhet g\u00f6rs en bed\u00f6mning av patientens status d\u00e5 en transport alltid inneb\u00e4r en \u00f6kad risk f\u00f6r instabil patient d\u00e5 dessa patienter n\u00e4r som helst kan b\u00f6rja bl\u00f6da s\u00e5 pass mycket att patienten f\u00e5r en cirkulatorisk kollaps.<\/p>\n<p>Patienter kan ha ett rupturerad aorta men saknar flera typiska symtom p\u00e5 detta vilket kan f\u00f6rklaras av att rupturering skett bak\u00e5t <span style=\"font-size: 10pt;\">(dorsalt)<\/span> mot ryggen d\u00e4r bl\u00f6dningen tillf\u00e4lligt kapslas in av omgivande muskulatur och fascia <span style=\"font-size: 10pt;\">(tunn bindv\u00e4vshinna runt blodk\u00e4rl och muskler)<\/span>. Denna inkapsling stoppar d\u00e5 bl\u00f6dningen fr\u00e5n aorta tillf\u00e4lligt varf\u00f6r patienten hinner in till sjukhuset. Detta tillst\u00e5nd kan dock l\u00e4tt tolkas som annan ryggv\u00e4rk, njursten, mags\u00e5r eller annan sjukdom vilket d\u00e5 medf\u00f6r att man riskerar att missa den alvarliga aortarupturen. Sker en aortaruptur fram\u00e5t <span style=\"font-size: 10pt;\">(ventralt)<\/span> ut mot bukh\u00e5lan finns inga strukturer i buken som hindrar blodfl\u00f6det varf\u00f6r den drabbade personen avlider p\u00e5 plats utanf\u00f6r sjukhuset.<\/p>\n<p>Man <span style=\"color: #008080;\">klassificerar<\/span> kliniskt ett aortaaneurysm inf\u00f6r beslut av \u00e5tg\u00e4rd enlig:<\/p>\n<ul>\n<li>En s\u00e4ker ruptur <span style=\"font-size: 10pt;\">(sm\u00e4rta, cirkulationsp\u00e5verkan, pulserande resisten)<\/span>: Direkt till operation\/endovaskul\u00e4r intervention <span style=\"font-size: 10pt;\">(angiografisk\u00a0 \u00e5tg\u00e4rd)<\/span>.<\/li>\n<li>Stark misstanke p\u00e5 ruptur <span style=\"font-size: 10pt;\">(sm\u00e4rta, cirkulationsp\u00e5verkan)<\/span>: Bilddiagnostik med CT <span style=\"font-size: 10pt;\">(datortomografi)<\/span> eller FAST-ultraljud <span style=\"font-size: 10pt;\">(n\u00e4rvarande av k\u00e4rlkirurg)<\/span>.<\/li>\n<li>M\u00f6jlig ruptur (sm\u00e4rta, pulserande resisten): CT.<\/li>\n<li>Svag misstanke p\u00e5 ruptur: CT eller ultraljud.<\/li>\n<\/ul>\n<figure id=\"attachment_9505\" aria-describedby=\"caption-attachment-9505\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_aorta_dissektion_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-9505\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_aorta_dissektion_1-150x114.jpg\" alt=\"CT bukaortadissektion\" width=\"150\" height=\"114\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_aorta_dissektion_1-150x114.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_aorta_dissektion_1-300x228.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_aorta_dissektion_1-919x700.jpg 919w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_aorta_dissektion_1-768x585.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_aorta_dissektion_1.jpg 985w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9505\" class=\"wp-caption-text\">CT bukaorta dissektion<\/figcaption><\/figure>\n<p><strong><span style=\"color: #008080;\">Aortadissektion<\/span> <\/strong>misstas ofta f\u00f6r en aortaruptur vilket inte \u00e4r fallet. Fysiologiskt skiljer sig dessa tv\u00e5 ben\u00e4mningar \u00e5t d\u00e4r <span style=\"color: #008080;\">ruptur<\/span>\u00a0medf\u00f6r en bl\u00f6dning ut fr\u00e5n sj\u00e4lva aorta <span style=\"font-size: 10pt;\">(extravasering)<\/span> medan <span style=\"color: #008080;\">dissektion<\/span> betyder att det uppst\u00e5r en glipa under aortav\u00e4ggens innersta v\u00e4gglager <span style=\"font-size: 10pt;\">(intima)<\/span> d\u00e4r blodet letar sig in i ett &#8221;falskt&#8221; k\u00e4rllumen. Denna glipa mellan lagren i k\u00e4rlv\u00e4ggen kan \u00f6ka d\u00e5 blodet trycker sig alltmer utmed aortas hela l\u00e4ngd. Dissektionen kan \u00e4ven sprida sig i andra blodk\u00e4rl som avg\u00e5r fr\u00e5n aorta s\u00e5 som halsart\u00e4rena, armarnas art\u00e4rer, njurart\u00e4rer, bukart\u00e4rer, mm. Denna dissektion kan medf\u00f6ra att blodfl\u00f6det ut i dissekerade blodk\u00e4rl upph\u00f6r helt d\u00e5 den avlossande v\u00e4gglagret <span style=\"font-size: 10pt;\">(intiman)<\/span>\u00a0 l\u00e4gger sig som ett lock \u00f6ver ett \u00f6ppet k\u00e4rllumen och d\u00e4rmed blodfl\u00f6det vilket kan medf\u00f6ra \u00f6desdigra resultat f\u00f6r drabbat organ eller v\u00e4vnad. Dessa patienter \u00e4r oftast starkt p\u00e5verkade med upph\u00f6rt blodfl\u00f6de till en eller flera viktiga organ.<br \/>\nDissektion som sitter alldeles i b\u00f6rjan av aorta kan sprida sig bak\u00e5t ut och in i hj\u00e4rts\u00e4cken <span style=\"font-size: 10pt;\">(pericardiet)<\/span> som d\u00e5 kan ge en mycket allvarlig <span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rttamponad<\/span> med h\u00f6g d\u00f6dlighet som f\u00f6ljd. Dissektion av aortas nedre delar \u00e4r inte s\u00e5 alvarlig s\u00e5vida dissektionen inte medf\u00f6r avst\u00e4ngning av sidogrenar fr\u00e5n aorta till viktiga organ.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">CT<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(datortomografi)<\/span> \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">f\u00f6rstahandsval<\/span> vid en diagnostik av en <span style=\"color: #008080;\">aortadissektion<\/span> d\u00e5 man vill se dissektionens\u00a0 <span style=\"color: #008080;\">utbredningen<\/span> dvs. hur l\u00e5ng del av aortan som har en dissektion av k\u00e4rlv\u00e4ggen samt om <span style=\"color: #008080;\">sidogrenar<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(visceralk\u00e4rl)<\/span> till andra organ p\u00e5verkas av denna. Dissektion inom bukaorta kan ses med <span style=\"color: #008080;\">ultraljud<\/span> men d\u00e5 hittar man detta fynd oftast som <span style=\"color: #008080;\">bifynd<\/span> vid annan unders\u00f6kning samt d\u00e4r dissektionen inte gett n\u00e5gra symtom.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Metod<\/strong><\/span><\/p>\n<p><strong>Utf\u00f6rande<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_9214\" aria-describedby=\"caption-attachment-9214\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ultraljud_angio_4__liten_bi.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-9214\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ultraljud_angio_4__liten_bi-150x133.jpg\" alt=\"Ultraljudsapparat\" width=\"150\" height=\"133\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ultraljud_angio_4__liten_bi-150x133.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ultraljud_angio_4__liten_bi-300x267.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ultraljud_angio_4__liten_bi-788x700.jpg 788w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ultraljud_angio_4__liten_bi-768x683.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/ultraljud_angio_4__liten_bi.jpg 900w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9214\" class=\"wp-caption-text\">Ultraljudsapparat<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">Ultraljud \u00e4r en <span style=\"color: #008080;\">bra, enkel och sm\u00e4rtfri metod<\/span> f\u00f6r att unders\u00f6ka blodk\u00e4rl och dess blodfl\u00f6de varf\u00f6r beskrivning av utf\u00f6randet h\u00e4r \u00e4ven blir en kort redog\u00f6relse.<br \/>\nVid unders\u00f6kningen l\u00e4ggs ett lager med <span style=\"color: #008080;\">gel<\/span> p\u00e5 huden \u00f6ver omr\u00e5det som ska unders\u00f6kas. Gel anv\u00e4nds f\u00f6r att minska risken f\u00f6r luft mellan hud och ultraljudstransducer som ger st\u00f6rningar i bilderna. Unders\u00f6kande person f\u00f6r sedan transducern <span style=\"font-size: 10pt;\">(ultraljudsgivare\/s\u00e4ndare)<\/span> fram och tillbaka \u00f6ver detta omr\u00e5de med gel. Detta k\u00e4nns inte alls d\u00e5 gelen dessutom oftast \u00e4r uppv\u00e4rmd <span style=\"font-size: 10pt;\">(kroppstemp.)<\/span>. Det finns ingen k\u00e4nd allergi mot denna gel.<br \/>\nPatienten <span style=\"color: #008080;\">ligger ner<\/span> p\u00e5 en brits vid unders\u00f6kningen. Patientens medverkan \u00e4r viktig f\u00f6r ett bra resultat av ultraljudsunders\u00f6kningen. Under unders\u00f6kningen ombeds patienten att dra in och h\u00e5lla andan f\u00f6r att bukk\u00e4rl, mm. inte ska r\u00f6ra sig allt f\u00f6r mycket vid kraftiga andningsr\u00f6relser. Patienten kan \u00e4ven beh\u00f6va v\u00e4nda p\u00e5 sig s\u00e5 man kommer \u00e5t att unders\u00f6ka baksidan p\u00e5 kroppen, benen, mm.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">En ultraljudsunders\u00f6kning av flertalet blodk\u00e4rl tar omkring <span style=\"color: #008080;\">15-20 minuter<\/span> d\u00e5 man utifr\u00e5n den tidigare kliniska diagnostiken inf\u00f6r denna unders\u00f6kning oftast preciserat vad det \u00e4r f\u00f6r patologi man s\u00f6ker efter samt var denna troligen \u00e4r lokaliserad i kroppen.<br \/>\nUnders\u00f6kningen utf\u00f6rs av <span style=\"color: #008080;\">l\u00e4kare<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">sonograf<\/span> eller <span style=\"color: #008080;\">sjuksk\u00f6terska<\/span>.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><strong>F\u00f6rberedelser<\/strong><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">G\u00e4ller detta en <span style=\"color: #008080;\">elektiv<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(tidbokad)<\/span> unders\u00f6kning bukens blodk\u00e4rl kr\u00e4vs viss f\u00f6rberedelse s\u00e5 som <span style=\"color: #008080;\">fasta i 6 timmar<\/span>. Detta f\u00f6r att minska <span style=\"color: #008080;\">st\u00f6rande luft<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(gas)<\/span> i mags\u00e4cken resp. tarmar som ev. skymmer f\u00f6r blodk\u00e4rl som avses unders\u00f6kas.<br \/>\nInf\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">akut ultraljudsunders\u00f6kning<\/span> kr\u00e4vs <span style=\"color: #008080;\">inga f\u00f6rberedelser<\/span>.<\/p>\n<ul>\n<li>L\u00e4s mer p\u00e5 separat [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/inforultraljud\/\">sida<\/a><\/span>] f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">f\u00f6rberedelser inf\u00f6r ultraljudsunders\u00f6kning<\/span>.<\/li>\n<\/ul>\n<p><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_9477\" aria-describedby=\"caption-attachment-9477\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/anatomi_beckenkerl_2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-9477\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/anatomi_beckenkerl_2-147x150.jpg\" alt=\"Anatomi b\u00e4ckenart\u00e4rer\" width=\"150\" height=\"153\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/anatomi_beckenkerl_2-147x150.jpg 147w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/anatomi_beckenkerl_2-294x300.jpg 294w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/anatomi_beckenkerl_2-687x700.jpg 687w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/anatomi_beckenkerl_2-768x783.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/anatomi_beckenkerl_2.jpg 785w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9477\" class=\"wp-caption-text\">Anatomi b\u00e4ckenart\u00e4rer<\/figcaption><\/figure>\n<p>Det arteriella <span style=\"color: #008080;\">stora kretsloppet<\/span> b\u00f6rjar vid aortaklaffen nere vid hj\u00e4rtat d\u00e4r syrerikt blod pumpas ut fr\u00e5n hj\u00e4rtat till kroppens alla organ, muskler och ner till minsta struktur och v\u00e4vnad.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Art\u00e4rer<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">vener<\/span> f\u00f6ljer anatomiskt i de flesta fallen varandra t\u00e4t intill genom alla kroppsdelar. Genom att konstatera om blodfl\u00f6det g\u00e5r fr\u00e5n &#8221;s\u00e4ndaren&#8221; <span style=\"font-size: 10pt;\">(transducern)<\/span> eller emot s\u00e4ndaren, beroende p\u00e5 hur ultraljudet riktas in mot k\u00e4rlen, kan man avg\u00f6ra om blodk\u00e4rlet \u00e4r en art\u00e4r eller ven. Dessa tv\u00e5 fl\u00f6desriktningar registreras som olika f\u00e4rger <span style=\"font-size: 10pt;\">(r\u00f6d, bl\u00e5)<\/span> p\u00e5 ultraljudsbilden.<br \/>\nDet finns n\u00e5gra blodk\u00e4rl i kroppen d\u00e4r de olika k\u00e4rltyperna trots ovan p\u00e5st\u00e5ende inte f\u00f6ljer bredvid varandra genom kroppen s\u00e5 som <span style=\"color: #008080;\">port\u00e5dern<\/span>\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(fr\u00e5n tarm till lever)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rtats kransk\u00e4rl<\/span>, blodk\u00e4rl <span style=\"color: #008080;\">i hj\u00e4rnan<\/span>, mm.<\/p>\n<p><strong>Uppbyggnad och funktion<\/strong><\/p>\n<p>Kroppens blodk\u00e4rl delas anatomiskt in i <span style=\"color: #008080;\">tre typer<\/span> av k\u00e4rl, <span style=\"color: #008080;\">art\u00e4rer<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">vener<\/span> samt <span style=\"color: #008080;\">kapill\u00e4rer<\/span> vilka namnges efter var de \u00e4r lokaliserade samt vilken funktion de har.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Blodk\u00e4rlens v\u00e4gg<\/span> \u00e4r uppbyggd av <span style=\"color: #008080;\">elastin<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"13\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-13\">13<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-13\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"13\"><span style=\"color: #993300;\">Elastisk bindv\u00e4v uppbyggd av protein som \u00e5terfinns i bla. huden och blodk\u00e4rlsv\u00e4ggen, mm.<\/span><\/span>, <span style=\"color: #008080;\">kollagen<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"14\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-14\">14<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-14\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"14\"><span style=\"color: #993300;\">Kollagen \u00e4r uppbyggt av fiber och finns i st\u00f6djev\u00e4vnad s\u00e5 som senor, ligament, hud, blodk\u00e4rlsv\u00e4gg, ben, mm. vilket ger stadga \u00e5t bla. bindv\u00e4v.<\/span><\/span> och <span style=\"color: #008080;\">glatt muskulatur<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"15\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-15\">15<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-15\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"15\"><span style=\"color: #993300;\">Glatt muskulatur finns i tarmv\u00e4gg, blodk\u00e4rlsv\u00e4gg, luftr\u00f6r, urinbl\u00e5san, mm. Denna muskulatur styrs av autonoma nerver och \u00e4r s\u00e5ledes inte viljestyrd.<\/span><\/span> i olika lager vilka har specifika egenskaper och bygger upp ett r\u00f6rformat skikt runt blodet. <span style=\"color: #008080;\">Elastin<\/span> \u00e4r den dominerande komponenten i centrala k\u00e4rl medan mer perifert dominerar kollagen och muskulatur. Denna f\u00f6rdelning medf\u00f6r att perifera k\u00e4rl \u00e4r mer styva vilket har en p\u00e5verkan av blodtrycket.<\/p>\n<figure id=\"attachment_10041\" aria-describedby=\"caption-attachment-10041\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/anatomi_blodkerl_tversnitt_.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-10041\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/anatomi_blodkerl_tversnitt_-150x113.jpg\" alt=\"Anatomi blodk\u00e4rl tv\u00e4rsnitt art\u00e4rens v\u00e4ggar\" width=\"150\" height=\"113\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/anatomi_blodkerl_tversnitt_-150x113.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/anatomi_blodkerl_tversnitt_-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/anatomi_blodkerl_tversnitt_-933x700.jpg 933w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/anatomi_blodkerl_tversnitt_-768x576.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/anatomi_blodkerl_tversnitt_.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-10041\" class=\"wp-caption-text\">Antomi art\u00e4rens v\u00e4ggar<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Innersta lagret<\/span> med direkt kontakt med blodfl\u00f6det, kallad <span style=\"color: #008080;\">intima<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(tunica interna)<\/span>, har en tjocklek p\u00e5 p\u00e5 mindre \u00e4n <span style=\"color: #008080;\">0,2mm<\/span> och best\u00e5r dels av ett enkelt skikt av <span style=\"color: #008080;\">endotelceller<\/span> som st\u00f6ds undertill av en mycket tunn hinna kallad basalmembran som h\u00e5ller samman endotelcellerna.<br \/>\nDenna hinna best\u00e5r av olika proteinmolekyler och saknar egentlig cellstruktur.\u00a0 Under denna hinna finns <span style=\"color: #008080;\">ett lager bindv\u00e4v<\/span> som ger stadga \u00e5t endotelcellslagret.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Endotelcellerna<\/span> kan bildar enzymer som p\u00e5verkar blodets koagulationsmekanism s\u00e5v\u00e4l f\u00f6r koagulation vid skada av k\u00e4rlv\u00e4ggen som f\u00f6r nedbrytning av koagulerat blod. Endotelet producerar \u00e4ven signalsubstanser och gas som p\u00e5verkar muskellagret i mediaskiktet som har betydelse f\u00f6r blodtrycket.<br \/>\nEndotelcellen producerar bla. <span style=\"color: #008080;\">kv\u00e4veoxid<\/span> som \u00e4r en av de viktigaste <span style=\"color: #008080;\">vasodilaterande<\/span> substanserna f\u00f6r att s\u00e4nka blodtrycket. Denna gas, som har en halveringstid p\u00e5 n\u00e5gra sekunder produceras kontinuerligt, motverkar \u00e4ven bildningen av ateroskleros och bildande av blodproppar.<br \/>\nEndotelets f\u00f6rm\u00e5ga till <span style=\"color: #008080;\">vasodilation<\/span> av k\u00e4rlv\u00e4ggen <span style=\"color: #008080;\">f\u00f6rs\u00e4mras succesivt med \u00e5ldern<\/span> d\u00e4r en frisk person strax \u00f6ver 60 \u00e5r enbart har h\u00e4lften av denna f\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6r vasoldilatation j\u00e4mf\u00f6rt med en 20-\u00e5ring. F\u00f6r kvinnor intr\u00e4der denna regress f\u00f6r vasodilatation av endotecellslagret f\u00f6rst efter menopausen vilket beror p\u00e5 de kvinnliga k\u00f6nshormonerna.<br \/>\nMan har uppskattat den totala <span style=\"color: #008080;\">endotelcellslagrets<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(intima)<\/span> <span style=\"color: #008080;\">ytan<\/span> i hela k\u00e4rltr\u00e4det tillsammans bildar en yta lika stor som en <span style=\"color: #008080;\">fotbollsplan<\/span> och har en vikt p\u00e5 ca. <span style=\"color: #008080;\">1,5kg<\/span>.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Lagret utanf\u00f6r intima<\/span> kallas<span style=\"font-size: 12pt; color: #008080;\"> media<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(tunica media)<\/span>, \u00e4ven den med en tjocklek runt ca. <span style=\"color: #008080;\">0,2mm<\/span>, best\u00e5r av ett <span style=\"color: #008080;\">skikt av glatta muskelceller<\/span> som h\u00e5lls samman av <span style=\"color: #008080;\">elastiska<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(elastin)<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">kollagena fiberproteiner<\/span>.<br \/>\nDet \u00e4r detta muskellager kan variera blodk\u00e4rlets diameter som \u00e5stadkommer dels <span style=\"color: #008080;\">vasokonstriktion<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(kontraktion\/sammandragning)<\/span> genom p\u00e5verkan av bla. <span style=\"color: #008080;\">noradrenalin<\/span> som d\u00e5 \u00f6kar blodtrycket. N\u00e4r muskellagret slappnar av sker ist\u00e4llet en <span style=\"color: #008080;\">vasodilatation<\/span> som g\u00f6r att blodk\u00e4rlen vidgas vilket f\u00e5r till f\u00f6ljd en blodtryckss\u00e4nkning.<br \/>\nEn avslappning av muskellagret \u00f6kar \u00e4ven k\u00e4rlv\u00e4ggens <span style=\"color: #008080;\">permeabilitet<\/span> som ger en \u00f6kad genomstr\u00f6mning blod ut till v\u00e4vnadsceller utanf\u00f6r blodbanorna som d\u00e5 ocks\u00e5 bidrar till att s\u00e4nka blodtrycket i blodcirkulationen.<br \/>\nDessa tillst\u00e5nd f\u00f6r muskelcellerna p\u00e5verkas bla. av signalsubstanser fr\u00e5n endotelcellslagret innanf\u00f6r.<br \/>\nMed <span style=\"color: #008080;\">\u00e5ldern<\/span> minskar blodk\u00e4rlsv\u00e4ggens elasticitet och blir mer stela vilket medf\u00f6r att m\u00e5nga \u00e4ldre har <span style=\"color: #008080;\">h\u00f6gt blodtryck<\/span>.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Yttersta lagret<\/span> runt blodk\u00e4rlet heter <span style=\"color: #008080;\">adventitia<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(tunica adventitia)<\/span> och utg\u00f6rs av ett lager <span style=\"color: #008080;\">bindv\u00e4v<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(st\u00f6djev\u00e4vnad)<\/span>. I detta lager l\u00f6per sm\u00e5 blodk\u00e4rl som utg\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">blodk\u00e4rlsv\u00e4ggens egen blodf\u00f6rs\u00f6rjning<\/span> samt nervbanor. K\u00e4rlv\u00e4ggens cellager f\u00e5r ingen blodf\u00f6rs\u00f6rjning fr\u00e5n det blodk\u00e4rl de omsluter utan har egen blodf\u00f6rs\u00f6rjning <span style=\"font-size: 10pt;\">(vaso vasorum)<\/span>.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Nerverna till blodk\u00e4rlsv\u00e4ggen<\/span> best\u00e5r av <span style=\"color: #008080;\">autonoma nerver<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(Nervus vascularis)<\/span> som inte kan p\u00e5verkas av viljan. Dessa nerver p\u00e5verkar art\u00e4rers samt veners vasodilatation resp. vasokonstriktion.<\/p>\n<p><strong>Art\u00e4rer<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_9878\" aria-describedby=\"caption-attachment-9878\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/CT_beckenkerl_3D.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-9878\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/CT_beckenkerl_3D-150x103.jpg\" alt=\"Anatomi b\u00e4ckenk\u00e4rl\" width=\"150\" height=\"103\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/CT_beckenkerl_3D-150x103.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/CT_beckenkerl_3D-300x205.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/CT_beckenkerl_3D-1024x700.jpg 1024w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/CT_beckenkerl_3D-768x526.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/CT_beckenkerl_3D.jpg 1169w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9878\" class=\"wp-caption-text\">Anatomi b\u00e4ckenk\u00e4rl<\/figcaption><\/figure>\n<p>Till de stora art\u00e4rerna <span style=\"font-size: 10pt;\">(puls\u00e5der)<\/span> r\u00e4knas de stora blodk\u00e4rlen i [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/anatomi_kerl_thorax_hjerta.jpg\">br\u00f6stkorgen<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(anatomi)<\/span> med bla. <span style=\"color: #008080;\">thorakalaorta<\/span> samt <span style=\"color: #008080;\">lungk\u00e4rlen<\/span>, [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/anatomi_kerl_buk_.jpg\">bukaorta<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(anatomi)<\/span>, [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/anatomi_kerl_becken.jpg\">b\u00e4ckenart\u00e4rerna<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(anatomi)<\/span> och de stora [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/anatomi_kerl_femoralis.jpg\">l\u00e5rbensart\u00e4rerna<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(anatomi)<\/span><span style=\"color: #008080;\"> i extremiteterna<\/span>. <span style=\"color: #008080;\">Aorta<\/span> \u00e4r normalt <span style=\"color: #008080;\">2-2,5cm i diameter<\/span> medan mindre <span style=\"color: #008080;\">distala art\u00e4rer<\/span> har en diameter p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">1-4mm<\/span>.<\/p>\n<p>Art\u00e4rerna delas in i <span style=\"color: #008080;\">konduktans<\/span>&#8211; och <span style=\"color: #008080;\">resistansk\u00e4rl<\/span>. De st\u00f6rre art\u00e4rerna <span style=\"font-size: 10pt;\">(konduktansk\u00e4rl)<\/span> har mer <span style=\"color: #008080;\">elastisk v\u00e4vnad<\/span> \u00e4n resistansk\u00e4rlen <span style=\"font-size: 10pt;\">(arterioler)<\/span> d\u00e5 de ska klara ett h\u00f6gre blodfl\u00f6de <span style=\"font-size: 10pt;\">(pulsv\u00e5g)<\/span> och blodtryck.<br \/>\nVid hj\u00e4rtats <span style=\"color: #008080;\">systoliska pumpfas<\/span> pressas viss m\u00e4ngd blod <span style=\"font-size: 10pt;\">(slagvolym)<\/span> ut fr\u00e5n v\u00e4nster kammare till aorta och andra stora art\u00e4rer vilket medf\u00f6r en utvidgning av art\u00e4rens elastiska v\u00e4ggar. Dessa elastiska art\u00e4rv\u00e4ggar \u00e5stadkommer en peristaltik under hj\u00e4rtats vilofas <span style=\"font-size: 10pt;\">(diastole)<\/span> d\u00e5 art\u00e4rv\u00e4ggen fj\u00e4drar tillbaka vilket uppr\u00e4tth\u00e5ller blodtrycken till stor del konstant l\u00e4ngs mer distala art\u00e4rgrenar.<\/p>\n<p>Blodtrycket i de st\u00f6rre art\u00e4rerna uppr\u00e4tth\u00e5lles av att det, vid friska k\u00e4rl, finns litet fl\u00f6desmotst\u00e5nd utefter v\u00e4gen. Person i liggande st\u00e4llning har samma blodtryck i art\u00e4rerna upp till skallen som det \u00e4r nere i l\u00e5ret. N\u00e4r en person reser sig upp f\u00e5s en tryck\u00f6kning i de stora l\u00e5rbensart\u00e4rerna p\u00e5 grund av gravitationen vilket medf\u00f6r ett l\u00e4gre tryck upp till hj\u00e4rnan <span style=\"font-size: 10pt;\">(cerebral hypoperfusion)<\/span>. F\u00f6r att inte personen ska f\u00e5 yrsel av en hypotension sker en <span style=\"color: #008080;\">vasokonstriktion<\/span> av arteriolerna vilket d\u00e5 h\u00f6jer blodtrycket till hj\u00e4rnan.<\/p>\n<p>Motst\u00e5ndet fr\u00e5n allt mindre k\u00e4rl f\u00e5r blodfl\u00f6det att minska och d\u00e4rmed blodtrycket i dessa sm\u00e5 art\u00e4rer.<br \/>\nHinder i st\u00f6rre art\u00e4rsystem ger en p\u00e5verkan av minskad blodtryck distalt om hinder som ger en patologisk s\u00e4nkning av blodtrycket i arterioler och i sin tur ett s\u00e4mre kapill\u00e4rgenomfl\u00f6de. Hur mycket art\u00e4rfl\u00f6det distalt om hinder p\u00e5verkas beror p\u00e5 grad av hinder samt lokalisation av hinder.<\/p>\n<p>Det \u00e4r inom art\u00e4rcirkulationen med st\u00f6rre k\u00e4rldiameter man kan \u00e5tg\u00e4rda sjukdomar med olika endovaskul\u00e4ra interventioner. N\u00e4r v\u00e4l art\u00e4rcirkulationen g\u00e5r \u00f6ver till sm\u00e5 arterioler kan man ej komma \u00e5t dessa k\u00e4rl och \u00e5tg\u00e4rda mekaniskt med material p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Enda endovaskul\u00e4ra behandlingen tillbuds \u00e4r genom trombolys som l\u00f6ser upp hinder som f\u00f6rhoppningsvis d\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttrar blodcirkulationen i dessa mycket sm\u00e5 och sv\u00e5r\u00e5tkomliga k\u00e4rl.<\/p>\n<p><strong>Arterioler<\/strong><\/p>\n<p>Strax innan det arteriella blodfl\u00f6det \u00f6verg\u00e5r till kapill\u00e4ra systemet har konduktansart\u00e4rerna f\u00f6rgrenat ner sig i s\u00e5v\u00e4l st\u00f6rre m\u00e4ngd, mindre storlek samt k\u00e4rlradie och kallas h\u00e4r f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">resistansk\u00e4rl<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(arterioler)<\/span>.<br \/>\nDessa sm\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">mikroart\u00e4rer<\/span> har mindre elastisk v\u00e4vnad \u00e4n art\u00e4rer men ett kraftigt mediaskikt som klarar att reglera blodtrycket. Blodtrycket best\u00e4ms s\u00e5ledes av hur mycket blod dessa resistansk\u00e4rl sl\u00e4pper igenom till den efterf\u00f6ljande kapill\u00e4rb\u00e4dden.<br \/>\nDessa mindre art\u00e4rer har glatt muskulatur i k\u00e4rlv\u00e4ggen som reglerar k\u00e4rlvidden p\u00e5 dessa k\u00e4rl och d\u00e5 \u00e4ven blodtrycket. N\u00e4r flertalet arterioler kontraherar s\u00e5 stiger blodtrycket i de st\u00f6rre art\u00e4rerna.<\/p>\n<p>Blodtrycksfallet i de st\u00f6rre art\u00e4rerna fluktuerar upp och ner med normalt ca. <span style=\"color: #008080;\">15mmHg<\/span>. Blodtrycksfallet inom resistansk\u00e4rlen \u00e4r mer \u00e4n <span style=\"color: #008080;\">55mmHg<\/span>. N\u00e4r blodet n\u00e5r arteriol\u00e4ndan innan kapill\u00e4rb\u00e4ddens b\u00f6rjan ligger blodtrycket p\u00e5 ca. <span style=\"color: #008080;\">37mmHg<\/span>.<\/p>\n<p>Vid sjukdom inom arteriolsystemet ben\u00e4mns detta oftast f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">sm\u00e5k\u00e4rlssjuka<\/span> och kan inte behandlas med n\u00e5got mekanisk materiel s\u00e5 som PTA-ballong, stent, mm. Det finns inga material som klarar att passera dessa sm\u00e5 k\u00e4rl som har en k\u00e4rllumen p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">0,02-0,04mm<\/span> d\u00e5 den smalaste ledare <span style=\"font-size: 10pt;\">(angiomaterial)<\/span> har en tjocklek p\u00e5 0,3mm <span style=\"font-size: 10pt;\">(0,014in)<\/span>. Hinder och stopp i dessa sm\u00e5 arterioler, med syrebrist till v\u00e4vnaden, brukar ge symtom av cirkulationsst\u00f6rning framf\u00f6r allt ute i fingertopparna och t\u00e5rna <span style=\"font-size: 10pt;\">(blue toe syndrome)<\/span> som visar sig med blek eller bl\u00e5nad hud med ev. mindre nekrotiska s\u00e5r. L\u00e4kningen efter dessa s\u00e5r i fingertopparna brukar medf\u00f6ra en f\u00f6rlust av v\u00e4vnaden i den normala fingerpulpan och fingertoppen modelleras om och blir avsmalnande <span style=\"font-size: 10pt;\">(spetsig)<\/span>\u00a0efter s\u00e5rl\u00e4kningen.<\/p>\n<p>De minsta arterioler har vid \u00f6verg\u00e5ngen till kapill\u00e4r ett muskelskikt, sk. <span style=\"color: #008080;\">prekapill\u00e4r sfinkter<\/span>, som kan \u00f6ppna och st\u00e4nga f\u00f6r fl\u00f6det av blod ut i kapill\u00e4rerna. Denna funktion styrs av <span style=\"color: #008080;\">hormonella faktorer<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">syre<\/span>&#8211; och <span style=\"color: #008080;\">koldioxidtryck<\/span> i v\u00e4vnaden. \u00c4ven vid en temperaturstegring av v\u00e4vnadsomr\u00e5det \u00f6ppnas dessa sfinktrar och d\u00e5 \u00f6kar blodgenomstr\u00f6mningen.<\/p>\n<p><strong>Kapill\u00e4rer<\/strong><\/p>\n<p>Kapill\u00e4rer <span style=\"font-size: 10pt;\">(h\u00e5rr\u00f6rsk\u00e4rl)<\/span> \u00e4r de yttersta och minsta k\u00e4rlen i \u00e4nden av blodcirkulationen. Kapill\u00e4rernas k\u00e4rlv\u00e4gg saknar glatt muskulatur <span style=\"font-size: 10pt;\">(media)<\/span> och best\u00e5r enbart av ett <span style=\"color: #008080;\">enkelt cell-lager<\/span>\u00a0vilket m\u00f6jligg\u00f6r enkel <span style=\"color: #008080;\">diffusion<\/span> av gas, v\u00e4tska, \u00e4mnen och substanser <span style=\"color: #008080;\">till och fr\u00e5n de olika v\u00e4tskerummen<\/span>.<br \/>\nKapill\u00e4rernas v\u00e4ggar har en <span style=\"color: #008080;\">v\u00e4ggtjocklek p\u00e5 ca. 0,5\u00b5m<\/span> och best\u00e5r av endast ett tunt lager av <span style=\"color: #008080;\">endotelceller<\/span> som h\u00e5lles ihop p\u00e5 utsidan av tunna basalmembran<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"16\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-16\">16<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-16\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"16\"><span style=\"color: #993300;\">Basalmembran \u00e4r ett matrisliknande st\u00f6djev\u00e4vnad som best\u00e5r av makromolekyler s\u00e5 som proteoglykaner, kollagent material (fiberproteiner), glykoproteioner. Denna matris h\u00e5ller ihop celler och v\u00e4vnader.<\/span><\/span>.<br \/>\nDet finns enbart n\u00e5gra <span style=\"color: #008080;\">stukturer i kroppen som saknar kapill\u00e4rer<\/span> vilka \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">h\u00e5r<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">naglar<\/span>, \u00f6gats <span style=\"color: #008080;\">glaskropp<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">hornhinna<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">broskv\u00e4v<\/span> samt <span style=\"color: #008080;\">epitelv\u00e4v<\/span>.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Utbytet<\/span> av \u00e4mnen mellan kapill\u00e4r <span style=\"font-size: 10pt;\">(intravasala v\u00e4tskerummet) <\/span>och utrymmet mellan cellerna <span style=\"font-size: 10pt;\">(interstitiella v\u00e4tskerummet)<\/span> sker via mellanrummet mellan de enskilda endotelcellerna. Genom kapill\u00e4rv\u00e4ggen passerar <span style=\"font-size: 10pt;\">(diffusion)<\/span> <span style=\"color: #008080;\">syre<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">n\u00e4rings\u00e4mnen<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">slaggprodukter<\/span>, mm. genom sk. <span style=\"color: #008080;\">osmos<\/span> d\u00e4r ett hydrostatiskt tryck m\u00f6jligg\u00f6r passagen ut samt tillbaka genom endotelcellslagret.<br \/>\nI b\u00f6rjan av kapill\u00e4ren \u00e4r blodtrycket h\u00f6gre \u00e4n i omkringliggande v\u00e4vnad <span style=\"font-size: 10pt;\">(kolloidosmotisk tryck)<\/span> vilket m\u00f6jligg\u00f6r att v\u00e4tska och \u00e4mnen pressas ut fr\u00e5n kapill\u00e4ren. Vid slutat av kapill\u00e4ren \u00e4r trycket ute i v\u00e4vnaden h\u00f6gre \u00e4n i kapill\u00e4ren varvid v\u00e4tska och slagg\u00e4mnen fr\u00e5n cellerna \u00e5ter sugs in i kapill\u00e4ren.<\/p>\n<p>Mellanrummet mellan dessa endotelceller i kapill\u00e4ren \u00e4r dock s\u00e5 pass litet att blodkroppar och plasma inte kan passera ut fr\u00e5n blodbanan. D\u00e4remot vid tex. inflammation i v\u00e4vnaden \u00f6kar mellanrummet mellan de enskilda endotelcellerna som d\u00e5 m\u00f6jligg\u00f6r uttr\u00e4de av bla. plasma till v\u00e4vnaden som d\u00e5 ger de typiska tecknen p\u00e5 hudsvullnad och rodnad.<\/p>\n<p>Kapill\u00e4rerna har en <span style=\"color: #008080;\">diameter p\u00e5 1-6\u00b5m<\/span> vilket endast m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r en <span style=\"color: #008080;\">blodkropp<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(erytrocyt)<\/span>, som \u00e4r ca. <span style=\"color: #008080;\">7-8 \u00b5m breda och 2\u00b5m tjocka<\/span>, att passera igenom. Blodfl\u00f6det genom kapill\u00e4ren best\u00e5r av en l\u00e5ng rad enskilda blodkroppar som tar sig fram genom den tunna kanal kapill\u00e4ren utg\u00f6r. Erytrocyten har ett mjukt cellmembran som g\u00f6r att den kan \u00e4ndra form under passagen i kapill\u00e4ren vilket m\u00f6jligg\u00f6r passage genom en betydligt tunnare kapill\u00e4r d\u00e5 erytrocyten blir l\u00e5ng och smal.<\/p>\n<p>Str\u00e4ckan\u00a0 i kapill\u00e4ren den enskilda erytrocyten har p\u00e5 sig f\u00f6r diffusion av \u00e4mnen \u00e4r mycket kort d\u00e4r man bed\u00f6mer att det tar ca. <span style=\"color: #008080;\">1 sekund<\/span> f\u00f6r utbytet av syre och n\u00e4rings\u00e4mnen till med omgivande v\u00e4vnad utanf\u00f6r kapill\u00e4ren.<br \/>\nEfter kapill\u00e4rpassagen flyter blodkroppen \u00f6ver i venoler d\u00e4r ingen mer diffusion till v\u00e4vnad sker p\u00e5 grund av det l\u00e5ga trycket i dessa ven\u00f6sa k\u00e4rl.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Blodtrycket i kapill\u00e4rerna<\/span> ligger p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">h\u00f6gst 7,5mmHg<\/span>. N\u00e4r blodet n\u00e5r b\u00f6rjan p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">venolerna<\/span> ligger blodtrycket p\u00e5 ca. <span style=\"color: #008080;\">10mmHg<\/span>. Denna <span style=\"color: #008080;\">tryckgradient<\/span> genom kapill\u00e4ren m\u00f6jligg\u00f6r blodfl\u00f6det igenom detta mycket tunna k\u00e4rllumen.<br \/>\nSjunker blodtrycket p\u00e5 art\u00e4rsidan p\u00e5 grund av stenos eller ocklusion i st\u00f6rre art\u00e4ravsnitt medf\u00f6r detta att blodfl\u00f6det genom kapill\u00e4rerna minskar eller upph\u00f6r helt vilket \u00e4ven d\u00e5 sker med syre och n\u00e4ringstillf\u00f6rseln till v\u00e4vnaden. Denna process blir grogrund f\u00f6r s\u00e5rbildning <span style=\"font-size: 10pt;\">(bens\u00e5r)<\/span>.<\/p>\n<p>Man r\u00e4knar med att det finns ca <span style=\"color: #008080;\">1 miljard kapill\u00e4rer<\/span> i m\u00e4nniskokroppen totalt. Det \u00e4r s\u00e5ledes inte l\u00e5ngt fr\u00e5n de enskilda cellerna i v\u00e4vnaden till n\u00e5gon n\u00e4rliggande kapill\u00e4r.\u00a0 I stort sett alla kroppens celler ligger h\u00f6gst <span style=\"color: #008080;\">20\u00b5m<\/span> fr\u00e5n n\u00e4rmast liggande kapill\u00e4r.<br \/>\nGenom sitt stora antal har kapill\u00e4rer en stor lagringsvolym som teoretiskt skulle kunna rymma n\u00e4stan hela kroppens blodvolym p\u00e5 ca. <span style=\"color: #008080;\">5 liter<\/span> och det enbart i benens kapill\u00e4rer. I praktiken anv\u00e4nds enbart en liten del av kapill\u00e4rsystemet f\u00f6r blodpassagen samtidigt d\u00e5 arterioler f\u00f6rdelar och reglerat tillf\u00f6rseln till kapill\u00e4rerna via de prekapill\u00e4ra sfinktrar.<\/p>\n<p>Endast <span style=\"color: #008080;\">30-40%<\/span> av alla kapill\u00e4rerna i kroppen \u00e4r \u00f6ppna f\u00f6r passage samtidigt vilket medf\u00f6r att enbart ca. <span style=\"color: #008080;\">5% av hela blodvolymen<\/span> d\u00e5 befinner i kapill\u00e4rsystemet.<\/p>\n<p><strong>Venoler<\/strong><\/p>\n<p>Kapill\u00e4rerna \u00f6verg\u00e5r till det ven\u00f6sa k\u00e4rlsystemet genom venoler som likt arterioler tillh\u00f6r gruppen <span style=\"color: #008080;\">mikrok\u00e4rl<\/span>. Dessa utg\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngen till de egentliga venerna. Venolernas v\u00e4ggar \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">semipermeabla<\/span> och till\u00e5ter <span style=\"color: #008080;\">koldioxid<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">slagg\u00e4mnen<\/span> och andra \u00e4mnen att <span style=\"color: #008080;\">diffunderar<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"17\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-17\">17<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-17\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"17\"><span style=\"color: #993300;\">Ta sig igenom ett membran.<\/span><\/span> in i venolen.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">St\u00f6rre venoler<\/span> kan s\u00e5v\u00e4l <span style=\"color: #008080;\">kontrahera<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(dra ihop)<\/span> som <span style=\"color: #008080;\">dilatera<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(vidga)<\/span> sin k\u00e4rldiameter <span style=\"font-size: 10pt;\">(lumen)<\/span> vilket d\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">p\u00e5verkar blodtrycket<\/span> i f\u00f6reg\u00e5ende k\u00e4rlsystem som \u00e4r kapill\u00e4rerna. Vid <span style=\"color: #008080;\">kontraktion<\/span> av venoler \u00f6kar blodtrycket i de f\u00f6reg\u00e5ende kapill\u00e4rerna som \u00f6kar v\u00e4tskeuttr\u00e4det till v\u00e4vnaden d\u00e5 mottrycket \u00f6kar i de f\u00f6ljande mottagande blodk\u00e4rlen. Sker en dilatation av venolerna minskar kapill\u00e4rtrycket vilket medf\u00f6r ett \u00f6kat blodfl\u00f6de genom kapill\u00e4rerna och med den en generell blodtryckss\u00e4nkning i kroppens art\u00e4rer.<\/p>\n<p>Dessa sm\u00e5 ven\u00f6sa k\u00e4rl har en <span style=\"color: #008080;\">diameter p\u00e5 ca. 0,02mm-0,04mm<\/span> och \u00e4r helt klaffl\u00f6sa. Blodtrycket i dessa venoler \u00e4r normalt ca. <span style=\"color: #008080;\">10mmHg<\/span>.<br \/>\nInnan venolerna \u00f6verg\u00e5r till regelr\u00e4tta vener har de en diameter p\u00e5 ca. <span style=\"color: #008080;\">0,1mm<\/span> och har ett blodtryck p\u00e5 ca. <span style=\"color: #008080;\">15mmHg<\/span>.<\/p>\n<p><strong>Vener<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Venerna<\/span> \u00e4r de k\u00e4rl som \u00e5terf\u00f6r syrefattigt blod till hj\u00e4rtat. De stora venerna i kroppen utg\u00f6rs av <span style=\"color: #008080;\">lungvenerna<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(vena pulmonales)<\/span> som f\u00f6r syrerikt blod tillbaka fr\u00e5n <span style=\"color: #008080;\">lungornas kretslopp<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(lilla kretsloppet)<\/span> till hj\u00e4rtat f\u00f6r vidare distribution ut till kroppens alla organ och v\u00e4vnader i det stora kretsloppet. Till andra stora vener r\u00e4knas \u00f6vre- <span style=\"font-size: 10pt;\">(vena cava superior)<\/span> och nedre h\u00e5lvenen <span style=\"font-size: 10pt;\">(vena cava inferior)<\/span>, [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/anatomi_blodkerl_portoder.jpg\">port\u00e5dern<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(anatomi)<\/span> samt l\u00e5rvenerna <span style=\"font-size: 10pt;\">(vena femoralis)<\/span>.<\/p>\n<p>Stora flertalet vener och art\u00e4rer i kroppen har en f\u00f6ljsamhet bredvid varandra och namnges lika f\u00f6rutom inledande &#8221;typbeteckning&#8221; <span style=\"font-size: 10pt;\">(vena&#8230; resp arteria&#8230;)<\/span> i den medicinska terminologin.<br \/>\nPerifera vener delas in i tre k\u00e4rltyper, <span style=\"color: #008080;\">ytliga<\/span>-, <span style=\"color: #008080;\">djupa<\/span>&#8211; och <span style=\"color: #008080;\">perforantvener<\/span>.<br \/>\nDe <span style=\"color: #008080;\">ytliga<\/span> ligger i det subcutana hudlagret. Det \u00e4r i dessa typer av vener man normalt s\u00e4tter tex. percutan venkateter <span style=\"font-size: 10pt;\">(PVK)<\/span>.<br \/>\nI de <span style=\"color: #008080;\">djupa<\/span> venerna sker mestadels \u00e5terfl\u00f6det av ven\u00f6st blod fr\u00e5n armar och ben mot hj\u00e4rtat.<br \/>\nTransporten av blod mellan ytliga och djupa vener sker i <span style=\"color: #008080;\">perforantvenerna<\/span>.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Lungvenerna<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(venae pulmonalis)<\/span> har har en annan funktion som \u00e5terf\u00f6r syrerikt blod fr\u00e5n lungorna till hj\u00e4rtat. Lungvenerna har en tjockare k\u00e4rlv\u00e4gg \u00e4n \u00f6vriga vener i allm\u00e4nhet.<\/p>\n<p>Venernas <span style=\"color: #008080;\">k\u00e4rlv\u00e4gg<\/span> \u00e4r tunnare \u00e4n art\u00e4rernas d\u00e5 de har ett mindre lager av muskelceller och st\u00f6djev\u00e4vnader i k\u00e4rlv\u00e4ggen. <span style=\"color: #008080;\">Venerna<\/span> har normalt en diameter mellan <span style=\"color: #008080;\">0,5-5mm<\/span>. <span style=\"color: #008080;\">H\u00e5lvenen<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(vena Cava)<\/span> har en diameter p\u00e5 mellan <span style=\"color: #008080;\">5-30mm<\/span>. Venerna kan p\u00e5 grund av sina tunna v\u00e4ggar d\u00e4rf\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">t\u00e4njas ut<\/span> och fungerar d\u00e4rf\u00f6r som tillf\u00e4llig &#8221;reservoar&#8221; f\u00f6r blodvolymen sk. <span style=\"color: #008080;\">kapacitansk\u00e4rl<\/span>. Av den totala volymen blod <span style=\"font-size: 10pt;\">(vuxen 4-6 liter)<\/span> \u00e5terfinns ca. <span style=\"color: #008080;\">65%<\/span> i den ven\u00f6sa blodcirkulationen.<br \/>\nVid <span style=\"color: #008080;\">extravasal blodf\u00f6rlust<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(bl\u00f6dning utanf\u00f6r blodk\u00e4rlet)<\/span> kan venerna kontrahera och distribuera stora volymer blod till art\u00e4rcirkulationen f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla ett adekvat blodtryck.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Vener<\/span> har <span style=\"color: #008080;\">betydelse f\u00f6r blodtrycket<\/span> d\u00e5 det \u00e4r den ven\u00f6sa cirkulationen som \u00e5terf\u00f6r blodet till hj\u00e4rta.<br \/>\n\u00c4r \u00e5terfl\u00f6det p\u00e5verkat genom vidgning eller sammandragning av perifera venerna ger detta en resistans <span style=\"font-size: 10pt;\">(motst\u00e5nd)<\/span> i \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n art\u00e4rer till vener i bla. kapill\u00e4rutbytet i v\u00e4vnaden.<br \/>\nVentrycket <span style=\"color: #008080;\">benen<\/span> hos en liggande person brukar normalt vara <span style=\"color: #008080;\">5-6mmHg<\/span>. N\u00e4r personen reser sig upp till st\u00e5ende \u00f6kar detta ventryck i benen till ca. <span style=\"color: #008080;\">80mmHg<\/span> vilket \u00e4r v\u00e4tsketrycket <span style=\"font-size: 10pt;\">(hydrostatiskt tryck)<\/span> som beror p\u00e5 blodets densitet och tyngd mot omgivande lufttryck och gravitation.<\/p>\n<p>Blodfl\u00f6det i venerna p\u00e5verkas av hj\u00e4rtats pumpf\u00f6rm\u00e5ga, muskelarbete <span style=\"font-size: 10pt;\">(venpumpen)<\/span>, andningen <span style=\"font-size: 10pt;\">(respiratoriska pumpen)<\/span>, sympatiska nerver samt gravitation fr\u00e5n vener som \u00e4r lokaliserade ovan hj\u00e4rth\u00f6jd. Vener nedom hj\u00e4rtat \u00e4r beroende av l\u00e4gesf\u00f6rh\u00e5llande och muskelarbete . Vid arbete med benmusklerna aktiveras muskelpumpen som kontraheras och d\u00e5 pressar upp blodet mot hj\u00e4rtat trots att personen st\u00e5r upp.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/venklaffar_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright wp-image-1957\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/venklaffar_1-100x88.jpg\" alt=\"Ven\u00f6sa fickklaffar\" width=\"150\" height=\"132\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/venklaffar_1-100x88.jpg 100w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/venklaffar_1-300x264.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/venklaffar_1.jpg 340w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a>D\u00e5 venerna i de flesta fallen har v\u00e4ldigt l\u00e5gt eller inget blodtryck har vener i extremiteterna \u00e5terkommande sk. <span style=\"color: #008080;\">fickklaffar<\/span> som vid normal funktion hindrar ett bak\u00e5tfl\u00f6de av blodet. Dessa klaffar best\u00e5r av tv\u00e5 mycket tunna blad som pekar i kranial riktning och bildar en sorts &#8221;backventil&#8221;.<br \/>\nSt\u00f6rre vener som <span style=\"color: #008080;\">h\u00e5lvenen<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(vena Cava)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">portavenen<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">lungvenerna<\/span> saknar helt dessa klaffar. Halsen och armarnas vensystem har betydligt mindre antal klaffar, om ens n\u00e5gon, \u00e4n venerna fr\u00e5n benen. Blodfl\u00f6det fr\u00e5n dessa organ ovan hj\u00e4rtat klaras enkelt av genom gravitation. Det g\u00f6r inte \u00e5terfl\u00f6det fr\u00e5n benen som <span style=\"color: #008080;\">fl\u00f6dar fr\u00e5n gravitationen<\/span> och f\u00e5r f\u00f6rlita sig p\u00e5 att muskelpumpen pressar upp blodet mot hj\u00e4rtat.<br \/>\nDesto n\u00e4rmare hj\u00e4rtat desto f\u00e4rre klaffar har de ven\u00f6sa blodk\u00e4rlen&#8230;. enkelt f\u00f6rklarat.<\/p>\n<p>Fl\u00f6det av ven\u00f6st blod till hj\u00e4rtat fr\u00e5n h\u00e5lvenen \u00e5stadkommes dels av det sug hj\u00e4rtats h\u00f6gra <span style=\"color: #008080;\">f\u00f6rmak<\/span> \u00e5stadkommer vid den diastoliska fasen av hj\u00e4rtcykeln. Vid inandning faller \u00e4ven trycket i thorax som \u00e4ven ger ett visst sug av blod in i f\u00f6rmaket. Mellan h\u00e5lvenen och hj\u00e4rtats h\u00f6gra f\u00f6rmak finns ingen klaffbildning utan utg\u00f6res av en konstant \u00f6ppen f\u00f6rbindelse. Dessa tv\u00e5 strukturer bildar egentligen en sammanh\u00e5llen anatomisk h\u00e5lighet d\u00e4r h\u00e5lvenen utg\u00f6r en del av hj\u00e4rtats h\u00f6gra f\u00f6rmak.<\/p>\n<p>Friska venklaffar klarar att h\u00e5lla t\u00e4tt bak\u00e5t trots ett h\u00f6gt mottryck\u00a0 <span style=\"font-size: 10pt;\">(ca. 250-300mmHg)<\/span>. Vissa uppgifter g\u00f6r g\u00e4llande att venklaffar klarar ett mottryck som ligger i n\u00e4rheten av <span style=\"color: #008080;\">venv\u00e4ggens rupturgr\u00e4ns<\/span> p\u00e5 ca. <span style=\"color: #008080;\">600-700mmHg<\/span>.<\/p>\n<p><strong>Lymfk\u00e4rl<\/strong><\/p>\n<p>Lymfatiska systemet och lymfv\u00e4tska r\u00e4knas inte till gruppen blodk\u00e4rl utan har mer samh\u00f6righet med det <span style=\"color: #008080;\">interstitiella v\u00e4tskerummet<\/span> som utg\u00f6rs av v\u00e4tskan mellan cellerna. V\u00e4tskan mellan cellerna kallas <span style=\"color: #008080;\">interstitialv\u00e4tska<\/span>. Det \u00e4r denna interstitialv\u00e4tska som diffundera in till lymfkapill\u00e4rerna.<\/p>\n<p>Lymfk\u00e4rl b\u00f6rjar som sm\u00e5 kapill\u00e4rk\u00e4rl <span style=\"font-size: 10pt;\">(lymfkapill\u00e4rer)<\/span> och har sin start ute i v\u00e4vnaden mellan cellerna <span style=\"font-size: 10pt;\">(interstitiella rummet)<\/span>. Dessa <span style=\"color: #008080;\">lymfkapill\u00e4rer<\/span> saknar d\u00e4r det basalmembran som kapill\u00e4rerna har. Detta m\u00f6jligg\u00f6r att <span style=\"color: #008080;\">proteiner<\/span>, mm., som p\u00e5 grund av sin storlek inte kan ta sig tillbaka till kapill\u00e4ren, d\u00e4remot kan tr\u00e4nga <span style=\"font-size: 10pt;\">(diffundera)<\/span> in i lymfkapill\u00e4ren och transporteras fr\u00e5n v\u00e4vnaden.<br \/>\nLymfk\u00e4rlen har liksom venerna <span style=\"color: #008080;\">klaffar<\/span> som endast m\u00f6jligg\u00f6r fl\u00f6desriktning \u00e5t ett h\u00e5ll. Dessa lymfklaffar sitter i de st\u00f6rre lymfk\u00e4rlen med endast n\u00e5gra millimeters mellanrum. St\u00f6rre lymfk\u00e4rl har \u00e4ven muskelceller i v\u00e4ggen som m\u00f6jligg\u00f6r en sammandragning av k\u00e4rlv\u00e4ggen som f\u00f6r lymfan fram\u00e5t.<\/p>\n<p>Lymfk\u00e4rlen blir efterhand st\u00f6rre men \u00e4ven f\u00e4rre efterhand dom passerar sk. l<span style=\"color: #008080;\">ymfknutor<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(nodus lymphaticus)<\/span>. Lymfknutor finns l\u00e4ngs hela lymfsystemet och \u00e4r 1-25mm i diameter.<br \/>\nLymfknutorna f\u00e5r ses som ett slags filter d\u00e4r patogena mikroorganismer fastnar. Lymfknutorna best\u00e5r av en m\u00e4rg och en sammanh\u00e5llande kapsel av bindv\u00e4v.<br \/>\nI lymfknutorna finner man bla. <span style=\"color: #008080;\">makrofager<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">dendritceller<\/span> och olika typer av lymfocyter som oskadligg\u00f6r fr\u00e4mmande mikroorganismer.<br \/>\nLymfocyter delas in i <span style=\"color: #008080;\">T-lymfocyter<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">B-lymfocyter<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"18\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-18\">18<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-18\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"18\">B-lymfocyternas uppgift \u00e4r att bilda antikroppar\/immunglobiner mot fr\u00e4mmande antigen s\u00e5 dessa k\u00e4nns igen vid framtida &#8221;m\u00f6ten&#8221;.<\/span> samt <span style=\"color: #008080;\">NK-lymfocyter<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"19\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-19\">19<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-19\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"19\">T- och NK-lymfocyter oskadligg\u00f6r fr\u00e4mmande antigener, mikroorganismer, sjuka celler eller celler som inte k\u00e4nns igen av immunf\u00f6rsvaret.<\/span>.<\/p>\n<p>Lymfan t\u00f6ms till venerna uppe vid bilaterala nyckelbensvenerna <span style=\"font-size: 10pt;\">(vena subclavia)<\/span>. Lymfk\u00e4rl f\u00e5r ses som v\u00e4vnadens dr\u00e4neringsk\u00e4rl som forslar bort \u00e4mnen som inte forslas iv\u00e4g av kapill\u00e4rerna.<br \/>\nLymfan, som \u00e4r en f\u00e4rgl\u00f6s v\u00e4tska, f\u00f6r tillbaka ca. 200g protein\u00e4mnen per dygn till vensystemet.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Sjukdomar i lymfbanorna<\/span> som p\u00e5verkar fl\u00f6deskapaciteten av lymfa med nedsatt dr\u00e4nering av v\u00e4vnad som f\u00f6ljd skapar ofta \u00f6demat\u00f6sa kroppsdelar d\u00e4r mycket stor m\u00e4ngd v\u00e4tska samlas i mjukdelarna sk. <span style=\"color: #008080;\">lymf\u00f6dem<\/span>.<br \/>\nLymf\u00f6den kan drabba en patienten som blivit opererad f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">benvaricer<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">str\u00e5lbehandling<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">lymfk\u00f6rtelutrymning<\/span>, stora <span style=\"color: #008080;\">traumaskador i mjukdelarna<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">tum\u00f6rer<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">infektion<\/span> i lymfbanorna, mm.<br \/>\nLymf\u00f6dem \u00e4r en <span style=\"color: #008080;\">kronisk sjukdom<\/span> som kan p\u00e5verka ens livssituation kraftigt.<\/p>\n<p>Normala lymfbanor och dess k\u00f6rtlar kan man inte ses med ultraljud eller n\u00e5gon annan radiologisk bildteknik f\u00f6r den delen. <span style=\"color: #008080;\">F\u00f6rstorade lymfk\u00f6rtlar<\/span> ses d\u00e4remot bra med alla radiologiska modaliteter <span style=\"font-size: 10pt;\">(ultraljud, CT och MR)<\/span>.<\/p>\n<p><strong>Blodfl\u00f6det<\/strong><\/p>\n<p>Blodfl\u00f6det i art\u00e4rerna styr till stor del blodtrycket d\u00e4r pulsv\u00e5gen efter varje hj\u00e4rtslag fortplantar sig genom friska art\u00e4rer med en elastisk v\u00e5gr\u00f6relse av k\u00e4rlv\u00e4ggen. Med \u00e5lderns r\u00e4tt\u00a0 f\u00e5s nedsatt elasticitet av k\u00e4rlv\u00e4ggen vilket medf\u00f6r dels h\u00f6gre blodtryck samt blodfl\u00f6de. K\u00e4rlets f\u00f6rm\u00e5ga att utvidga sig vid pulsv\u00e5gen minskar med \u00f6kad k\u00e4rlstyvhet. Hastigheten p\u00e5 pulsv\u00e5gen \u00f6kar genom ett h\u00f6gre blodtryck i ett stelt blodk\u00e4rl.<br \/>\nI <span style=\"color: #008080;\">aorta<\/span> \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">blodfl\u00f6det<\/span> hos en frisk <span style=\"color: #008080;\">20-\u00e5ring<\/span> ca <span style=\"color: #008080;\">4 m\/s<\/span> medan fl\u00f6deshastigheten i aorta hos en <span style=\"color: #008080;\">70-\u00e5ring<\/span> \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">8m\/s<\/span>\u00a0som ett exempel.<\/p>\n<p>Blodfl\u00f6det till muskler i armar och ben i vila \u00e4r normalt ca <span style=\"color: #008080;\">2ml per minut till 100g muskelmassa<\/span>. Detta blodfl\u00f6de kan hos en frisk individ \u00f6ka ca 20 g\u00e5nger upp till omkring <span style=\"color: #008080;\">40-45ml per minut till 100g muskelmassa vid muskelarbete<\/span> medan hos den k\u00e4rlsjuka patienten enbart klarar att \u00f6ka genomstr\u00f6mningen tex. <span style=\"color: #008080;\">5 g\u00e5nger<\/span>. Denna minskade kapacitet i blodcirkulationen leder till v\u00e4rk i musklerna vid arbete.<\/p>\n<p>Patientens v\u00e4rk i tex. benet vid muskelarbete beror p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">hypoxi<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(syrebrist)<\/span> till f\u00f6ljd av minskad blodtillf\u00f6rsel till musklerna. Denna syrebrist medf\u00f6r att musklerna m\u00e5ste utvinna egen energi utan tillg\u00e5ng till syre. Muskelcellerna bildar d\u00e5 bland annat <span style=\"color: #008080;\">mj\u00f6lksyra<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(Laktat)<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"20\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-20\">20<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-20\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"20\"><span style=\"color: #993300;\">Mj\u00f6lsyra best\u00e5r av laktat och v\u00e4tejoner och uppkommer d\u00e5 kroppens muskelceller upplever syrebrist vid h\u00f6g anstr\u00e4ngning.<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #993300;\">Vid l\u00e5g syretillg\u00e5ng anv\u00e4nder cellen sitt eget glukoslager (glycolys) som energi. Laktat \u00e4r en metabolisk produkt fr\u00e5n glycolysen som \u00e4r basisk som motverkar APT. ATP (Adenosintrifosfat) bildas av glycolysen och ger en \u00f6kad PH-minskning d\u00e5 Laktat minskar.<\/span><\/span> vilket g\u00f6r att <span style=\"color: #008080;\">PH-v\u00e4rdet<\/span> i v\u00e4vnaderna sjunker. Denna f\u00f6rsurning av muskelv\u00e4vnaden irriterar sm\u00e4rttr\u00e5dar <span style=\"font-size: 10pt;\">(nerver)<\/span> som ger patienten mer eller mindre sm\u00e4rtf\u00f6rnimmelse i den drabbade muskeln.<\/p>\n<p>Hos en normal individ minskar \u00e5ter behovet av blodfl\u00f6det till muskeln snabbt vid vila. Patient med nedsatt cirkulation har en f\u00f6rl\u00e4ngd krav p\u00e5 \u00f6kad blodtillf\u00f6rsel trots patienten \u00e5terg\u00e5tt till vila och upplever d\u00e4rf\u00f6r sm\u00e4rtan l\u00e4ngre. Detta beror p\u00e5 att kravet p\u00e5 \u00f6kad blodgenomstr\u00f6mning hos patienten kvarst\u00e5r l\u00e4ngre tid d\u00e5 musklerna har en &#8221;<span style=\"color: #008080;\">blodskuld<\/span>&#8221; till v\u00e4vnaden att ta igen efter muskelarbetet innan muskelsm\u00e4rtan f\u00f6rsvinner.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Mj\u00f6lksyra<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(Laktat)<\/span> bildas p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt fortfarande trots den k\u00e4rlsjuka patienten \u00e5terg\u00e5tt till vila. Efterhand musklerna kommer i balans med syres\u00e4ttningen i vila minskar produktionen av mj\u00f6lksyra och v\u00e4rken avtar. N\u00e4r patienten inte \u00e5terf\u00e5r denna balans efter muskelarbete talar man om en kritisk ischemi <span style=\"font-size: 10pt;\">(syrebrist)<\/span> i de drabbade musklerna.<\/p>\n<p>Kroppens art\u00e4rer f\u00f6rser m\u00e5nga viktiga organ med blod genom dubbla och tredubbla art\u00e4rsystem via <span style=\"color: #008080;\">arkader<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">kollateraler<\/span>. Denna extra upps\u00e4ttning av k\u00e4rlf\u00f6rs\u00f6rning ses bla. i h\u00e4nderna, hals- och hj\u00e4rna, foten, tarmarna, mm. Detta \u00e4r kroppens f\u00f6rsvar mot att ifall blodfl\u00f6det till ett m\u00e5lorgan upph\u00f6r ifall n\u00e5gon enskild art\u00e4rgren blockeras <span style=\"font-size: 10pt;\">(ocklusion)<\/span>. F\u00f6r en lekman kan den sk. <span style=\"color: #008080;\">Allens-test<\/span> <sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"21\" data-mfn-post-scope=\"000000000d5fb0430000000038ee64af_5178\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-21\">21<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000000d5fb0430000000038ee64af_5178-21\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"21\"><span style=\"color: #993300;\">Testet g\u00f6rs genom att n\u00e5gon annan person i ens n\u00e4rhet kl\u00e4mmer h\u00e5rt \u00f6ver de b\u00e5da handledsart\u00e4rerna (k\u00e4nn efter pulsationerna) medan personen sj\u00e4lv knyter handen h\u00e5rt n\u00e5gra g\u00e5nger. Efter n\u00e5gra sekunder h\u00e5lls handen \u00f6ppen medan den person som kl\u00e4mmer \u00f6ver art\u00e4rerna sl\u00e4pper ena sidan, tex. a. radialis n\u00e4rmast tumsidan, medan art\u00e4ren p\u00e5 lillfingersidan (a. ulnaris) fortfarande kl\u00e4ms \u00e5t. Hela handen ska d\u00e5 \u00e5terf\u00e5 sin normala f\u00e4rg om cirkulationen fungerar som det ska. Testet g\u00f6rs om som tidigare men d\u00e5 man sl\u00e4pper art\u00e4ren p\u00e5 lillfingersidan medan tumsidan kl\u00e4ms ihop. Tar det mer \u00e4n 5-10 sekunder tills hela handen \u00e5terf\u00e5tt sin f\u00e4rg kan man misst\u00e4nka en onormal blodcirkulation till handen.<\/span><\/span> visa hur det hela fungerar med dubbel blodf\u00f6rs\u00f6rjning till handen samt om man sj\u00e4lv personligen har nedsatt blodf\u00f6rs\u00f6rjning till hela handen.<\/p>\n<p>M\u00e5nga patienter med etablerade tr\u00e5nga stenoser i benens art\u00e4rer har ingen ischemisk sm\u00e4rta i vila d\u00e5 det sker en<span style=\"color: #008080;\"> vasodilatation<\/span> i den perifera k\u00e4rlb\u00e4dden som s\u00e4nker blodtrycket och i sin tur kravet p\u00e5 ett visst blodfl\u00f6de f\u00f6rbi stenosen. Under en l\u00e4ngre process av f\u00f6rtr\u00e4ngningar i en art\u00e4r hinner en etablering av ett n\u00e4t med <span style=\"color: #008080;\">kolatteralfl\u00f6de<\/span> bildas f\u00f6rbi hinder som d\u00e5 ev. enbart ger milda symtom av en k\u00e4rlsjukdom som patienten ofta nonchalerar.<\/p>\n<p><strong>Patofysiologi<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_9560\" aria-describedby=\"caption-attachment-9560\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_3D_aortaforkalkning_stor.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-9560\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_3D_aortaforkalkning_stor-150x114.jpg\" alt=\"CT aorta med ateroskleros\" width=\"150\" height=\"114\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_3D_aortaforkalkning_stor-150x114.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_3D_aortaforkalkning_stor-300x227.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_3D_aortaforkalkning_stor-923x700.jpg 923w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_3D_aortaforkalkning_stor-768x582.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_3D_aortaforkalkning_stor.jpg 1055w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9560\" class=\"wp-caption-text\">CT aorta med ateroskleros<\/figcaption><\/figure>\n<p>Den <span style=\"color: #008080;\">vanligaste orsaken till k\u00e4rlsjukdom<\/span> beror p\u00e5 en <span style=\"color: #008080;\">aterosklerotisk process<\/span> i k\u00e4rlv\u00e4ggen. Denna process och framtida utveckling av \u00e5derf\u00f6rkalkning i k\u00e4rlen startar troligen redan i unga \u00e5r av <span style=\"color: #008080;\">lipider<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(fett\u00e4mnen)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">bindv\u00e4v<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">muskelceller<\/span> i intiman.\u00a0 Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6rsvinner och ers\u00e4tts i tidiga ton\u00e5ren av <span style=\"color: #008080;\">strimmor<\/span> i intimalagret best\u00e5ende av <span style=\"color: #008080;\">makrofager<\/span> som inneh\u00e5ller lipider <span style=\"font-size: 10pt;\">(fatty streaks)<\/span>.\u00a0 Dessa strimmor med fettinlagringar i k\u00e4rlv\u00e4ggen tror man \u00e4r grunden till den aterosklerotiska plackbildningen i k\u00e4rlv\u00e4ggen som utvecklas senare i livet.<\/p>\n<p>Denna process med bildande av plack subintimalt har sin snabbaste progress fr\u00e5n runt <span style=\"color: #008080;\">40 till 60 \u00e5rs \u00e5lder<\/span>. N\u00e4r dessa plack vuxit till s\u00e5dan storlek att intiman har en klar f\u00f6rtjockning leder detta till en f\u00f6rtr\u00e4ngning som p\u00e5verkar blodfl\u00f6dets hastighet. Dessa plack ben\u00e4mns som &#8221;stabila plack&#8221; trots den f\u00f6rtr\u00e4ngning av k\u00e4rllumen de kan bilda.<br \/>\nN\u00e4r och om ett aterosklerotiskt plack degenererar genom celld\u00f6d och \u00f6verg\u00e5r i en nekrotisk fas sker en extracellul\u00e4r ansamling av bla. kalciumkristaller och kolesterol. Detta ger i sin tur en efterf\u00f6ljande <span style=\"color: #008080;\">inflammatorisk process<\/span> i den nekrotiska placket som omvandlar dessa tidigare &#8221;sn\u00e4lla&#8221; fettplack till h\u00e5rda &#8221;kalkiga&#8221; f\u00f6rtr\u00e4ngningar som ligger under en tunn bindv\u00e4vshinna <span style=\"font-size: 10pt;\">(fibrous cap)<\/span>. Dessa plack ben\u00e4mns som &#8221;<span style=\"color: #008080;\">instabila plack<\/span>&#8221;.<\/p>\n<figure id=\"attachment_9873\" aria-describedby=\"caption-attachment-9873\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Anatomi_blodkerl_ateroskl_2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-9873\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Anatomi_blodkerl_ateroskl_2-150x150.jpg\" alt=\"Anatomi ateroskleros i k\u00e4rlv\u00e4ggen under intiman\" width=\"150\" height=\"150\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Anatomi_blodkerl_ateroskl_2-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Anatomi_blodkerl_ateroskl_2-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Anatomi_blodkerl_ateroskl_2-700x700.jpg 700w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/Anatomi_blodkerl_ateroskl_2.jpg 750w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9873\" class=\"wp-caption-text\">Anatomi ateroskleros i k\u00e4rlv\u00e4ggen<\/figcaption><\/figure>\n<p>Denna tunna plackhinna bryts s\u00e5 sm\u00e5ningom ner av <span style=\"color: #008080;\">enzymer<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">blodfl\u00f6det<\/span> som d\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">rupturerar<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(plackruptur)<\/span> genom endotellagret varvid underliggande lager av bindv\u00e4v exponeras som startar en <span style=\"color: #008080;\">koagulationsprocess<\/span> med <span style=\"color: #008080;\">trombosbildning<\/span> till f\u00f6ljd.<br \/>\nTrombosen byggs snabbt p\u00e5 genom att trombocyterna f\u00e4ster vid de s\u00f6ndriga endotelcellerna och andra aktiverade trombocyter.<br \/>\nEn arteriell trombosbildning byggs ofta snabbt upp och ger fl\u00f6deshinder som ger t\u00e4mligen kort anamnes av k\u00e4rlrelaterade symtom som v\u00e4rk, sm\u00e4rta eller akut kritisk ischemi. En plackruptur i n\u00e5gondera av <span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rtats kransk\u00e4rl<\/span> leder oftast snabbt <span style=\"font-size: 10pt;\">(1-2 timmar)<\/span> till en hj\u00e4rtinfarkt. Denna trombbildning i ett plackruptur f\u00f6rsvinner ofta spontant efter 1-2 dygn men beroende p\u00e5 lokalisation kan en sv\u00e5r skada i distal v\u00e4vnad redan vara ett faktum av en ocklusion eller embolier fr\u00e5n tromben \u00f6ver plackrupturen.<br \/>\nDenna risk f\u00f6r plackruptur \u00e4r st\u00f6rst d\u00e4r blodk\u00e4rl f\u00f6rgrenar sig till tv\u00e5 blodk\u00e4rl.<\/p>\n<p>D\u00e5 \u00e5derf\u00f6rkalkning \u00e4r en <span style=\"color: #008080;\">\u00e5ldersrelaterad sjukdom<\/span> och kan vara en l\u00e5ngdragen process ger detta inga direkta kliniska symtom i vila f\u00f6rr\u00e4n i ett sent skede av f\u00f6rloppet. Kliniska symtom av f\u00f6rs\u00e4mrad blodgenomstr\u00f6mningen till muskel i arbete bortf\u00f6rklaras ofta av patienten som ovidkommande &#8221;normal&#8221; v\u00e4rk s\u00e5 som tr\u00e4ningsv\u00e4rk, mm. Det \u00e4r s\u00e5ledes mycket <span style=\"color: #008080;\">sv\u00e5rt att f\u00f6rutse<\/span> om och n\u00e4r denna l\u00e5ngdragna sjukdomsprocess med generell \u00e5derf\u00f6rkalkning i k\u00e4rlen ger en symtomatisk sjukdomsbild. Dessa aterosklerotiska f\u00f6r\u00e4ndringar uppst\u00e5r fr\u00e4mst i stora och medelstora art\u00e4rer ofta d\u00e5 med n\u00e5got l\u00e5ngsammare blodfl\u00f6de som vid k\u00e4rldelningar <span style=\"font-size: 10pt;\">(bifurkationer)<\/span>.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Aterosklerotiska f\u00f6r\u00e4ndringar finner man enbart i art\u00e4rer och f\u00f6rekommer inte inom det ven\u00f6sa k\u00e4rlsystemet!<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdomar \u00e4r en gemensamt namn f\u00f6r patologi i kroppens alla blodk\u00e4rl som d\u00e5 innefattar hj\u00e4rtats&#8211; (kransk\u00e4rlen), hj\u00e4rnans-, br\u00f6stkorgens-, bukens&#8211; samt extremiteternas (armar och ben) olika<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5178","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5178","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5178"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5178\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5178"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}