{"id":5176,"date":"2023-10-09T22:43:58","date_gmt":"2023-10-09T21:43:58","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5176"},"modified":"2025-02-04T17:30:04","modified_gmt":"2025-02-04T16:30:04","slug":"ultraljud-punktion","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/ultraljud-punktion\/","title":{"rendered":"Ultraljud punktion"},"content":{"rendered":"
\"Ultraljudsledd<\/a>
Ultraljudsledd punktion i buken<\/figcaption><\/figure>\n

Ultraljudsledda punktioner<\/span> \u00e4r idag rutin f\u00f6r att f\u00e5 verifierat f\u00f6r\u00e4ndringar i ett stort antal organ. Genom att f\u00e5 ut patologisk material fr\u00e5n en f\u00f6r\u00e4ndring kan man med 100% s\u00e4kerhet verifiera en diagnos. \u00c4ven datortomografi eller konventionell r\u00f6ntgengenomlysning kan anv\u00e4ndas vid dessa ingrepp. En kombination av teknikerna \u00e4r en vanlig metod f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en exakt punktion.
\nPunktion kan ske i alla ”mjuka organ” d\u00e4r n\u00e5lbanan in mot m\u00e5lorganet inte hindras av ben<\/span>, art\u00e4rer<\/span> och i viss m\u00e5n tarm<\/span>.
\nF\u00f6r att g\u00f6ra en punktion av ett organ m\u00e5ste man ”se” var och vad man sticker i. N\u00e5lpunktionen visualiseras oftast enkelt med ultraljudet d\u00e4r den ut\u00f6vande person hela tiden ser n\u00e5lens banan in mot den misst\u00e4nkta f\u00f6r\u00e4ndringen utan att riskera sticka igenom stora blodk\u00e4rl, gallbl\u00e5sa, diafragma, mm. Till sin hj\u00e4lp anv\u00e4nder l\u00e4karen som utf\u00f6r punktionen en sk. [punktions guide<\/a><\/span>] (bild)<\/span> som kl\u00e4ms fast p\u00e5 ultraljudstransducern. I denna n\u00e5lguide finns sp\u00e5r som punktionsn\u00e5len f\u00f6ljer f\u00f6r att g\u00e5 r\u00e4tt vinklad in mot en f\u00f6r\u00e4ndring oavsett hur djupt i kroppen denna f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r lokaliserad. Punktionsn\u00e5lens bana in i kroppen visas med streckade markeringar i ultraljudsbilden.<\/p>\n

En idag stor och viktig del inom den medicinska diagnostiken \u00e4r punktioner av misst\u00e4nkta f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6r att erh\u00e5lla prover f\u00f6r cytologi<\/span>, patologis diagnostik<\/span> (PAD\/biopsi)<\/span> eller bakteriell odling<\/span> f\u00f6r att d\u00e4rigenom f\u00e5 eller bekr\u00e4fta en diagnostik.<\/p>\n

Punktionsn\u00e5l<\/strong><\/p>\n

\"Biopsi<\/a>
Biopsi n\u00e5lspets<\/figcaption><\/figure>\n

Punktion kan dels genomf\u00f6ras med sk. [fin-n\u00e5l<\/a><\/span>] (bild)<\/span> d\u00e5 endast mer ”flytande material”, dvs. v\u00e4tska samt enstaka celler<\/span>, kan sugas ut genom denna tunna (<1mm) punktionsn\u00e5l f\u00f6r en cytologisk analys. Provet l\u00e4ggs p\u00e5 ett objektsglas (mikroskop)<\/span> inf\u00f6r transport.
\nVid gr\u00f6vre n\u00e5lar (\u22652mm)<\/span> r\u00f6r det sig oftast om sk. biopsi<\/span>. H\u00e4r f\u00e5r man ut ett helt stycke organisk v\u00e4vnadsprov<\/span> sop l\u00e4ggs i en burk med preparat-v\u00e4tska f\u00f6r vidare patologisk analys (PAD)<\/span>.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

Cytologi<\/strong><\/p>\n

Vid oklar suspekt f\u00f6r\u00e4ndring i ett mjukt organ g\u00f6rs oftast en punktion (finn\u00e5l, biopsi)<\/span> som rutin i utredningen. De absolut vanligaste organen<\/span> som punkteras med hj\u00e4lp av ultraljud \u00e4r lever<\/span>, njure<\/span> , sk\u00f6ldk\u00f6rteln<\/span> (thyroidea)<\/span>, lymfk\u00f6rtlar<\/span> och br\u00f6st<\/span>.
\nI stort alla ultraljudsledda punktioner har samma indikation<\/span> vilket \u00e4r att erh\u00e5lla en diagnostik<\/span> av utsuget materiel fr\u00e5n en oklar f\u00f6r\u00e4ndring i ett organ eller v\u00e4vnad.<\/p>\n

Patienter med nyuppt\u00e4ckt cancer med etablerad spridning av metastaser till levern, d\u00e4r palliativ behandling<\/span> bed\u00f6ms som enda \u00e5terst\u00e5ende m\u00f6jlighet, kan trots allt p\u00e5b\u00f6rja en cytostatikabehandling i syfte att f\u00f6rl\u00e4nga den \u00e5terst\u00e5ende tiden som patienten har kvar. Inf\u00f6r denna cytostatikabehandling m\u00e5ste man f\u00f6rst verifiera typ av cancer vilket d\u00e5 g\u00f6rs med en ultraljudsledd punktion av levermetastas (cellprov)<\/span>.<\/p>\n

Dr\u00e4nering<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r att placera ett dr\u00e4nage<\/span>\u00a0[1<\/a><\/span>] [2<\/a><\/span>] (bilder)<\/span>,\u00a0 kateter, mm. som avlastar<\/span> ett organ (tex. njure, lever)<\/span> eller t\u00f6mmer<\/span> en abscess (varh\u00e5la)<\/span> eller cysta (v\u00e4tskebl\u00e5sa)<\/span>, g\u00f6rs denna placering av dr\u00e4nage, etc. med hj\u00e4lp av ultraljud. Detta dr\u00e4nage ligger d\u00e5 med sin ”topp” inne i det aktuella organet eller h\u00e5ligheten. V\u00e4tska\/var leds ut via katetern till en p\u00e5kopplad p\u00e5se utanf\u00f6r kroppen.
\nDr\u00e4nering kan g\u00f6ras f\u00f6r att avleda v\u00e4tska<\/span>, blod<\/span>, galla<\/span> eller infekti\u00f6s pus<\/span> (var)<\/span> fr\u00e5n gallv\u00e4garna<\/span>, gallbl\u00e5san<\/span>, [njure<\/span>], urinbl\u00e5sa<\/span>, bukh\u00e5la<\/span> (ascites)<\/span>, lungor<\/span> (pleurav\u00e4tska)<\/span>, hj\u00e4rts\u00e4cken<\/span> (perikarddr\u00e4n)<\/span>, varh\u00e5la<\/span> (abscess)<\/span> eller annan h\u00e5lighet som beh\u00f6ver dr\u00e4neras p\u00e5 sitt inneh\u00e5ll. Man l\u00e4gger ofta dr\u00e4nage postoperativt f\u00f6r att avlasta v\u00e4vnaden fr\u00e5n v\u00e4tska, galla eller blod som annars ansamlas i operationsomr\u00e5det.<\/p>\n

\"Nefrostomi<\/a>
Nefrostomi i genomlysning<\/figcaption><\/figure>\n

Dr\u00e4nage av njuren<\/span> \u00e4r en vanlig \u00e5tg\u00e4rd d\u00e4r ett avfl\u00f6deshinder<\/span> f\u00f6r urinen i urinledaren finns. Urinen kan s\u00e5ledes inte rinna ner fr\u00e5n njuren till urinbl\u00e5san. Avlastar man inte njuren innom n\u00e5gon eller n\u00e5gon enstaka dag en stor finns risk att njuren tar en o\u00e5terkallelig skada.
\nSom avlastning f\u00f6r njuren l\u00e4ggs en nefrostomi<\/span> med hj\u00e4lp av ultraljud som utg\u00f6rs av ett dr\u00e4nage in i njurb\u00e4ckenet s\u00e5 att urinen kan rinna ut ur njuren till en p\u00e5kopplad p\u00e5se p\u00e5 utsidan av kroppen.<\/p>\n

[Thoraxdr\u00e4nage<\/span><\/a>] (bild)<\/span> l\u00e4ggs in i lungs\u00e4cken d\u00e4r det kommit in luft i lungs\u00e4cken<\/span> som annars har ett vakuum och gett en sk. pneumothorax<\/span>. I detta dr\u00e4nage l\u00e4gger man ett konstant sug som d\u00e5 t\u00f6mmer lungs\u00e4cken p\u00e5 luft.<\/p>\n

Ablation<\/strong><\/p>\n

Ablation<\/span> \u00e4r en metod f\u00f6r behandling av tum\u00f6r genom att br\u00e4nna bort denna tum\u00f6r. Med denna metod slipper patienten genomg\u00e5 en st\u00f6rre och mer riskfylld operation d\u00e4r man kirurgiskt g\u00e5r in i organet och sk\u00e4r bort en f\u00f6r\u00e4ndring. Denna behandlingsmetod g\u00f6rs vanligen p\u00e5 tum\u00f6r i lever<\/span> eller njure<\/span> som \u00e4r l\u00e4tt\u00e5tkomliga med en punktionsn\u00e5l samt inte \u00e4r allt f\u00f6r stora (\u22644cm)<\/span>.
\nAblation g\u00f6rs med v\u00e4gledning av ultraljud<\/span>, datortomografi<\/span> (CT)<\/span> eller en kombination av b\u00e5da metoderna (fusionsteknik)<\/span> d\u00e4r man sticker in en punktionsn\u00e5l och en speciell kateter som sedan br\u00e4nner bort eller \u00e5tminstone minskar storleken p\u00e5 en tum\u00f6r.<\/p>\n

Annan punktion<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Vid i stort sett alla endovaskul\u00e4ra interventionen<\/span> (angiografi\/k\u00e4rlr\u00f6ntgen)<\/span> inleder man med att skapa en k\u00e4rlaccess<\/span>1<\/a><\/sup>Punktion och \u00e5tkomst till ett blodk\u00e4rl.<\/span><\/span> med hj\u00e4lp av ultraljud<\/span>. Med hj\u00e4lp av ultraljudet f\u00e5r man en optimal k\u00e4rlpunktion<\/span> oftast vid f\u00f6rsta sticket med punktionsn\u00e5len. Man slipper punktera (sticka)<\/span> blodk\u00e4rlet flera g\u00e5nger om man sticker i blodk\u00e4rlet p\u00e5 ”fel st\u00e4lle” vid de f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ken vilket d\u00e5 \u00f6kar risken f\u00f6r o\u00f6nskad bl\u00f6dning fr\u00e5n dessa felaktiga punktioner i blodk\u00e4rlet. Detta \u00e4r speciellt viktigt<\/span> vid punktion av en puls\u00e5der<\/span> (art\u00e4r)<\/span> som har ett h\u00f6gre intravasalt blodtryck och d\u00e4rf\u00f6r bl\u00f6der mer vid felaktig k\u00e4rlpunktion vilket kr\u00e4ver en tids kompression<\/span> \u00f6ver den felaktiga punktionen och bl\u00f6dning innan man kan f\u00f6reta en ny punktion och forts\u00e4tta med ingreppet.
\nUltraljudsledd punktion minskar \u00e4ven risken att punktionsn\u00e5len g\u00e5r igenom s\u00e5v\u00e4l framv\u00e4gg som ut genom baksidan p\u00e5 blodk\u00e4rlet vilket \u00e4ven det kan ge en o\u00f6nskad bl\u00f6dning som kan vara sv\u00e5r att stoppa under p\u00e5g\u00e5ende intervention (unders\u00f6kning)<\/span>.<\/td>\n		<\/td>\n\n
\n<\/div><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Lymfk\u00f6rtlar<\/span> ligger l\u00e4ngs l\u00e5nga lymfbanor i hela kroppen. Metastaser<\/span> sprids vanligen via mindre lymfk\u00e4rl (lymfogen spridning)<\/span> i tum\u00f6rens n\u00e4romr\u00e5det till n\u00e4rliggande lymfk\u00f6rtlar<\/span>\u00a0f\u00f6r att sedan spridas vidare i de stora lymfbanorna ut i kroppen. Vid lymfk\u00f6rtelf\u00f6r\u00e4ndringar i halsen, armh\u00e5lan samt ljumskarna \u00e4r en ultraljudsledd punktion<\/span> f\u00f6rstaval f\u00f6r en diagnostik d\u00e5 dessa k\u00f6rtlar \u00e4r mer ytligt bel\u00e4gna. Vid mer djupt liggande lymfk\u00f6rtlar kan en cytologisk punktion g\u00f6ras med hj\u00e4lp av datortomografi (CT)<\/span>.
\nVid oklar f\u00f6rstoring av en lymfk\u00f6rtel \u00e4r en <\/span>ultraljudsledd punktion<\/span> f\u00f6r en cytologisk diagnostik i de flesta fallen f\u00f6rstaval av metod i utredningen.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Maligna f\u00f6r\u00e4ndringar i sj\u00e4lva leverv\u00e4vnaden<\/span> utg\u00f6rs i m\u00e5nga fall av metastaser<\/span>. Metastaser som uppt\u00e4cks i levern h\u00e4rr\u00f6r oftast fr\u00e5n br\u00f6stcancer<\/span> eller prostatatcancer<\/span>. Prim\u00e4r cancer i levern \u00e4r mer ovanligt men utg\u00f6rs i de fallen vanligen av levercarcinom<\/span> (hepatocellul\u00e4rt carcinom)<\/span> eller cholangiocarcinom<\/span>.
\nFlertalet tum\u00f6rer kan klassificeras efter lokalisation<\/span>, karakteristiskt utseende<\/span> p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringen samt om det finns en tendens till spridning<\/span> (metastaser)<\/span>.<\/p>\n

Lever och gallv\u00e4gar<\/strong><\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud cholangiocarcinom klatskin tum\u00f6r<\/figcaption><\/figure>\n

Prim\u00e4ra levertum\u00f6rer sitter ofta utanf\u00f6r sj\u00e4lva leverv\u00e4vnaden (parenkymet)<\/span> i anslutning till gallv\u00e4garna.<\/p>\n

Klatskintum\u00f6r<\/span> 2<\/a><\/sup>Klatskintum\u00f6r \u00e4r av typen adenocarcinom och uppt\u00e4cks oftast i ett sent skede av sjukdomen d\u00e5 patienten b\u00f6rjar f\u00e5 ikterus (gulf\u00e4rgad hud), kl\u00e5da, matleda, kitf\u00e4rgad avf\u00f6ring, mm. D\u00e5 den uppt\u00e4cks s\u00e5 sent medf\u00f6r detta att den oftast ej g\u00e5r att bota utan man f\u00e5r inrikta sig p\u00e5 att behandla och lindra symtomen genom att avlasta gallv\u00e4garna (ERCP, PTC, mm.).<\/span><\/span> \u00e4r en s\u00e5dan tum\u00f6r med specifik lokalisation inom leverporten (hilus)<\/span> d\u00e4r den ofta orsakar ett avfl\u00f6deshinder<\/span> f\u00f6r leverns gallgrenar fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l h\u00f6ger- som v\u00e4nster leverlob till den gemensamma gallg\u00e5ngen ut fr\u00e5n levern (perihil\u00e4ra gallv\u00e4gar)<\/span>.<\/p>\n

Patienter med k\u00e4nd prim\u00e4rtum\u00f6r<\/span> p\u00e5 n\u00e5got annat st\u00e4lle i kroppen som dessutom visar p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i levern m\u00e5ste tillskrivas som metastaser<\/span> oavsett verifiering via punktion eller ej. Det kan f\u00f6rekomma samtida f\u00f6r\u00e4ndringar i levern som trots allt \u00e4r benigna men dessa utg\u00f6r i sig ingen \u00e4ndring av \u00e5tg\u00e4rder eller behandling. F\u00f6rekomst av metastaser i levern p\u00e5verkar bed\u00f6mning och behandlingsplan<\/span> f\u00f6r den drabbade patienten.<\/p>\n

Tum\u00f6r<\/span> i gallv\u00e4garna (Klatskintum\u00f6r, mfl.)<\/span> kan utg\u00f6ra ett hinder f\u00f6r gallfl\u00f6det vilket d\u00e5 m\u00e5ste avlastas genom dr\u00e4nage eller d\u00e5 man inuti gallv\u00e4garna \u00f6ppnar upp en f\u00f6rbindelse till tarmen med ett sk. stent. Gallv\u00e4gshinder<\/span> kan finnas inom alla gallv\u00e4garna s\u00e5v\u00e4l de intrahepatiska3<\/a><\/sup>Gallg\u00e5ngarna som l\u00f6per inom levern till leverns tv\u00e5 lober.<\/span><\/span> som de yttre perihill\u00e4ra<\/span>4<\/a><\/sup>Leverporten, hilus (hilum hepatis) \u00e4r omr\u00e5det d\u00e4r gallv\u00e4gar, nerver samt diverse blodk\u00e4rl l\u00f6per ut fr\u00e5n levern.<\/span><\/span> gallg\u00e5ngarna som l\u00f6per till tolvfingertarmen. Ansamlingen av galla i gallv\u00e4garna medf\u00f6r ofta att gall\u00e4mnet bilirubin<\/span> ist\u00e4llet g\u00e5r ut i blodbanan som d\u00e5 ger patienten en gulaktig hud5<\/a><\/sup>Gall\u00e4mnet bilirubin bildas normalt vid nedbrytningen av r\u00f6da blodkroppar i bla. mj\u00e4lten. Normalt bilirubinhalt i blodet hos s\u00e5v\u00e4l vuxen som barn \u00e4r 4-22 \u03bcmol\/l. Vid S-bilirubin \u00e4ver 50 \u03bcmol\/l uppkommer ikteru.<\/span><\/span> (ikterus\/gulsot)<\/span>. Det finns sjukdomar (hepatit, mm.)<\/span> som ger ikterus utan att det \u00e4r stopp i gallv\u00e4garna f\u00f6r gallan.<\/p>\n

Beror avfl\u00f6det p\u00e5 en gallsten<\/span> som utg\u00f6r hinder f\u00f6r gallfl\u00f6det kan man avlasta gallbl\u00e5san<\/span>, dit gallan samlas, med ett [externt dr\u00e4nage<\/a><\/span>] (bild)<\/span> i v\u00e4ntan p\u00e5 att stenen (konkrement)<\/span> som kilats fast i gallv\u00e4gen spontant avg\u00e5r eller att man f\u00e5r ”fiska” ut detta konkrement med en h\u00e5v (n\u00e4tkorg) en sk. ERC<\/span> via tarmen (gastroskopi)<\/span>. Dr\u00e4naget in i gallbl\u00e5san \u00e4r oftast en enkel procedur d\u00e5 gallbl\u00e5san \u00e4r utsp\u00e4nd pga. den inflammation (kolecystit)<\/span> som finns i gallbl\u00e5san d\u00e5 galla st\u00e5tt l\u00e4nge i bl\u00e5san.<\/p>\n

\"PTC<\/a>
PTC med intern dr\u00e4nering<\/figcaption><\/figure>\n

PTC<\/span> (perkutan transhepatisk choalngiografi)<\/span> \u00e4r ett mindre operativt ingrepp d\u00e4r man etablerar ett avfl\u00f6de f\u00f6r en upph\u00f6rd avfl\u00f6de av gallan. Detta kan g\u00f6ras av att man l\u00e4gger in ett dr\u00e4nage<\/span> i gallv\u00e4garna som d\u00e5 l\u00e5ter gallan rinna ut till en kopplad p\u00e5se utanf\u00f6r kroppen. Alternativt kan man placera ett sk. stent<\/span> (beroende p\u00e5 behandlingsindikation)<\/span> i den tr\u00e5nga delen d\u00e4r en tum\u00f6r kl\u00e4mmer \u00e5t gallfl\u00f6det vilket d\u00e5 h\u00e5ller gallv\u00e4gen \u00f6ppet f\u00f6r gallan som kan rinna ner till tarmen p\u00e5 normalt vis.
\nStent l\u00e4gger man oftast d\u00e4r patienten fram\u00f6ver enbart ska f\u00e5 en palliativ<\/span> behandling d\u00e5 ett lagts stent \u00e4r permanent och g\u00e5r s\u00e5ledes inte att plocka ut igen. Finns indikationer p\u00e5 att behandla tum\u00f6ren<\/span> l\u00e4gger man endast in ett tempor\u00e4rt dr\u00e4nage<\/span> som efter f\u00e4rdig behandling kan tas bort igen.
\nFinns det ingen tidigare klassificering av en tum\u00f6r i gallv\u00e4gen kan man samtidigt g\u00f6r ett sk. borstprov<\/span> d\u00e4r man med en kateter borstar av lite celler fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r cytologisk analys.
\nPTC genomf\u00f6rs alltid med patienten s\u00f6vd<\/span> (narkos)<\/span>.<\/p>\n

I samband med operation<\/span> av gallv\u00e4garna l\u00e4ggs oftast ett ”T-dr\u00e4n<\/span>” som avlastar gallv\u00e4garna fr\u00e5n galla samt att man genom att injicera kontrast i detta dr\u00e4nage kan kontrollera fl\u00f6det i gallv\u00e4garna samt ev. l\u00e4ckage h\u00e4rifr\u00e5n (cholangiografi)<\/span>.<\/p>\n

Njurar och urinv\u00e4gar<\/strong><\/p>\n

Indikation f\u00f6r punktion av njurarna beror p\u00e5 en m\u00e4ngd orsaker samt behov av \u00e5tg\u00e4rder. Vanligast orsaken till en njurpunktion \u00e4r ett avfl\u00f6deshinder<\/span> f\u00f6r urinen p\u00e5 n\u00e5got st\u00e4lle l\u00e4ngs urinledaren<\/span> mellan njuren och urinbl\u00e5san.
\nOrsaken<\/span> till avst\u00e4ngd urinfl\u00f6de till urinbl\u00e5san \u00e4r oftast en njursten<\/span> som kilats fast i en avsmalnande urinledare. I samband med att en sten fastnar i urinledaren p\u00e5verkas urinledarens mycket k\u00e4nsliga slemhinna med att svulla upp p\u00e5 st\u00e4llet f\u00f6r den fastkilade stenen vilket t\u00e4pper till urinledaren helt d\u00e4r det tidigare trots en sten kanske funnits en liten passage f\u00f6r urinen.<\/p>\n

\"Retrograd<\/a>
Retrograd pyelografi njurb\u00e4cken tum\u00f6r<\/figcaption><\/figure>\n

Ett avfl\u00f6desstopp<\/span> f\u00f6r urinen kan \u00e4ven utg\u00f6ras av tum\u00f6rv\u00e4xt<\/span> i njure eller urinbl\u00e5sa. Cancer i urinledarna<\/span> \u00e4r ovanligt. D\u00e4remot kan patienter som g\u00e5tt igenom str\u00e5lterapi<\/span> f\u00f6r annan cancer eller genomg\u00e5tt operation i eller omkring urinledare f\u00e5 en striktur (f\u00f6rtr\u00e4ngning\/\u00e4rrbildning)<\/span> i urinledaren som hindrar urinen att fl\u00f6da fritt ner till urinbl\u00e5san. Andra orsaker till striktur<\/span> (f\u00f6rtr\u00e4ngning)<\/span>\u00a0 i urinledare kan vara infektion<\/span>.
\nNjurarna<\/span> beh\u00f6ver vid avfl\u00f6deshinder f\u00f6r urinen dr\u00e4neras<\/span> (avlastas)<\/span> p\u00e5 stillast\u00e5ende urin i \u00f6vre urinv\u00e4gen (nefrostomi)<\/span> f\u00f6r att inte ta skada. Att anl\u00e4gga ett dr\u00e4nage<\/span> in i njuren (nefrostomi)<\/span> g\u00f6rs med hj\u00e4lp av ultraljudsledd punktion<\/span> d\u00e5 man f\u00f6r in en ledare (st\u00e5ltr\u00e5d) i njurb\u00e4ckenet och d\u00e4rp\u00e5 en kateter<\/span> (dr\u00e4nage)<\/span> som sedan leder ut urinen fr\u00e5n njuren till en uppsamlingsp\u00e5se utanf\u00f6r kroppen.<\/p>\n

Vid avfl\u00f6desproblem fr\u00e5n urinbl\u00e5san<\/span> kan denne punkteras genom bukv\u00e4ggen d\u00e4r man sedan l\u00e4gger in en kateter (suprapubis kateter)<\/span> som avleder urinen ut till en p\u00e5se. Denna kan b\u00e4ras som en permanent urinkateter d\u00e5 man bed\u00f6mer att urinfl\u00f6det inte kommer att fungerar den normala v\u00e4gen genom urinr\u00f6ret under en l\u00e5ng tid fram\u00f6ver. Vid kortvarig tappning av urinen anv\u00e4nds oftast en vanlig KAD som f\u00f6res genom urinr\u00f6ret om s\u00e5 g\u00e5r. Denna suprapubiskateter m\u00e5ste sedan bytas med j\u00e4mna mellanrum (4-6 veckor)<\/span>.<\/p>\n