{"id":5169,"date":"2023-10-09T22:38:00","date_gmt":"2023-10-09T21:38:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5169"},"modified":"2025-08-21T23:27:25","modified_gmt":"2025-08-21T21:27:25","slug":"bihalor-konv","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/bihalor-konv\/","title":{"rendered":"Bih\u00e5lor (konv)"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_7335\" aria-describedby=\"caption-attachment-7335\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/konv_sinus-gapande.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-7335 size-thumbnail\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/konv_sinus-gapande-150x150.jpg\" alt=\"Konventionell frontal gapande r\u00f6ntgenbild p\u00e5 bih\u00e5lorna\" width=\"150\" height=\"150\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/konv_sinus-gapande-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/konv_sinus-gapande-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/konv_sinus-gapande.jpg 700w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7335\" class=\"wp-caption-text\">Gapande frontal bil p\u00e5 bih\u00e5lorna<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">Idag r\u00f6ntgas <span style=\"color: #008080;\">bih\u00e5lorna och ansiktsskelett<\/span> med [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/ct-hjarna-och-skalle\/\">datortomografi<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(l\u00e4nk)<\/span> d\u00e4r v\u00e4tska eller andra slemhinnef\u00f6r\u00e4ndringar i dessa luftf\u00f6rande h\u00e5ligheter ses mycket bra med datortomografi <span style=\"font-size: 10pt;\">(CT)<\/span>. Vid trauma mot ansiktet sker detta ofta \u00e4r i kombination med annat v\u00e5ld mot \u00f6vriga huvudet som d\u00e5 r\u00f6ntgas samtidigt <span style=\"font-size: 10pt;\">(CT-skalle)<\/span>.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">En tidigare konventionell bilddiagnostik av bih\u00e5lorna gav endast en grov bed\u00f6mning av skelettskador eller destruktioner av skelettet runt bih\u00e5lor och ansiktet. En mer noggranna diagnostik av sm\u00e5 skelettstrukturer var sv\u00e5rt att f\u00e5 med f\u00f6rr med enbart konventionella r\u00f6ntgenbilder. Tidigare r\u00f6ntgen av bih\u00e5lor och ansiktsskelettet gjordes med flertalet exponeringar fr\u00e5n olika vinklar som medf\u00f6rde en r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning mot \u00f6gon och hj\u00e4rna.<br \/>\nDagens CT-unders\u00f6kning av ansiktet kan genomf\u00f6ras med mycket l\u00e5g r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"font-size: 18pt; color: #008080;\"><strong>Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">R\u00f6ntgen <span style=\"font-size: 10pt;\">(CT)<\/span> av <span style=\"color: #008080;\">bih\u00e5lorna<\/span> sker oftast enbart vid l\u00e5ngvariga besv\u00e4r p\u00e5 v\u00e4tska eller <span style=\"color: #008080;\">bih\u00e5leinflammation<\/span> i n\u00e5gon av dessa h\u00e5lrum i ansiktsskelettet.<br \/>\nEn diagnostik av bih\u00e5lorna kan \u00e4ven bli aktuell d\u00e4r insatt medicinsk behandling inte svarar mot f\u00f6rv\u00e4ntningar och inte ger n\u00e5gon som helst effekt p\u00e5 de besv\u00e4r patienten har.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">CT-bilder<\/span> visar \u00e4ven <span style=\"color: #008080;\">slemhinnef\u00f6r\u00e4ndringar<\/span> samt att det enkelt g\u00e5r att avg\u00f6ra m\u00e4ngden <span style=\"color: #008080;\">v\u00e4tska<\/span> i n\u00e5gondera bih\u00e5la eller andra h\u00e5ligheter som inner\u00f6ra och \u00f6roncellerna.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt; color: #008080;\"><strong>Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 14pt;\"><strong>Inflammation<\/strong><\/span><\/p>\n<p>Sjukdomar som involverar bih\u00e5lorna \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">inflammation<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">missbildningar<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">skelettskador<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">tum\u00f6r<\/span>, mm.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Bih\u00e5leinflammation<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"1\" data-mfn-post-scope=\"000000007ba61d3600000000112f79d2_5169\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000007ba61d3600000000112f79d2_5169-1\">1<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000007ba61d3600000000112f79d2_5169-1\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"1\"><span style=\"color: #993300;\">Inflammation i bih\u00e5lan orsakas av virus, bakterie eller som en allergisk reaktion. Denna reaktion ger en svullnad av den mycket tunna slamhinna som kl\u00e4der insidan av bih\u00e5lan. Efterhand denna slemhinna svullnar \u00f6kas sekretionen i bih\u00e5lan som dessutom f\u00e5r sv\u00e5rt att rinna ut spontant d\u00e5 svullnaden t\u00e4pper till utf\u00f6rsg\u00e5ngarna fr\u00e5n bih\u00e5lan.<br \/>\nInfektioner i bih\u00e5lor som gr\u00e4nsar till \u00f6ronen, fr\u00e4mre eller mellersta skallgropen kan ge mer allvarliga komplikationer om de ej behandlas i tid.<\/span><\/span>\u00a0 <span style=\"font-size: 10pt;\">(sinuit)<\/span> \u00e4r en svullnad av slemhinnan som f\u00f6ljs av en \u00f6kad sekretion i bih\u00e5lan pga. avfl\u00f6deshinder. N\u00e4r v\u00e4tskem\u00e4ngden <span style=\"font-size: 10pt;\">(sekretionen)<\/span> \u00f6kat ses en v\u00e4tskeniv\u00e5 i bih\u00e5lan med s\u00e5v\u00e4l dagens CT-metod som tidigare konventionell r\u00f6ntgenbild.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 14pt;\"><strong>Misbildning<\/strong><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Missbildningar<\/span> i bih\u00e5lorna kan vara sv\u00e5ra att uppt\u00e4cka om symtomen \u00e4r lindriga. En allvarlig form av missbildning i n\u00e4sans h\u00e5lighet \u00e4r sk. <span style=\"color: #008080;\">koanalatresi<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"2\" data-mfn-post-scope=\"000000007ba61d3600000000112f79d2_5169\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-000000007ba61d3600000000112f79d2_5169-2\">2<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-000000007ba61d3600000000112f79d2_5169-2\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"2\"><span style=\"color: #993300;\">Denna missbildning av bakre koanen (bakre n\u00e4s\u00f6ppningen mot svalget) kan vara ensidig eller involvera bilaterala sidor av koanen. Bilateral atresi medf\u00f6r att barnet inte kan andas vid tex. matning och kan ge barnet livshotande andn\u00f6d. Tillst\u00e5ndet uppt\u00e4cks i regel vid f\u00f6dseln d\u00e5 nyf\u00f6dda normalt andas via n\u00e4san vilket medf\u00f6r att munnen st\u00e4ngs och barnet f\u00e5r andn\u00f6d och uppvisar cyanos (bl\u00e5aktig hud, l\u00e4ppar, mm.).<\/span><\/span>som inneb\u00e4r att f\u00f6rbindelsen mellan n\u00e4sa och svalg \u00e4r tr\u00e5ngt eller saknas helt.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"font-size: 18pt; color: #008080;\"><strong>Metod<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_7337\" aria-describedby=\"caption-attachment-7337\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/skallbord_orbix_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7337\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/skallbord_orbix_1-150x113.jpg\" alt=\"R\u00f6ntgen Orbix-kamera\" width=\"150\" height=\"113\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/skallbord_orbix_1-150x113.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/skallbord_orbix_1-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/skallbord_orbix_1-933x700.jpg 933w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/skallbord_orbix_1-768x576.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/skallbord_orbix_1.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7337\" class=\"wp-caption-text\">Orbix-kamera<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">Bih\u00e5lorna r\u00f6ntgades <span style=\"color: #008080;\">tidigare<\/span> med konventionell r\u00f6ntgen eller en sk. <span style=\"color: #008080;\">Orbixkamera<\/span>.<br \/>\nP\u00e5 grund av ansiktsskelettets mycket komplicerade uppbyggnad tog man som regel <span style=\"color: #008080;\">minst tre r\u00f6ntgenbilder<\/span> \u00f6ver dessa omr\u00e5den, tv\u00e5 frontal- och en sidobild.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Idag g\u00f6res dessa unders\u00f6kningar uteslutande med <span style=\"color: #008080;\">datortomografi<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(CT)<\/span>. F\u00f6rutom avbildning av samtliga bih\u00e5lor vid en och samma bildtagning med CT f\u00e5r man \u00e4ven n\u00e4sans h\u00e5ligheter, \u00f6ronstrukturerna, \u00f6gon och \u00f6vriga delar av ansiktet.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\"><strong><span style=\"font-size: 18pt;\">Anatomi och fysiologi<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n<p><strong>Bih\u00e5lor<\/strong><\/p>\n<p>I ansiktskelettet finns <span style=\"color: #008080;\">bih\u00e5lorna<\/span>\u00a0dessa utg\u00f6res av <span style=\"color: #008080;\">pannbensh\u00e5lan<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(sinus frontalis)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">silbensh\u00e5lorna<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(sinus ethmoidales)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">kilbensh\u00e5lan<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(sinus sphenoidales)<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">k\u00e4kbensh\u00e5lan<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(sinus maxillaris)<\/span> som \u00e4r luftf\u00f6rande h\u00e5ligheter som ligger n\u00e4ra n\u00e4san och ing\u00e5r i kroppens luftv\u00e4gar.<br \/>\nDessa bih\u00e5lor kan ha olika storlekar p\u00e5 olika individer. Hos vissa saknas pannbih\u00e5lorna som inte har n\u00e5gon p\u00e5verkan alls.<br \/>\nN\u00e4sbih\u00e5lorna \u00e4r vanliga s\u00e4ten f\u00f6r infektioner <span style=\"font-size: 10pt;\">(bih\u00e5leinflammation\/sinuit)<\/span> d\u00e5 mikroorganismer l\u00e4tt sprids in i dessa h\u00e5ligheter fr\u00e5n n\u00e4san vid f\u00f6rkylning, snuva, mm.<\/p>\n<p><strong>N\u00e4sa<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">N\u00e4sans h\u00e5ligheter<\/span> har en viktig funktion i att v\u00e4rma, fukta och rensa inandningsluften. N\u00e4sans renande effekt p\u00e5 inandad luft g\u00f6rs genom n\u00e4sh\u00e5ren i n\u00e4sborrarna samt den slemhinna som finns \u00f6verallt inom n\u00e4sans h\u00e5ligheter. Denna rening av inandningsluften sker l\u00e4ngs med hela luftv\u00e4gen ner till lungbl\u00e5sorna. Storleken p\u00e5 de partiklar i inandningsluften som n\u00e5r lungbl\u00e5sorna har en storlek p\u00e5 ca. 1-10\u00b5m.<br \/>\nN\u00e4sans v\u00e4rmande effekt p\u00e5 inandningsluften sker genom ett rikligt system av ytliga blodk\u00e4rl i n\u00e4sans slemhinna. Denna stora m\u00e4ngd sm\u00e5 blodk\u00e4rl i n\u00e4san bidrar \u00e4ven till vanligt f\u00f6rekommande n\u00e4sbl\u00f6dningar.<\/p>\n<p>Anledning till varf\u00f6r m\u00e4nniskan har bih\u00e5lor \u00e4r n\u00e5got oklart d\u00e4r forskningen enbart ger teorier om dessa.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Idag r\u00f6ntgas bih\u00e5lorna och ansiktsskelett med [datortomografi] (l\u00e4nk) d\u00e4r v\u00e4tska eller andra slemhinnef\u00f6r\u00e4ndringar i dessa luftf\u00f6rande h\u00e5ligheter ses mycket bra med datortomografi (CT). Vid trauma<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5169","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5169","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5169"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5169\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5169"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}