{"id":5166,"date":"2023-10-09T22:35:48","date_gmt":"2023-10-09T21:35:48","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5166"},"modified":"2025-07-19T00:28:08","modified_gmt":"2025-07-18T22:28:08","slug":"bukoversikt-konv","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/bukoversikt-konv\/","title":{"rendered":"Buk\u00f6versikt (konv)"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>
Konventionell buk\u00f6versikt<\/figcaption><\/figure>\n

En konventionell\u00a0buk\u00f6versikt<\/span>\u00a0g\u00f6rs f\u00f6r olika indikationer och \u00e4r i flera fall en initial r\u00f6ntgenunders\u00f6kning av\u00a0akut buk\u00e5komma<\/span>\u00a0d\u00e5 den \u00e4r enkel och snabb att genomf\u00f6ra. Denna enkla inledande r\u00f6ntgenbild \u00e4r d\u00e4refter v\u00e4gledande f\u00f6r vidare behov f\u00f6r diagnostik eller behandling.
\nUnders\u00f6kningen ger mindre r\u00f6ntgenbetsr\u00e5lning \u00e4n en CT-unders\u00f6kning.<\/p>\n

Indikation<\/span><\/strong><\/p>\n

Elektiva<\/strong><\/span>1<\/a><\/sup>Tidbokade unders\u00f6kningar.<\/span><\/span><\/p>\n

[F\u00f6rstoppning<\/a><\/span>] (bild)<\/span> (coprostas)<\/span> \u00e4r en vanlig \u00e5komma hos \u00e4ldre. F\u00f6r denna diagnos beh\u00f6vs normalt ingen r\u00f6ntgenunders\u00f6kning utan st\u00e4lls genom klinisk unders\u00f6kning. D\u00e4remot kan de bakomliggande orsakerna till detta beh\u00f6va utredas.<\/p>\n

Transit-pellets<\/span> \u00e4r mark\u00f6rer som patienten sv\u00e4ljer f\u00f6r m\u00e4tning av passagetiden genom tjocktarmen2<\/a><\/sup>R\u00f6ntgent\u00e4ta mark\u00f6rer som patienten sv\u00e4ljer under 6 dagar d\u00e4r man sedan p\u00e5 dag 7 tar en konventionell r\u00f6ntgenbild p\u00e5 buken f\u00f6r att kontrollera kvarvarande mark\u00f6rer i tarmen samt deras l\u00e4ge.<\/span><\/span> vid utredning av kronisk f\u00f6rstoppning, mortalitetsst\u00f6rningar eller annan dysfunktion i tjocktarmen.
\nNormal passagetid genom tarmarna \u00e4r 2-4 dygn d\u00e4r m\u00e4n ligger i nedre skalan.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Buk\u00f6versikt stor cysta<\/figcaption><\/figure>\n

Kontroll av [shunt-l\u00e4ge<\/a><\/span>]3<\/a><\/sup>Vid avfl\u00f6deshinder eller f\u00f6r stor volym av likvor i hj\u00e4rnans ventriklar (hydrocefalus) kan en kateter opereras in i hj\u00e4rnan f\u00f6r att leda bort en del av likvorn ner till bukh\u00e5lan. Denna shunt har en ventil som kan st\u00e4llas in och reglerar avfl\u00f6det av likvor beroende p\u00e5 trycket i hj\u00e4rnans ventrikelsystem.<\/span><\/span> (bild)<\/span>. Vissa modeller p\u00e5 justerbara shuntar (Codman-Hakin shunt)<\/span> m\u00e5ste kontrolleras efter en MR-unders\u00f6kning d\u00e4r magnetf\u00e4ltet kan p\u00e5verka inst\u00e4llningen av ventilen i hj\u00e4rnans ventrikel f\u00f6r hur stor m\u00e4ngden likvor som ska dr\u00e4neras fr\u00e5n hj\u00e4rnans ventriklar till bukh\u00e5lan.<\/p>\n

Akuta<\/strong><\/span><\/p>\n

Vid de flest indikationer f\u00f6r en bukunders\u00f6kning g\u00f6rs idag generellt en unders\u00f6kning med [datortomografi<\/a><\/span>] (l\u00e4nk)<\/span>. Man g\u00f6r d\u00e5 en sk. ”l\u00e5g-dos CT<\/span>” som mycket v\u00e4l r\u00e4cker till f\u00f6r de flesta fr\u00e5gest\u00e4llningar. Str\u00e5ldosen \u00e4r d\u00e5 l\u00e4gre \u00e4n f\u00f6r en ”normal” CT-unders\u00f6kning av buken som ger en h\u00f6gre r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning.
\nUppf\u00f6ljning efter en inledande CT-unders\u00f6kning kan bli bildtagning med konventionell r\u00f6ntgen av buken. Det kan g\u00e4lla vid ileus<\/span> d\u00e4r man d\u00e5 \u00f6ver tid f\u00f6ljer passage av given kontrast genom tarmarna sk. passager\u00f6ntgen<\/span>.<\/p>\n

Patologi<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

Tarmvred<\/strong><\/p>\n

Den mest f\u00f6rekommande indikationen f\u00f6r att g\u00f6ra en buk\u00f6versikt<\/span>\u00a0\u00e4r misstanke p\u00e5 [ileus<\/span><\/a>]4<\/a><\/sup>Allm\u00e4nt kallad tarmvred vilket betyder att tarmenpassagen av n\u00e5gon anledning \u00e4r upph\u00e4vd. Det kan r\u00f6ra sig om mekaniskt ileus, ileus efter operation, inkl\u00e4md br\u00e5ckileus, tunntarmsvolvulus eller invagination som \u00e4r vanligast hos barn.<\/span><\/span>\u00a0(bild)<\/span>\u00a0eller\u00a0fri gas<\/span>5<\/a><\/sup>Luft i fri bukh\u00e5la uppkommer om det g\u00e5r h\u00e5l p\u00e5 n\u00e5got tarmsegment (tarmperforation). Orsaken kan vara inflammation, tum\u00f6r, mekaniskt, divertikulit, mm. Vid detta tillst\u00e5nd l\u00e4cker \u00e4ven tarminneh\u00e5ll ut i bukh\u00e5lan som orsakar bukhinneinflammation. Behandlingen \u00e4r oftast kirurgiskt d\u00e5 h\u00e5let tillsluts.<\/span><\/span>.<\/p>\n

Volvulus<\/strong><\/p>\n

Volvulus<\/span> \u00e4r ett tillst\u00e5nd d\u00e4r tjocktarmen, mestadels inom de distala delarna men \u00e4ven inom tunntarmen, vridit sig s\u00e5 ett mekaniskt stopp uppst\u00e5r f\u00f6r passage av s\u00e5v\u00e4l tarminneh\u00e5ll och luft. Orsak till detta fenomen \u00e4r ok\u00e4nt men drabbar mest \u00e4ldre och kan ev.bero p\u00e5 att individen har en l\u00e5ng tjocktarm. Denna vridning av tjocktarmens distala del brukar behandlas i samband med r\u00f6ntgenunders\u00f6kning eller vid rektoskopi. I samband med att kontrastslangen vid r\u00f6ntgen eller rektoskopet passerar den vridna tarmsegmentet brukar denna l\u00e4gga sig normalt igen. L\u00f6ser man inte upp ett volvulus p\u00e5 detta s\u00e4tt kan en operation bli n\u00f6dv\u00e4ndig.<\/p>\n

Sondl\u00e4ge<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>
Kontroll av sondl\u00e4ge<\/figcaption><\/figure>\n

Sondl\u00e4ge<\/span> \u00e4r en vanlig indikation f\u00f6r en enkel r\u00f6ntgenbild \u00f6ver buken f\u00f6r funktionskontroll av en nasogastrisk nutritionssond<\/span>6<\/a><\/sup>Sond f\u00f6r flytande sondmat via n\u00e4sborre.<\/span><\/span>.<\/p>\n

Fr\u00e4mmande kropp<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e4mmande kropp<\/span> \u00e4r annan mer s\u00e4llan f\u00f6rekommande indikation f\u00f6r en buk\u00f6versikt d\u00e5 det finns misstanke p\u00e5 sk. [fr\u00e4mmande kropp<\/a><\/span>] (bild)<\/span>. Denna fr\u00e5gest\u00e4llning f\u00f6rekommer mestadels f\u00f6r barn som har en tendens att stoppa saker i munnen. Fr\u00e4mmande kropp fr\u00e5gest\u00e4llning g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r saker som stoppats in i [\u00e4ndtarmen<\/a><\/span>] (bild fr\u00e5n Internet)<\/span> av olika anledningar.
\nSmuggling<\/span> \u00e4r en mer s\u00e4llan orsak till en r\u00f6ntgen av buken. Ibland finns denna indikation vid misst\u00e4nkt [smuggling<\/a><\/span>] (bild)<\/span> av diverse missbrukspreparat som d\u00e5 eventuellt svalts men \u00e4ven f\u00f6rts in i \u00e4ndtarmen. Denna unders\u00f6kning g\u00f6rs idag mestadels med datortomografi (CT-buk\u00f6versikt)<\/span>.<\/p>\n

Annat<\/strong><\/p>\n

Andra fynd<\/span> som kan\u00a0ev. kan \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6ras\u00a0p\u00e5 konventionella bukbilder\u00a0\u00e4r ascites<\/span>, kontroll av [stenar<\/span><\/a>] (bild)<\/span> i urinv\u00e4garna, konkrement<\/span> i gallbl\u00e5san, mm.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Konventionell r\u00f6ntgen<\/figcaption><\/figure>\n

Unders\u00f6kningen g\u00f6res liggande antingen p\u00e5 ett konventionellt r\u00f6ntgenbord eller i s\u00e4ngen d\u00e4r det d\u00e5 skjuts in en digital r\u00f6ntgenfilm under en liggande patient.
\nVid bildtagningen ombeds patienten att h\u00e5lla andan om s\u00e5 \u00e4r m\u00f6jligt.
\nUnders\u00f6kningen tar normalt 5 minuter<\/span> och g\u00f6rs av en r\u00f6ntgensk\u00f6terska<\/span>.<\/p>\n

F\u00f6rberedelser<\/strong><\/span><\/p>\n

Inga f\u00f6rberedelser<\/span> beh\u00f6vs normalt f\u00f6r en konventionell buk\u00f6versikt.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

Matspj\u00e4lning<\/strong>
\n\"\"<\/a><\/p>\n

Matspj\u00e4lkning<\/span> betyder att den f\u00f6da man tar in i munnen s\u00f6nderdelas och tas upp av kroppen via mag-tarmkanalen.
\nTill matspj\u00e4lkningsapparaten h\u00f6r munh\u00e5la<\/span>, t\u00e4nder<\/span>, tunga<\/span>, gomsegel<\/span>, svalg<\/span>, matstrupe<\/span>, mags\u00e4ck<\/span>, tunntarm<\/span>, tjocktarm<\/span>, \u00e4ndtarm<\/span>, lever<\/span>, gallv\u00e4gar<\/span>, gallbl\u00e5sa<\/span> och bukspottk\u00f6rteln<\/span>. Det \u00e4r s\u00e5ledes en stor del av kroppens organ som ing\u00e5r i detta system som tar hand om f\u00f6da och v\u00e4tska f\u00f6r att vi som m\u00e4nniska ska kunna tillgodog\u00f6ra oss och utvinna energi fr\u00e5n denna mat och v\u00e4tska s\u00e5 vi kan fungera kroppsligt sett.
\nDet tar ca. 24-30 timmar f<\/span>\u00f6r maten att passera fr\u00e5n munnen till \u00e4ndtarmen.<\/p>\n

Lever<\/strong><\/p>\n

\"Anatomi<\/a>
Anatomi bukspottk\u00f6rteln<\/figcaption><\/figure>\n

Till levern<\/span> kommer blod fr\u00e5n tarmarna<\/span> (75%)<\/span> som f\u00f6r med sig n\u00e4rings\u00e4mnen och nedbrytningsprodukter<\/span> som resorberats i tarmarna. Det kommer \u00e4ven blod fr\u00e5n\u00a0aorta<\/span> (25%)<\/span> som syres\u00e4tter levern. Blodet fr\u00e5n tarmarna processas genom ca. 50.000-100.000 leverlobuli som vardera \u00e4r ca. 1mm i diameter vari n\u00e4rings\u00e4mnen bearbetas.
\nLevern \u00e4r b\u00e5de en exokrin och endokrin ”k\u00f6rtel”. Fr\u00e5n leverns<\/span> exokrina funktion<\/span> kommer bla. galla<\/span> som inneh\u00e5ller avfallsprodukter<\/span> och salter<\/span> och har till uppgift att finf\u00f6rdela fettet<\/span> i f\u00f6dan. Levern producerar galla dygnet runt (0,5-1 liter)<\/span> s\u00e5 mellan m\u00e5ltiderna f\u00f6rvaras galla i gallbl\u00e5san. Vid n\u00e4sta m\u00e5ltid stimuleras slemhinnan i tunntarmen som ins\u00f6ndrar ett \u00e4mne vilket f\u00e5r gallbl\u00e5sans v\u00e4ggmuskel att dra ihop sig och t\u00f6mma ut galla till tarmen.<\/p>\n

Till leverns endokrina funktion<\/span> \u00e4r den syntetisering av livsn\u00f6dv\u00e4ndiga produkter s\u00e5 som lipoprotein<\/span>, blodproteiner<\/span> (ca. 40 olika)<\/span> och hormonprekursorer<\/span>7<\/a><\/sup>Hormoner som bildats genom att kroppsegna \u00e4mnen p\u00e5verkas av enzymer.<\/span><\/span>.
\nLevern har \u00e4ven en funktion f\u00f6r avgiftning<\/span>8<\/a><\/sup>Biotransformation d\u00e4r substanser inaktiveras och transporteras ut ur kroppen via tarmarna eller urinen.<\/span><\/span> av fr\u00e4mmande \u00e4mnen\u00a0 tex. l\u00e4kemedel och alkohol.<\/p>\n

Levern \u00e4r kroppens st\u00f6rsta enskilda inre organ och v\u00e4ger ca. 1,5 kg hos en avliden<\/span> person9<\/a><\/sup>Vikten hos en levande m\u00e4nniska varierar beroende p\u00e5 hur mycket blod som f\u00f6r stunden finns i levern vilket kan variera stort (1,5-2,5kg).<\/span><\/span>.<\/p>\n

Bukspottk\u00f6rtel<\/strong><\/p>\n

Bukspottk\u00f6rteln<\/span>\u00a0som v\u00e4ger ca.\u00a0100 gram<\/span>\u00a0har tv\u00e5 uppgifter d\u00e4r den ena\u00a0uts\u00f6ndrar bukspott<\/span>\u00a0till tarmen\u00a0(exokrin)<\/span>\u00a0medan den andra uppgifter utg\u00f6rs av en endokrin funktion som producerar insulin. Bukspotten\u00a0neutraliserar det sura maginneh\u00e5llet<\/span>\u00a0fr\u00e5n mags\u00e4cken till en mer basisk blandning. Bukspott inneh\u00e5ller \u00e4ven\u00a0enzymer<\/span>\u00a0som spj\u00e4lkar div. \u00e4mnen i f\u00f6dan. Det bildas ca.\u00a00,5-2 liter<\/span>\u00a0bukspott per dygn.<\/p>\n

Tarm<\/strong><\/p>\n

Tunntarmen<\/span> se [sida<\/a><\/span>] (l\u00e4nk)<\/span> f\u00f6r denna unders\u00f6kning.<\/p>\n

Tjocktarmen<\/span> se [sida<\/a><\/span>] (l\u00e4nk)<\/span> f\u00f6r denna unders\u00f6kning.<\/p>\n

\u00c4ndtarmen<\/span> se [sida<\/a><\/span>] (l\u00e4nk)<\/span> f\u00f6r denna unders\u00f6kning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En konventionell\u00a0buk\u00f6versikt\u00a0g\u00f6rs f\u00f6r olika indikationer och \u00e4r i flera fall en initial r\u00f6ntgenunders\u00f6kning av\u00a0akut buk\u00e5komma\u00a0d\u00e5 den \u00e4r enkel och snabb att genomf\u00f6ra. Denna enkla inledande<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5166","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5166","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5166"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5166\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5166"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}