{"id":5160,"date":"2023-10-09T22:30:17","date_gmt":"2023-10-09T21:30:17","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5160"},"modified":"2025-08-21T00:20:56","modified_gmt":"2025-08-20T22:20:56","slug":"ct-urinvagar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/ct-urinvagar\/","title":{"rendered":"CT njurar och urinv\u00e4gar"},"content":{"rendered":"
\"Anatomi<\/a>
Anatomi urinv\u00e4gar<\/figcaption><\/figure>\n

Utredningar av urinv\u00e4garna<\/span> f\u00f6ranleder ofta en urografi och urinv\u00e4gs\u00f6versikt<\/span> med datortomografisk<\/span> metod (CT)<\/span>.
\nDen tidigare metoden f\u00f6r en urografi med [konventionell r\u00f6ntgen<\/a><\/span>], d\u00e4r en kompressionsanordning anlades \u00f6ver magen som d\u00e5 tryckte \u00f6ver b\u00e5da urinledarna som fyllde sj\u00e4lva njurarna b\u00e4ttre med den till blodet injicerade kontrastmedlet, g\u00f6rs inte idag.<\/p>\n

Njurarna \u00e4r s\u00e5 lokaliserad i buken att de i stort alltid kommer med vid olika CT-unders\u00f6kningar av buken oavsett indikation. Trotts att en CT-unders\u00f6kning av buken med annan indikation som inte \u00e4r optimerad bildm\u00e4ssigt f\u00f6r urinv\u00e4garna med intraven\u00f6s kontrast s\u00e5 kan man utv\u00e4rdera njurarna genom dess lokalisation, utseende och avfl\u00f6deshinder i form av sten eller vidgning av urinv\u00e4garna av annan orsak. Vice versa ger en indicerad CT-unders\u00f6kning av urinv\u00e4garna \u00e4ven en god \u00f6verblick av \u00f6vriga delar av buken d\u00e4r man d\u00e5 kan finna bifynd samt en f\u00e5 differential diagnostik1<\/a><\/sup>Sjukdomar som ger liknande symtom som kan f\u00f6rv\u00e4xlas kliniskt.<\/span><\/span> p\u00e5 en sjukdom som fr\u00e5n b\u00f6rjan misst\u00e4nktes h\u00e4rr\u00f6ra fr\u00e5n urinv\u00e4garna.<\/p>\n

Annan metod<\/strong><\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud njure<\/figcaption><\/figure>\n

Ultraljud<\/span> \u00e4r en mycket anv\u00e4ndbar och bra metod f\u00f6r diagnostik av \u00f6vre delarna av urinv\u00e4garna (njurar)<\/span> f\u00f6r snabb och enkel diagnostik av diverse njurpatologi eller avfl\u00f6deshinder. Ultraljud har en f\u00f6rdel med oftast v\u00e4ldigt bra bilddiagnostik av njurparenkymet d\u00e4r datortomografin ibland kan fallera vid sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar d\u00e5 speciellt vid unders\u00f6kningar med kontrastmedel som kan d\u00f6lja sm\u00e5 patologiska f\u00f6r\u00e4ndringar inom njuren.
\nAnnan f\u00f6rdelen med ultraljud \u00e4r att den inte tillf\u00f6r patienten n\u00e5gon jodkontrastmedel vid ev. d\u00e5lig njurfunktion samt hos patienter med kontrastmedel\u00f6verk\u00e4nslighet. Ultraljud tillf\u00f6r ingen r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning<\/span> vilket \u00e4r nog s\u00e5 viktig vid yngre<\/span> individer samt vid graviditet<\/span>.<\/p>\n

[Renografi<\/a><\/span>] (bild)<\/span> \u00e4r en isotopunders\u00f6kning av urinv\u00e4garna d\u00e4r man dynamiskt unders\u00f6ker njurarnas genombl\u00f6dning (blodf\u00f6rs\u00f6rjning)<\/span>, upptagningsfas och uts\u00f6ndring av urin. Denna typ av unders\u00f6kning med injicering av radioaktivt medel g\u00f6rs med en gammakamera<\/span>.<\/p>\n

Cystoskopi<\/span> \u00e4r en vanlig metod f\u00f6r unders\u00f6kning av urinr\u00f6ret och urinbl\u00e5san. Cytoskopi \u00e4r f\u00f6rstaval av unders\u00f6kningsmetod av urinbl\u00e5san tillsammans med [ultraljud<\/a><\/span>] (bild)<\/span> vid yngre patienter (<30 \u00e5r)<\/span>. Dessa metoder kan vid behov kompletteras med en magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> unders\u00f6kning.<\/p>\n

Magnetkamera<\/span>-unders\u00f6kning (MR)<\/span> g\u00f6rs idag mer s\u00e4llan f\u00f6r initiala utredningar av urinv\u00e4garna. Denna metod f\u00f6r unders\u00f6kning blir aktuell f\u00f6r karakterisering av mer komplexa fynd fr\u00e5n annan diagnostisk unders\u00f6kning s\u00e5 som tum\u00f6r, cystor, fynd l\u00e4ngs urinledarna, mm. D\u00e5 MR-unders\u00f6kningar generellt har l\u00e5nga v\u00e4ntetider f\u00f6r olika unders\u00f6kningar samt tar l\u00e4ngre tid att genomf\u00f6ra \u00e4r denna metod s\u00e5ledes inte f\u00f6rstavalet vid unders\u00f6kningar av urinv\u00e4garna.<\/p>\n

Indikation<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

En unders\u00f6kning med datortomografi ing\u00e5r i praktiskt taget alla utredningar som r\u00f6r urinv\u00e4garna.
\nMed en CT-urografi avbildas njurarna, urinledare, urinbl\u00e5sa, hur njurarna uts\u00f6ndrar urin (funktionen)<\/span> och ev. avfl\u00f6deshinder f\u00f6r urinen samt resten av bukens organ som samtidigt kommer med p\u00e5 samma bilder.<\/p>\n

Elektiva<\/strong><\/span>2<\/a><\/sup>Tidbokade unders\u00f6kningar.<\/span><\/span><\/p>\n

\"CT-urografi<\/a>
CT-urografi uppladdningsfas<\/figcaption><\/figure>\n

Den vanligaste indikationen f\u00f6r att genomg\u00e5 CT-unders\u00f6kning av urinv\u00e4garna \u00e4r vid oklara symtom fr\u00e5n urinv\u00e4garna eller hematuri vilket i de flesta fallen kan diagnostiseras som avfl\u00f6deshinder<\/span> i form av njurstenar<\/span>.
\nAndra f\u00f6r\u00e4ndringar man kan hitta inom njurarna \u00e4r anomalier<\/span>, cystor<\/span>, abscess<\/span>, s\u00e5v\u00e4l benigna som maligna tum\u00f6rer<\/span>.<\/p>\n

P\u00e5verkan p\u00e5 urinproduktionen<\/span> kan \u00e4ven bero p\u00e5 extern kompression (press mot)<\/span> av urinledaren l\u00e4ngre distalt mot urinbl\u00e5san. Tillst\u00e5nd som kan hindra normal urinpassage genom urinledarna genom att ut\u00f6va press mot urinledaren \u00e4r tex. vid l\u00e5ngt g\u00e5ngen graviditet<\/span>, stora tum\u00f6rer<\/span> i buken, operation<\/span> i buken, mm.
\nAnnan vanlig unders\u00f6kningsform vid utredningar av njurarna \u00e4r med ultraljud. Det kan vara sv\u00e5rt att utreda njurstensproblematik i urinledare med ultraljud d\u00e5 ultraljud inte ger samma \u00f6versk\u00e5dliga bild \u00f6ver urinv\u00e4garna s\u00e5 som en CT-unders\u00f6kning g\u00f6r.
\nUnders\u00f6kning av urinbl\u00e5san g\u00f6r man oftast med cytoskopi<\/span> d\u00e4r man med en kameraf\u00f6rsedd kateter g\u00e5r in via urinr\u00f6ret f\u00f6r visuell inspektion av urinbl\u00e5sa, uret\u00e4rmynning och urinr\u00f6r.<\/p>\n

Generellt ska \u00e5terkommande makroskopisk blod i urinen<\/span> (hematuri)<\/span> alltid utredas f\u00f6r att utesluta mer alvarliga sjukdomar s\u00e5 som malignitet. F\u00f6rutom en cytoskopisk unders\u00f6kning av urinbl\u00e5san g\u00f6rs generellt en komplett CT-urografi inklusive intraven\u00f6s kontrastmedel.
\nDet finns en andra orsaker som kan ge makroskopisk hematuri s\u00e5 som urinv\u00e4gsinfektioner och kvinnors menstruation, mm.<\/p>\n

SVF<\/strong><\/span><\/p>\n

V\u00e4lgrundad\u00a0misstanke p\u00e5 malignitet<\/span>\u00a0inom urinv\u00e4garna ska f\u00f6ranleda\u00a0en snabb handl\u00e4ggning<\/span>,\u00a0utredning<\/span>\u00a0och\u00a0medicinsk behandling<\/span>\u00a0utan on\u00f6dig v\u00e4ntetid sk.\u00a0SVF<\/span>\u00a0(standardiserat v\u00e5rdf\u00f6rlopp)<\/span>. Detta v\u00e5rdf\u00f6rlopp\u00a0(SVF)<\/span>\u00a0g\u00e4ller idag i hela landet oavsett vilket sjukhus man s\u00f6ker p\u00e5.
\nF\u00f6r att definiera ett v\u00e5rdf\u00f6rlopp som SVF ska vissa kriterier ing\u00e5 s\u00e5 som makroskopiskt hematuri\u00a0(synligt blod i urinen)<\/span>, misst\u00e4nkt cancer i samband med annan unders\u00f6kning\u00a0(bifynd)<\/span>, l\u00e4ttbl\u00f6dande exv. vid KAD-s\u00e4ttning3<\/a><\/sup>Urinkateter.<\/span><\/span>.
\nI\u00a0SVF<\/span>\u00a0ing\u00e5r bla. unders\u00f6kning med CT samt kontakt med urolog.<\/p>\n

Akuta<\/strong><\/span><\/p>\n

Sjukdomar d\u00e4r urinavfl\u00f6det<\/span> till urinbl\u00e5san h\u00e4mmas eller efter traumatiska skador<\/span> mot njurar eller urinbl\u00e5san med bl\u00f6dning eller ruptur<\/span> 4<\/a><\/sup>N\u00e5got organ som brister i sitt h\u00f6lje, v\u00e4gg, mm.<\/span><\/span> p\u00e5 som f\u00f6ljd ska utredas omg\u00e5ende.
\nOrsaken till akut avfl\u00f6deshinder utg\u00f6rs dock oftast av njurstenar<\/span> som fastnar p\u00e5 sin v\u00e4g ner genom urinledaren d\u00e4r patienten f\u00e5r typisk akut flanksm\u00e4rta. Generell behandling av njurstensproblematik \u00e4r med sm\u00e4rtbehandling samt behandling med inflammationsh\u00e4mmande medel. Ger denna behandling effekt utreds inte detta mer just d\u00e5.
\nEn diagnostik av njurstenar kan i okomplicerade fall<\/span> utan p\u00e5verkan av urinavfl\u00f6det g\u00f6ras med ett enkelt ultraljud<\/span>. Annan orsak till hinder i urinledaren kav vara inflammation<\/span> som kan engagera s\u00e5v\u00e4l njure som urinledare.
\nVid helt upph\u00f6rd urinfl\u00f6de genom urinledaren m\u00e5ste ett dr\u00e4nage<\/span> placeras i njurb\u00e4ckenet f\u00f6r att avleda urinen fr\u00e5n njuren ut fr\u00e5n kroppen till en p\u00e5kopplad p\u00e5se.<\/p>\n

Vid kraftigt trauma mot ryggen eller flankerna \u00e4r njurar de organ som f\u00e5r n\u00e5gon form av skador ofta med samtida skador i levern och mj\u00e4lten. Dessa skador i njurarna kan utg\u00f6ras av olika skadetyper fr\u00e5n kontusionsskada<\/span>, intrarenala bl\u00f6dningar<\/span>, skador i njurens k\u00e4rlf\u00f6rs\u00f6rjning<\/span> med risk f\u00f6r stor bl\u00f6dning kring njuren till en total s\u00f6ndring<\/span> (fragmentering)<\/span> av njurkroppen.<\/p>\n

Patologi<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

Njurar<\/strong><\/span><\/p>\n

Sjukdomar i njurfunktionen som p\u00e5verkar njurens f\u00f6rm\u00e5ga att reglera kroppens v\u00e4tskebalans<\/span> och uts\u00f6ndrar restprodukter<\/span> fr\u00e5n blodet kallas njursvikt<\/span>.<\/p>\n

Trauma<\/strong><\/p>\n

Vid trauma<\/span> mot flankerna av buken med befarad njurskada g\u00f6rs en fullst\u00e4ndig CT-traumabuk som inkluderar intraven\u00f6st kontrastmedel d\u00e5 man \u00e4ven kan misst\u00e4nka skador p\u00e5 andra bukorgan och k\u00e4rlstrukturer som kan ge alvarliga bl\u00f6dningar.<\/p>\n

Vid skador p\u00e5 b\u00e4ckenet<\/span> d\u00e4r patienten har hematuri<\/span> (blod i urinen)<\/span> kan man \u00e4ven misst\u00e4nka en urinbl\u00e5seruptur<\/span>. B\u00e4ckenskador skapar ofta skarpa benfragment<\/span> som kan skada omkringliggande mjuka organstrukturer.
\nVid en totoal bl\u00e5sruptur l\u00e4cker det kontrastmedel ut fr\u00e5n bl\u00e5san till omgivande v\u00e4vnad. Har rupturen skett upptill bl\u00e5sans tak d\u00e4r den sitter ihop med bukhinnan l\u00e4cker urin ut i bukh\u00e5lan och denna form av skada f\u00e5r \u00e5tg\u00e4rdas kirurgiskt.
\nP\u00e5 CT-bilderna<\/span> med intraven\u00f6s kontrast ser man d\u00e5 ett l\u00e4ckage av kontrast ut i bukh\u00e5lan<\/span>.
\nUrinbl\u00e5sa som f\u00e5tt en ruptur i nedre delarna av bl\u00e5san har ett urinl\u00e4ckaget som endast l\u00e4cker ut till n\u00e4rmaste v\u00e4vnad utanf\u00f6r urinbl\u00e5san vilket inte beh\u00f6ver \u00e5tg\u00e4rdas kirurgiskt. Denna l\u00e4ckningsprocess kan man f\u00f6lja med ultraljud<\/span>.<\/p>\n

Konkrement<\/strong><\/p>\n

Urinv\u00e4gskonkrement<\/span> (njurstenar)<\/span> \u00e4r den vanligaste orsaken till att patienten pl\u00f6tsligt f\u00e5r kraftig flanksm\u00e4rta<\/span>. Med initial behandling av inflammationsd\u00e4mpande och sm\u00e4rtstillande l\u00e4kemedel \u00a0lindrar besv\u00e4ren och samtidigt st\u00e4ller den kliniska diagnosen uret\u00e4rsten<\/span>. Flanksm\u00e4rtor som inte sl\u00e4pper p\u00e5 insatt behandling, d\u00e4r patienten har feber eller man misst\u00e4nker n\u00e5gon annan orsak till sm\u00e4rtorna (diferentialdiagnos)<\/span>\u00a0\u00e4r en indikation f\u00f6r en akut datortomografi<\/span> (CT-urinv\u00e4gs\u00f6versikt).<\/span>
\nDenna CT-unders\u00f6kning g\u00f6rs d\u00e5 i regel utan intraven\u00f6s kontrast<\/span> d\u00e5 man i f\u00f6rsta hand vill bed\u00f6ma urinv\u00e4garnas anatomi<\/span> och utseende samt omkringliggande organ och v\u00e4vnad utan att i on\u00f6dan belasta redan utsatta njurar med jodhaltigt kontrastmedel. Utan intraven\u00f6s kontrastmedel kan man bed\u00f6ma en vidgning av njurb\u00e4ckenet samt lokalisera ev. sten och storlek p\u00e5 denna i urinledaren som orsakar avfl\u00f6deshindret. Dock \u00e4r inte alla urinstenar<\/span> r\u00f6ntgent\u00e4ta (kalkhaltiga)<\/span> varf\u00f6r en datortomografi unders\u00f6kning med intraven\u00f6s kontrastmedel \u00e4r indicerat vid fortsatt utredning.
\nHar dessa stenar en diameter p\u00e5 h\u00f6gst 4 mm<\/span> passerar 90% av dessa oftast ut med urinen utan att fastna p\u00e5 v\u00e4gen i urinledaren. Stenar med en storlek p\u00e5 4-7 mm<\/span> avg\u00e5r i h\u00e4lften av fallen spontant med urinavfl\u00f6det ofta innan patienten hinner till doktorn. Stenar som ger en total avst\u00e4ngning f\u00f6r urinfl\u00f6det till urinbl\u00e5san \u00e4r viktiga att snabbt utreda d\u00e5 njuren kan ta oreparabel skada vid avfl\u00f6desstopp mer \u00e4n ca. 24 timmar. Detta tillst\u00e5nd kallas d\u00e5 f\u00f6r avst\u00e4ngd pyelit<\/span>.<\/p>\n

Avst\u00e4ngd pyelit<\/span> \u00e4r ett allvarligt tillst\u00e5nd d\u00e4r njuren kan ta alvarlig skada pga. stopp f\u00f6r avfl\u00f6det f\u00f6r urinen samt att patienten \u00e4ven kan drabbas av urosepsis<\/span>5<\/a><\/sup>Inflammation (bakterier) som utg\u00e5r fr\u00e5n urinv\u00e4garna som sprider sig till och sprids via blodbanorna till andra delar av kroppen som en sepsis.
\n–<\/span>
\nSymtomen \u00e4r h\u00f6g feber, ev. kr\u00e4kningar, huvudv\u00e4rk, andningsp\u00e5verkan, hj\u00e4rtp\u00e5verkan, mm.
\nBehandlingen \u00e4r en snabb och h\u00f6g antibiotikatillf\u00f6rsel utan att man v\u00e4ntar p\u00e5 resultatet av mikrobiologisk diagnos av aktuell bakterie (empirisk).<\/span><\/span>. Den initiala \u00e5tg\u00e4rden f\u00f6r att avlasta njuren och avleda urinfl\u00f6det \u00e4r en anl\u00e4ggande av ett externt dr\u00e4nage in i njurb\u00e4ckenet. Genom detta dr\u00e4nage rinner d\u00e5 urinen ut fr\u00e5n njuren till en p\u00e5se som avlastar njuren. Detta dr\u00e4nage l\u00e4ggs in p\u00e5 r\u00f6ntgenavdelningen.<\/p>\n

Tum\u00f6r<\/strong><\/p>\n

Njurcancer<\/span> har ofta ett l\u00e5ngdraget och smygande f\u00f6rlopp (>20\u00e5r)<\/span> d\u00e4r f\u00f6rsta symtomen p\u00e5 patologi \u00e4r n\u00e4r patienten uppt\u00e4cker makroskopiskt blod i urinen<\/span> (hematuri)<\/span> och i vis m\u00e5n flanksm\u00e4rtor p\u00e5 den aktuella sidan.
\nOklara symtom fr\u00e5n urinv\u00e4garna utreds initialt med ultraljud<\/span>. Vid misst\u00e4nkt njurcancer<\/span>\u00a0forts\u00e4tter utredningen med datortomografi, magnetkamera eller scintigrafi f\u00f6r att f\u00e5 en \u00f6verblick \u00f6ver en oklar eller st\u00f6rre tum\u00f6rmassa d\u00e4r man samtidigt avbildar andra delar av kroppen f\u00f6r att kontrollera ev. metastasspridning till andra organ.
\nTum\u00f6rer har oftast en onormalt stor lokal etablering av nybildade sm\u00e5 blodk\u00e4rl (vaskularisation)<\/span>. Denna lokalt stora ansamling av ny sm\u00e5 blodk\u00e4rl ses oftast v\u00e4l p\u00e5 CT-bilder med intraven\u00f6st kontrastmedel som d\u00e5 avbildas som ”lysande” klumpar i en annars omkringliggande v\u00e4vnad med normal blodf\u00f6rs\u00f6rjning. Denna stora patologiska k\u00e4rlnybildningen kan skapa \u00e5tkomst till angr\u00e4nsande utrymme som kan medf\u00f6r bl\u00f6dning ut till urinf\u00f6rande strukturer och d\u00e4rmed blod i urinen eller bl\u00f6dning i annan v\u00e4vnad.<\/p>\n

Njurcancer uppt\u00e4cks hos ca. 1200 individer per \u00e5r i Sverige<\/span>. Mer vanligt f\u00f6rekommande hos m\u00e4n<\/span> \u00e4n hos kvinnor samt vanligare i en h\u00f6gre \u00e5lder (>60\u00e5r)<\/span>.<\/p>\n

Urinbl\u00e5secanser<\/span> finns i s\u00e5v\u00e4l benign som malign typ. Benign bl\u00e5stum\u00f6r ger mer s\u00e4llan blod i urinen (hematuri)<\/span>.
\nMan bed\u00f6mer att \u00f6ver 90% av alla fall med urinbl\u00e5secancer utg\u00f6rs av urotelial cancer<\/span> vilket betyder att det finns annan tum\u00f6r inom de \u00f6vre urinv\u00e4garna som spridit sig ner till urinbl\u00e5san. Det motsatta g\u00e4ller vid tum\u00f6rdebut (prim\u00e4rtum\u00f6r)<\/span> i urinbl\u00e5san d\u00e4r man mer s\u00e4llan finner tum\u00f6rspridning upp till \u00f6vre urinv\u00e4garna. Desto vanligare \u00e4r det omv\u00e4nda d\u00e4r en cancer i njuren senare \u00e5terfinns \u00e4ven i urinbl\u00e5san (30%)<\/span>.
\nI de flesta fall (90%)<\/span> v\u00e4xer cancern<\/span> enbart i urinbl\u00e5sans innerv\u00e4ggs slemhinna vilket medf\u00f6r en enklare behandling d\u00e4r man hyvlar bort denna bit av slemhinna d\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringen sitter (TUR-B)<\/span>. Cancer som involverar urinbl\u00e5sans muskellager<\/span> (muskelinvasiv)<\/span> har en \u00f6kad risk f\u00f6r metastasering till andra organ. Det normala f\u00f6rloppet i behandlingen av denna typ av tum\u00f6r \u00e4r bla. att hela urinbl\u00e5san tas bort<\/span> (cystektomi)<\/span> och man konstruerar en ny ”urinbl\u00e5sa” i form av en bit tarm (brickerbl\u00e5sa)<\/span>.
\nUrinbl\u00e5secancer uppt\u00e4cks hos ca. 3500 personer per \u00e5r i Sverige<\/span> d\u00e4r meddel\u00e5lder vid insjuknandet \u00e4r kring 70 \u00e5r. M\u00e4n drabbas tre g\u00e5nger mer ofta \u00e4n kvinnor. Hos m\u00e4n utg\u00f6r urinbl\u00e5secancer den 4’e vanligaste cancerformen. 700 personer avlider per \u00e5r av denna sjukdom.<\/p>\n

Synligt blod i urinen<\/span> (makroskopisk hematuri)<\/span> m\u00e5ste alltid utredas vidare med n\u00e5gon diagnostik f\u00f6r att utr\u00f6na varifr\u00e5n blodet kommer. Patienter under 50 \u00e5r med hematuri har oftast en benign orsak d\u00e4r njursten eller infektion6<\/a><\/sup>Vanlig orsak till tillf\u00e4lligt blod i urinen hos kvinnor \u00e4r en urinv\u00e4gsinfektion.<\/span><\/span> utg\u00f6r de vanligaste orsakerna till hematuri. \u00c4ldre personer<\/span> med blod i urinen b\u00f6r skyndsamt unders\u00f6kas mer noggrant d\u00e5 man hos denna population mer kan misst\u00e4nka maligna f\u00f6r\u00e4ndringar inom urinv\u00e4garna som orsakar hematuri.
\nVid oklar f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 CT-bilderna kan ett enkelt ultraljud ofta avg\u00f6ra om f\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r en enkel cysta<\/span> eller njursten<\/span> som inte kr\u00e4ver vidare \u00e5tg\u00e4rder eller en tum\u00f6r<\/span> som m\u00e5ste utredas vidare.<\/p>\n

Njurcancer har en ben\u00e4genhet at v\u00e4xa in i olika blodk\u00e4rl i inom njuren och d\u00e4rigenom sprida sig vidare till andra k\u00e4rl och organ. Vissa typer av njurcancer har \u00e4ven en tendens spridning i form av metastaser d\u00e5 f\u00f6retr\u00e4desvis till blodrika organ s\u00e5 som lungorna och levern.
\nVid oklar hematuri b\u00f6r en cystoskopisk unders\u00f6kning<\/span>7<\/a><\/sup>Kameraf\u00f6rsedd kateter som f\u00f6res in genom urinr\u00f6ret till urinbl\u00e5san f\u00f6r okul\u00e4r unders\u00f6kning.<\/span><\/span> av urinbl\u00e5san komplettera den radiologiska unders\u00f6kningen.<\/p>\n

Missbildning<\/strong><\/p>\n

Anomalier<\/span> (heterotaxi)<\/span> \u00e4r medf\u00f6dda organmissbildningar eller d\u00e4r organen inte ligger p\u00e5 sin normala plats i kroppen som oftast inte ger n\u00e5gra symtom. Det finns dock medf\u00f6dda organmissbildningar som ger sv\u00e5ra symtom och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste \u00e5tg\u00e4rdas relativt snart efter f\u00f6dseln s\u00e5 som grava missbildningar i hj\u00e4rtat, lever och gallv\u00e4gar som kan vara livshotande. Orsaken till dessa missbildningar av organ finner man under vecka 1-4 i fosterutvecklingen d\u00e5 de inre organen i kroppen organiseras.<\/p>\n

Anomalier av urinledaren kan orsaka knickbildning av urinledaren som tempor\u00e4rt p\u00e5verkar urinfl\u00f6det genom urinledaren.
\nAnnan relativt vanlig anomali av urinledaren kan utg\u00f6ras av en [dubblerad urinledare<\/a><\/span>] (bild)<\/span> fr\u00e5n ena eller b\u00e5da njurarna. Finns en dubblerad urinledare har \u00e4ven den aktuella njuren ett extra njurb\u00e4cken dvs. en mindre extra njure som sitter sammanv\u00e4xt med ”huvudnjuren”. Denna dubblerade njure brukar vara st\u00f6rre \u00e4n den andra sidans normala njure med en urinledare. Man r\u00e4knar med att ca. 4% av befolkningen har denna anomaliform p\u00e5 urinledare.
\nUrinledaren kan \u00e4ven mynna in i urinbl\u00e5san p\u00e5 en helt avvikande plats fr\u00e5n den normala anatomin.<\/p>\n

Annan anomali \u00e4r en sk. h\u00e4stskonjure<\/span> \u00e4r en medf\u00f6dd anomali d\u00e4r de nedre delarna av njurarna \u00e4r sammanv\u00e4xta och ligger som en halvm\u00e5neform \u00f6ver kroppens medellinje. Denna missbildning kan ge \u00e5terkommande urinv\u00e4gsinfektioner d\u00e5 urinfl\u00f6det till urinbl\u00e5san har en tendens att backa tillbaka till njurarna vilket \u00e4ven medf\u00f6r att man uppt\u00e4cker denna njurmissbildning. Denna form av njure har \u00e4ven en h\u00f6gre tendens till njurstenar samt en viss risk f\u00f6r malignitet<\/span> i form av Wilms tum\u00f6r<\/span>8<\/a><\/sup>Malign njurtum\u00f6r som \u00e4r uppkallad efter den tyske kirurgen Max Wilms (1867-1918). Tum\u00f6ren \u00e4r en typ av adenomyosarkom lokaliserad inuti njuren som utvecklats under fostertiden har en stark koppling till kromosomrubbningar (genetisk avvikelse) varf\u00f6r man kan finna den i organmissbildningar.
\n–<\/span>
\n\u00c5terfinnes f\u00f6retr\u00e4desvis hos barn vid 2-4 \u00e5r d\u00e5 den uppt\u00e4cks av att man kan k\u00e4nna en utbuktning p\u00e5 magen. Denna tum\u00f6r f\u00f6rekommer hos ca. 1 barn av 10000 vilket utg\u00f6r ca. 6% av alla barncancerformer.
\nDenna tum\u00f6r \u00e4r mycket k\u00e4nslig f\u00f6r cytostatikabehandling vilket medf\u00f6r att en mycket stor del av dessa tum\u00f6rer kan behandlas framg\u00e5ngsrikt.<\/span><\/span>.<\/p>\n

Angiomyolipom<\/span> \u00e4r en godartad (benign)<\/span> missbildning som kan p\u00e5verka njurfunktionen genom dess storlek. Detta angiomyolipom best\u00e5r av en stor ansamling patologiska blodk\u00e4rl, fett samt muskelv\u00e4vnad. Dessa blodk\u00e4rl \u00e4r, likt andra patologiska k\u00e4rlstrukturer, mer sk\u00f6ra \u00e4n normala k\u00e4rl vilket medf\u00f6r att dessa k\u00e4rl kan bl\u00f6da med hematuri som f\u00f6ljd. Stora angiomyolipom kan s\u00e5ledes ge stora bl\u00f6dningar som kan vara av mer alvarlig karakt\u00e4r. Stora angiomyolipom behandlas med d\u00e4rf\u00f6r oftast genom endovaskul\u00e4r intervention (angiografi)<\/span> d\u00e5 man emboliserar<\/span>9<\/a><\/sup>Embolisering betyder att man sprutar in ett \u00e4mne eller metallf\u00f6rem\u00e5l lokalt i ett blodk\u00e4rl vilket medf\u00f6r att blodf\u00f6rs\u00f6rjningen till strukturer\/organ distalt om denna embolisering upph\u00f6r och d\u00e4rav \u00e4ven en underg\u00e5ng f\u00f6r m\u00e5lorganet eller risken f\u00f6r alvarlig bl\u00f6dning fr\u00e5n patologi distalt om emboliseringen.<\/span><\/span> denna k\u00e4rlf\u00f6r\u00e4ndring.
\nDetta angiomyolipom uppt\u00e4cks i regel som ett bifynd<\/span> vid annan diagnostik av buken.<\/p>\n

Njurcysta<\/strong><\/p>\n

\"CT-urinv\u00e4gar<\/a>
CT-urinv\u00e4gar njurcysta<\/figcaption><\/figure>\n

Njurcystor<\/span> \u00e4r vanligtvis solit\u00e4ra<\/span>10<\/a><\/sup>Betyder enstaka eller ensam.<\/span><\/span> och \u00e4r ett mycket vanligt f\u00f6rekommande11<\/a><\/sup>Man bed\u00f6mer att \u00f6ver 50% av den vuxna befolkningen (>50\u00e5r) har njurcystor som i de allra flesta fallen inte ger n\u00e5gra som helst symtom och utg\u00f6r ingen indikation f\u00f6r diagnostik eller \u00e5tg\u00e4rd.<\/span><\/span> fenomen och \u00e4r av benign natur. Dessa cystor ger s\u00e4llan symtom s\u00e5 vida de inte pga. av sin storlek p\u00e5verkar andra organ i dess n\u00e4rhet. Njurcysta kan f\u00f6rekomma s\u00e5v\u00e4l singel som i multipel form.
\nNjurcystor kategoriseras i typ 1-5<\/span> d\u00e4r en h\u00f6gre siffra inneb\u00e4r h\u00f6gre risk f\u00f6r en malign f\u00f6r\u00e4ndring samt vilken behandling som rekommenderas f\u00f6r detta fynd (cysta)<\/span>.
\nDet finns en variant som kalas [polycystisk njure<\/a><\/span>] (bild)<\/span> d\u00e4r cystorna \u00e4r s\u00e5 pass m\u00e5nga att de bildar ”vindruvsklasar” p\u00e5 njurarna vilket \u00e4ven ger ett abnormt stort njurparenkym (njurv\u00e4vnad)<\/span>. En stor s\u00e5 m\u00e4ngd cystor i njurarna kan alvarligt p\u00e5verka njurfunktionen. Polycystiska njurar har en stark hereditet<\/span> (\u00e4rflighet)<\/span>.
\nUltraljud \u00e4r oftast f\u00f6rstavalet vid diagnostik av njurcystor. Cystor som inte ger symtom utreds inte vidare.<\/p>\n

H\u00f6gt blodtryck<\/strong><\/p>\n

H\u00f6gt blodtryck<\/span> som beror p\u00e5 njursjukdom kan vara orsakad av f\u00f6rtr\u00e4ngning<\/span>12<\/a><\/sup>F\u00f6rtr\u00e4ngning av njurart\u00e4ren orsakas i 75% av alla fall av ateroskleros (\u00e5derf\u00f6rkalkning). De \u00e5terst\u00e5ende 25% \u00e4r orsakad av\u00a0 fibromuskol\u00e4r dysplasi. F\u00f6rkalkningar sitter oftast vid njurart\u00e4ravg\u00e5ngen fr\u00e5n aorta medan den fibr\u00f6sa v\u00e4ggf\u00f6r\u00e4ndringen sitter mer distalt dvs. n\u00e4rmare njurens centrum.<\/span><\/span>\u00a0(stenos)<\/span> av den art\u00e4r som f\u00f6rs\u00f6rjer njuren med blod (renovaskul\u00e4r hypertoni)<\/span>.
\nF\u00f6rtr\u00e4ngningar i njurart\u00e4ren som ger symtom behandlas med [interventionell angiografi<\/a><\/span>] (bild)<\/span> d\u00e5 man lokalt behandlar orsaken dvs. stenosen (f\u00f6rtr\u00e4gningen)<\/span> vidgas upp med en ballong (PTA)<\/span>.
\nFr\u00e5n olika f\u00f6rkalkningar och trombosbel\u00e4ggningar i en art\u00e4r kan en emboli13<\/a><\/sup>En propp som lossnat fr\u00e5n annan bel\u00e4ggning i blodk\u00e4rlet och flyter med blodfl\u00f6det till den fastna n\u00e4r blodk\u00e4rlet blir allt smalare. Blodtillf\u00f6rsel i detta d\u00e5 ockluderade k\u00e4rl stoppas d\u00e5. Vanliga k\u00e4llor f\u00f6r embolier \u00e4r fr\u00e5n hj\u00e4rtklaff vid f\u00f6rmaksflimmer eller v\u00e4ggf\u00f6r\u00e4ndringar i aorta (ovanf\u00f6r njurart\u00e4rerna).<\/span><\/span> f\u00f6lja med blodfl\u00f6det till andra delar av kroppen inkl. njuren. N\u00e4r en art\u00e4r till en av loberna ockluderar f\u00e5s en infarkt<\/span> i njurparenkymet (njurv\u00e4vnad)<\/span>.<\/p>\n

Binjurar<\/strong><\/span><\/p>\n

\"CT-binjurar<\/a>
CT-binjurar tum\u00f6r<\/figcaption><\/figure>\n

[Binjurarna<\/a><\/span>] (bild)<\/span> \u00e4r endokrina hormonproducerande k\u00f6rtlar d\u00e4r en sjukdom kan p\u00e5verka produktionen av olika hormoner. Det finns sjukdomar som leder till en \u00f6verproduktion (hyperfunktion)<\/span> av hormoner samt det motsatta med en underproduktion av hormoner (hypofunktion)<\/span>.
\nAdenom<\/span> \u00e4r en, ofta liten (<1 cm)<\/span> , tum\u00f6rform som kan leda till en \u00f6verproduktion av bla. aldosteron. Cushings syndrom<\/span> beror i 80% av fallen p\u00e5 benignt adenom i binjuren. D\u00e5 dessa oftast \u00e4r mycket sm\u00e5 kan de l\u00e4tt missas vid granskning av CT-bilder av buken och urinv\u00e4garna.
\nFeokromocytom<\/span> \u00e4r en mer ovanlig tum\u00f6r som oftast (80%)<\/span> \u00e5terfinnes inuti binjuren (m\u00e4rgen)<\/span>. Denna tum\u00f6r orsakar en \u00f6verproduktion av adrenalin samt noradrenalin. Vid stressituationer kan patienten drabbas av extremt h\u00f6gt blodtryck och pulsfrekvens. Denna tum\u00f6r ses oftast bra med CT d\u00e5 de oftast har en storlek p\u00e5 > 1 cm (90%)<\/span>.
\nPatienter med feokromocytom som ska genomg\u00e5 en CT-unders\u00f6kning med intraven\u00f6st jodkontrast m\u00e5ste premedicineras<\/span> med l\u00e4kemedel (alfablockerare)<\/span> som s\u00e4nker blodtrycket d\u00e5 annars en kontrastp\u00e5verkan p\u00e5 tum\u00f6ren kan skapa en hypertensiv kris<\/span> (mycket h\u00f6gt blodtryck)<\/span> som kan p\u00e5verka flera organ alvarligt.<\/p>\n

Metod<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

Om unders\u00f6kningen<\/strong><\/span><\/p>\n

Urinv\u00e4gs\u00f6versikt<\/strong><\/p>\n

\"Datortomograf<\/a>
Datortomograf (CT)<\/figcaption><\/figure>\n

En urinv\u00e4gs\u00f6versikt<\/span> g\u00f6r man utan intraven\u00f6st14<\/a><\/sup>N\u00e5gon v\u00e4tska som ges till blodet genom en kanyl i ett ven\u00f6st blodk\u00e4rl.<\/span><\/span> kontrastmedel och oftast enbart p\u00e5 indikation samt f\u00f6r kontrollera ev. urinstenar<\/span> (antal, storlek, l\u00e4ge, vidgning av njurb\u00e4ckenet, mm.)<\/span>.
\nVid en urinv\u00e4gs\u00f6versikt<\/span> kr\u00e4vs inga blodprover inf\u00f6r anv\u00e4ndnintraven\u00f6s kontrastmedelstillf\u00f6rsel eller f\u00f6rberedelser. Dock som vid all annan bilddiagnostik av urinv\u00e4garna \u00e4r det f\u00f6rdel om urinbl\u00e5san \u00e4r fylld<\/span> med urin.<\/p>\n

Urografi<\/strong> (CT)<\/span><\/p>\n

En CT-urografi<\/span> \u00e4r en dynamisk unders\u00f6kning av urinv\u00e4garna d\u00e4r den injicerade kontrasten till blodbanorna f\u00f6ljs i olika faser med olika bildtagningar f\u00f6r att f\u00f6lja kontrastens v\u00e4g genom urinv\u00e4garna. Beroende p\u00e5 fr\u00e5gest\u00e4llning<\/span> genomf\u00f6res bildtagningen i olika faser efter kontrastinjektionen d\u00e4r man f\u00f6ljer njurarnas upptag och uts\u00f6ndring av givet kontrastmedel vid olika tidpunkter.<\/p>\n

\"CT-urografi<\/a>
CT-urografi nativ fas<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6r en fullst\u00e4ndig utredning av urinv\u00e4garna<\/span> g\u00f6rs en CT-urografi med intraven\u00f6s kontrast i 4 bildtagningsfaser vilket oftast \u00e4r fallet vid oklar hematuri p\u00e5 patienter \u00f6ver 50 \u00e5r<\/span> utan n\u00e5gon tidigare radiologisk unders\u00f6kning av njurarna.
\nGenerellt f\u00f6r utredningar av urinv\u00e4garna g\u00f6res en 4-fas unders\u00f6kning<\/span> som inleds med en bildserie utan intraven\u00f6s kontrastmedel<\/span>\u00a0(nativ fas)<\/span>. D\u00e4refter tas bildserier d\u00e5 [njuren laddar upp<\/a><\/span>] med kontrast (art\u00e4rfas)<\/span>, n\u00e4r en del av kontrasten \u00e5terg\u00e5r till kroppen<\/span> (ven\u00f6s fas)<\/span> samt n\u00e4r kontrastblandad urin fl\u00f6dar [ner genom urinledarna]<\/a><\/span> (uts\u00f6ndringsfas)<\/span> till urinbl\u00e5san vilket sker ca. 10-30 minuter efter kontrastinjektionen. Patienten f\u00e5r ofta g\u00e5 p\u00e5 toaletten f\u00f6r att kissa och t\u00f6mma urinbl\u00e5san<\/span>\u00a0innan den sista bildserien (fas 4)<\/span> tas.<\/p>\n

Beroende p\u00e5 indikation och fr\u00e5gest\u00e4llning<\/span> f\u00f6r en utredning av urinv\u00e4garna kan vissa bildserier (faser)<\/span>\u00a0 utel\u00e4mnas (vid uppf\u00f6ljning)<\/span> eller kan man l\u00e4gga till ytterligare senare kompletterande bildserier i en CT-urografi. Dessa unders\u00f6kningar kallas d\u00e5 3-fas<\/span>– (3 bildserier)<\/span>, split bolus-unders\u00f6kning<\/span>15<\/a><\/sup>En unders\u00f6kning d\u00e4r patienten f\u00f6rst f\u00e5r en intraven\u00f6st kontrastdos utan att bilder tas. D\u00e4refter upprepas injektionen av kontrast d\u00e5 \u00e4ven en bildserie tas direrkt efter denna injektion. Med denna metod f\u00e5r man en bilddiagnostik som involverar s\u00e5v\u00e4l njuranas arteriella uppladdning och en ven\u00f6s fas samt ett v\u00e4l fyllt njurv\u00e4vnad. P\u00e5 detta s\u00e4tt sparar man bildserier och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00e4ven r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning.<\/span><\/span>, etc.
\nVid en f\u00f6rdr\u00f6jd kontrastuts\u00f6ndring kan patienten beh\u00f6va upp och g\u00e5<\/span> en stund innan en ny bildserie tas f\u00f6r att man ska f\u00e5 bra bilder \u00f6ver urinledare och urinbl\u00e5san med kontrastinneh\u00e5ll.
\nVid vissa fr\u00e5gest\u00e4llningar \u00f6nskar man p\u00e5skynda uts\u00f6ndringsfasen av kontrastmedel fr\u00e5n njurarna varf\u00f6r patienten kan f\u00e5 ett v\u00e4tskedrivande l\u00e4kemedel<\/span> (diuretika)<\/span> injicerat i blodet strax innan start av bildtagningen.<\/p>\n

F\u00f6r yngre patienter<\/span>, gravida<\/span>, mm. tas mer s\u00e4llan en komplett 4-fas CT-urografi med tanke p\u00e5 den r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning denna unders\u00f6kning \u00e4nd\u00e5 tillf\u00f6r patienten. F\u00f6r denna patientkategori ska man i f\u00f6rsta hand fundera \u00f6ver alternativa diagnostiska metoder, ultraljud, MR eller annan ej radiologisk metod. G\u00f6rs trots allt en r\u00f6ntgenunders\u00f6kning f\u00f6rs\u00f6ker mans str\u00e4va efter att minimera r\u00f6ntgenbestr\u00e5lningen genom f\u00e4rre bildserier som tex. vid en split bolus-unders\u00f6kning.<\/p>\n

Utf\u00f6rande<\/strong><\/p>\n

15-30 minuter innan<\/span> unders\u00f6kningens start ska patienten generellt undvika att g\u00e5 p\u00e5 toaletten<\/span>. Detta f\u00f6r att urinbl\u00e5san ska vara fylld med urin f\u00f6r att bli b\u00e4ttre avbildad \u00e4n en helt tom och sammanfallen urinbl\u00e5sa.
\nBeroende p\u00e5 fr\u00e5gest\u00e4llning (indikation)<\/span> ska patienten ev. dricka v\u00e4tska 1-2 timmar innan<\/span> unders\u00f6kningen. Denna ordination f\u00e5s av den aktuella r\u00f6ntgenavdelningen i samaband med kallelsen f\u00f6r unders\u00f6kningen.<\/p>\n

En datortomografiunders\u00f6kning av urinv\u00e4garna g\u00f6res liggande p\u00e5 rygg <\/span>p\u00e5 CT-britsen och\/eller p\u00e5 magen<\/span>, med armarna str\u00e4ckta ovanf\u00f6r huvudet om s\u00e5 \u00e4r m\u00f6jligt, f\u00f6r att undvika st\u00f6rande bildartefakter<\/span>16<\/a><\/sup>St\u00f6rning i r\u00f6ntgenbilden som kan medf\u00f6ra att man missar viktiga detaljer i bilderna.<\/span><\/span> fr\u00e5n armarna om dessa ligger utmed kroppen.
\nAllteftersom bildtagningen sker f\u00f6rflyttas britsen d\u00e4r patienten ligger succesivt igenom gantryt (”apparatens stora h\u00e5l”) s\u00e5 att hela det organomr\u00e5de som avses unders\u00f6kas passerar f\u00f6rbi r\u00f6ntgenf\u00e4ltet (gantryt)<\/span>.<\/span><\/span><\/p>\n

F\u00f6r att inte bukorganen skall r\u00f6ra sig vid andningsr\u00f6relserna uppmanas patienten att h\u00e5lla andan<\/span> vid bildtagningen. Njurarna r\u00f6r sig upp och ner med 5-10cm med andningen.
\nOrkar man inte h\u00e5lla andan kan bildtagning dock oftast \u00e4nd\u00e5 ske om andningen sker lugnt och f\u00f6rsiktigt. Allteftersom bildtagningen sker f\u00f6rflyttas britsen d\u00e4r patienten ligger succesivt s\u00e5 att hella det t\u00e4nkta organomr\u00e5det passerar r\u00f6ntgenf\u00e4ltet i gantryt (\u201dapparatens h\u00e5l\u201d)<\/span>.
\nDet \u00e4r viktigt att man som patient ligger still<\/span> under bildtagningen. Vid r\u00f6relse, om detta d\u00e5 \u00e4ndrar l\u00e4ge mellan tv\u00e5 bildsnitt, kommer de intilliggande bildsnitten inte att hamna \u201dkloss-i-kloss\u201d med varandra. Det kan d\u00e5 f\u00f6religga en risk att vi vid en senare bed\u00f6mning av bilderna p\u00e5 buken missar en f\u00f6r\u00e4ndring.
\nBlir man tvungen att ta om bilder<\/span> p\u00e5 grund av r\u00f6relseartefakter<\/span> finns risk att man missar en optimal kontrastuppladdning av fr\u00e4mst njurarna d\u00e5 f\u00f6r l\u00e5ng tid f\u00f6rlupit efter kontrastinjektionen och kontrasten d\u00e4rf\u00f6r har hunnit sp\u00e4das ut i blodcirkulationen.
\nKan man av n\u00e5gon anledning inte alls ligga ner (p\u00e5 magen eller ryggen)<\/span> eller ligga n\u00e5gorlunda stilla g\u00e5r denna unders\u00f6kning inte att genomf\u00f6ra.<\/p>\n

En enskild bildserie tar ca. 2-5 sekunder<\/span>.<\/p>\n

Unders\u00f6kning tar 20 till 40 minuter<\/span>.
\nEn r\u00f6ntgensjuksk\u00f6terska<\/span> utf\u00f6r denna unders\u00f6kning.<\/p>\n

Kontrast och l\u00e4kemedel<\/strong><\/p>\n

\"H\u00f6gtrycks-injektor<\/a>
H\u00f6gtrycks-injektor till datortomografi<\/figcaption><\/figure>\n

Kontrastmedel injiceras intraven\u00f6st<\/span> in i blodsystemet med hj\u00e4lp av en sk. \u201dtryckspruta\u201d.<\/p>\n

F\u00f6rberedelser<\/span> kr\u00e4vs av patienten i f\u00f6rv\u00e4g om jodkontrastmedel skall anv\u00e4ndas. Dessa f\u00f6rberedelser utg\u00f6rs av blodprov17<\/a><\/sup>Ett blodprov p\u00e5 kreatinin-v\u00e4rdet i blodet ska vara taget och klar innan en r\u00f6ntgenunders\u00f6kningen p\u00e5b\u00f6rjas som involverar intraven\u00f6s jodkontrast.
\n–<\/span>
\nKreatinin-halten i blodet anger njurarnas funktion och f\u00f6rm\u00e5ga att uts\u00f6ndra v\u00e4tska. Normalt ska kreatinin-halten i blodet vara l\u00e5gt.
\n<\/span>Ett h\u00f6gt kreatinin-v\u00e4rde kan betyda att patienten har nedsatt njurfunktion och njurarna d\u00e5 har nedsatt f\u00f6rm\u00e5ga att uts\u00f6ndra kreatinin och bla. jodkontrast fr\u00e5n kroppen.
\n–<\/span>
\nKreatininv\u00e4rdet skiljer sig normalt mellan kvinnor (45-90\u00b5mol\/L) och m\u00e4n (60-105\u00b5mol\/L) och med \u00e5ldern d\u00e4r \u00e4ldre ofta generellt har s\u00e4mre njurfunktion och d\u00e4rmed ett h\u00f6gre kreatinin-v\u00e4rde.<\/span><\/span> och viss fasta inf\u00f6r unders\u00f6kningen.
\nDiabetiker<\/span> som medicinerar med Metforminpreparat<\/span>18<\/a><\/sup>Diabetesmedicin f\u00f6r diabetes typ 2 i tablettform. Patient\u00a0 som medicinerar med Metformin ska inf\u00f6r en unders\u00f6kning d\u00e4r jodhaltig kontrastmedel injiceras till blodet g\u00f6r uppeh\u00e5ll med denna medicinering senast i samband med unders\u00f6kningen.
\n–<\/span>
\n<\/span>Jodkontrastmedel kan orsaka tillf\u00e4llig njursvikt d\u00e4r Metformin d\u00e5 inte uts\u00f6ndras med urinen utan kan ansamlas i blodet och kan orsaka laktacidos.
\nLaktacidos g\u00f6r blodet surt (<7,35) med \u00f6kande ansamling av metaboliter och elektrolytrubbningar. Detta ger s\u00e5 sm\u00e5ningom en organsvikt med allt mer medvetandes\u00e4nkning.
\n–<\/span>
\nMetforminassocierad lakatacidos \u00e4r allvarlig komplikation som i v\u00e4rsta fall kan leda till d\u00f6den (30-50%).<\/span><\/span> ska g\u00f6ra ett uppeh\u00e5ll med denna medicinering inf\u00f6r samt efter genomg\u00e5ngen unders\u00f6kning som involverar jodkontrastmedel. Information om detta f\u00e5s oftast i den kallelse som skickas hem till patienten inf\u00f6r en r\u00f6ntgenunders\u00f6kning.<\/p>\n

F\u00f6rberedelser<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rberedelser<\/span> kr\u00e4vs av patienten i f\u00f6rv\u00e4g om jodkontrastmedel skall anv\u00e4ndas. Dessa f\u00f6rberedelser utg\u00f6rs av blodprov<\/span>19<\/a><\/sup>Ett blodprov p\u00e5 kreatinin-v\u00e4rdet i blodet ska vara taget och klar innan en r\u00f6ntgenunders\u00f6kningen p\u00e5b\u00f6rjas som involverar intraven\u00f6s jodkontrast. Kreatinin-halten i blodet anger njurarnas funktion och f\u00f6rm\u00e5ga att uts\u00f6ndra v\u00e4tska. Normalt ska kreatinin-halten i blodet vara l\u00e5gt.
\n<\/span>Ett h\u00f6gt kreatinin-v\u00e4rde kan betyda att patienten har nedsatt njurfunktion och njurarna d\u00e5 har nedsatt f\u00f6rm\u00e5ga att uts\u00f6ndra kreatinin och bla. jodkontrast fr\u00e5n kroppen.
\nKreatininv\u00e4rdet skiljer sig normalt mellan kvinnor (45-90\u00b5mol\/L) och m\u00e4n (60-105\u00b5mol\/L) och med \u00e5ldern d\u00e4r \u00e4ldre ofta generellt har s\u00e4mre njurfunktion och d\u00e4rmed ett h\u00f6gre kreatinin-v\u00e4rde.<\/span><\/span> och viss fasta inf\u00f6r unders\u00f6kningen.
\nDiabetiker<\/span> som medicinerar med Metforminpreparat<\/span>20<\/a><\/sup>Diabetesmedicin f\u00f6r diabetes typ 2 i tablettform. Patient\u00a0 som medicinerar med Metformin ska inf\u00f6r en unders\u00f6kning d\u00e4r jodhaltig kontrastmedel injiceras till blodet g\u00f6r uppeh\u00e5ll med denna medicinering senast i samband med unders\u00f6kningen. Jodkontrastmedel kan orsaka tillf\u00e4llig njursvikt d\u00e4r Metformin d\u00e5 inte uts\u00f6ndras med urin utan kan ansamlas i blodet och kan orsaka laktacidos.
\nLaktacidos g\u00f6r blodet surt (<7,35) med \u00f6kande ansamling av metaboliter och elektrolytrubbningar. Detta ger s\u00e5 sm\u00e5ningom en organsvikt med allt mer medvetandes\u00e4nkning.. Metforminassocierad lakatacidos \u00e4r allvarlig komplikation som i v\u00e4rsta fall kan leda till d\u00f6den (30-50%).<\/span><\/span> ska g\u00f6ra ett uppeh\u00e5ll med denna medicinering inf\u00f6r samt efter genomg\u00e5ngen unders\u00f6kning som involverar jodkontrastmedel. Information om detta f\u00e5s oftast i den kallelse som skickas hem till patienten inf\u00f6r r\u00f6ntgenunders\u00f6kning.<\/p>\n

Efter\u00e5t<\/strong><\/p>\n

Viktigt att dricka mycket 1-2 dagar efter\u00e5t<\/span> om kontrastmedel injicerats till blodet vid unders\u00f6kningen.
\nHar patienten gjort ett uppeh\u00e5ll med Metformin<\/span> medicinering ska patienten ta ett blodprov (S-kreatinin)<\/span> efter 48 timmar innan denna Metformin \u00e5ter tas igen.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Njurar<\/strong><\/p>\n

\"Anatomi<\/a>
Anatomi njurar<\/figcaption><\/figure>\n

Till urinv\u00e4garna<\/span> r\u00e4knas [njurar<\/a><\/span>] (renalis) (anatomi)<\/span>, binjurar<\/span> (glandula suprarenales)<\/span>, urinledare<\/span> (ureter)<\/span> och urinbl\u00e5san<\/span> (vesica urinaria)<\/span>. Njurarna kan liknas som b\u00f6nformade men en stor del av befolkningen har annan form p\u00e5 konturen som \u00e4r ofarligt. Njurarna ligger nedom diafragma som i normala fall sitter i h\u00f6jd med br\u00f6stkota 12 till l\u00e4ndkota 1. Dessa kan dock ligga helt olika i h\u00f6jd hos olika individer.
\nNjurarna \u00e4r i de flesta fallen ca. 10-12 cm l\u00e5nga<\/span>, 5-6 cm breda<\/span> och 4-5 cm djupa<\/span>\u00a0(vuxen)<\/span>.
\nRunt njuren sitter en bindv\u00e4vshinna, njurkapseln<\/span> (capsula fibrosa renis)<\/span>, som h\u00e5ller ihop njuren. Runt hela njuren sitter ett relativt tjockt lager av fett<\/span> (capsula adiposa)<\/span>.
\nNjurar och binjurar ligger utanf\u00f6r bukhinnan<\/span> (retroperitonealt)<\/span>.
\nNjurarna sitter mot ryggen \u00e5t (dorsalt)<\/span>\u00a0i niv\u00e5 med l\u00e4ndkota 1-2 <\/span>(Th1-2)<\/span>. V\u00e4nster<\/span> njure sitter ofta ca. 2 cm h\u00f6gre \u00e4n den h\u00f6gra. Omr\u00e5det p\u00e5 njuren d\u00e4r njurart\u00e4ren<\/span> (arteria renalis)<\/span>, njurvenen<\/span> (vena renalis)<\/span> samt urinledaren<\/span> (ureter)<\/span> l\u00f6per in heter njurporten<\/span> (hilus renalis)<\/span>.<\/p>\n

Njurbarken<\/span> (cortex)<\/span> har en tjocklek p\u00e5 ca. 1,5-2,5cm<\/span> men blir tunnare med h\u00f6gre \u00e5lder. I njurbarken b\u00f6rjar njurens system f\u00f6r filtrering av blodet. Detta system kallas f\u00f6r nefron<\/span> och utg\u00f6rs av flera delar som har en egen specifik uppgift i bildandet av urin. Man r\u00e4knar med att det finns ca. 1 miljon nefron<\/span> i vardera njure.<\/p>\n

\"Anatomi<\/a>
Anatomi nefron<\/figcaption><\/figure>\n

N\u00e4rmast njurkapseln finns en del av nefronet som heter Bowmans kapsel<\/span> (capsula glomeruli)<\/span> d\u00e4r orenat blod f\u00f6rst kommer in i en m\u00e4ngd kapil\u00e4rer sk. glomerulus<\/span>. I glomerulus filtreras blodplasman ut i njurkanalen<\/span> (tubulus)<\/span> medan blodkropparna stannar kvar och flyter tillbaka till kroppen genom njurvener. I denna plasma finns alla vattenl\u00f6sliga \u00e4mnen som cirkulerar med blodet i kroppen. Denna f\u00f6rsta filtrering av blodplasma till njurkanalen kallas f\u00f6r prim\u00e4rurin<\/span> och utg\u00f6r ca. 160 liter per dygn<\/span>.
\nNjurkanalen best\u00e5r av en u-formad slynga<\/span> (Henle’s slynga)<\/span> vari det mesta av prim\u00e4rurinen \u00e5terabsorberas<\/span> igen till kroppen s\u00e5 som vatten, salter, glukos, aminosyrer, mm. Njurkanalen \u00e4r ca. 20-60mm<\/span> l\u00e5ng och har en diameter p\u00e5 15-60\u03bcm<\/span>. N\u00e4r v\u00e4tskan n\u00e5tt slutet p\u00e5 njurkanalen har ca. 85% av prim\u00e4rurinen \u00e5terabsorberats genom kapill\u00e4rer som omsluter njurkanalen.
\nNjurens samlingsr\u00f6r<\/span> resorberar den sista v\u00e4tskan och \u00e4mnen tillbaka till kroppen i form av elektrolyter. Den \u00e5terst\u00e5ende koncentrerade urinen fr\u00e5n njurkanalen \u00e4r den sekund\u00e4rurin<\/span> p\u00e5 ca. 1,5 liter per dygn<\/span> som d\u00e5 kissas ut. M\u00e4ngden urin varierar med hur mycket v\u00e4tska en person dricker.
\nM\u00e4ngden urin varierar med hur mycket v\u00e4tska en person dricker. M\u00e4ngden urin en m\u00e4nniska kissar ut \u00e4r ca. 1,0-2,5 liter urin per dygn. \u00c4r urinm\u00e4ngden under ca. 700ml per dygn<\/span> hos en m\u00e4nniska som \u00e4ter och dricker normalt inneb\u00e4r detta att slagg\u00e4mnen<\/span> i blodet stannar kvar i kroppen d\u00e5 urinen inte kan koncentreras hur mycket som helst.<\/p>\n

Njurarnas funktion<\/span> \u00e4r att reglera kroppens v\u00e4tskeballans<\/span> samt uts\u00f6ndra vattenl\u00f6slig slaggprodukter<\/span>. Andra organ som avl\u00e4gsnar slaggprodukter fr\u00e5n kroppen g\u00f6rs via gallan samt via lungorna (koldioxid, mm)<\/span>.<\/p>\n

\"Njure<\/a>
Njure och urinledare<\/figcaption><\/figure>\n

Njurarnas styrs av hormoner<\/span> fr\u00e5n hypofysen som \u00e4r en endokrin k\u00f6rtel lokaliserad i hj\u00e4rnan. Hypofysen<\/span> i hj\u00e4rnan ins\u00f6ndrar ett antidiuretiskt hormon<\/span> (ADH)<\/span> som reglerar hur mycket v\u00e4tska som \u00e5terabsorberas i njurkanalerna. Saknas ADH-hormon i kroppen kan urinen inte koncentreras utan den sekund\u00e4ra urinm\u00e4ngden blir mycket stor (>20 liter urin\/dygn)<\/span>. Detta kan ske vid viss diabetessjukdom (diabetes insipidus)<\/span>. \u00c4ven alkohol p\u00e5verkar ADH-ins\u00f6ndringen och ger ofta st\u00f6rre m\u00e4ngder urin \u00e4n normalt.<\/p>\n

Binjurar<\/strong><\/p>\n

Binjurarna<\/span>, som sitter p\u00e5 toppen av njurarna, har inget med urinproduktionen att g\u00f6ra utan \u00e4r endokrina k\u00f6rtlar<\/span> som som producerar en m\u00e4ngd hormoner21<\/a><\/sup>Binjurarna \u00e4r endokrina organ (hormonproducerande) har ett fetthaltigt inneh\u00e5ll omgiven av en kapsel. Binjurarna utvecklades av ett av fostrets grodblad. Binjurarna samarbetar med hypofysen och producerar hormoner, kortisol, adrenogenitala steroider, aldosteron som till viss del reglerar blodtrycket, kroppens saltballans i v\u00e4tskorna samt bla. stresshormon och k\u00f6nshormon. Sjukdom i binjure kan ge Addisons sjukdom, Cushings syndrom, mm.<\/span><\/span> f\u00f6r reglering av en stor m\u00e4ngd av kroppens funktioner.<\/p>\n

Urinen<\/strong><\/p>\n

Urinen best\u00e5r till ca. 95% av vatten<\/span>. En stor del av den \u00f6vriga m\u00e4ngden urin best\u00e5r av urin\u00e4mnen (urea) som best\u00e5r av produkter efter nedbrytningen av proteiner och aminosyror. Andra mindre m\u00e4ngder slaggprodukter som finns i urinen \u00e4r kreatinin<\/span>, urinsyra<\/span>, ammoniumjoner<\/span>, natriumjoner<\/span>, kaliumjoner<\/span>, kalciumjoner<\/span>, kloridjoner<\/span> samt fosfatjoner<\/span>. \u00c4ven en liten m\u00e4ngd svavelf\u00f6reningar<\/span> l\u00e4mnar kroppen med urinen. F\u00f6rutom dessa uppr\u00e4knade \u00e4mnen i urinen finns ytterligare ett tusental andra \u00e4mnen<\/span> (salter, enzymer, glukos, slaggprodukter efter hormoner, vitaminer och l\u00e4kemedel)<\/span>, i urinen men i s\u00e5 sm\u00e5 m\u00e4ngder att de \u00e4r knappt m\u00e4tbara. Glukos<\/span> f\u00f6rekommer normalt i ytterst sm\u00e5 m\u00e4ngder i urinen (0,5-1,0 mmol\/l)<\/span> d\u00e4r en \u00f6kad niv\u00e5 av glukos ger en indikation p\u00e5 diabetes. Proteiner<\/span> f\u00e5r normalt inte heller f\u00f6rekomma i n\u00e5gra st\u00f6rre m\u00e4ngder i urinen vilket i annat fall kan tyda p\u00e5 en njurfunktionskada.
\nUrinens ljusgula f\u00e4rg<\/span> f\u00e5s av urobilinf\u00f6reningar<\/span>22<\/a><\/sup>En produkt fr\u00e5n bilirubinproduktionen i tarmen som under p\u00e5verkan av tarmbakterier oxideras till urobilin (urin\u00e4mne). Detta \u00e4mne g\u00e5r via port\u00e5dern till levern som d\u00e4rifr\u00e5n g\u00e5r ut i blodet f\u00f6r vidare transport till njurarna som ett brunr\u00f6tt f\u00e4rg\u00e4mne.<\/span><\/span>. En mer koncentrerad urin ger normalt en m\u00f6rkare urin (morgonurinen)<\/span>.<\/p>\n

Urinledare<\/strong><\/p>\n

Urinledare<\/span> (ureter)<\/span> \u00e4r som det l\u00e5ter en passage f\u00f6r urinen fr\u00e5n njurar till urinbl\u00e5sa. Urinledarna l\u00f6per fr\u00e5n varsin njure ner framf\u00f6r och l\u00e4ngs med l\u00e4ndmusklerna (psoasmuskeln)<\/span> och har sitt inlopp i urinbl\u00e5san p\u00e5 varsin sida p\u00e5 dess undersida.
\nUrinledarens v\u00e4gg best\u00e5r av ett kraftigt muskelskikt som utf\u00f6r de peristaltiska r\u00f6relser som f\u00f6ser urinen fr\u00e5n njuren till urinbl\u00e5san.<\/p>\n

Urinbl\u00e5sa och urinr\u00f6r<\/strong><\/p>\n

Urinbl\u00e5san<\/span> (vesica urinaria)<\/span> \u00e4r en reservoar f\u00f6r bildad urin som beh\u00f6ver t\u00f6mmas (kissa)<\/span> vid viss fyllnad. Urinbl\u00e5san best\u00e5r av ett muskellager med en bekl\u00e4dnad av fibr\u00f6s kapsel inv\u00e4ndigt samt utv\u00e4ndigt.
\nBl\u00e5san rymmer normalt ca. 200-500ml urin. Vid ca. 400ml<\/span> urin i bl\u00e5san brukar man normalt inte t\u00e4nka p\u00e5 annat \u00e4n att f\u00e5 g\u00e5 p\u00e5 toaletten och kissa. I urinbl\u00e5sans v\u00e4gg sitter sk. sp\u00e4nningsreceptorer som k\u00e4nner av hur utsp\u00e4nd urinbl\u00e5sev\u00e4ggen \u00e4r och skickar d\u00e5 en signal via ryggm\u00e4rgen till hj\u00e4rnan. Oavsett urinm\u00e4ngd i urinbl\u00e5san drar denna per automatik (autonoma nerver)<\/span> samman sig med regelbundna intervaller.
\nVid urinr\u00f6rets b\u00f6rjan sitter en sfinkter som endast vidgar sig n\u00e4r trycket \u00f6kar s\u00e5 pass mycket i urinbl\u00e5san att den inte kan h\u00e5lla igen. Denna bl\u00e5ssfinkter<\/span> (musculus sphincter vesicae)<\/span> kan man med egen viljan h\u00e5lla st\u00e4ngd men inte med egen vilja f\u00e5 den att slappna av utan detta styrs av trycket i urinbl\u00e5san. Detta tryck kan man p\u00e5verka och d\u00e4rigenom urinera n\u00e4r man sj\u00e4lv \u00f6nskar genom att krysta med bukmuskulaturen d\u00e4r man samtidigt slappnar av med muskler i b\u00e4ckenbotten. D\u00e5 \u00f6ppnar sig sfinktern…<\/p>\n

Urinbl\u00e5san ligger likt njurarna utanf\u00f6r sj\u00e4lva bukhinnan<\/span> (retroperitonealt)<\/span>. Urinbl\u00e5sans tak ligger an mot bukhinnan medan framdelen ligger alldeles bakom symfysen. Denna n\u00e4rhet till symfysen kan medf\u00f6ra att skelettskador<\/span> h\u00e4r \u00e4ven skadar urinbl\u00e5san. Bl\u00e5sans ovandel bekl\u00e4ds med bukhinnan.
\nHos mannen<\/span> ligger urinbl\u00e5san an mot \u00e4ndtarmen<\/span> (rektum)<\/span>. Under bl\u00e5sans botten vid urinr\u00f6rets b\u00f6rjan vilar urinbl\u00e5san mot prostatak\u00f6rteln<\/span> som helt omger urinr\u00f6ret. Urinr\u00f6ret hos mannen \u00e4r ca. 20-25cm<\/span> l\u00e5ngt (lite beroende p\u00e5 penisl\u00e4ngd)<\/span>.
\nHos kvinnan<\/span> ligger livmodern<\/span> och slidan<\/span> mellan urinbl\u00e5san och \u00e4ndtarmen (rektum)<\/span> dvs. bl\u00e5san ligger inte an mot \u00e4ndtarmen s\u00e5 som den g\u00f6r p\u00e5 mannan. Urinr\u00f6ret \u00e4r hos kvinnan ca. 3-5cm.<\/p>\n

L\u00e4s mer<\/strong><\/span><\/p>\n