{"id":5158,"date":"2023-10-09T22:29:37","date_gmt":"2023-10-09T21:29:37","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5158"},"modified":"2025-07-18T01:27:05","modified_gmt":"2025-07-17T23:27:05","slug":"ct-thorax-lungor","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/ct-thorax-lungor\/","title":{"rendered":"CT thorax (lungor)"},"content":{"rendered":"<table style=\"border-collapse: collapse; width: 100%;\">\n<tbody>\n<tr>\n<td style=\"width: 83.9771%; text-align: left; vertical-align: top;\">[<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/anatomi_lungor_thorax3.jpg\">Br\u00f6stkorgen<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(anatomi)<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(thorax)<\/span>\u00a0\u00e4r den samlade ben\u00e4mningen p\u00e5 m\u00e4nniskans anatomiska kroppsdel som inneh\u00e5ller lungor, luftr\u00f6r, matstrupe, hj\u00e4rta som h\u00f6ljes in av 12 par revben.<\/p>\n<p>Absolut<span style=\"color: #008080;\">\u00a0vanligaste metoden<\/span>\u00a0f\u00f6r att radiologiskt unders\u00f6ka lungorna och hj\u00e4rtats kondition \u00e4r med vanlig\u00a0<span style=\"color: #008080;\">konventionell r\u00f6ntgen<\/span>\u00a0d\u00e4r patienten st\u00e5r\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(om s\u00e5 g\u00e5r)<\/span> med br\u00f6stkorgen tryckt mot en bildplatta. En konventionell lungr\u00f6ntgen \u00e4r snabbt och enkel att genomf\u00f6rt som ger en relativt bra och \u00f6versk\u00e5dlig bild \u00f6ver b\u00e5da lungornas parenkym <span style=\"font-size: 10pt;\">(v\u00e4vnad)<\/span>, hj\u00e4rtats kondition\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(hj\u00e4rtats storlek)<\/span>, pleurav\u00e4tska<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"1\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-1\">1<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-1\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"1\"><span style=\"color: #993300;\">V\u00e4tskeuttr\u00e4de i lungs\u00e4cken.<\/span><\/span>. Konventionell r\u00f6ntgen ger dessutom mindre str\u00e5ldos till patienten.<\/p>\n<p>Vid behov av ytterligare diagnostik av oklara fynd i lungor och br\u00f6stkorgen kan patienten utredas vidare med en datortomografi <span style=\"font-size: 10pt;\">(CT-thorax)<\/span>.<\/p>\n<p><strong>Annan metod<\/strong><\/p>\n<p>En <span style=\"color: #008080;\">konventionell lungr\u00f6ntgen<\/span> utg\u00f6r oftast den initiala bilddiagnostiken vid en utredning av patologi. Denna metod \u00e4r snabb och enkel och ger en god \u00f6versk\u00e5dlighet av de b\u00e5da lungf\u00e4lten samt hj\u00e4rtats kondition <span style=\"font-size: 10pt;\">(hj\u00e4rtstorlek)<\/span>.<\/td>\n<td style=\"width: 2.00287%;\"><\/td>\n<td style=\"width: 14.0199%; text-align: left; vertical-align: top;\">\n<div data-video-id=\"\" class='wp-block-html5-player-video html5_video_players'\n    class=\"wp-block-html5-player-video\" data-nonce=\"\n    b1dd5e72fc\" data-attributes=\"\n    {&quot;is_classic&quot;:true,&quot;provider&quot;:&quot;self-hosted&quot;,&quot;imported&quot;:false,&quot;clientId&quot;:&quot;&quot;,&quot;uniqueId&quot;:&quot;h5vp1&quot;,&quot;source&quot;:&quot;https:\\\/\\\/www.rontgen.com\\\/metod\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2024\\\/07\\\/CT_thorax_video.mp4&quot;,&quot;poster&quot;:&quot;&quot;,&quot;skin&quot;:&quot;default&quot;,&quot;options&quot;:{&quot;controls&quot;:[&quot;play&quot;],&quot;settings&quot;:[&quot;captions&quot;,&quot;quality&quot;,&quot;speed&quot;,&quot;loop&quot;],&quot;loadSprite&quot;:true,&quot;autoplay&quot;:true,&quot;playsinline&quot;:true,&quot;seekTime&quot;:10,&quot;volume&quot;:1,&quot;muted&quot;:false,&quot;hideControls&quot;:true,&quot;resetOnEnd&quot;:true,&quot;tooltips&quot;:{&quot;controls&quot;:true,&quot;seek&quot;:true},&quot;captions&quot;:{&quot;active&quot;:false,&quot;language&quot;:&quot;auto&quot;,&quot;update&quot;:true},&quot;ratio&quot;:null,&quot;storage&quot;:{&quot;enabled&quot;:true,&quot;key&quot;:&quot;plyr&quot;},&quot;speed&quot;:{&quot;options&quot;:[&quot;0.5&quot;,&quot; 0.75&quot;,&quot; 1&quot;,&quot; 1.25&quot;,&quot; 1.5&quot;,&quot; 1.75&quot;,&quot; 2&quot;,&quot; 4&quot;]},&quot;loop&quot;:{&quot;active&quot;:true},&quot;ads&quot;:{&quot;enabled&quot;:true,&quot;tagUrl&quot;:null},&quot;urls&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;download&quot;:null},&quot;markers&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;points&quot;:[]},&quot;preload&quot;:&quot;metadata&quot;},&quot;features&quot;:{&quot;popup&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;selector&quot;:&quot;&quot;,&quot;hasBtn&quot;:false,&quot;type&quot;:&quot;poster&quot;,&quot;btnText&quot;:&quot;Watch Video&quot;,&quot;align&quot;:&quot;center&quot;,&quot;btnStyle&quot;:{&quot;color&quot;:&quot;#fff&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#006BA1&quot;,&quot;fontSize&quot;:&quot;16px&quot;,&quot;padding&quot;:{&quot;top&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;right&quot;:&quot;20px&quot;,&quot;bottom&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;left&quot;:&quot;20px&quot;}}},&quot;overlay&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;items&quot;:[{&quot;color&quot;:&quot;#ffffff&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#333&quot;,&quot;fontSize&quot;:&quot;16px&quot;,&quot;link&quot;:&quot;&quot;,&quot;logo&quot;:null,&quot;text&quot;:&quot;&quot;,&quot;position&quot;:&quot;top_right&quot;,&quot;type&quot;:&quot;logo&quot;,&quot;opacity&quot;:0.6999999999999999555910790149937383830547332763671875}]},&quot;endScreen&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;text&quot;:&quot;End Screen Text&quot;,&quot;btnText&quot;:&quot;Visit&quot;,&quot;btnLink&quot;:&quot;&quot;,&quot;btnStyle&quot;:[]},&quot;thumbInPause&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;type&quot;:&quot;default&quot;},&quot;watermark&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;type&quot;:&quot;email&quot;,&quot;text&quot;:&quot;&quot;,&quot;color&quot;:&quot;#f00&quot;},&quot;passwordProtected&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;errorMessage&quot;:&quot;Password didn&#039;t matched&quot;,&quot;heading&quot;:&quot;It&#039;s a Password Protected Video. Do You Have any Password?&quot;,&quot;key&quot;:&quot;propagans_7810&quot;,&quot;button&quot;:{&quot;text&quot;:&quot;Access&quot;,&quot;color&quot;:&quot;#222&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#ffffffe3&quot;},&quot;password&quot;:null},&quot;emailCapture&quot;:{&quot;isClassic&quot;:true,&quot;video_id&quot;:7810,&quot;enabled&quot;:false,&quot;displayAt&quot;:10,&quot;heading&quot;:&quot;&quot;,&quot;bottomText&quot;:&quot;&quot;,&quot;buttonText&quot;:&quot;&quot;,&quot;buttonColor&quot;:{&quot;color&quot;:&quot;#fff&quot;,&quot;bg&quot;:&quot;#006BA1&quot;},&quot;integration&quot;:&quot;none&quot;,&quot;webhook&quot;:&quot;&quot;,&quot;allowSkipping&quot;:false,&quot;roundCorner&quot;:false},&quot;sticky&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;position&quot;:&quot;top_right&quot;},&quot;playWhenVisible&quot;:false,&quot;disablePause&quot;:false,&quot;hideYoutubeUI&quot;:false,&quot;startTime&quot;:&quot;0&quot;,&quot;hideLoadingPlaceholder&quot;:false,&quot;customPlayButtonSelector&quot;:&quot;&quot;,&quot;saveState&quot;:false},&quot;onlyLoggedIn&quot;:{&quot;whoCanSeeThisVideo&quot;:&quot;everyone&quot;,&quot;allowedRoles&quot;:[],&quot;message&quot;:&quot;This video is only for registered users. Please login to view the video.&quot;},&quot;seo&quot;:{&quot;name&quot;:&quot;&quot;,&quot;description&quot;:&quot;&quot;,&quot;duration&quot;:0},&quot;thumbInPause&quot;:false,&quot;hideYoutubeUI&quot;:false,&quot;additionalCSS&quot;:&quot;&quot;,&quot;additionalID&quot;:&quot;&quot;,&quot;autoplayWhenVisible&quot;:false,&quot;styles&quot;:{&quot;plyr_wrapper&quot;:{&quot;width&quot;:&quot;200px&quot;,&quot;borderRadius&quot;:&quot;0px&quot;,&quot;overflow&quot;:&quot;hidden&quot;},&quot;.plyr&quot;:{&quot;--plyr-color-main&quot;:&quot;#00b2ff&quot;}},&quot;CSS&quot;:&quot;&quot;,&quot;isCDURL&quot;:false,&quot;CDURL&quot;:&quot;&quot;,&quot;posterTime&quot;:20,&quot;brandColor&quot;:&quot;#00B3FF&quot;,&quot;radius&quot;:{&quot;number&quot;:0,&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;},&quot;protected&quot;:false,&quot;password&quot;:&quot;&quot;,&quot;protectedText&quot;:&quot;Please enter password to wath the video&quot;,&quot;seekTime&quot;:10,&quot;startTime&quot;:0,&quot;preload&quot;:&quot;metadata&quot;,&quot;streaming&quot;:false,&quot;streamingType&quot;:&quot;hls&quot;,&quot;captionEnabled&quot;:false,&quot;vastTag&quot;:&quot;&quot;,&quot;saveState&quot;:false,&quot;subtitle&quot;:[{&quot;label&quot;:&quot;English\\\/en&quot;,&quot;caption_file&quot;:&quot;&quot;}],&quot;chapters&quot;:[],&quot;controls&quot;:{&quot;play-large&quot;:true,&quot;restart&quot;:false,&quot;rewind&quot;:false,&quot;play&quot;:true,&quot;fast-forward&quot;:false,&quot;progress&quot;:true,&quot;current-time&quot;:true,&quot;duration&quot;:false,&quot;mute&quot;:true,&quot;volume&quot;:true,&quot;pip&quot;:false,&quot;airplay&quot;:false,&quot;settings&quot;:true,&quot;downlaod&quot;:false,&quot;fullscreen&quot;:true},&quot;width&quot;:{&quot;deprecated&quot;:true,&quot;number&quot;:100,&quot;unit&quot;:&quot;%&quot;},&quot;repeat&quot;:false,&quot;autoplay&quot;:false,&quot;muted&quot;:false,&quot;sticky&quot;:false,&quot;stickyPosition&quot;:&quot;top-right&quot;,&quot;popup&quot;:false,&quot;popupType&quot;:&quot;button&quot;,&quot;playsinline&quot;:false,&quot;popupBtnStyle&quot;:[],&quot;popupBtnText&quot;:&quot;Watch Video&quot;,&quot;disablePause&quot;:false,&quot;thumbStyle&quot;:&quot;default&quot;,&quot;resetOnEnd&quot;:false,&quot;autoHideControl&quot;:true,&quot;overlay&quot;:false,&quot;overlayType&quot;:&quot;text&quot;,&quot;overlayText&quot;:&quot;Simple Text&quot;,&quot;overlayPosition&quot;:&quot;top_right&quot;,&quot;overlayBackground&quot;:&quot;#333&quot;,&quot;overlayOpacity&quot;:0.8000000000000000444089209850062616169452667236328125,&quot;overlayTextColor&quot;:&quot;#ffffff&quot;,&quot;overlayFontSize&quot;:{&quot;number&quot;:20,&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;},&quot;overlayTextHoverColor&quot;:&quot;#ffffff&quot;,&quot;endScreen&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;text&quot;:&quot;Simple Text&quot;,&quot;btnText&quot;:&quot;Click Here&quot;,&quot;btnLink&quot;:&quot;&quot;,&quot;btnStyle&quot;:[]},&quot;endscreen&quot;:false,&quot;endscreenText&quot;:&quot;Endscreen text&quot;,&quot;endscreenTextLink&quot;:&quot;#&quot;,&quot;speed&quot;:{&quot;1&quot;:true,&quot;2&quot;:true,&quot;3&quot;:true,&quot;0.5&quot;:true,&quot;0.75&quot;:true,&quot;1.25&quot;:true,&quot;1.5&quot;:true,&quot;1.75&quot;:true,&quot;2.5&quot;:true},&quot;video_id&quot;:null}\" data-preset=\"\n    null\">\n            <style>\n            .preload_poster svg {\n                background: var(--plyr-video-control-background-hover, var(--plyr-color-main, var(--plyr-color-main,\n                                #1ABAFF                            )));\n                border: 0;\n                border-radius: 100%;\n                left: 50%;\n                opacity: .9;\n                padding: calc(var(--plyr-control-spacing, 8px) * 1.5);\n                position: absolute;\n                top: 50%;\n                transform: translate(-50%, -50%);\n                transition: .3s;\n                z-index: 2;\n                box-sizing: content-box;\n                fill: #fff;\n            }\n\n            .preload_poster {\n                display:\n                    block            }\n        <\/style>\n        <div class=\"preload_poster\"\n            style=\"overflow:hidden;aspect-ratio:16\/9;background-image:url()\">\n            <svg width=\"24px\" height=\"24px\" viewBox=\"0 0 15 15\" fill=\"none\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\">\n                <path\n                    d=\"M4.79062 2.09314C4.63821 1.98427 4.43774 1.96972 4.27121 2.05542C4.10467 2.14112 4 2.31271 4 2.5V12.5C4 12.6873 4.10467 12.8589 4.27121 12.9446C4.43774 13.0303 4.63821 13.0157 4.79062 12.9069L11.7906 7.90687C11.922 7.81301 12 7.66148 12 7.5C12 7.33853 11.922 7.18699 11.7906 7.09314L4.79062 2.09314Z\" \/>\n            <\/svg>\n        <\/div>\n        <\/div><br \/>\n<span style=\"font-size: 10pt;\">CT-thorax med kontrast<\/span><br \/>\n<span style=\"font-size: 8pt;\">(dubbelklicka f\u00f6r st\u00f6rre bild)<\/span><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p><span style=\"font-size: 18pt; color: #008080;\"><strong>Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_7939\" aria-describedby=\"caption-attachment-7939\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_axial_bildsnitt_2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7939\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_axial_bildsnitt_2-150x111.jpg\" alt=\"CT-thorax efter kontrastinjektion\" width=\"150\" height=\"111\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_axial_bildsnitt_2-150x111.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_axial_bildsnitt_2-300x222.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_axial_bildsnitt_2-946x700.jpg 946w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_axial_bildsnitt_2-768x568.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_axial_bildsnitt_2.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7939\" class=\"wp-caption-text\">CT-thorax med kontrast<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">F\u00f6rstaval av metod f\u00f6r radiologisk diagnostik av diverse lung\u00e5kommor \u00e4r med en [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/konv_lungor_normal_1.jpg\">konventionell lungr\u00f6ntgen<\/a><\/span>] d\u00e4r man tar en frontal- resp. sidobild av lungorna. Vid oklara fynd eller d\u00e4r man beh\u00f6ver vidare utredning om typ av sjukdom, klassificering, utbredning, p\u00e5verkan p\u00e5 andra organiska strukturer, mediastinala f\u00f6r\u00e4ndringar som ofta skyms vid konventionell r\u00f6ntgen. F\u00f6r unders\u00f6kningar av mediastinum<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"2\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-2\">2<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-2\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"2\"><span style=\"color: #993300;\">Till mediastinum h\u00f6r organen centralt i br\u00f6stkorgen mellan de b\u00e5da lunghalvorna s\u00e5 som hj\u00e4rta, lungk\u00e4rl, thorakala delen av aorta, lymfk\u00e4rl och k\u00f6rtlar, matstrupe och huvudbronker.<\/span><\/span> och f\u00f6r\u00e4ndringar h\u00e4ri har datortomografin s\u00e5ledes helt kommit att dominera som diagnostisk metod \u00f6ver den tidigare konventionella r\u00f6ntgen tekniken.<\/p>\n<p>Vid <span style=\"color: #008080;\">trauma \u00e4r CT alltid f\u00f6rstaval<\/span> som radiologisk metod d\u00e4r man klinisk kan f\u00f6rv\u00e4nta sig <span style=\"color: #008080;\">revbensfrakturer<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">pneumothorax<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">bl\u00f6dningar<\/span> i mediastinum, <span style=\"color: #008080;\">ryggskador<\/span>, mm.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 14pt;\"><strong>Elektiva<\/strong><\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"3\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-3\">3<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-3\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"3\"><span style=\"color: #993300;\">Tidbokade unders\u00f6kningar.<\/span><\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Vanligaste fr\u00e5gest\u00e4llningen i samband med en elektiv <span style=\"font-size: 10pt;\">(ej akut) <\/span>unders\u00f6kning\u00a0med datortomografi <span style=\"font-size: 10pt;\">(CT)<\/span> av thorax \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">f\u00f6r\u00e4ndringar<\/span> <span style=\"color: #008080;\">i lungorna eller mediastinum<\/span>.<br \/>\nFlertalet CT-unders\u00f6kningar av lungorna \u00e4r ofta fortsatta utredningar d\u00e4r en mer noggrann diagnos \u00f6nskas eller d\u00e4r oklara fynd f\u00f6rekommit i bilderna fr\u00e5n en tidigare konventionell lungr\u00f6ntgen.<br \/>\nR\u00f6ntgen av <span style=\"color: #008080;\">revben<\/span> med datortomografi g\u00f6rs oftast som komplement till tidigare gjord r\u00f6ntgen med konventionell teknik vid misst\u00e4nkta och oklara skelettf\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n<figure id=\"attachment_7917\" aria-describedby=\"caption-attachment-7917\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_thorax_lymfkortlar_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7917\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_thorax_lymfkortlar_1-150x131.jpg\" alt=\"CT-thorax f\u00f6rstorad lymfk\u00f6rtel\" width=\"150\" height=\"131\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_thorax_lymfkortlar_1-150x131.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_thorax_lymfkortlar_1-300x263.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_thorax_lymfkortlar_1-768x672.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_thorax_lymfkortlar_1.jpg 800w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7917\" class=\"wp-caption-text\">CT-thorax f\u00f6rstorad lymfk\u00f6rtel<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">Sjukliga processer i lungorna som beh\u00f6ver mer noggrann utredning med CT kan utg\u00f6ras av <span style=\"color: #008080;\">atelektaser<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">emfysem<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(lungb\u00e5sor)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">lungfibros<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">pleurit<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"4\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-4\">4<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-4\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"4\"><span style=\"color: #993300;\">V\u00e4tska i lungs\u00e4cken.<\/span><\/span>, parenkymat\u00f6sa <span style=\"color: #008080;\">inflammatoriska<\/span> f\u00f6r\u00e4ndringar s\u00e5som <span style=\"color: #008080;\">sarkoidos<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">covid<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">Aids<\/span>, samt <span style=\"color: #008080;\">tum\u00f6rer<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">metastaser<\/span>, mm.<br \/>\nAndra sjukdomar inom mediastinum som kan diagnostiseras med CT \u00e4r<span style=\"color: #008080;\">\u00a0f\u00f6rstorade lymfk\u00f6rtlar<\/span> som d\u00e5 kan bero p\u00e5 inflammatoriska processer eller <span style=\"color: #008080;\">metastasspridningar<\/span> som \u00e4r vanligt i det lymfatiska systemet.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Datortomografi har blivit den viktigaste metoden vid kartl\u00e4ggning av st\u00f6rre <span style=\"color: #008080;\">puls\u00e5derbr\u00e5ck<\/span> eller dissektion<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"5\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-5\">5<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-5\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"5\"><span style=\"color: #993300;\">Avl\u00f6sning av det lager som kl\u00e4r insidan av blodk\u00e4rlet dvs. v\u00e4gglagret n\u00e4rmast blodfl\u00f6det.<\/span><\/span> p\u00e5 kroppspuls\u00e5dern <span style=\"font-size: 10pt;\">(aorta)<\/span>. Redan diagnostiserade aortaaneurysm<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"6\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-6\">6<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-6\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"6\"><span style=\"color: #993300;\">Asymtomatiska aortaaneurysm finner man oftast som bifynd d\u00e5 patienten genomg\u00e5r en r\u00f6ntgen av annan anledning. Idag finns frivillig screening med ultraljud p\u00e5 m\u00e4n \u00f6ver 65 \u00e5r.<\/span><\/span> f\u00f6ljs upp med \u00e5terkommande CT-thorax d\u00e5 man kontrollerar ev. tillv\u00e4xt av aneurysmets storlek <span style=\"font-size: 10pt;\">(diameter)<\/span>.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">K\u00e4rlanomalier<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(k\u00e4rlmissbildningar)<\/span> som ger symtom uppt\u00e4cks oftast tidigt i s<span style=\"color: #008080;\">m\u00e5barns\u00e5ldern<\/span> p\u00e5 grund av symtom som bl\u00e5sljud, cyanos, hypoxi, mm. K\u00e4rlanomalier finns d\u00e5 i regel\u00a0 i k\u00e4rlanatomin kring hj\u00e4rtat eller i de k\u00e4rl som ger blodf\u00f6de in resp. ut ur hj\u00e4rtrummen. Vissa k\u00e4rlanomalier p\u00e5 barn kan utredas med CT d\u00e4r den vanligaste f\u00f6rekommande missbildningen, <span style=\"color: #008080;\">dubbel aortab\u00e5ge<\/span> \u00e4ven kallad <span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rtring<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"7\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-7\">7<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-7\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"7\"><span style=\"color: #993300;\">Medf\u00f6dd avvikande anatomi som kan ge ett tryck mot luftstrupens baksida. Diagnosen dubbelaortab\u00e5ge kan \u00e4ven f\u00e5s genom r\u00f6ntgen av matstrupen med kontrast d\u00e4r man i sidoprojektionen ser en impression (inbuktning) av matstrupen fr\u00e5n aortab\u00e5gen.<\/span><\/span>, utreds med magnetkamera eller invasiv angiografi d\u00e5 denna k\u00e4rlmissbildning kan vara sv\u00e5r att kartl\u00e4gga med CT.<br \/>\nK\u00e4rlanomalier som inte ger symtom uppt\u00e4cks oftast f\u00f6rst som <span style=\"color: #008080;\">bifynd i vuxen \u00e5lder<\/span>.<\/p>\n<p>CT anv\u00e4nds \u00e4ven vid <span style=\"color: #008080;\">punktioner<\/span> i thorax d\u00e4r man d\u00e5 med en n\u00e5l kan &#8221;pricka&#8221; exakt r\u00e4tt i den f\u00f6r\u00e4ndring man vill ta ett patologiskt prov <span style=\"font-size: 10pt;\">(PAD)<\/span> fr\u00e5n. Detta PAD analyseras sedan f\u00f6r att utr\u00f6na vilken sorts f\u00f6r\u00e4ndring det r\u00f6r sig om. Vid tum\u00f6rfr\u00e5gest\u00e4llningar \u00e4r fr\u00e4msta m\u00e5let att konstatera ev. malignitet eller om det r\u00f6r sig om en f\u00f6r\u00e4ndring av godartad natur. Likas\u00e5 kan inflammatorisk v\u00e4tska <span style=\"font-size: 10pt;\">(abscess)<\/span> sugas ut f\u00f6r test mot verksam medicinering.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 14pt;\"><strong>Akuta<\/strong><\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Trauma mot br\u00f6stkorgen<\/span> \u00e4r vanligt vid trafikolyckor d\u00e4r br\u00f6stkorgen trycks samman av bilb\u00e4ltet eller annan utrustning i bilen. Vid st\u00f6rre olyckor d\u00e5 stumt v\u00e5ld mot br\u00f6stkorgen f\u00f6rekommit g\u00f6res i regel en omedelbar <span style=\"color: #008080;\">trauma-CT<\/span> utan f\u00f6reg\u00e5ende konventionell lungr\u00f6ntgen. Vid dessa st\u00f6rre trauma finner man ofta \u00e4ven skador i huvudet, buken och extremiteterna vilka \u00e4ven dessa r\u00f6ntgas.<br \/>\nVid <span style=\"color: #008080;\">traumalarm<\/span> p\u00e5 stora flertalet akutsjukhus g\u00f6rs en inledande ultraljudsunders\u00f6kning av specifika organ nere p\u00e5 akutmottagningen f\u00f6r prelimin\u00e4r diagnostik och status av patienten f\u00f6r bed\u00f6mning om patienten ska \u00e5ka direkt till operation eller det finns tid f\u00f6r en mer utf\u00f6rlig diagnostik med trauma-CT.<\/p>\n<figure id=\"attachment_9378\" aria-describedby=\"caption-attachment-9378\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_thrx_knivstick_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-9378\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_thrx_knivstick_1-150x111.jpg\" alt=\"CT-thorax knivstick\" width=\"150\" height=\"111\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_thrx_knivstick_1-150x111.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_thrx_knivstick_1-300x221.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_thrx_knivstick_1-949x700.jpg 949w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_thrx_knivstick_1-768x566.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/01\/CT_thrx_knivstick_1.jpg 1017w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9378\" class=\"wp-caption-text\">CT-lunga knivstick<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Stickskador och skottskador<\/span> utg\u00f6r idag en allt st\u00f6rre andel traumatiska skador mot br\u00f6stkorgen, lungor, k\u00e4rl och hj\u00e4rta.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Drukningstillbud<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"8\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-8\">8<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-8\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"8\"><span style=\"color: #008080;\">I Sverige drunknar och avlider ca. 200 personer per \u00e5r.<\/span><\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(ca. 600\/pers per \u00e5r i Sverige)<\/span> med sjukhusbunden behandling f\u00f6rekommer mestadels under sommarhalv\u00e5ret. Vid dessa tillbud g\u00f6res ingen CT-unders\u00f6kning utan enbart en konventionell lungr\u00f6ntgen.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Lungemboli<\/span> \u00e4r en ven\u00f6s trombos <span style=\"font-size: 10pt;\">(blodpropp)<\/span> som lossnat fr\u00e5n nedre h\u00e5lvenen <span style=\"font-size: 10pt;\">(vena cava inferio)<\/span> eller vener i benen och flyter upp till n\u00e5gondera lungart\u00e4r och fastnar p\u00e5 grund av sin storlek i n\u00e5got alltmer avsmalnande lungart\u00e4r. CT med jodkontrast till blodet \u00e4r f\u00f6rstaval vid denna fr\u00e5gest\u00e4llning.<br \/>\nLungembolier som t\u00e4pper till st\u00f6rre lungart\u00e4rer som f\u00f6rs\u00f6rjer st\u00f6rre segment av lungv\u00e4vnaden med blod som d\u00e5 upph\u00f6r \u00f6kar riskerna f\u00f6r sv\u00e5ra komplikationer och\u00a0 kan vara livshotande.<\/p>\n<p>Utredning av <span style=\"color: #008080;\">infekti\u00f6sa sjukdomar<\/span> kan inte diagnostiseras med enbart en radiologisk utredning utan inleds oftast med kliniska tester som manifisterar f\u00f6r viss patogen. CT kompletterar oftast en inledande konventionell lungr\u00f6ntgen. Vid sv\u00e5rare symtom eller ih\u00e5llande symtom som inte svarar p\u00e5 insatt medicinsk behandling <span style=\"font-size: 10pt;\">(antibiotika)<\/span> g\u00f6rs en direkt CT.<br \/>\nInfektioner som snabbt utreds med CT \u00e4r tex. covid d\u00e4r bilden p\u00e5 drabbade lungor f\u00f6rst\u00e4rker diagnosen f\u00f6r covid.<\/p>\n<p>Misstanke p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">thorakal aortaruptur<\/span> kr\u00e4ver en urakut utredning med CT f\u00f6r diagnostik samt d\u00e4refter en mycket snabb start av en interventionell eller operativ \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r att r\u00e4dda den drabbade patientens liv.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Aortaskador<\/span> i samband med trafikolycka \u00e4r orsaken till ca. 15-20% av d\u00f6dsfallen\u00a0 i samband med trafikolycka. Denna skada medf\u00f6r s\u00e5ledes i de flera fall snar d\u00f6d d\u00e5 patienten oftast inte hinner in till sjukhus f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rder. Av de patienter som har en skada p\u00e5 aorta som trotts allt hinner in till sjukhus avlider ca. 30% inom de n\u00e4rmaste 4 timmarna d\u00e5 dessa patienten hinner f\u00f6rbl\u00f6da innan man hunnit \u00e5tg\u00e4rda de oftast multipla skadorna i br\u00f6stkorgen.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt; color: #008080;\"><strong>Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><strong>Trauma<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_7907\" aria-describedby=\"caption-attachment-7907\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/3d_ct_revbensfraktur_2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7907\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/3d_ct_revbensfraktur_2-150x116.jpg\" alt=\"CT-thorax revbens frakturer\" width=\"150\" height=\"116\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/3d_ct_revbensfraktur_2-150x116.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/3d_ct_revbensfraktur_2-300x232.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/3d_ct_revbensfraktur_2-907x700.jpg 907w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/3d_ct_revbensfraktur_2-768x593.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/3d_ct_revbensfraktur_2.jpg 1036w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7907\" class=\"wp-caption-text\">CT-thorax revbens frakturer<\/figcaption><\/figure>\n<p>Trauma mot br\u00f6stkorgen \u00e4r n\u00e4stan alltid f\u00f6renlig revbensfrakturer. Trasiga och vassa revbensfrakturer kan punktera lungs\u00e4cken <span style=\"font-size: 10pt;\">(pleura)<\/span> som d\u00e5 kan ge <span style=\"color: #008080;\">pneumothorax<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(hopfallen lunga)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">subcutant emfysem<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(luft i underhuden)<\/span>, mm. Pneumothorax \u00e4r vanligt vid trauma mot br\u00f6stkorgen med revbensfrakturer.<br \/>\nEnbart revbensfrakturer ser man f\u00f6retr\u00e4desvis i niv\u00e5 revbenspar <span style=\"color: #008080;\">5 till 9<\/span>. Revbensfrakturer \u00f6ver denna niv\u00e5 kr\u00e4ver oftast st\u00f6rre trauma mot denna del av br\u00f6stkorgen d\u00e5 man oftast \u00e4ven finner frakturer p\u00e5 nyckelbenen. Frakturer i revbensniv\u00e5<span style=\"color: #008080;\"> 1-2<\/span> kan \u00e4ven medf\u00f6ra skador p\u00e5 luftstrupe<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"9\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-9\">9<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-9\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"9\"><span style=\"color: #993300;\">Diagnostiken p\u00e5 skador i luftv\u00e4garna kan st\u00e4llas med bronkoskopi. Dessa skador sitter oftast i luftstrupen eller n\u00e5gondera huvudbronk.<\/span><\/span>, matstrupe<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"10\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-10\">10<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-10\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"10\"><span style=\"color: #993300;\">Diagnostiken av rupturerad matstrupe st\u00e4lls genom att patienten dricker kontrastmedel i genomlysning med r\u00f6ntgen.<\/span><\/span> och k\u00e4rlskador i denna region.<\/p>\n<p>Vid pneumothorax faller den drabbade lunghalvan ihop d\u00e5 vacuumet f\u00f6rloras i den s\u00f6ndriga lungs\u00e4cken. Mindre pneumothorax kan l\u00e4ka sig sj\u00e4lv inom n\u00e5gra dagar.<br \/>\nEn mer allvarlig form av en s\u00f6ndrig lungs\u00e4ck \u00e4r en sk. <span style=\"color: #008080;\">ventilpneumothorax<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"11\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-11\">11<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-11\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"11\"><span style=\"color: #993300;\">\u00c4ven kallad \u00f6vertryckspneumothorax.<\/span><\/span>. Detta sker n\u00e4r det bildas en form av ventil i lungs\u00e4cksbladet <span style=\"font-size: 10pt;\">(pleurabladet)<\/span> n\u00e4rmast br\u00f6stkorgen som g\u00f6r att luft dras in i lungs\u00e4cken vid inandning men kan inte ventileras ut igen genom skadan i den yttre pleurabladet. Detta medf\u00f6r att &#8221;den friska lunghalvan&#8221; trycks \u00e5t sidan av inandad luft i den allt mer expanderande skadade lungs\u00e4cken p\u00e5 motsatta sida.<\/p>\n<p>Skador p\u00e5 lungv\u00e4vnaden kan \u00e4ven uppst\u00e5 utan att vara orsakad av vassa revbensfrakturer som sticker h\u00e5l p\u00e5 pleuras\u00e4cken d\u00e4r lungv\u00e4vnaden d\u00e5 ist\u00e4llet har utsatts f\u00f6r en <span style=\"color: #008080;\">accelerationsskada<\/span>. Lungorna trycks d\u00e5 hastigt mot br\u00f6stkorgsv\u00e4ggen av ett tv\u00e4rstopp efter att kroppen varit i r\u00f6relse. Det \u00e4r samma mekanism som ifall en person faller fr\u00e5n h\u00f6gre h\u00f6jd och landar h\u00e5rt p\u00e5 f\u00f6tterna d\u00e4r inre organ av farten inte stannar upp utan r\u00f6r sig ytterligare i ned\u00e5tg\u00e5ende riktning.<\/p>\n<p>Skador p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">revbenen<\/span> medf\u00f6r ofta bl\u00f6dning fr\u00e5n de sm\u00e5 art\u00e4rer som l\u00f6per l\u00e4ngs med varje revbens undersida. Vid st\u00f6rre trauma kan det uppst\u00e5 s\u00e5r <span style=\"font-size: 10pt;\">(laceration)<\/span> i lungv\u00e4vnaden som orsakas av skador p\u00e5 blodk\u00e4rl<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"12\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-12\">12<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-12\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"12\"><span style=\"color: #993300;\">Dessa k\u00e4rl \u00e4r oftast vener som fysiologiskt \u00e4r klenare \u00e4n art\u00e4rerna.<\/span><\/span> i detta omr\u00e5de vilket ofta medf\u00f6r en bl\u00f6dning i lungv\u00e4vnaden samt lungs\u00e4cken. Slits stora centrala art\u00e4rer s\u00f6nder i samband med traumat har detta en mycket d\u00e5lig prognos.<\/p>\n<p>Fraktur p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">br\u00f6stbenet<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(sternum)<\/span> ses ofta i samband med andra skador i br\u00f6stkorgen. \u00c4ven h\u00e4r \u00e4r orsaken oftast bilb\u00e4ltet vid trafikolyckor. Vid en sternumfraktur b\u00f6r en CT-thorax g\u00f6ras f\u00f6r att utr\u00f6na att inga st\u00f6rre bl\u00f6dningar <span style=\"font-size: 10pt;\">(hematom)<\/span> finns retrosternalt <span style=\"font-size: 10pt;\">(bakom br\u00f6stbenet)<\/span> som \u00e4r orsakad av skador p\u00e5 st\u00f6rre blodk\u00e4rl eller rent av p\u00e5 aorta som orsakar detta hematom.<\/p>\n<p>Skador p\u00e5 de <span style=\"color: #008080;\">supraaortala k\u00e4rlen<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"13\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-13\">13<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-13\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"13\"><span style=\"color: #993300;\">Till dessa ing\u00e5r truncus brachiocephalus v\u00e4nster samt h\u00f6ger, nyckelbensart\u00e4rer samt vener, proximala delar av halsart\u00e4rer samt vener.<\/span><\/span> kr\u00e4ver oftast mycket kraftigt v\u00e5ld mot \u00f6vre delen av br\u00f6stkorgen d\u00e5 dessa k\u00e4rlavg\u00e5ngar fr\u00e5n aortab\u00e5gen sitter v\u00e4l skyddade bakom kraftiga muskler och skelettstrukturer. K\u00e4rlskador i denna stabilt uppbyggda region uppkommer oftast d\u00e4rf\u00f6r genom penetrerande v\u00e5ld <span style=\"font-size: 10pt;\">(stick-, skottskador, mm.)<\/span>.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Aortaruptur<\/span> i samband med trafikolycka sitter vanligen i aortas upp\u00e5tg\u00e5ende del <span style=\"font-size: 10pt;\">(aorta ascendens)<\/span> strax innan b\u00f6jen <span style=\"font-size: 10pt;\">(arcus)<\/span> ner mot nedre delarna av kroppen <span style=\"font-size: 10pt;\">(aorta descendens)<\/span>. Skada i denna del av aortan medf\u00f6r ofta \u00e4ven en hj\u00e4rttamponad<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"14\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-14\">14<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-14\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"14\"><span style=\"color: #993300;\">En skada av aortas k\u00e4rlv\u00e4gg kan medf\u00f6ra en dissektion d\u00e5 blod letar sig ut mellan aortav\u00e4ggens olika v\u00e4gglager och sedan vidare ner till hj\u00e4rtklaffarna och ut i hj\u00e4rts\u00e4cken.<br \/>\nDenna hj\u00e4rts\u00e4ck \u00e4r endast lite t\u00e4njbar varf\u00f6r en stor m\u00e4ngd blod i denna slutna s\u00e4ck medf\u00f6r att hj\u00e4rtat trycks ihop och f\u00e5r en s\u00e4mre fyllnad av f\u00f6rmak och kamrar vilket ger hj\u00e4rtsvikt.<\/span><\/span>.<br \/>\nPatienter med dessa skador med mycket v\u00e5ld mot br\u00f6stkorgen som ger bl\u00f6dningar fr\u00e5n st\u00f6rre centrala k\u00e4rl avlider i flertalet fall redan p\u00e5 olycksplatsen. Man ber\u00e4knar att av dessa sv\u00e5rare olyckor med bl\u00f6dningskomplikationer fr\u00e5n centrala k\u00e4rl \u00e4r endast ca. 10% hemodynamiskt<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"15\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-15\">15<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-15\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"15\"><span style=\"color: #993300;\">Fysikalisk begrepp om hur hj\u00e4rtat kan uppr\u00e4tth\u00e5lla adekvat blodfl\u00f6de och d\u00e4rmed blodtryck till kroppens vitala organ.<br \/>\nVid instabil hemodynamik f\u00e5r hj\u00e4rtats v\u00e4nstra kammare pga. liten blodvolym s\u00e5 lite blod att pumpa ut att det systoliska blodtrycket sjunker drastisk (&lt;80mmHg).<\/span><\/span> stabila vid ankomsten till sjukhuset. F\u00f6rsta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r dessa patienten \u00e4r s\u00e5ledes att p\u00e5b\u00f6rja behandling mot bl\u00f6dningschock.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Diafragmaruptur<\/span> kan uppst\u00e5 efter trubbigt <span style=\"font-size: 10pt;\">(trafikolycka)<\/span> eller penetrerande <span style=\"font-size: 10pt;\">(knivstick, etc.)<\/span> v\u00e5ld d\u00e4r man samtidigt finner andra samtida skador s\u00e5 som mj\u00e4ltruptur, njurskador, hj\u00e4rtskador samt skada p\u00e5 aortan. Mindre \u00f6ppning <span style=\"font-size: 10pt;\">(ruptur)<\/span> i diafragmavalvet kan initialt vara sv\u00e5r att se med CT och missas l\u00e4tt d\u00e5 man koncentrerar diagnostiken mer p\u00e5 andra samtidiga sv\u00e5ra skador. \u00d6ppningen i diafragman l\u00e4ks inte av sig sj\u00e4lv och medf\u00f6r ofta en herniering av bukorgan upp i br\u00f6sth\u00e5lan vilket d\u00e5 kan medf\u00f6ra andn\u00f6d, tarmileus<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"16\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-16\">16<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-16\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"16\"><span style=\"color: #993300;\">Tarmvred som p\u00e5verkar passagen genom tarmen. Denna ileus f\u00e5s oftast i tunntarmen.<\/span><\/span>, p\u00e5verkan p\u00e5 blodcirkulationen, mm. Denna herniering av bukorgan kommer oftast i samband med skadan.<br \/>\nSes en herniering p\u00e5 CT i samband med olyckan kan man dra en slutsats att det \u00e4ven finns en diafragmaruptur att ta st\u00e4llning till.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><strong>Lungemboli<\/strong> <span style=\"font-size: 10pt;\">(propp)<\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_7833\" aria-describedby=\"caption-attachment-7833\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_lungemboli_cor.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7833\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_lungemboli_cor-150x126.jpg\" alt=\"CT-lungor med kontrast lungemboli\" width=\"150\" height=\"126\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_lungemboli_cor-150x126.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_lungemboli_cor-300x252.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_lungemboli_cor-833x700.jpg 833w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_lungemboli_cor-768x646.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_lungemboli_cor.jpg 892w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7833\" class=\"wp-caption-text\">CT-thorax lungemboli<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Lungemboli<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(blodpropp i lungans k\u00e4rl\/LE)<\/span> diagnostiseras idag uteslutande med datortomografi . Tidigare var patienten tvungen att genomg\u00e5 en [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/angio_pulmonalis.jpg\">endovaskul\u00e4r pulmonalis angiografi<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(k\u00e4rlr\u00f6ntgen)<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(bild)<\/span> f\u00f6r denna diagnostik vilket var b\u00e5de en sv\u00e5rare och mer komplicerad unders\u00f6kning f\u00f6r patienten att genomf\u00f6ra d\u00e5 man var tvungen att f\u00f6ra in en kateter i blodbanan f\u00f6r diagnostik.<br \/>\nAlternativ diagnostik \u00e4r med <span style=\"color: #008080;\">lungscintigrafi<\/span> d\u00e5 man kan m\u00e4ta syreupptaget i de olika lungloberna genom att patienten andas in en radioaktiv gas som sedan kan detekteras med en gammakamera. Lungscint kan bli aktuellt ifall patienten tidigare har f\u00e5tt en sv\u00e5r reaktion av jodkontrastmedel eller p\u00e5 gravida f\u00f6r att undvika r\u00f6ntgenbestr\u00e5lningen vid en CT-unders\u00f6kning.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Proppar i lungart\u00e4rerna <span style=\"font-size: 10pt;\">(LE)<\/span> h\u00e4rstammar oftast fr\u00e5n benens stora vensystem varifr\u00e5n proppar <span style=\"font-size: 10pt;\">(embolier)<\/span> lossnat och flutit iv\u00e4g upp till lungk\u00e4rlen <span style=\"font-size: 10pt;\">(lilla kretsloppet)<\/span> d\u00e4r dom fastnar i de allt mindre blodk\u00e4rlen ut mot lungbl\u00e5sorna. Hur stor del av lungans blodk\u00e4rlsf\u00f6rs\u00f6rjning som drabbas beror p\u00e5 storleken p\u00e5 den tromb som fastnar och blockerar blodfl\u00f6det i ett k\u00e4rl. Blockeras en stor tidig k\u00e4rlsegment ger detta sv\u00e5rare symtom s\u00e5 som andn\u00f6d, br\u00f6stsm\u00e4rta, \u00f6kad andningsfrekvens <span style=\"font-size: 10pt;\">(akypne)<\/span>, puls\u00f6kning <span style=\"font-size: 10pt;\">(takykardi)<\/span>, torrhosta, mm. Mindre blodproppar som s\u00e4tter sig f\u00f6rst l\u00e5ngt ut i mindre lungart\u00e4rer ger s\u00e4llan symtom.<br \/>\nVid mer diffusa symtom p\u00e5 lungemboli kan ett <span style=\"color: #008080;\">ultraljud<\/span> av benens vener ev. \u00f6ka misstanken p\u00e5 LE ifall man finner ven\u00f6sa tromber i benen.<br \/>\nDen mest allvarliga formen av lungembolier \u00e4r n\u00e4r st\u00f6rre tromber lossnar fr\u00e5n benet och s\u00e4tter sig i n\u00e5gondera lungart\u00e4rs bifurkation sk. <span style=\"color: #008080;\">sadelemboli<\/span>.<\/p>\n<figure id=\"attachment_7835\" aria-describedby=\"caption-attachment-7835\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_lungemboli_ax.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7835\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_lungemboli_ax-150x107.jpg\" alt=\"CT-thorax coronar bild lungemboli\" width=\"150\" height=\"107\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_lungemboli_ax-150x107.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_lungemboli_ax-300x214.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_lungemboli_ax-980x700.jpg 980w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_lungemboli_ax-768x548.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_lungemboli_ax.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7835\" class=\"wp-caption-text\">CT-thorax lungemboli<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">Orsaker till dessa tromber fr\u00e5n framf\u00f6rallt benen beror p\u00e5 djup ventrombos <span style=\"font-size: 10pt;\">(DVT)<\/span>, vid senare delen av graviditeten, P-piller, l\u00e5ng s\u00e4ngbunden imobilisering, blodsjukdom, aktiv malign sjukdom, mm. Man finner mycket s\u00e4llan LE p\u00e5 barn som i dessa fall d\u00e5 har en bakomliggande blodsjukdom som orsakar detta.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Ven\u00f6sa proppar fr\u00e5n armar och ben kan aldrig n\u00e5 hj\u00e4rtats kransk\u00e4rl eller hj\u00e4rnans art\u00e4rer d\u00e5 dessa blodk\u00e4rl tillh\u00f6r det stora kretsloppet som startar efter att blodet passerat igenom de mycket sm\u00e5 lungkapil\u00e4rerna och \u00e5terg\u00e5r till hj\u00e4rtat f\u00f6r att pumpas ut till \u00f6vriga kroppen. Inga proppar passerar igenom lungkapill\u00e4rerna.<\/p>\n<p><strong>Hj\u00e4rtat<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_7979\" aria-describedby=\"caption-attachment-7979\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_pericardvetska_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7979\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_pericardvetska_1-150x119.jpg\" alt=\"CT-thorax TBC utl\u00f6st pericardv\u00e4tska\" width=\"150\" height=\"119\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_pericardvetska_1-150x119.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_pericardvetska_1-300x238.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_pericardvetska_1-883x700.jpg 883w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_pericardvetska_1-768x609.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/CT_pericardvetska_1.jpg 946w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7979\" class=\"wp-caption-text\">CT-thorax TBC utl\u00f6st pericardv\u00e4tska<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Hj\u00e4rtat<\/span> kan unders\u00f6kas med CT f\u00f6r att p\u00e5visa ev. <span style=\"color: #008080;\">perikardit<\/span>\u00a0och <span style=\"color: #008080;\">perikardv\u00e4tska<\/span>. Ett f\u00f6rstorat hj\u00e4rta p\u00e5 konventionell lungr\u00f6ntgen kan misst\u00e4nkas utg\u00f6ras av hj\u00e4rtinkompensation eller perikardv\u00e4tska.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Perikardv\u00e4tska<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"17\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-17\">17<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-17\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"17\"><span style=\"color: #993300;\">Orsaken till v\u00e4tska i hj\u00e4rts\u00e4cken kan man i n\u00e4stan h\u00e4lften av fallen inte finna en bakomliggande orsak (idiopatisk). 15-20% av fallen orsakas av perikardit. Malignitet \u00e4r orsaken till ca. 10-25% av perikardv\u00e4tska. Numera utg\u00f6r tuberkulos ca. 60% orsaken till perikardv\u00e4tska hos personer f\u00f6dda i U-l\u00e4nder.<\/span><\/span>\u00a0kan ses med konventionell r\u00f6ntgen, CT samt med ultraljud <span style=\"font-size: 10pt;\">(ekokardiografi)<\/span>. V\u00e4tska i hj\u00e4rts\u00e4cken kan komma som <span style=\"color: #008080;\">akut<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">subakut<\/span> eller som <span style=\"color: #008080;\">kroniskt<\/span> tillst\u00e5nd. Vid stor m\u00e4ngd v\u00e4tska i hj\u00e4rts\u00e4cken ger detta en kompression av hj\u00e4rtat som p\u00e5verkar fyllnaden i hj\u00e4rtkamrarna vilket kan p\u00e5verka hj\u00e4rtpumpen som kan leda till en cirkulatorisk kollaps och chocktillst\u00e5nd hos den drabbade personen.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Perikardit<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(pericarditis)<\/span> utg\u00f6rs av en inflammation i hj\u00e4rts\u00e4cken. Denna inflammation kan triggas av en m\u00e4ngd olika virussjukdomar. <span style=\"color: #008080;\">TBC<\/span> \u00e4r den vanligaste orsaken till perikardit i vissa utvecklingsl\u00e4nder. Denna TBC utl\u00f6st perikardit har ofta purulent inslag.<br \/>\nAnnan orsak till perikardit kan vara orsakad av ett <span style=\"color: #008080;\">kirurgiskt ingrepp<\/span> i hj\u00e4rtat.<br \/>\nMagnetkamera <span style=\"font-size: 10pt;\">(MR)<\/span> kan vara av v\u00e4rde om man misst\u00e4nker hj\u00e4rtmuskelinflamation <span style=\"font-size: 10pt;\">(myokardit)<\/span> vilket ofta f\u00f6rekommer tillsammans med perikardit <span style=\"font-size: 10pt;\">(myoperikardit)<\/span>.<\/p>\n<p>Idag klarar \u00e4ven CT att avbilda sj\u00e4lva <span style=\"color: #008080;\">kransk\u00e4rlen<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(arteria coronaria)<\/span> kring hj\u00e4rtmusklerna trotts hj\u00e4rtats kontinuerliga r\u00f6relser i form av hj\u00e4rtslagen. Tidigare var en endovaskul\u00e4r angiografi <span style=\"font-size: 10pt;\">(PCI\/percutan coronar intervention),<\/span> d\u00e4r man g\u00e5r in via en art\u00e4rpunktion i ljumsken eller handleden, enda metoden f\u00f6r diagnostik av f\u00f6rtr\u00e4ngningar <span style=\"font-size: 10pt;\">(stenos)<\/span> eller stopp <span style=\"font-size: 10pt;\">(ocklusion)<\/span> i hj\u00e4rtats kransk\u00e4rl. Denna PCI g\u00f6res numera mestadels efter en diagnostik med CT d\u00e4r man bed\u00f6mer att det finns behov f\u00f6r en invasiv behandling av f\u00f6rtr\u00e4ngningar i kransk\u00e4rlen eller man \u00f6nskar en mer noggrann kartl\u00e4ggning av kransk\u00e4rlen \u00e4n vad man fick med CT.<\/p>\n<p><strong>Tum\u00f6rer och metastaser<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_7912\" aria-describedby=\"caption-attachment-7912\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_lungtumor_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7912\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_lungtumor_1-150x131.jpg\" alt=\"CT-thorax lungtumor\" width=\"150\" height=\"131\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_lungtumor_1-150x131.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_lungtumor_1-300x261.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_lungtumor_1.jpg 700w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7912\" class=\"wp-caption-text\">CT-thorax lungtum\u00f6r<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Lungcancer<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"18\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-18\">18<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-18\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"18\"><span style=\"color: #993300;\">Lungcancer diagnostiseras \u00e5rligen hos ca. 3600 individer i Sverige. Lungcancer drabbar vanligtvis \u00e4ldre (&gt;70\u00e5r). Lungcancer utg\u00f6r den idag vanligaste cancerrelaterade d\u00f6dsorsaker med ca. 3500 avlidna i denna sjukdom per \u00e5r i Sverige. \u00c4ven hos kvinnor \u00e4r d\u00f6d av lungcancer vanligare \u00e4n dito. f\u00f6r br\u00f6stcancer.<\/span><\/span> finns i olika typer och uppt\u00e4cks oftast f\u00f6rst i ett senare stadie av sjukdomen n\u00e4r de ger s\u00e5dana symtom att man beslutar f\u00f6r en lungr\u00f6ntgen.<br \/>\nInledningsvis g\u00f6rs vanligen en konventionell lungr\u00f6ntgen f\u00f6r att utesluta andra differentiella sjukdomar. Mindre tum\u00f6rer centralt i br\u00f6stkorgen <span style=\"font-size: 10pt;\">(mediastinum)<\/span> kan vara sv\u00e5ra att urskilja d\u00e5 de skyms av andra organ i br\u00f6stkorgen varf\u00f6r utredningen d\u00e5 forts\u00e4tter med en CT-thorax.<\/p>\n<p>Tidig diagnostik \u00e4r av stor vikt f\u00f6r m\u00f6jligheten till en kurativ behandling\/syfte<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"19\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-19\">19<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-19\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"19\"><span style=\"color: #993300;\">Behandlings\u00e5tg\u00e4rder som avser att bota patienten helt fr\u00e5n lungcancern.<\/span><\/span>.<br \/>\nDenna cancerform har konstaterats ha ett klart samband med <span style=\"color: #008080;\">r\u00f6kning<\/span>\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(ca. 80% av fallen)<\/span>. \u00c4ven icke r\u00f6kare kan drabbas av lungcancer d\u00e5 det finns andra orsaker till denna cancer s\u00e5 som asbestexponering, luftf\u00f6roreningar, \u00e4rftlighet, mm.<br \/>\nLungcancer delas i <span style=\"color: #008080;\">stadier<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(I-IV\/1-4)<\/span> d\u00e4r l\u00e4gsta stadie I \u00e4r en lokaliserad cancer utan spridning utanf\u00f6r lungan medan stadie IV utg\u00f6r en mer allvarlig sjukdom med spridning till andra organ.<\/p>\n<p>Vid <span style=\"color: #008080;\">misstanke p\u00e5 lungcancer<\/span> ska patienten genomg\u00e5 en <span style=\"color: #008080;\">snabbutredning<\/span> kallas <span style=\"color: #008080;\">SVF<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(snabbt v\u00e5rdf\u00f6rlopp)<\/span> som generellt finns implementerad i v\u00e5rdf\u00f6rloppet i Sverige idag. Patienten ska skyndsamt genomg\u00e5 en lungr\u00f6ntgen eller CT-thorax med intraven\u00f6s kontrastmedel.<\/p>\n<figure id=\"attachment_7920\" aria-describedby=\"caption-attachment-7920\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_icke_smacellig_ca_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7920\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_icke_smacellig_ca_1-150x125.jpg\" alt=\"CT-thorax icke sm\u00e5cellig cancer\" width=\"150\" height=\"125\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_icke_smacellig_ca_1-150x125.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_icke_smacellig_ca_1-300x250.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_icke_smacellig_ca_1-840x700.jpg 840w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_icke_smacellig_ca_1-768x640.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_icke_smacellig_ca_1.jpg 900w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7920\" class=\"wp-caption-text\">CT-thorax icke sm\u00e5cellig cancer<\/figcaption><\/figure>\n<p>Lungcancer delas in i <span style=\"color: #008080;\">sm\u00e5cellig<\/span>&#8211; resp. <span style=\"color: #008080;\">icke sm\u00e5cellig lungcancer<\/span>. B\u00e5da typerna kan ge metastaser.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Bronkialcancer<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(luftr\u00f6r)<\/span> \u00e4r en av de vanligaste formerna av lungcancer som involverar olika carsinom s\u00e5v\u00e4l sm\u00e5cellig som icke-sm\u00e5cellig.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Metastaser<\/span> kan spridas till lungorna fr\u00e5n de flesta typer av maligna prim\u00e4rtum\u00f6rer som d\u00e5 \u00e4ven kan s\u00e4tta sig i andra organ.<br \/>\nMetastaser har ofta ett specifikt utseende p\u00e5 r\u00f6ntgen med rund form och j\u00e4mna kanter.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Godartade tum\u00f6rer<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"20\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-20\">20<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-20\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"20\"><span style=\"color: #993300;\">Godartade tum\u00f6rer r\u00e4knas de som inte v\u00e4xer igenom olika organstrukturer in i andra organ. Likas\u00e5 sker ingen spridning till andra organsystem. Dock kan en benign tum\u00f6r v\u00e4xa i storlek s\u00e5 att den p\u00e5verkar andra organ.<\/span><\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(adenom, typiska lungkacinoider, mm.)<\/span> \u00e4r ovanliga i lungorna. Flertalet benigna tum\u00f6rtyper ger inga symtom och diagnostiseras d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rst vid konventionell lungr\u00f6ntgen av helt andra orsaker.<br \/>\nFinner man oklara f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 lungorna g\u00f6rs\u00a0 regel en kontroll med CT-thorax f\u00f6r att se utbredning och ev. inklusion av lymf\u00f6k\u00f6rtlar, mm.<br \/>\nBenign tum\u00f6r i lungorna ses oftast som en mindre <span style=\"font-size: 10pt;\">(1-3cm)<\/span> rundad t\u00e4t struktur.<\/p>\n<p><strong>Thorakal aortaaneurysm<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_7831\" aria-describedby=\"caption-attachment-7831\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_thxaorta_aneurysm_5cm.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7831\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_thxaorta_aneurysm_5cm-150x116.jpg\" alt=\"CT-thorax aorta ascendens aneurysm 5cm\" width=\"150\" height=\"116\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_thxaorta_aneurysm_5cm-150x116.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_thxaorta_aneurysm_5cm-300x233.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_thxaorta_aneurysm_5cm-903x700.jpg 903w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_thxaorta_aneurysm_5cm-768x596.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_thxaorta_aneurysm_5cm.jpg 967w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7831\" class=\"wp-caption-text\">CT-thorax aneurysm 5cm<\/figcaption><\/figure>\n<p>Ett thorakalt aortaaneurysm <span style=\"font-size: 10pt;\">(TAA)<\/span> kan vara lokaliserad p\u00e5 olika niv\u00e5er <span style=\"color: #008080;\">fr\u00e5n aortaroten<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(hj\u00e4rtklaffen)<\/span> och ner <span style=\"color: #008080;\">till diafragmaniv\u00e5<\/span>. Nedom diafragmaniv\u00e5 r\u00e4knas aorta till bukk\u00e4rlen och heter s\u00e5ledes bukaorta <span style=\"font-size: 10pt;\">(aorta abdominalis)<\/span>. Man skiljer p\u00e5 \u00e4kta resp- falskt aneurysm. Ett <span style=\"color: #008080;\">\u00e4kta aneurysm<\/span> utg\u00f6rs av en vidgning av k\u00e4rllumen som inkluderar k\u00e4rlv\u00e4ggens alla lager medan ett <span style=\"color: #008080;\">falskt aneurysm<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(\u00e4ven kallad pseudoaneurysm)<\/span> utg\u00f6rs av en utbuktning i enbart det yttre v\u00e4gglagret som beror p\u00e5 en defekt k\u00e4rlv\u00e4gg genom k\u00e4rltrauma, k\u00e4rlpunktion, etc.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Orsak<\/span> till ett aneurysm \u00e4r ofta \u00e5ldersrelaterad d\u00e5 k\u00e4rlv\u00e4ggens elastiska egenskaper avtar med \u00e5ldern som ger en svagare k\u00e4rlv\u00e4gg. \u00c4rftlighet spelar \u00e4ven in p\u00e5 k\u00e4rlens beskaffenheter. Andra orsaker till ett aneurysm \u00e4r ateroskleros som ger en p\u00e5verkan av k\u00e4rlv\u00e4ggen.<\/p>\n<p>Risken f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">ruptur<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(bristning av k\u00e4rlv\u00e4ggen)<\/span> av aneurysmet \u00f6kar generellt med \u00f6kad diameter p\u00e5 aorta. \u00c4ven snabb tillv\u00e4xthastigheten av aortaaneurysmets diameter \u00f6kar riskerna f\u00f6r ruptur. K\u00e4rlv\u00e4ggen kan \u00e4ven f\u00e5 en dissektion d\u00e4r blodet d\u00e5 fl\u00f6dar mellan olika v\u00e4gglager. Akut aortaruptur resp. dissektion utg\u00f6r ett <span style=\"color: #008080;\">livshotande tillst\u00e5nd<\/span> d\u00e4r patienten omedelbart m\u00e5ste komma under behandling.<\/p>\n<p>CT-unders\u00f6kning av misst\u00e4nkt ruptur eller dissektion g\u00f6rs p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">vitalindikation<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"21\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-21\">21<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-21\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"21\"><span style=\"color: #993300;\">Utredning eller operation g\u00f6rs f\u00f6r att r\u00e4dda livet p\u00e5 en patient.<\/span><\/span> d\u00e4r man inte tar h\u00e4nsyn till allergier, d\u00e5liga njurar eller andra kontraindikationer och riskfaktorer f\u00f6r kontrastmedel.<br \/>\nN\u00e4r man utreder ett aneurysm, aortaruptur resp. dissektion g\u00f6rs en CT av hela aortas l\u00e4ngd, dvs. s\u00e5v\u00e4l thorakala delen av aorta som bukaorta, med intraven\u00f6s kontrastmedel d\u00e4r man tar bilder i olika seanser.<\/p>\n<p>Idag finns ett <span style=\"color: #008080;\">screening program<\/span> med ultraljud f\u00f6r kontroll av aneurysm hos m\u00e4n \u00f6ver 65 \u00e5r men detta g\u00e4ller enbart f\u00f6r bukaorta aneurysm. De flesta aneurysm utvecklas <span style=\"color: #008080;\">utan symtom<\/span> och uppt\u00e4cks oftast i samband med annan klinisk utredning eller r\u00f6ntgenunders\u00f6kning. mindre aortaaneurysm f\u00f6ljs med \u00e5terkommande kontroller med ultraljud. Vid st\u00f6rre eller \u00f6kande aneurysm g\u00f6rs en CT med kontrastmedel f\u00f6r att mer exakt bed\u00f6ma utbredning och diameter p\u00e5 aneurysm.<br \/>\nThorakal aortaaneurysm kan inte diagnostiseras med ultraljud utan m\u00e5ste utredas samt kontrolleras med antingen CT eller magnetkamera <span style=\"font-size: 10pt;\">(MR)<\/span>. Vid akut aortaruptur eller dissektion finns det inte tid till en mer tidskr\u00e4vande unders\u00f6kning med MR.<\/p>\n<p><strong>Andra lungsjukdomar<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_7914\" aria-describedby=\"caption-attachment-7914\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_emfysem_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7914\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_emfysem_1-150x134.jpg\" alt=\"CT-thorax emfysem\" width=\"150\" height=\"134\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_emfysem_1-150x134.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_emfysem_1-300x267.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_emfysem_1-787x700.jpg 787w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_emfysem_1-768x684.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_emfysem_1.jpg 800w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7914\" class=\"wp-caption-text\">CT-thorax emfysem<\/figcaption><\/figure>\n<p>Flertalet lungsjukdomar med oklara lindriga symtom r\u00f6ntgas inledningsvis med en konventionell lungr\u00f6ntgen om s\u00e5 anses beh\u00f6vas f\u00f6r diagnostik eller behandling.<br \/>\nF\u00f6r\u00e4ndringar i lungv\u00e4vnaden <span style=\"font-size: 10pt;\">(parenkymet)<\/span> med l\u00e5ngdragna symtom f\u00f6ranleder \u00e4ven unders\u00f6kning med CT. Hit h\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">KOL<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"22\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-22\">22<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-22\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"22\"><span style=\"color: #993300;\">Kronisk obstruktiv lungsjukdom \u00e4r det samlade namnet p\u00e5 inflammation och destruering av alverolernas v\u00e4ggar (emfysem). Tillsammans ger de symtom som hosta, slembildning, andn\u00f6d vid anstr\u00e4ngning och tr\u00f6tthet. Patienter beskriver symtomen som att andas genom ett &#8221;sugr\u00f6r&#8221;.<br \/>\nKOL \u00e4r i 80% av alla fallen orsakad av r\u00f6kning. Utveckling av KOL \u00e4r en l\u00e5ng process som p\u00e5gor under \u00e5rtionden.<\/span><\/span>, <span style=\"color: #008080;\">emfysem<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">lungfibros<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"23\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-23\">23<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-23\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"23\"><span style=\"color: #993300;\">Fibros bildas av kronisk inflammation i v\u00e4ggarna av luftr\u00f6ren och alveolerna. Denna fibros g\u00f6r dessa delar mindre elastiska och medf\u00f6r s\u00e4mre syreupptag.<\/span><\/span>\u00a0 <span style=\"color: #008080;\">atelektaser<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"24\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-24\">24<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-24\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"24\"><span style=\"color: #993300;\">Atelektas \u00e4r en sammanfallen lungavsnitt som beror p\u00e5 att syre hindrats att n\u00e5 ut till distala v\u00e4vnad varf\u00f6r denna lungv\u00e4vnad distalt om hindret faller ihop. Orsaken \u00e4r ofta KOL.<\/span><\/span>, <span style=\"color: #008080;\">missbildningar<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">anomalier<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">lungabscess<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"25\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-25\">25<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-25\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"25\"><span style=\"color: #993300;\">Abscess utg\u00f6rs av en samling med infekti\u00f6st var i mjuk v\u00e4vnad s\u00e5\u00a0 som lungv\u00e4vnaden.<\/span><\/span> <span style=\"color: #008080;\">och empyem<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"26\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-26\">26<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-26\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"26\"><span style=\"color: #993300;\">Empyem \u00e4r en samling av infekti\u00f6st var i lungs\u00e4cken.<\/span><\/span>, fibr\u00f6sa plack efter <span style=\"color: #008080;\">asbest<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"27\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-27\">27<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-27\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"27\"><span style=\"color: #993300;\">Vid asbestrelaterade f\u00f6r\u00e4ndringar ses oftast en f\u00f6rtjockning (plack) av lungs\u00e4ckarnas v\u00e4ggar p\u00e5 CT-bilderna.<\/span><\/span>, mm.<\/p>\n<p>Flertalet av dessa sjukdomar utreds med en speciell CT-metod med mycket tunna bildsnitt\u00a0 sk. <span style=\"color: #008080;\">HRCT<\/span> d\u00e4r man erh\u00e5ller bildmaterial med h\u00f6g kontrast i bilderna.<br \/>\n[<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/07\/ct_hrct_lunga_1.jpg\">HRCT<\/a><\/span>] ger bra diagnostik av obstruktiva lungsjukdom med begynnande sm\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">emfysembl\u00e5sor<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"28\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-28\">28<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-28\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"28\"><span style=\"color: #993300;\">Emfysem \u00e4r en sammansm\u00e4ltning av flertalet lungbl\u00e5sor (alveoler) som p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt bildar en st\u00f6rre bl\u00e5sa. Beroende p\u00e5 hur m\u00e5nga alveoler, vars v\u00e4ggar g\u00e5tt s\u00f6nder och &#8221;sm\u00e4lts samman&#8221;, desto st\u00f6rre emfysembl\u00e5sa. Stora emfysembl\u00e5sor ger mindre syreuptagande v\u00e4gg \u00e4n f\u00f6r normala sm\u00e5 alveoler med intakta v\u00e4ggar som normalt har en sammanlagd yta p\u00e5 ca. 90m<sup>2<\/sup>.<\/span><\/span>.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Lunginflammation<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"29\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-29\">29<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-29\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"29\"><span style=\"color: #993300;\">Lunginflammation kan vara virulent eller bakteriell. Symtomen \u00e4r feber, hosta, f\u00f6rkylning, andf\u00e5ddhet, yrsel, mm. Vid sv\u00e5rare symtom ska l\u00e4kare s\u00f6kas f\u00f6r klinisk bed\u00f6mning.<\/span><\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(pneumni)<\/span> kan verifieras med konventionell lungr\u00f6ntgen vid oklara symtom eller n\u00e4r symtomen inte g\u00e5r \u00f6ver <span style=\"font-size: 10pt;\">(5-6 veckor)<\/span> eller f\u00f6rv\u00e4rras.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Metod<\/strong><\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><strong>Om unders\u00f6kningen<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_7467\" aria-describedby=\"caption-attachment-7467\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/CT_2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7467\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/CT_2-150x113.jpg\" alt=\"Datortomograf (CT\/DT)\" width=\"150\" height=\"113\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/CT_2-150x113.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/CT_2-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/CT_2-933x700.jpg 933w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/CT_2-768x576.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/CT_2.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7467\" class=\"wp-caption-text\">Datortomograf (CT)<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">Vid bildtagningen ligger patienten p\u00e5 en brits, <span style=\"color: #008080;\">mestadels p\u00e5 rygg<\/span> med huvudet i riktning in mot CT-gantryt, som \u00e5ker fram och tillbaka genom CT-apparaten <span style=\"font-size: 10pt;\">(gantryt)<\/span> vid sj\u00e4lva bildtagningen. Armarna b\u00f6r vara str\u00e4ckta ovan huvudet om s\u00e5 g\u00e5r f\u00f6r att minska st\u00f6rande bildstrukturer <span style=\"font-size: 10pt;\">(artefakter)<\/span> fr\u00e5n skelettet i armarna.<br \/>\nDet \u00e4r viktigt att man som patient ligger still och h\u00e5ller andan under sj\u00e4lva bildtagningen. Vid r\u00f6relse, om detta d\u00e5 \u00e4ndrar l\u00e4ge mellan olika bildsnitt, kommer de intilliggande bildsnitten inte att hamna &#8221;kloss-i-kloss&#8221; med varandra. Orkar man inte h\u00e5lla andan, omkring 2-5 sekunder, kan bildtagningen dock \u00e4nd\u00e5 ske om andningen \u00e4r lugn och f\u00f6rsiktig d\u00e5 bildtagningen numera sker oerh\u00f6rt snabbt av i stort sett hela kroppen.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Det kan dock f\u00f6religga en risk att vi vid en senare bed\u00f6mning av bilderna missar en f\u00f6r\u00e4ndring och ger en felaktig eller ofullst\u00e4ndig diagnos om andningsr\u00f6relserna varit allt f\u00f6r kraftiga vid bildtagningen.<br \/>\nBildtagningen tar ca. <span style=\"color: #008080;\">2-5 sekunder<\/span>. Det tas ofta flera bildserier efter varandra om det anv\u00e4nts intraven\u00f6s kontrastmedel vid unders\u00f6kningen d\u00e5 patienten b\u00f6r ha samma inandning f\u00f6r att h\u00e5lla andan vid varje bildserie som g\u00f6rs med n\u00e5gra sekunders mellanrum.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><strong>Utf\u00f6rande<\/strong><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Vid de flesta fr\u00e5gest\u00e4llningar ang\u00e5ende lungorna anv\u00e4nds <span style=\"color: #008080;\">jodhaltigt kontrastmedel<\/span> som sprutas intraven\u00f6st <span style=\"font-size: 10pt;\">(in i blodet)<\/span>. Detta f\u00f6r att \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6ra blodk\u00e4rl. Patologiska processer som tum\u00f6rer \u00e4r ofta k\u00e4rlrika strukturer som med kontrast &#8221;laddar&#8221; upp och kan d\u00e5 urskiljas b\u00e4ttre fr\u00e5n omgivande &#8221;normal&#8221; v\u00e4vnad.<br \/>\nEn injektionsn\u00e5l <span style=\"font-size: 10pt;\">(venflon)<\/span> s\u00e4tts d\u00e5 in i ett blodk\u00e4rl <span style=\"font-size: 10pt;\">(oftast i armveck)<\/span> f\u00f6r denna injektion av kontrastmedel.<\/p>\n<p>F\u00f6r utredning av mindre f\u00f6r\u00e4ndringar ute i distal lungv\u00e4vnad kan man anv\u00e4nda en speciell CT-unders\u00f6kning, <span style=\"color: #008080;\">HRCT<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(high resolution computed tomography)<\/span> av lungorna, d\u00e4r man erh\u00e5ller mycket tunna bildsnitt <span style=\"font-size: 10pt;\">(&lt;1mm)<\/span> med h\u00f6gt kontrastf\u00f6rst\u00e4rkta bilder. Denna bildteknik g\u00f6r att man kan se sm\u00e5 strukturer och f\u00f6r\u00e4ndringar som ligger i lungv\u00e4vnad n\u00e4rmast br\u00f6stkorgsv\u00e4ggen. Lungv\u00e4vnaden l\u00e4ngs bak mot ryggsidan pressas samman n\u00e5got n\u00e4r patienten ligger p\u00e5 rygg vilket kan ge oklar diagnostik. F\u00f6r att undvika denna sammanpressning av lungv\u00e4vnaden vid ryggl\u00e4ge ligger patienten p\u00e5 magen vid denna HRCT-unders\u00f6kning.<br \/>\nHRCT g\u00f6rs utan kontrastmedel f\u00f6r att inte kontrasteffekten i lungv\u00e4vnaden kan misstolkas som patologiska f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">En unders\u00f6kning tar ca. 10 minuter<\/span> beroende p\u00e5 tillf\u00f6rsel av kontrastmedel, kompletterande bildtagningar pga. r\u00f6relseosk\u00e4rpa <span style=\"font-size: 10pt;\">(artefakter)<\/span>, komplettering med kontrast, mm.<br \/>\nEn <span style=\"color: #008080;\">r\u00f6ntgensjuksk\u00f6terska<\/span> utf\u00f6r denna unders\u00f6kning.<\/p>\n<p>Kan man av n\u00e5gon anledning inte alls ligga ner eller ligga n\u00e5gorlunda stilla g\u00e5r denna unders\u00f6kning troligen inte att genomf\u00f6ra.<\/p>\n<p><strong>Kontrast och l\u00e4kemedel<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_8074\" aria-describedby=\"caption-attachment-8074\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/CT_tryckspruta_12_b.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-8074\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/CT_tryckspruta_12_b-140x150.jpg\" alt=\"H\u00f6gtrycks-injektor till datortomografi\" width=\"150\" height=\"161\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/CT_tryckspruta_12_b-140x150.jpg 140w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/CT_tryckspruta_12_b-280x300.jpg 280w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/CT_tryckspruta_12_b-653x700.jpg 653w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/CT_tryckspruta_12_b.jpg 700w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8074\" class=\"wp-caption-text\">H\u00f6gtrycks-injektor till datortomografi<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Kontrastmedel injiceras intraven\u00f6st<\/span> in i blodsystemet med hj\u00e4lp av en sk. \u201dtryckspruta\u201d.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">F\u00f6rberedelser<\/span> kr\u00e4vs av patienten i f\u00f6rv\u00e4g om jodkontrastmedel skall anv\u00e4ndas. Dessa f\u00f6rberedelser utg\u00f6rs av blodprov<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"30\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-30\">30<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-30\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"30\"><span style=\"color: #993300;\">Ett blodprov p\u00e5 kreatinin-v\u00e4rdet i blodet ska vara taget och klar innan en r\u00f6ntgenunders\u00f6kningen p\u00e5b\u00f6rjas som involverar intraven\u00f6s jodkontrast.<br \/>\n<span style=\"color: #ffffff;\">&#8211;<\/span><br \/>\nKreatinin-halten i blodet anger njurarnas funktion och f\u00f6rm\u00e5ga att uts\u00f6ndra v\u00e4tska. Normalt ska kreatinin-halten i blodet vara l\u00e5gt.<br \/>\n<\/span><span style=\"color: #993300;\">Ett h\u00f6gt kreatinin-v\u00e4rde kan betyda att patienten har nedsatt njurfunktion och njurarna d\u00e5 har nedsatt f\u00f6rm\u00e5ga att uts\u00f6ndra kreatinin och bla. jodkontrast fr\u00e5n kroppen.<br \/>\n<span style=\"color: #ffffff;\">&#8211;<\/span><br \/>\nKreatininv\u00e4rdet skiljer sig normalt mellan kvinnor (45-90\u00b5mol\/L) och m\u00e4n (60-105\u00b5mol\/L) och med \u00e5ldern d\u00e4r \u00e4ldre ofta generellt har s\u00e4mre njurfunktion och d\u00e4rmed ett h\u00f6gre kreatinin-v\u00e4rde.<\/span><\/span> och viss fasta inf\u00f6r unders\u00f6kningen.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Diabetiker<\/span> som medicinerar med <span style=\"color: #008080;\">Metforminpreparat<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"31\" data-mfn-post-scope=\"0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-31\">31<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000018a7fd5b00000000198e0926_5158-31\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"31\"><span style=\"color: #993300;\">Diabetesmedicin f\u00f6r diabetes typ 2 i tablettform. Patient\u00a0 som medicinerar med Metformin ska inf\u00f6r en unders\u00f6kning d\u00e4r jodhaltig kontrastmedel injiceras till blodet g\u00f6r uppeh\u00e5ll med denna medicinering senast i samband med unders\u00f6kningen.<br \/>\n<span style=\"color: #ffffff;\">&#8211;<\/span><br \/>\n<\/span><span style=\"color: #993300;\">Jodkontrastmedel kan orsaka tillf\u00e4llig njursvikt d\u00e4r Metformin d\u00e5 inte uts\u00f6ndras med urinen utan kan ansamlas i blodet och kan orsaka laktacidos.<br \/>\nLaktacidos g\u00f6r blodet surt (&lt;7,35) med \u00f6kande ansamling av metaboliter och elektrolytrubbningar. Detta ger s\u00e5 sm\u00e5ningom en organsvikt med allt mer medvetandes\u00e4nkning.<br \/>\n<span style=\"color: #ffffff;\">&#8211;<\/span><br \/>\nMetforminassocierad lakatacidos \u00e4r allvarlig komplikation som i v\u00e4rsta fall kan leda till d\u00f6den (30-50%).<\/span><\/span> ska g\u00f6ra ett uppeh\u00e5ll med denna medicinering inf\u00f6r samt efter genomg\u00e5ngen unders\u00f6kning som involverar jodkontrastmedel. Information om detta f\u00e5s oftast i den kallelse som skickas hem till patienten inf\u00f6r en r\u00f6ntgenunders\u00f6kning.<\/p>\n<p><strong>Efter\u00e5t<\/strong><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Viktigt att <span style=\"color: #008080;\">dricka mycket 1-2 dagar efter\u00e5t<\/span> om kontrastmedel injicerats till blodet vid unders\u00f6kningen.<br \/>\nHar patienten gjort ett uppeh\u00e5ll med <span style=\"color: #008080;\">Metformin<\/span> medicinering ska patienten ta ett blodprov <span style=\"font-size: 10pt;\">(S-kreatinin)<\/span> efter 48 timmar innan denna Metformin \u00e5ter tas igen.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt;\"><strong>Anatomi och Fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/anatomi_lungor_thorax3.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-5969 alignright\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/anatomi_lungor_thorax3-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/anatomi_lungor_thorax3-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/anatomi_lungor_thorax3-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/anatomi_lungor_thorax3.jpg 700w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a>Till <span style=\"color: #008080;\">luftv\u00e4garna<\/span> h\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">n\u00e4sh\u00e5lan<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">bih\u00e5lorna<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">svalget<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">struphuvudet<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">luftstrupen<\/span> och [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/konv_lunga_bronkoskopi_1.jpg\">luftr\u00f6ren<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(bild)<\/span>. Lungorna tillh\u00f6r inte luftv\u00e4garna utan utg\u00f6r ett eget organ som syres\u00e4tter blodet.<br \/>\nI n\u00e4san renas, fuktas och v\u00e4rms luften. N\u00e4sh\u00e5ren filtrerar bort de gr\u00f6vsta partiklarna man andas in. Rensningen av partiklar fr\u00e5n inandningsluften forts\u00e4tter l\u00e4ngs hela luftv\u00e4garna ner till lungbl\u00e5sorna. Partiklar p\u00e5 1-10\u03bcm stannar kvar i lungbl\u00e5sorna medan mindre partiklar \u00e4n s\u00e5 \u00e5ker ut igen med utandningsluften.<br \/>\nLuftr\u00f6ren b\u00f6rjar vid f\u00f6rgreningen fr\u00e5n luftstrupen till h\u00f6ger resp. v\u00e4nster lunga. Efterhand luftr\u00f6ren f\u00f6rgrenar sig s\u00e5 blir dom smalare. N\u00e4r luftr\u00f6ren delat upp sig i den del som ansluter till lungbl\u00e5sorna <span style=\"font-size: 10pt;\">(alveolg\u00e5ngarna)<\/span> \u00e4r dessa luftr\u00f6r ca. 0,5mm i diameter.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Andningen<\/span> utf\u00f6rs genom att revbenen expanderar vid inandning samt minskar vid utandning.<br \/>\nDenna andningsr\u00f6relse \u00e5stadkommes genom andningsmusklerna.<\/p>\n<figure id=\"attachment_8322\" aria-describedby=\"caption-attachment-8322\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/aut_kroppssnitt_thx_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-8322\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/aut_kroppssnitt_thx_1-150x100.jpg\" alt=\"Autentiskt snitt av thorax\" width=\"150\" height=\"100\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/aut_kroppssnitt_thx_1-150x100.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/aut_kroppssnitt_thx_1-300x201.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/aut_kroppssnitt_thx_1-768x514.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/aut_kroppssnitt_thx_1.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8322\" class=\"wp-caption-text\">Autentiskt snitt av thorax<\/figcaption><\/figure>\n<p>Vid <span style=\"color: #008080;\">inandning<\/span> drar yttre mellanrevbensmusklerna ihop sig och genom br\u00f6stkorgens form ger detta en vidgning av br\u00f6stkorgen. Vid lugn andning \u00e4r det mestadels dessa revbensmuskler som sk\u00f6ter andningen som d\u00e5 kallas br\u00f6standning. Vid med aktiv eller forcerad inandning anv\u00e4nds \u00e4ven bukmuskulaturer som drar diafragman ned\u00e5t vilket medf\u00f6r att lungorna vidgas \u00e4ven ned\u00e5t. Man talar d\u00e5 om bukandning.<br \/>\nVid <span style=\"color: #008080;\">utandningen<\/span> \u00e5terg\u00e5r br\u00f6stkorgen till vilol\u00e4ge dvs. drar ihop sig som sker passivt d\u00e4r de inre mellanrevbensmusklerna drar ihop sig som minskar br\u00f6stkorgen samtidigt som bukmusklerna trycker bukorganen upp\u00e5t mot diafragman under lungorna. Br\u00f6sth\u00e5lan t\u00f6mmes d\u00e5 p\u00e5 luft. Vid forcerad utandning drar br\u00f6st- och halsmuskler br\u00f6stkorgen upp\u00e5t som d\u00e5 drar ihop revbenen. Denna r\u00f6relse vid andningen g\u00f6r br\u00f6stkorgen ca. <span style=\"color: #008080;\">5 miljoner<\/span> g\u00e5nger p\u00e5 ett \u00e5r.<\/p>\n<p>Lungorna omges av 2 stycken <span style=\"color: #008080;\">pleurablad<\/span> d\u00e4r det r\u00e5der ett vacuum. Det yttre pleurabladet f\u00e4ster mot insidan av br\u00f6stkorgen medan det inre pleurabladet f\u00e4ster mot lungorna. Mellanrummet mellan dessa blad kallas lungs\u00e4cken och h\u00e4r finns en liten m\u00e4ngd v\u00e4tska som sm\u00f6rjer lungbladen n\u00e4r de gnider mot varandra vid andningsr\u00f6relser.<br \/>\nN\u00e4r br\u00f6stkorgen expanderar drar dom t\u00e4tt intill varandra pleurabladen sj\u00e4lva lungorna med sig och luft sugs in via luftv\u00e4garna <span style=\"font-size: 10pt;\">(munnen, luftr\u00f6ren)<\/span>. N\u00e4r det yttre lungbladet g\u00e5r s\u00f6nder genom trubbigt v\u00e5ld, etc. s\u00e5 f\u00f6rsvinner vacuumet i lungs\u00e4cken och den aktuella lungan kan inte expandera vid inandning. Detta heter <span style=\"color: #008080;\">pneumothorax<\/span>.<\/p>\n<figure id=\"attachment_6145\" aria-describedby=\"caption-attachment-6145\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_anatomi_lungbronker_3D.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-6145\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_anatomi_lungbronker_3D-150x124.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"124\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_anatomi_lungbronker_3D-150x124.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_anatomi_lungbronker_3D-300x248.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_anatomi_lungbronker_3D-768x634.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_anatomi_lungbronker_3D.jpg 848w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-6145\" class=\"wp-caption-text\">Luftr\u00f6r och bronker<\/figcaption><\/figure>\n<p>Vid varje inandning dras ca. <span style=\"color: #008080;\">500ml luft in<\/span> i lungorna varefter lika mycket luft andas ut <span style=\"font-size: 10pt;\">(andetagsvolym)<\/span>. En frisk lunga har en kapacitet p\u00e5 6000ml luft <span style=\"font-size: 10pt;\">(totalkapacitet)<\/span> och g\u00e4ller unga friska m\u00e4n. Kvinnor har ca 20-25% mindre totalkapacitet.<\/p>\n<p>Syreutbytet med kroppens v\u00e4vnader sker i lungbl\u00e5sorna <span style=\"font-size: 10pt;\">(alveolerna)<\/span>. En vuxen persons lunga inneh\u00e5ller ca. 300 miljoner alveoler som har en diameter p\u00e5 0,2mm. Plattar man ut alla alveoler och l\u00e4gger dom kant-i-kant upptar dessa en yta p\u00e5 ca. 70-100m\u00b2. Runt varje alveol finns ett fint n\u00e4tverk av blodk\u00e4rl (kapill\u00e4rer) som tar upp syret som tryck ut genom alveolv\u00e4ggen med ett \u00f6vertryck. <span style=\"color: #008080;\">250 ml syre<\/span> tas upp av blodet i lungorna per minut medan <span style=\"color: #008080;\">200 ml koldioxid<\/span> l\u00e4mnar blodet per minut till alveolerna f\u00f6r utandning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>[Br\u00f6stkorgen] (anatomi) (thorax)\u00a0\u00e4r den samlade ben\u00e4mningen p\u00e5 m\u00e4nniskans anatomiska kroppsdel som inneh\u00e5ller lungor, luftr\u00f6r, matstrupe, hj\u00e4rta som h\u00f6ljes in av 12 par revben. Absolut\u00a0vanligaste metoden\u00a0f\u00f6r<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5158","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5158","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5158"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5158\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5158"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}