{"id":5156,"date":"2023-10-09T22:28:44","date_gmt":"2023-10-09T21:28:44","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5156"},"modified":"2025-07-18T01:25:19","modified_gmt":"2025-07-17T23:25:19","slug":"ct-rygg","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/ct-rygg\/","title":{"rendered":"CT rygg"},"content":{"rendered":"
\"CT-rygg<\/a>
CT-rygg sagital bild<\/figcaption><\/figure>\n

Alla ryggradsdjur som inkluderar dinosaurier, de \u00e4ldsta funna m\u00e4nniskoskelett till dagens m\u00e4nniskor har degenerativa ledf\u00f6r\u00e4ndringar i ryggraden. Ryggbesv\u00e4r anses idag som en folksjukdom d\u00e4r man r\u00e4knar med att ca. 80% av Sveriges befolkning har n\u00e5gon form av ryggbesv\u00e4r.<\/p>\n

Annan metod<\/strong><\/p>\n

Magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> har kommit att bli en allt viktigare diagnostisk metod f\u00f6r utredning av sjukdomar i de neurologiska strukturerna som ryggradens kotdiskar och ligament samt ryggm\u00e4rgskanalen.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

De viktigaste anv\u00e4ndningsomr\u00e5dena f\u00f6r CT vad avser ryggskelettet \u00e4r vid trauma<\/span> (v\u00e5ld)<\/span> mot n\u00e5gon del av ryggen samt diagnostik av maligna skelettsjukdomar<\/span>.<\/p>\n

Elektiva<\/strong><\/span>1<\/a><\/sup>Tidbokad unders\u00f6kning.<\/span><\/span><\/p>\n

\"CT-l\u00e4ndrygg<\/a>
CT-l\u00e4ndrygg kotkompression<\/figcaption><\/figure>\n

Vid ej akuta<\/span> tillst\u00e5nd eller vid utredningar<\/span> av mindre skador i ryggraden \u00e4r en konventionell r\u00f6ntgenmetod ofta det initiala metodvalet.
\nCT \u00e4r inte f\u00f6rstahandsmetoden f\u00f6r flera av ryggradens degenerativa2<\/a><\/sup>\u00c5ldersf\u00f6rslitningar, mm.<\/span><\/span> sjukdomar utan f\u00e5r d\u00e5 ses som komplement till den konventionella r\u00f6ntgenunders\u00f6kningen. Detta inte f\u00f6r att metoden inte \u00e4r bra utan det beror mer p\u00e5 tillg\u00e4ngligheten f\u00f6r unders\u00f6kningar med datortomografi. Det finns en stor m\u00e4ngd patienter med h\u00f6gre prioriterade skador i ryggen samt allvarliga sjukdomar, s\u00e5 som cancer i andra organ, som beh\u00f6ver tillg\u00e5ng till en CT-unders\u00f6kning utan n\u00e5gon l\u00e4ngre f\u00f6rdr\u00f6jning p\u00e5 grund av l\u00e5nga v\u00e4ntetider.
\nNumera \u00e4r dock tillg\u00e4ngligheten till CT-unders\u00f6kningar s\u00e5 pass god p\u00e5 de flesta st\u00f6rre sjukhus i Sverige s\u00e5 i stort alla hals och halsryggar kan unders\u00f6kas med denna teknik oavsett indikation.
\nFlera diagnoser av ryggskador st\u00e4lls \u00e4ven genom sk. bifynd<\/span> d\u00e5 patienten genomg\u00e5r tex. en CT-buk eller thorax av annan anledning \u00e4n f\u00f6r ryggbesv\u00e4r.<\/p>\n

F\u00f6rutom skelettskador efter v\u00e5ld mot ryggen kan man \u00e4ven till viss del utreda tum\u00f6rer<\/span> och metastaser<\/span> i kotkropparna samt mjukdelsskador s\u00e5 som diskbr\u00e5ck<\/span>, epiduralhematom<\/span>, spinala tum\u00f6rer<\/span>, cysta<\/span>, spinala k\u00e4rlmissbildningar<\/span>, ledf\u00f6r\u00e4ndringar vid reumatiod atrit<\/span> (RA)3<\/a><\/sup>Reumoatiod artit i ryggen drabbar n\u00e4stan uteslutande halsryggen. Det finns f\u00e5 fynd av RA i \u00f6vriga delen av ryggraden.\u00a0<\/span> <\/span><\/span>, mm. med en initial CT-unders\u00f6kning. MR<\/span> \u00e4r dock f\u00f6rstavalet av metod f\u00f6r utredning av tum\u00f6rer och metastaser i kotpelaren.<\/p>\n

Akuta<\/strong><\/span><\/p>\n

En vanlig orsak till skada i ryggen \u00e4r vid trafikolyckor<\/span> som utg\u00f6r \u00f6ver h\u00e4lften av alla ryggskador. Fall<\/span> orsakar ca. 25% av alla ryggskador.
\nVanligaste lokalisationerna f\u00f6r skador \u00e4r i \u00f6vre delen av halsryggen samt vid \u00f6verg\u00e5ngen mellan br\u00f6st- och l\u00e4ndryggen. Det \u00e4r mer s\u00e4llan man finner n\u00e5gon ryggfraktur inom br\u00f6stryggen d\u00e5 detta ryggavsnitt \u00e4r en mer stabil konstruktion tillsammans med br\u00f6stkorgen (revbenen)<\/span>.<\/p>\n

Vid trauma mot halsryggen<\/span> \u00e4r det viktigt att f\u00e5 en diagnos av skadans omfattning d\u00e5 skador i halsryggen kan orsaka neurologiska skada. Har en traumapatient neurologiska bortfallssymtom<\/span> kompletteras utredningen med magnetkamera (MR)<\/span> f\u00f6r diagnostik av ligamentskada<\/span>, kotdiskskada<\/span>, intraspinal<\/span>4<\/a><\/sup>Ryggm\u00e4rgskanalen som l\u00f6per n\u00e4sten genom hela ryggraden och skyddas av kotkropparna. H\u00e4r l\u00f6per alla nervtr\u00e5darna i ryggm\u00e4rgsv\u00e4tska (likvor) ut till alla kroppens delar.<\/span><\/span> skada<\/span> eller bl\u00f6dning<\/span>, mm.<\/p>\n

\"CT-halsrygg<\/a>
CT-halsrygg facettleds-luxation<\/figcaption><\/figure>\n

Vid trauma \u00e4r CT f\u00f6rstahandsval<\/span> d\u00e5 metoden \u00e4r mycket snabb och ger bra bilddiagnostik av mjuka organ, blodk\u00e4rl och skelett. Patienten kan unders\u00f6kas med CT utan h\u00e4nsyn till ev. kontraindikationer av metaller, pacemaker, inopererade k\u00e4rlklips, etc. F\u00f6r denna oftast omfattande akuta traumaunders\u00f6kning finns ingen annan metoden som \u00e4r s\u00e5 enkel och snabb samt d\u00e4r patienten kan h\u00e5llas imobiliserad p\u00e5 en sk. ”traumatransfer” (ryggstabiliserande brits)<\/span> vid bildtagningen.
\nVid skada som misst\u00e4nkts engagera ryggm\u00e4rgskanalen kompletteras en akut CT-rygg med en akut MR-unders\u00f6kning\u00a0(magnetkamera)<\/span>.<\/p>\n

Annan orsak<\/strong><\/p>\n

Annan patologi<\/span> d\u00e4r CT ev. kan ge en diagnostik \u00e4r tex. ankylos<\/span> (ledsammanv\u00e4xt)<\/span> inom ryggens olika leder (facettleder)<\/span>, diagnostik av kotkompression<\/span>, kotdiskar<\/span> (degeneration)<\/span>, myelografi<\/span>\u00a0(diskbr\u00e5cksdiagnostik)<\/span>, utredning av maligna tum\u00f6rer (sarkom, meningiom, ependymoma, astrocytos, chordom, mm.),<\/span> metatstaser<\/span>, mm. n\u00e4r magnetkameran<\/span> av n\u00e5gon anledning inte kan anv\u00e4ndas (kontraindikation)<\/span>.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Skada i halsryggen<\/strong><\/span><\/p>\n

Trauma mot halsryggen indelas efter vilken typ av v\u00e5ld skadan uppkommit samt hur stabiliteten p\u00e5verkas i halsryggen av en skada. De olika typerna av skada kan \u00e4ven indelas i flexions<\/span>– eller extensionsskador<\/span> samt axialt<\/span> eller vertikalt v\u00e5ld<\/span>.<\/p>\n

Frakturer i halsryggen delas in i\u00a0stabila och instabila skador<\/span>.<\/p>\n

Stabil skada<\/strong><\/p>\n

\"CT-halsrygg<\/a>
CT-halsrygg ”hangman”-fraktur<\/figcaption><\/figure>\n

Stabil skada<\/span>\u00a0har trots en fraktur i halsryggen de stabiliserande strukturerna i halsryggen kvar i form av intakta ligament5<\/a><\/sup>Ligament kan ses som extremt h\u00e5llbara ”gummiband” som medf\u00f6r att huvud och nacke kan ha ett stort r\u00f6relseomf\u00e5ng i olika riktningar utan av risk f\u00f6r \u00f6vervridning. Ligamenten kan str\u00e4ckas ut till viss del d\u00e4r de sedan stoppar en b\u00f6jning i skelettet. Ligament \u00e4r inte ”os\u00e5rbara” utan kan dras s\u00f6nder vid \u00f6vervridning eller snabba r\u00f6relser d\u00e4r de d\u00e5 kan brista helt eller delvis.\u00a0<\/span><\/span> med dess skelettf\u00e4sten som utg\u00f6r en hel sammanh\u00e5llande skelettstruktur.<\/p>\n

Till\u00a0stabila skador<\/span>\u00a0i\u00a0halsryggen<\/span>\u00a0r\u00e4knas tex.\u00a0ensidig facettledsluxation<\/span>,\u00a0kilformad kotkompression<\/span>, fraktur av\u00a0atlas-b\u00e5gens bakre del<\/span>, fraktur av en\u00a0bakre kotb\u00e5ge<\/span>\u00a0(lamina)<\/span>,\u00a0Burst-fraktur<\/span>6<\/a><\/sup>Uppkommer efter axialt v\u00e5ld mot nacken som vid dykning p\u00e5 grunt vatten eller mot sten.<\/span><\/span> s\u00e5vida bendelar buktar in i ryggm\u00e4rgskanalen, etc.<\/p>\n

Instabil skada<\/strong><\/p>\n

Vid instabil skada<\/span>\u00a0i\u00a0halsryggen<\/span>\u00a0finner man kotkropps- samt ligamentskador\u00a0(ligamentruptur)<\/span>\u00a0vilket kan medf\u00f6ra en glidning av kotkropparna sinsemellan varandra. Skador som medf\u00f6r att olika skelettstrukturer i halsryggen p\u00e5verkar eller vid senare skede riskerar att p\u00e5verka ryggm\u00e4rgskanalen anses som instabila.<\/p>\n

Instabila skador<\/span>\u00a0i halsryggen kan vara\u00a0bilateral facettledsluxation<\/span>,\u00a0avlossning av kotans fr\u00e4mre kant<\/span>\u00a0(tear-drop)<\/span>, ”hangman<\/span>” fraktur7<\/a><\/sup>Namnet kommer ursprungligen fr\u00e5n de skador som kunde ses efter d\u00e5tida h\u00e4gningar av m\u00e4nniskor. Skadan \u00e4r en fraktur av C2 kotb\u00e5gen.<\/span><\/span>,\u00a0Jeffersons fraktur<\/span>8<\/a><\/sup>Detta \u00e4r en form av Burst-fraktur som kommer efter axialt v\u00e5ld med fraktur av atlaskotans (C1) s\u00e5v\u00e4l fr\u00e4mre och bakre b\u00e5ge.<\/span><\/span>,\u00a0densfraktur<\/span>\u00a0(dens axis\/C2)<\/span>, mm.<\/p>\n

\"CT-halsrygg<\/a>
CT-halsrygg densfraktur<\/figcaption><\/figure>\n

Densfraktur<\/span> kan uppst\u00e5 vid s\u00e5v\u00e4l flexions- som extensiontrauma och \u00e5terfinns i ca. 20% av alla nackskador. En fraktur p\u00e5 ”tandtappen” p\u00e5 halskota 2 (C2)<\/span> delas normalt in i 2 huvudtyper d\u00e4r den ena utg\u00f6rs av en avlossning av dens topp (typ 1)<\/span> och \u00e4r mer ovanlig. Den andre typen (typ 2)<\/span> utg\u00f6r en komplett fraktur av dens bas mot kotkroppen. Det finns en tredje typ (typ 3)<\/span> som oftast utg\u00f6rs av en kombinaltionsskada med flera skadade halskotor d\u00e4r C 2-frakturen \u00e4ven involverar sj\u00e4lva kotkroppen.
\nAlla 3 typerna av densfrakturer r\u00e4knas som instabila<\/span> med om \u00e4n mindre risk f\u00f6r p\u00e5verkan p\u00e5 [ryggm\u00e4rgskanalen<\/a><\/span>] (bild)<\/span>.
\nDensfraktur typ 2 har dessutom en stor tendens att bilda sk. pseudoartros<\/span>9<\/a><\/sup>Fraktur som inte bildar ny benmassa och l\u00e4ker utan det uppst\u00e5r en ”falsk led”.<\/span><\/span>.
\nEn densfraktur kan ibland g\u00e5 obem\u00e4rkt f\u00f6rbi<\/span> f\u00f6rsta tiden efter skadetillf\u00e4llet d\u00e5 patienten har mindre symtom och uppt\u00e4cks f\u00f6rst efter n\u00e5gon vecka d\u00e5 patienten s\u00f6ker v\u00e5rd f\u00f6r att sm\u00e4rtan inte sl\u00e4pper i nacken.<\/p>\n

Whiplash<\/strong><\/p>\n

Hyperflexion<\/span> av halsryggen \u00e4r en snabb fram\u00e5tr\u00f6relse d\u00e4r huvudet slungas fram (pisksn\u00e4rtskada)<\/span> som oftast uppkommer i samband med trafikolyckor. Denna skadetyp ses oftast i halsryggens nedre delar (C5-C7)<\/span> d\u00e4r kotornas bakre ligament<\/span> tar skada. Denna skada medf\u00f6r ofta att mellanrummet av spinalutskotten \u00f6kar vilket leder till att det blir en felst\u00e4llning i facettlederna. En ruptur av de bakre kotligamenten medf\u00f6r \u00e4ven en risk f\u00f6r en kotglidning av ovanp\u00e5 liggande kotkropp sk. subluxation<\/span>.
\nDenna kan glidning kan uppkomma i efterhand d\u00e5 man tidigare friskrivit halsryggen fr\u00e5n skador vilket f\u00f6rklaras av det muskelf\u00f6rsvar i halsen som tillf\u00e4lligt stabiliserar halsryggen. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vanligt att man vid oklara fynd \u00e5terkommer f\u00f6r en kompletterande r\u00f6ntgen<\/span> av halsryggen efter ca. 2-3 veckor n\u00e4r detta muskelf\u00f6rsvar sl\u00e4pp och man d\u00e5 ev. kan finna en glidning och felst\u00e4llning av kotkropparna.<\/p>\n

\"CT-halsrygg<\/a>
Halsryggens 3 anatomiska linjer<\/figcaption><\/figure>\n

Halsryggen ska i en sidobild bilda 3 t\u00e4nkta svagt b\u00f6jda linjer<\/span> d\u00e4r den f\u00f6rsta linjen l\u00f6per l\u00e4ngs framsidan av kotkropparna, linje 2 l\u00f6per i en linje l\u00e4ngs kotkropparnas baksida och den sista t\u00e4nkta linjen l\u00f6per i en rak l\u00e4tt b\u00f6jd framf\u00f6r taggutskotten. Ser man p\u00e5 r\u00f6ntgenbilderna n\u00e5got parti av nacken som inte f\u00f6ljer dessa t\u00e4nkta linjer i bilden s\u00e5 kan det tyda p\u00e5 en fraktur eller ligamentskada med dislokation som g\u00f6r att dessa t\u00e4nkta linjer inte \u00e4r j\u00e4mna.<\/p>\n

Kotskada<\/strong><\/p>\n

Kotkompression<\/span> med av avlossning av kotkroppens fr\u00e4mre kanter \u00e4r en vanliga skadetypen i halsryggen efter v\u00e5ld. Denna skada uppkommer oftast vid sk. hyperflexionsv\u00e5ld d\u00e4r huvud och nacke vid fram\u00e5tb\u00f6jd position \u00e4ven uts\u00e4tts f\u00f6r kraftigt axialt v\u00e5ld. Denna skada kan efter att muskelf\u00f6rsvaret i halsen sl\u00e4ppt \u00e5stadkomma en glidning av den trasiga kotan in i ryggm\u00e4rgskanalen.<\/p>\n

Skada i br\u00f6st- och l\u00e4ndrygg<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
CT-rygg fr\u00e4mre kompressions-fraktur<\/figcaption><\/figure>\n

Vanligaste lokalisationen f\u00f6r fraktur inom br\u00f6st- och l\u00e4ndrygg<\/span> \u00e4r vid \u00f6verg\u00e5ngen mellan dessa tv\u00e5 ryggavsnitt (Th12-L2)<\/span>. Vid denna niv\u00e5 \u00f6verg\u00e5r den stabila br\u00f6stryggen till en ryggdel som \u00e4r desto r\u00f6rligare i alla vinklar. Frakturtypen i br\u00f6st-l\u00e4ndryggen \u00e4r oftast en ren kotkroppsfraktur utan n\u00e4mnv\u00e4rt ligamentskada eller dislokation.<\/p>\n

Kotskada<\/strong><\/p>\n

Vanligaste frakturen utg\u00f6rs av kompressionsfraktur<\/span> som orsakas av en felaktig b\u00f6jning av ryggen samtidigt som ryggen uts\u00e4tts f\u00f6r en axial kraft (ned\u00e5t kraft)<\/span> tex. tungt lyft. Kotan komprimeras d\u00e5 framtill och bildar en kilformad kota. Denna skada r\u00e4knas som stabil fast\u00e4n den ofta medf\u00f6r extrem sm\u00e4rta d\u00e4r patienten g\u00e5r fram\u00e5tb\u00f6jd f\u00f6r att lindra v\u00e4rken. Denna fraktur ses bra med vanlig konventionell r\u00f6ntgen och utg\u00f6r ingen initial indikation f\u00f6r en CT-unders\u00f6kning s\u00e5vida skadan inte ger neurologiska symtom.
\nDenna ryggskada ses ofta hos \u00e4ldre i samband med en lungr\u00f6ntgen d\u00e4r en stor del av br\u00f6stryggen kommer med p\u00e5 bild samt de \u00f6vre kotorna avi l\u00e4ndryggen.<\/p>\n

Typ av v\u00e5ld spelar in p\u00e5 hur en skelettskada ser ut och hur alvarlig den \u00e4r. En skelettskada som kommer av stort v\u00e5ld mot ryggen fr\u00e5n olika riktningar i samband med vriden rygg kan ge flertalet frakturer i en kotkroppsstruktur med kompletta ligamentskador vilket d\u00e5 kan ge en frakturdislokation<\/span>10<\/a><\/sup>Benfragment fr\u00e5n frakturerna som trycks in i ryggm\u00e4rgskanalen.<\/span><\/span>. Om denna, trotts allt mer ovanlig, frakturdislokation sker i br\u00f6stryggen, vanligtvis Th 4-Th6, anses denna som mycket instabil med mycket h\u00f6g risk f\u00f6r neurologiska skador d\u00e5 ryggm\u00e4rgskanalen i detta parti av ryggen \u00e4r tr\u00e4ngre \u00e4n i andra delar av ryggen.<\/p>\n

Inflammation<\/strong><\/p>\n

Morbus Bechterew<\/span> (ankyloserande spondylit)<\/span> \u00e4r en inflammatorisk sjukdom baserad p\u00e5 bakterier som kan kan s\u00e4tta sig i kotkroppar och diskar. Diskh\u00f6jden blir reducerad vid sjukdomen och ger symtom som v\u00e4rk och morgonstelhet. I f\u00f6rl\u00e4ngningen kan tv\u00e5 kotor fusioneras (v\u00e4xa ihop)<\/span> vilket \u00e4ven ger \u00f6kad risk f\u00f6r kotfrakturer. Denna sjukdom kan s\u00e4tta sig inom hela ryggraden. CT \u00e4r en bra metod f\u00f6r komplettera denna diagnostik efter en ev. tidigare\u00a0 konventionell r\u00f6ntgen.
\nInflammatoriska sjukdomar<\/span>\u00a0i och kring ryggraden\u00a0(spondylodiscitis, abscesser, mm.)<\/span>\u00a0utreds oftast b\u00e4st med magnetkamera\u00a0(MR)<\/span>\u00a0prim\u00e4rt eller som komplement till genomf\u00f6rd CT.<\/p>\n

Skolios<\/strong><\/p>\n

Skolios-utredningar<\/span> p\u00e5 barn g\u00f6rs idag mestadels med MR. CT med l\u00e5g str\u00e5ldos kan komma i fr\u00e5ga inf\u00f6r en operation d\u00e4r man \u00f6nskar m\u00e4ta vinkel och rotationsgrad p\u00e5 ryggraden samt kontrollera ev. kotmissbildningar.<\/p>\n

Diskskada<\/strong><\/p>\n

Skador p\u00e5 mellankotsdiskarna<\/span> beror fr\u00e4mst p\u00e5 normalt \u00e5ldersrelaterade f\u00f6r\u00e4ndringar (degenerativa f\u00f6r\u00e4ndringar)<\/span> d\u00e4r disken tappar sin elastiska form. Diskarna inneh\u00e5ller normalt en stor m\u00e4ngd vatten (ca. 77%)<\/span> som med h\u00f6gre \u00e5lder minskar varvid disken d\u00e5 \u00e4ven minskar i h\u00f6jd. Detta \u00e4r f\u00f6rutom kutryggighet orsaken till att personer minskar i l\u00e4ngd p\u00e5 \u00e5lders h\u00f6st. Skador p\u00e5 kotdiskarna kan \u00e4ven bero p\u00e5 kompressionsskador p\u00e5 ryggkotorna efter trauma.<\/p>\n

\"CT-myelografi<\/a>
CT-myelografi<\/figcaption><\/figure>\n

Diskbr\u00e5ck<\/span> (diskprolaps)<\/span> \u00e4r oftast \u00e4ven den en degenerativ sjukdom men som ger sig till k\u00e4nna med sv\u00e5rare sm\u00e4rtor. Diskbr\u00e5cket orsakas av att diskens h\u00f6lje spricker s\u00e5 diskens gel\u00e9aktiga k\u00e4rna buktar ut genom denna \u00f6ppning i h\u00f6ljet. Ryggsm\u00e4rta och sm\u00e4rta ner i benen uppkommer av att utbuktad diskmassa trycker mot n\u00e5gondera nervrot som l\u00f6per ut parvis l\u00e4ngs st\u00f6rre delen av ryggraden. Diskdegeneration kan man finna inom hela ryggraden men f\u00f6rekommer fr\u00e4mst i halsryggen samt l\u00e4ndryggen.<\/p>\n

CT-myelografi<\/span> kan bli aktuellt f\u00f6r en bilddiagnostik av diskbr\u00e5ck som annars i normala fall utreds med magnetkamera (MR)<\/span>. Om det finns kontraindikationer<\/span>11<\/a><\/sup>Ej kompatibel pacemaker f\u00f6r MR, metallimplantat, neurologiska clips, mm. p\u00e5 k\u00e4nsliga st\u00e4lle.<\/span><\/span> f\u00f6r en MR-unders\u00f6kning<\/span> kan en myelografi komma i fr\u00e5ga. Vid myelografi injiceras kontrastmedel i duras\u00e4cken (yttersta ryggm\u00e4rgshinnan)<\/span> varefter en CT k\u00f6rs \u00f6ver aktuellt ryggavsnitt.<\/p>\n

Tum\u00f6r<\/strong><\/p>\n

Prim\u00e4ra tum\u00f6rer<\/span> i ryggraden \u00e4r mer ovanliga d\u00e4r man mestadels finner skelettmetastaser i kotkropparna. Prim\u00e4rtum\u00f6rer i ryggskelettet (extradurala tum\u00f6rer)<\/span> kan utg\u00f6ras av vertebralhemangiom<\/span>12<\/a><\/sup>En i botten benign k\u00e4rlrik tum\u00f6rform (k\u00e4rlmissbildning) som inte sprider sig men kan \u00e5stadkomma skada och symtom p\u00e5 grund av sin v\u00e4xande storlek. Vid stort hemangiom kan denna trycka mot ryggm\u00e4rgskanalen och ge sv\u00e5rare ryggsm\u00e4rtor.<\/span><\/span> och Chordom<\/span>13<\/a><\/sup>Mycket ovanlig l\u00e5ngsamt v\u00e4xande malign tum\u00f6rtyp som man oftast d\u00e5 finner i korsryggen (sakrum).<\/span><\/span>.<\/p>\n

\"CT-rygg<\/a>
CT-rygg metastaser<\/figcaption><\/figure>\n

Skelettmetastaser<\/span> s\u00e4tter sig vanligen i skelett med mycket benm\u00e4rg. Skelettmetastaser kommer vanligen fr\u00e5n prim\u00e4rtum\u00f6rer i br\u00f6st och prostata som oftast upptr\u00e4der sent i sjukdomsf\u00f6rloppet. Metastaser utreds oftast initialt med CT f\u00f6r att diagnostisera utbredningen och lokalisationer av ev. metastaser.
\nVidare utredning g\u00f6rs d\u00e4refter oftast med magnetkamera (MR) d\u00e5 man fr\u00e4mst utreder utbredningen i ryggraden. PET-CT \u00e4r en allt mer f\u00f6rekommande metod i dag f\u00f6r att utreda maligna processer i s\u00e5v\u00e4l mjukdelar som skelettet.<\/p>\n

Annan utredning<\/strong><\/p>\n

Vid andra bensjukdomar inom korsryggen<\/span> och sakroiliakalederna<\/span>, vid tex. sakroilit<\/span> (osteitis condensans ilii, mm.)<\/span>, \u00e4r CT en bra och enkel metod f\u00f6r vidare utredning.
\nCT \u00e4r \u00e4ven att f\u00f6redra framf\u00f6r MR om patienten har metall inopererad i ryggregionen (tex. skruvfixation eller plattor vid steloperation)<\/span> d\u00e4r metall ger stora st\u00f6rningar i MR-bilderna.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

Om unders\u00f6kningen<\/strong><\/span><\/p>\n

Normalt sett finns inga f\u00f6rberedelser f\u00f6r dessa unders\u00f6kningar.<\/p>\n