{"id":5154,"date":"2023-10-09T22:27:48","date_gmt":"2023-10-09T21:27:48","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5154"},"modified":"2026-02-16T23:28:55","modified_gmt":"2026-02-16T22:28:55","slug":"ct-hjarna-och-skalle","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/ct-hjarna-och-skalle\/","title":{"rendered":"CT hj\u00e4rna och skalle"},"content":{"rendered":"<table style=\"border-collapse: collapse; width: 100%; height: 137px;\">\n<tbody>\n<tr style=\"height: 205px;\">\n<td style=\"width: 81.5291%; text-align: left; vertical-align: top; height: 137px;\"><span style=\"color: #008080;\">Hj\u00e4rnan<\/span>\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(cerebrum)<\/span>\u00a0och\u00a0<span style=\"color: #008080;\">skallens ben<\/span>\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(cranium)<\/span>\u00a0\u00e4r delar som l\u00e4mpar sig f\u00f6r att unders\u00f6kas med datortomografi\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(CT)<\/span>. Detta slutna rum, som neurokraniet utg\u00f6r bakom skallbenet, var tidigare mycket sv\u00e5runders\u00f6kt.<\/p>\n<p>Med den h\u00f6ga k\u00e4nslighet f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i ett homogent omr\u00e5de, som hj\u00e4rnans parenkym\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(v\u00e4vnad)<\/span>\u00a0utg\u00f6r i skallen, kan man med CT urskilja v\u00e4ldigt sm\u00e5 bl\u00f6dningar och infarkter. Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar kan vara ner till endast\u00a0<span style=\"color: #008080;\">0,7 mm stora<\/span>.<br \/>\nKontrastmedel anv\u00e4nds flitigt vid CT-hj\u00e4rna unders\u00f6kningar d\u00e5 blodk\u00e4rlens kondition i hj\u00e4rnan utg\u00f6r en viktig indikation f\u00f6r patologi.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Akuta unders\u00f6kningar<\/span>, vid misst\u00e4nkta skador i eller p\u00e5 skallen, som kr\u00e4ver en fortsatt neurologisk utredning g\u00f6res i f\u00f6rsta hand med CT d\u00e5 denna unders\u00f6kningsmetod \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">snabb<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">enkel<\/span> att genomf\u00f6ra samt har <span style=\"color: #008080;\">bra tillg\u00e4nglighet<\/span> p\u00e5 de flesta sjukhus.<\/td>\n<td style=\"width: 2.94201%; height: 137px;\"><\/td>\n<td style=\"width: 15.5289%; height: 137px; vertical-align: top;\">\n<div data-video-id=\"\" class='wp-block-html5-player-video html5_video_players'\n    class=\"wp-block-html5-player-video\" data-nonce=\"\n    b1dd5e72fc\" data-attributes=\"\n    {&quot;is_classic&quot;:true,&quot;provider&quot;:&quot;self-hosted&quot;,&quot;imported&quot;:false,&quot;clientId&quot;:&quot;&quot;,&quot;uniqueId&quot;:&quot;h5vp1&quot;,&quot;source&quot;:&quot;https:\\\/\\\/www.rontgen.com\\\/metod\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2024\\\/06\\\/CT_skalle_3.mp4&quot;,&quot;poster&quot;:&quot;&quot;,&quot;skin&quot;:&quot;default&quot;,&quot;options&quot;:{&quot;controls&quot;:[&quot;play&quot;],&quot;settings&quot;:[&quot;captions&quot;,&quot;quality&quot;,&quot;speed&quot;,&quot;loop&quot;],&quot;loadSprite&quot;:true,&quot;autoplay&quot;:false,&quot;playsinline&quot;:true,&quot;seekTime&quot;:10,&quot;volume&quot;:1,&quot;muted&quot;:false,&quot;hideControls&quot;:true,&quot;resetOnEnd&quot;:true,&quot;tooltips&quot;:{&quot;controls&quot;:true,&quot;seek&quot;:true},&quot;captions&quot;:{&quot;active&quot;:false,&quot;language&quot;:&quot;auto&quot;,&quot;update&quot;:true},&quot;ratio&quot;:null,&quot;storage&quot;:{&quot;enabled&quot;:true,&quot;key&quot;:&quot;plyr&quot;},&quot;speed&quot;:{&quot;options&quot;:[&quot;0.5&quot;,&quot; 0.75&quot;,&quot; 1&quot;,&quot; 1.25&quot;,&quot; 1.5&quot;,&quot; 1.75&quot;,&quot; 2&quot;,&quot; 4&quot;]},&quot;loop&quot;:{&quot;active&quot;:true},&quot;ads&quot;:{&quot;enabled&quot;:true,&quot;tagUrl&quot;:null},&quot;urls&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;download&quot;:null},&quot;markers&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;points&quot;:[]},&quot;preload&quot;:&quot;metadata&quot;},&quot;features&quot;:{&quot;popup&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;selector&quot;:&quot;&quot;,&quot;hasBtn&quot;:false,&quot;type&quot;:&quot;poster&quot;,&quot;btnText&quot;:&quot;Watch Video&quot;,&quot;align&quot;:&quot;center&quot;,&quot;btnStyle&quot;:{&quot;color&quot;:&quot;#fff&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#006BA1&quot;,&quot;fontSize&quot;:&quot;16px&quot;,&quot;padding&quot;:{&quot;top&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;right&quot;:&quot;20px&quot;,&quot;bottom&quot;:&quot;10px&quot;,&quot;left&quot;:&quot;20px&quot;}}},&quot;overlay&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;items&quot;:[{&quot;color&quot;:&quot;#ffffff&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#333&quot;,&quot;fontSize&quot;:&quot;16px&quot;,&quot;link&quot;:&quot;&quot;,&quot;logo&quot;:null,&quot;text&quot;:&quot;&quot;,&quot;position&quot;:&quot;top_right&quot;,&quot;type&quot;:&quot;logo&quot;,&quot;opacity&quot;:0.6999999999999999555910790149937383830547332763671875}]},&quot;endScreen&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;text&quot;:&quot;End Screen Text&quot;,&quot;btnText&quot;:&quot;Visit&quot;,&quot;btnLink&quot;:&quot;&quot;,&quot;btnStyle&quot;:[]},&quot;thumbInPause&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;type&quot;:&quot;default&quot;},&quot;watermark&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;type&quot;:&quot;email&quot;,&quot;text&quot;:&quot;&quot;,&quot;color&quot;:&quot;#f00&quot;},&quot;passwordProtected&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;errorMessage&quot;:&quot;Password didn&#039;t matched&quot;,&quot;heading&quot;:&quot;It&#039;s a Password Protected Video. Do You Have any Password?&quot;,&quot;key&quot;:&quot;propagans_7602&quot;,&quot;button&quot;:{&quot;text&quot;:&quot;Access&quot;,&quot;color&quot;:&quot;#222&quot;,&quot;backgroundColor&quot;:&quot;#ffffffe3&quot;},&quot;password&quot;:null},&quot;emailCapture&quot;:{&quot;isClassic&quot;:true,&quot;video_id&quot;:7602,&quot;enabled&quot;:false,&quot;displayAt&quot;:10,&quot;heading&quot;:&quot;&quot;,&quot;bottomText&quot;:&quot;&quot;,&quot;buttonText&quot;:&quot;&quot;,&quot;buttonColor&quot;:{&quot;color&quot;:&quot;#fff&quot;,&quot;bg&quot;:&quot;#006BA1&quot;},&quot;integration&quot;:&quot;none&quot;,&quot;webhook&quot;:&quot;&quot;,&quot;allowSkipping&quot;:false,&quot;roundCorner&quot;:false},&quot;sticky&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;position&quot;:&quot;top_right&quot;},&quot;playWhenVisible&quot;:false,&quot;disablePause&quot;:false,&quot;hideYoutubeUI&quot;:false,&quot;startTime&quot;:&quot;0&quot;,&quot;hideLoadingPlaceholder&quot;:false,&quot;customPlayButtonSelector&quot;:&quot;&quot;,&quot;saveState&quot;:false},&quot;onlyLoggedIn&quot;:{&quot;whoCanSeeThisVideo&quot;:&quot;everyone&quot;,&quot;allowedRoles&quot;:[],&quot;message&quot;:&quot;This video is only for registered users. Please login to view the video.&quot;},&quot;seo&quot;:{&quot;name&quot;:&quot;&quot;,&quot;description&quot;:&quot;&quot;,&quot;duration&quot;:0},&quot;thumbInPause&quot;:false,&quot;hideYoutubeUI&quot;:false,&quot;additionalCSS&quot;:&quot;&quot;,&quot;additionalID&quot;:&quot;&quot;,&quot;autoplayWhenVisible&quot;:false,&quot;styles&quot;:{&quot;plyr_wrapper&quot;:{&quot;width&quot;:&quot;200px&quot;,&quot;borderRadius&quot;:&quot;0px&quot;,&quot;overflow&quot;:&quot;hidden&quot;},&quot;.plyr&quot;:{&quot;--plyr-color-main&quot;:&quot;#00b2ff&quot;}},&quot;CSS&quot;:&quot;&quot;,&quot;isCDURL&quot;:false,&quot;CDURL&quot;:&quot;&quot;,&quot;posterTime&quot;:20,&quot;brandColor&quot;:&quot;#00B3FF&quot;,&quot;radius&quot;:{&quot;number&quot;:0,&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;},&quot;protected&quot;:false,&quot;password&quot;:&quot;&quot;,&quot;protectedText&quot;:&quot;Please enter password to wath the video&quot;,&quot;seekTime&quot;:10,&quot;startTime&quot;:0,&quot;preload&quot;:&quot;metadata&quot;,&quot;streaming&quot;:false,&quot;streamingType&quot;:&quot;hls&quot;,&quot;captionEnabled&quot;:false,&quot;vastTag&quot;:&quot;&quot;,&quot;saveState&quot;:false,&quot;subtitle&quot;:[{&quot;label&quot;:&quot;English\\\/en&quot;,&quot;caption_file&quot;:&quot;&quot;}],&quot;chapters&quot;:[],&quot;controls&quot;:{&quot;play-large&quot;:true,&quot;restart&quot;:false,&quot;rewind&quot;:false,&quot;play&quot;:true,&quot;fast-forward&quot;:false,&quot;progress&quot;:true,&quot;current-time&quot;:true,&quot;duration&quot;:false,&quot;mute&quot;:true,&quot;volume&quot;:true,&quot;pip&quot;:false,&quot;airplay&quot;:false,&quot;settings&quot;:true,&quot;downlaod&quot;:false,&quot;fullscreen&quot;:true},&quot;width&quot;:{&quot;deprecated&quot;:true,&quot;number&quot;:100,&quot;unit&quot;:&quot;%&quot;},&quot;repeat&quot;:false,&quot;autoplay&quot;:false,&quot;muted&quot;:false,&quot;sticky&quot;:false,&quot;stickyPosition&quot;:&quot;top-right&quot;,&quot;popup&quot;:false,&quot;popupType&quot;:&quot;button&quot;,&quot;playsinline&quot;:false,&quot;popupBtnStyle&quot;:[],&quot;popupBtnText&quot;:&quot;Watch Video&quot;,&quot;disablePause&quot;:false,&quot;thumbStyle&quot;:&quot;default&quot;,&quot;resetOnEnd&quot;:false,&quot;autoHideControl&quot;:true,&quot;overlay&quot;:false,&quot;overlayType&quot;:&quot;text&quot;,&quot;overlayText&quot;:&quot;Simple Text&quot;,&quot;overlayPosition&quot;:&quot;top_right&quot;,&quot;overlayBackground&quot;:&quot;#333&quot;,&quot;overlayOpacity&quot;:0.8000000000000000444089209850062616169452667236328125,&quot;overlayTextColor&quot;:&quot;#ffffff&quot;,&quot;overlayFontSize&quot;:{&quot;number&quot;:20,&quot;unit&quot;:&quot;px&quot;},&quot;overlayTextHoverColor&quot;:&quot;#ffffff&quot;,&quot;endScreen&quot;:{&quot;enabled&quot;:false,&quot;text&quot;:&quot;Simple Text&quot;,&quot;btnText&quot;:&quot;Click Here&quot;,&quot;btnLink&quot;:&quot;&quot;,&quot;btnStyle&quot;:[]},&quot;endscreen&quot;:false,&quot;endscreenText&quot;:&quot;Endscreen text&quot;,&quot;endscreenTextLink&quot;:&quot;#&quot;,&quot;speed&quot;:{&quot;1&quot;:true,&quot;2&quot;:true,&quot;3&quot;:true,&quot;0.5&quot;:true,&quot;0.75&quot;:true,&quot;1.25&quot;:true,&quot;1.5&quot;:true,&quot;1.75&quot;:true,&quot;2.5&quot;:true},&quot;video_id&quot;:null}\" data-preset=\"\n    null\">\n            <style>\n            .preload_poster svg {\n                background: var(--plyr-video-control-background-hover, var(--plyr-color-main, var(--plyr-color-main,\n                                #1ABAFF                            )));\n                border: 0;\n                border-radius: 100%;\n                left: 50%;\n                opacity: .9;\n                padding: calc(var(--plyr-control-spacing, 8px) * 1.5);\n                position: absolute;\n                top: 50%;\n                transform: translate(-50%, -50%);\n                transition: .3s;\n                z-index: 2;\n                box-sizing: content-box;\n                fill: #fff;\n            }\n\n            .preload_poster {\n                display:\n                    block            }\n        <\/style>\n        <div class=\"preload_poster\"\n            style=\"overflow:hidden;aspect-ratio:16\/9;background-image:url()\">\n            <svg width=\"24px\" height=\"24px\" viewBox=\"0 0 15 15\" fill=\"none\" xmlns=\"http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg\">\n                <path\n                    d=\"M4.79062 2.09314C4.63821 1.98427 4.43774 1.96972 4.27121 2.05542C4.10467 2.14112 4 2.31271 4 2.5V12.5C4 12.6873 4.10467 12.8589 4.27121 12.9446C4.43774 13.0303 4.63821 13.0157 4.79062 12.9069L11.7906 7.90687C11.922 7.81301 12 7.66148 12 7.5C12 7.33853 11.922 7.18699 11.7906 7.09314L4.79062 2.09314Z\" \/>\n            <\/svg>\n        <\/div>\n        <\/div><br \/>\n<span style=\"font-size: 10pt;\">CT-skalle utan kontrast<\/span><br \/>\n<span style=\"font-size: 8pt;\">(dubbelklicka f\u00f6r st\u00f6rre bild)<\/span><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p><span style=\"font-size: 18pt; color: #008080;\"><strong>Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_5581\" aria-describedby=\"caption-attachment-5581\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/angio_cerebral_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-5581\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/angio_cerebral_1-95x100.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"159\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/angio_cerebral_1-95x100.jpg 95w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/angio_cerebral_1-284x300.jpg 284w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/angio_cerebral_1.jpg 757w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-5581\" class=\"wp-caption-text\">Del av hj\u00e4rnans art\u00e4rer <span style=\"font-size: 8pt;\">(invasiv angio)<\/span><\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"font-size: 14pt;\"><strong>Elektiva<\/strong><\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"1\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-1\">1<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-1\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"1\"><span style=\"color: #993300;\">Tidbokade unders\u00f6kningar.<\/span><\/span><\/p>\n<p>Indikationer f\u00f6r elektiv utredning med CT-hj\u00e4rna \u00e4r intrakraniella <span style=\"color: #008080;\">tum\u00f6rer<\/span> eller <span style=\"color: #008080;\">metastaser<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rnabscesser<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">k\u00e4rlmissbildningar<\/span>, s<span style=\"color: #008080;\">inustromboser<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">parasitinfektioner<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">hydrocefalus<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"2\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-2\">2<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-2\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"2\"><span style=\"color: #993300;\">Vidgning av hj\u00e4rnans ventriklar pga. avfl\u00f6deshinder f\u00f6r hj\u00e4rnans likvor.<\/span><\/span>, <span style=\"color: #008080;\">f\u00f6rkalkningar<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rnatrofi<\/span>, mm.<br \/>\nFlertalet fynd, vid en initial CT-hj\u00e4rna, av mjukdelsf\u00f6r\u00e4ndringar i hj\u00e4rnan utreds ofta vidare med magnetkamera <span style=\"font-size: 10pt;\">(MR)<\/span> som har en h\u00f6gre sensitivitet f\u00f6r detaljer i hj\u00e4rnans hinnor samt mjuk v\u00e4vnad <span style=\"font-size: 10pt;\">(parenkym)<\/span> som utg\u00f6r de st\u00f6rsta delarna av hj\u00e4rnan.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">MR-kamerans<\/span> bilder med h\u00f6g uppl\u00f6sning och mjukdelskontrast av hj\u00e4rnparenkymet tillsammans med karakteristisk bild av en lesion<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"3\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-3\">3<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-3\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"3\"><span style=\"color: #993300;\">Skada eller sjuklig f\u00f6r\u00e4ndring i ett organ.<\/span><\/span> samt utbredning m\u00f6jligg\u00f6r s\u00e4krare klassificering av en f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4n med enbart CT-bilder av hj\u00e4rnan.<br \/>\nMR \u00e4r f\u00f6rstaval vid misst\u00e4nkt bakterie- eller virussjukdom som inte kr\u00e4ver krav p\u00e5 en urakut diagnostik med risk f\u00f6r sv\u00e5ra komplikationer vid minsta dr\u00f6jsm\u00e5l.<\/p>\n<p>F\u00f6r utredning av <span style=\"color: #008080;\">destruktioner i skallens ben<\/span> \u00e4r CT f\u00f6rstavalet.<\/p>\n<p>Patienter som medicinerar med <span style=\"color: #008080;\">blodf\u00f6rtunnande l\u00e4kemedel<\/span> anses som riskpatienter f\u00f6r intrakraniella bl\u00f6dningar vilket d\u00e5 medf\u00f6r en mer frikostig anv\u00e4ndande av CT. I denna patientkategori finns den \u00e4ldre delen av befolkningen med klart h\u00f6gre incidens f\u00f6r olika hj\u00e4rnsjukdomar.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 14pt;\"><strong>Akuta<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_7655\" aria-describedby=\"caption-attachment-7655\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_vs_MR_hjernbledning_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-7655\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_vs_MR_hjernbledning_1-133x150.jpg\" alt=\"J\u00e4mf\u00f6relse bilder CT-hj\u00e4rna vs. MR-hj\u00e4rna av samma patient och skada\" width=\"150\" height=\"170\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_vs_MR_hjernbledning_1-133x150.jpg 133w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_vs_MR_hjernbledning_1-265x300.jpg 265w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_vs_MR_hjernbledning_1-619x700.jpg 619w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_vs_MR_hjernbledning_1.jpg 707w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7655\" class=\"wp-caption-text\">J\u00e4mf\u00f6relse CT vs. MR av samma patient<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Urakuta<\/span> befarade hj\u00e4rnskador <span style=\"font-size: 10pt;\">(stroke)<\/span> som har <span style=\"color: #008080;\">vaskul\u00e4ra<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"4\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-4\">4<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-4\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"4\"><span style=\"color: #993300;\">Blodk\u00e4rl.<\/span><\/span> <span style=\"color: #008080;\">orsaker<\/span> g\u00e5r under ben\u00e4mningen &#8221;<span style=\"color: #008080;\">R\u00e4dda hj\u00e4rnan<\/span>&#8221; unders\u00f6kningar d\u00e4r r\u00f6ntgenavdelningen informeras om en ankomst med dessa patienter i f\u00f6rv\u00e4g och bereder plats f\u00f6r en CT-unders\u00f6kning omg\u00e5ende vid ankomst till r\u00f6ntgenavdelningen.<br \/>\nEn tidig diagnostik av f\u00f6r\u00e4ndringar samt skador i skalle och hj\u00e4rnan kan betyda stor vinst f\u00f6r patientens vidkommande och f\u00f6rhoppningsvis sm\u00e5 framtida men.<\/p>\n<p><strong>Trauma<\/strong><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Datortomografi <span style=\"font-size: 10pt;\">(CT-skalle)<\/span> \u00e4r alltid f\u00f6rstahandsval vid <span style=\"color: #008080;\">akuta traumatiska skallskador<\/span>, THS<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"5\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-5\">5<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-5\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"5\"><span style=\"color: #993300;\">THS graderas i skalor varav RLS-85 (reaction level scale) \u00e4r en valigt typ av skala. RLS graderas i 1 till 8 utifr\u00e5n vilka symtom samt hur allvarliga de \u00e4r. Hj\u00e4rnskakning ger RLS 1 medan RLS 8 inneb\u00e4r djup medvetsl\u00f6shet som inte reagerar p\u00e5 sm\u00e4rtstimuli.<\/span><\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(THS\/traumatic brain injury),<\/span> som ger en hj\u00e4rnskada. Skallskador \u00e4r en av de vanligaste orsaken<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"6\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-6\">6<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-6\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"6\"><span style=\"color: #993300;\">282 av 100.000 individer drabbas \u00e5rligen av THS.<\/span><\/span> till l\u00e5ngvarig sjuklighet och d\u00f6d hos unga individer idag. Orsaken till THS kan vara fall- och trafikolyckor eller utav misshandel, mm. En idag vanlig orsak till THS \u00e4r den stora grupp \u00e4ldre som g\u00e5r och faller.<\/p>\n<p><strong>Stroke<\/strong><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Annan indikation f\u00f6r en CT-skalle d\u00e4r patienten misst\u00e4nkts drabbats av en <span style=\"color: #008080;\">stroke<\/span> vilket inneb\u00e4r antingen <span style=\"color: #008080;\">bl\u00f6dning<\/span> eller <span style=\"color: #008080;\">infarkt<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(propp)<\/span> i hj\u00e4rnan <span style=\"font-size: 10pt;\">(cerebrum)<\/span>. Ordet stroke kan man \u00f6vers\u00e4tta till &#8221;<span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rnkatastrof<\/span>&#8221; som betyder att en allvarlig skada som p\u00e5verkar hj\u00e4rnans funktion tillkommit.<br \/>\nDen vanligaste anledningen till en datortomografi av skallen \u00e4r just vid misst\u00e4nkt stroke vilket drabbar ca. <span style=\"color: #008080;\">25.000 svenskar per \u00e5r<\/span> och d\u00e4r medel\u00e5ldern f\u00f6r denna sjukdom \u00e4r strax \u00f6ver 70 \u00e5r <span style=\"font-size: 10pt;\">(75% av fallen\/2022)<\/span>.<br \/>\nDenna diagnostik g\u00e5r under begreppet &#8221;<span style=\"color: #008080;\">R\u00e4dda hj\u00e4rnan<\/span>&#8221; d\u00e4r skalle och hj\u00e4rna f\u00f6rutom konventionell CT-bilder utan kontrast \u00e4ven ges kontrastinjektion som ger en kompletterande diagnostik av blodk\u00e4rl.<br \/>\nNumera kompletteras bildtagningen f\u00f6r fr\u00e5gest\u00e4llning stroke \u00e4ven med en sk. <span style=\"color: #008080;\">perfusions-CT<\/span> som dynamiskt avbildar kontrastuppladdning i hela hj\u00e4rnparenkymet.<\/p>\n<p>En oklar <span style=\"color: #008080;\">stroke<\/span>\u00a0m\u00e5ste f\u00f6rst s\u00e4rskiljas vad avser orsak till uppkomna symtom innan behandling s\u00e4tts in.<br \/>\nVid\u00a0<span style=\"color: #008080;\">infarkt<\/span>\u00a0ges oftast en kraftigt blodf\u00f6rtunnande l\u00e4kemedel\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(Actilys)<\/span>\u00a0som f\u00f6rhoppningsvis l\u00f6ser upp\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(trombolys)<\/span>\u00a0den aktuella blodproppen i n\u00e5got av hj\u00e4rnans art\u00e4rer.<br \/>\nVid\u00a0<span style=\"color: #008080;\">bl\u00f6dning<\/span>\u00a0ges givetvis ingen blodf\u00f6rtunnande l\u00e4kemedel som vid infarkt. Denna medicinska behandling skulle d\u00e5 orsaka \u00e4n st\u00f6rre bl\u00f6dning med blod som inte kan koagulera p\u00e5 normalt s\u00e4tt.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Cerebral infarkt<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(hj\u00e4rninfarkt)<\/span> \u00e4r mer \u00e4n 4 ggr s\u00e5 vanlig som bl\u00f6dning. Statistiken visar att ca. <span style=\"color: #008080;\">85%<\/span> av stroke utg\u00f6rs av infarkt <span style=\"font-size: 10pt;\">(propp)<\/span>, i <span style=\"color: #008080;\">10%<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(2500 pers\/\u00e5r)<\/span> sker en bl\u00f6dning i hj\u00e4rnparenkymet <span style=\"font-size: 10pt;\">(intracerebral bl\u00f6dning)<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">5%<\/span> av fallen sker bl\u00f6dningen i utrymmet mellan h\u00e5rda och mjuka hj\u00e4rnhinnorna <span style=\"font-size: 10pt;\">(subaraknoidalbl\u00f6dning)<\/span>.<br \/>\nAv 22.500<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"7\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-7\">7<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-7\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"7\"><span style=\"color: #993300;\">Socialstyrelsen statistik 2023<\/span><\/span> som drabbas av stroke \u00e5r 2022 avled 5.600 av detta<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"8\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-8\">8<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-8\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"8\"><span style=\"color: #993300;\">Socialstyrelsen statistik 2023<\/span><\/span>. 24% alla fallen avled inom 28 dagar efter stroke<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"9\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-9\">9<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-9\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"9\"><span style=\"color: #993300;\">Socialstyrelsen statistik 2023<\/span><\/span>.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Behandlingen av infarkter<\/span> har generellt b\u00e4ttre prognos \u00e4n hj\u00e4rnbl\u00f6dning d\u00e4r dessa infarkter oftast behandlas med <span style=\"color: #008080;\">trombolys<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(blodproppsl\u00f6sande medel)<\/span> eller med <span style=\"color: #008080;\">trombektomi<\/span> d\u00e4r man endovaskul\u00e4rt <span style=\"font-size: 10pt;\">(angio)<\/span> med n\u00e5gon typ av kateter upp i hj\u00e4rnans art\u00e4rer avl\u00e4gsnar blodproppen mekaniskt <span style=\"font-size: 10pt;\">(aspiration\/suga ut)<\/span> vilket i m\u00e5nga fall ger ett bra resultat.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">F\u00e5r man <span style=\"color: #008080;\">symtom<\/span> som svaghet eller domning <span style=\"font-size: 10pt;\">(f\u00f6rlamning)<\/span> i n\u00e5gon kroppsdel, synbortfall, sv\u00e5righeter med talet, sned mungipa, sv\u00e5r huvudv\u00e4rk <span style=\"font-size: 10pt;\">(fr\u00e4mst vid bl\u00f6dning)<\/span>, balanssv\u00e5righet, mm. ska man ta sig till n\u00e4rmaste sjukhus f\u00f6r akut utredning. Utredning av dessa symtom p\u00e5b\u00f6rjas redan i ambulansen, om s\u00e5dan \u00e4r rekvirerad, d\u00e4r sedan ett speciellt stroke-team v\u00e4ntar vid ankomsten till sjukhuset. Efter en inledande utredning tas beslut om det beh\u00f6vs en urakut CT av hj\u00e4rnan eller man avvaktar och g\u00f6r en bed\u00f6mning av symtomen f\u00f6rl\u00f6pande.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 14pt;\"><strong>Barn<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_7638\" aria-describedby=\"caption-attachment-7638\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/barn_ct_skalle_u_kontrast.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-7638\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/barn_ct_skalle_u_kontrast-146x150.jpg\" alt=\"CT-skalle barn utan kontrastinjektion\" width=\"150\" height=\"154\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/barn_ct_skalle_u_kontrast-146x150.jpg 146w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/barn_ct_skalle_u_kontrast-293x300.jpg 293w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/barn_ct_skalle_u_kontrast-683x700.jpg 683w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/barn_ct_skalle_u_kontrast-768x787.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/barn_ct_skalle_u_kontrast.jpg 781w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7638\" class=\"wp-caption-text\">CT-hj\u00e4rna barn utan kontrast<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">CT-hj\u00e4rna p\u00e5 barn<\/span> kan g\u00f6ras men som alltid ska man vara restriktiv med bestr\u00e5lningen av barn. Finns det andra unders\u00f6kningsmetoder f\u00f6r samma fr\u00e5gest\u00e4llning som v\u00e4ntas ge lika bra eller b\u00e4ttre diagnostik utan att bestr\u00e5la barnet ska detta prioriteras.<br \/>\nBeroende p\u00e5 hur snabb diagnostik man \u00f6nskar finns det indikation f\u00f6r snabb diagnostik, tex. trauma, befarad bl\u00f6dning, mm. som \u00e4nd\u00e5 r\u00e4ttf\u00e4rdiga en urakut snabb diagnostik med CT trotts att barnets skalle bestr\u00e5las d\u00e5 &#8221;liv alltid g\u00e5r f\u00f6re str\u00e5lhygien&#8230;&#8221;.<br \/>\nCT-hj\u00e4rna p\u00e5 barn kan \u00e4ven inkludera injektion av [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/barn_ct_skalle_m_kontrast.jpg\">kontrastmedel<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(bild)<\/span> f\u00f6r att diagnostisera k\u00e4rlmissbildningar, abscess, tum\u00f6r eller metastaser.<\/p>\n<p>Vid utredningar kan MR vara mer ber\u00e4ttigad d\u00e5 denna metod inte ger n\u00e5gon bestr\u00e5lning s\u00e5 som CT-g\u00f6r. Dock tar en MR unders\u00f6kning s\u00e5 pass mycket l\u00e4ngre tid varf\u00f6r barnet oftast m\u00e5ste s\u00f6vas inf\u00f6r unders\u00f6kningen f\u00f6r att ligga still.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt; color: #008080;\"><strong>Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 12pt;\"><strong>Infarkt<\/strong><\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Infarkter<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(blodpropp)<\/span> kan idag framg\u00e5ngsrikt behandlas om patienten kommer under v\u00e5rd snabbt. Man efterstr\u00e4var ett snabbt omh\u00e4ndertagande <span style=\"font-size: 10pt;\">(inom 3-4 timmar)<\/span> fr\u00e5n tillf\u00e4llet f\u00f6r insjuknandet d\u00e5 ev. blodproppar fortfarande kan l\u00f6sas upp p\u00e5 medicinsk v\u00e4g <span style=\"font-size: 10pt;\">(trombolys)<\/span> utan, f\u00f6rhoppningsvis, fortsatta men f\u00f6r patienten. Vid l\u00e4ngre g\u00e5ngen tid fr\u00e5n insjuknandet minskar m\u00f6jligheterna snabbt drastiskt f\u00f6r att kunna \u00e5tg\u00e4rda redan uppkommen skada i hj\u00e4rnparenkymet p\u00e5 medicinsk v\u00e4g. De neurologiska funktionsbortfall som d\u00e5 tillkommit blir f\u00f6rmodligen mer eller mindre best\u00e5ende f\u00f6r patienten.<br \/>\nHj\u00e4rncellerna \u00e4r mycket k\u00e4nsliga f\u00f6r \u00e4ven en liten st\u00f6rning i blodcirkulationen i hj\u00e4rnan<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"10\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-10\">10<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-10\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"10\"><span style=\"color: #993300;\">Normalt blodfl\u00f6de (CBF) inom hj\u00e4rnan \u00e4r ca. 70ml\/min vilket utg\u00f6r ca. 15-20% av hj\u00e4rtminutvolymen och \u00e4r relativt op\u00e5verkbar av blodtrycksvariationer genom sk. autoregulation som h\u00e5ller blodtrycket konstant inom hj\u00e4rnan p\u00e5 ca. 60mmHg.<\/span><\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(CBF\/cerebralt blodfl\u00f6de)<\/span> d\u00e4r en minskning av blodfl\u00f6det ner till 10-15ml per minut i regionala delar av hj\u00e4rnan orsakar ej reparabla skador <span style=\"font-size: 10pt;\">(celld\u00f6d)<\/span> p\u00e5 cellen efter ca. 5 minuter.<br \/>\nF\u00f6r att h\u00e5lla denna tidsgr\u00e4ns f\u00f6r diagnostiken kr\u00e4vs s\u00e5ledes att patienten kommer omg\u00e5ende till sjukhus f\u00f6r v\u00e5rd och behandling. Dvs. n\u00e5gon i patientens n\u00e4rhet ska ha varit n\u00e4rvarande vid tillbudet som d\u00e5 omg\u00e5ende kan larma ambulans f\u00f6r f\u00e4rd till sjukhus f\u00f6r akut omh\u00e4ndertagande.<\/p>\n<figure id=\"attachment_7657\" aria-describedby=\"caption-attachment-7657\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_parietotemporal_i.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-7657\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_parietotemporal_i-145x150.jpg\" alt=\"CT-hj\u00e4rna pariotemporallobs infarkt\" width=\"150\" height=\"155\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_parietotemporal_i-145x150.jpg 145w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_parietotemporal_i-290x300.jpg 290w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_parietotemporal_i-676x700.jpg 676w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_parietotemporal_i-768x795.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_parietotemporal_i.jpg 773w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7657\" class=\"wp-caption-text\">CT-hj\u00e4rna infarkt<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">Infarkt inom storhj\u00e4rnan <span style=\"font-size: 10pt;\">(cerebrum)<\/span> kan orsakas av en prim\u00e4r f\u00f6rsn\u00e4vning <span style=\"font-size: 10pt;\">(stenos)<\/span> och senare ocklusion av mindre blodk\u00e4rl i hj\u00e4rnan men \u00e4ven av tromber <span style=\"font-size: 10pt;\">(blodproppar\/embolier)<\/span> som lossnar fr\u00e5n andra art\u00e4rer och flyter upp till hj\u00e4rnan. Vanliga embolik\u00e4llor <span style=\"font-size: 10pt;\">(varifr\u00e5n proppen kommit)<\/span> \u00e4r fr\u00e5n halsart\u00e4rerna <span style=\"font-size: 10pt;\">(karotisstenos)<\/span> och fr\u00e5n hj\u00e4rtklaffar <span style=\"font-size: 10pt;\">(speciellt vid hj\u00e4rtflimmer)<\/span>. N\u00e4r en emboli inte kan flyta vidare p\u00e5 grund av sin storlek och fastnar i ett blodk\u00e4rl ockluderas<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"11\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-11\">11<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-11\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"11\"><span style=\"color: #993300;\">St\u00e4ngning eller tillslutning.<\/span><\/span> k\u00e4rlet f\u00f6r blodfl\u00f6de distalt om detta stopp och skapar ischemi<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"12\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-12\">12<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-12\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"12\"><span style=\"color: #993300;\">Syrebrist i v\u00e4vnad.<\/span><\/span> i den hj\u00e4rnv\u00e4vnad som detta blodk\u00e4rl f\u00f6rs\u00f6rjde.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Den skada med symtom och ev. funktionsbortfall infarkten medf\u00f6r beror p\u00e5 var denna ocklusion sker i hj\u00e4rnan, ifall det finns andra friska k\u00e4rl <span style=\"font-size: 10pt;\">(kollateraler)<\/span> som fortfarande f\u00f6rs\u00f6rjer detta omr\u00e5de med blod, mm.<br \/>\nDe flesta infarkter <span style=\"font-size: 10pt;\">(75%)<\/span> sker inom <span style=\"color: #008080;\">mellersta hj\u00e4rnart\u00e4ren<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(arteria cerebri media)<\/span> som \u00e4r den st\u00f6rsta k\u00e4rlf\u00f6rgreningen fr\u00e5n inre halsk\u00e4rlen <span style=\"font-size: 10pt;\">(arteria carotis interna)<\/span> till hj\u00e4rnan som f\u00f6rs\u00f6rjer stora delar av b\u00e5da hj\u00e4rnhalvorna. <span style=\"color: #008080;\">Lillhj\u00e4rnan<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(cerebellum)<\/span> drabbas mer s\u00e4llan av infarkt <span style=\"font-size: 10pt;\">(ca. 2%)<\/span>.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">P\u00e5 CT-bilderna av hj\u00e4rnan avbildas infarcerad v\u00e4vnad i hj\u00e4rnan med m\u00f6rka partier <span style=\"font-size: 10pt;\">(minskad attenuering)<\/span> som tyder p\u00e5 avsaknad av blodf\u00f6rs\u00f6rjning i det drabbade omr\u00e5det. Det kan vara sv\u00e5rt att se tecken till infarcerade omr\u00e5den i hj\u00e4rnv\u00e4vnaden med CT de f\u00f6rsta timmarna <span style=\"font-size: 10pt;\">(&lt;6 tim.)<\/span>. De f\u00f6rsta tecknen p\u00e5 infarcering kan p\u00e5 CT-bilderna ist\u00e4llet utg\u00f6ras av <span style=\"color: #008080;\">\u00f6dem<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"13\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-13\">13<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-13\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"13\"><span style=\"color: #993300;\">Svullnad genom v\u00e4tskeansamling i v\u00e4vnaden.<\/span><\/span> i hj\u00e4rnv\u00e4vnaden som ses som m\u00f6rka och mer oskarpa partier kring infarten.<br \/>\nDiagnostiken av infarkt kompletteras n\u00e4stan alltid med <span style=\"color: #008080;\">kontrastf\u00f6rst\u00e4rkta bilder<\/span> av intrakraniella blodk\u00e4rlen <span style=\"font-size: 10pt;\">(DTA\/CTA)<\/span> samt av art\u00e4rerna i halsen f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka lokalisera blodproppen som orsakar infarkten samt om ev. embolik\u00e4lla finns i halsart\u00e4rerna.<br \/>\nMan kan \u00e4ven kontrollera <span style=\"color: #008080;\">perfusionen<\/span> i hj\u00e4rnan efter misst\u00e4nkt infarkt med CT <span style=\"font-size: 10pt;\">(DTP)<\/span>. Med denna perfusion m\u00e4ts hj\u00e4rnans dynamiska blodfl\u00f6de <span style=\"font-size: 10pt;\">(CBT)<\/span> efter en kontrastinjektion under en kort tid <span style=\"font-size: 10pt;\">(ca. 1min.)<\/span> till ett visst omr\u00e5de i hj\u00e4rnv\u00e4vnaden. CT-bilderna av hj\u00e4rnan f\u00e4rgl\u00e4ggs efter hur stort blodfl\u00f6det <span style=\"font-size: 10pt;\">(CBF)<\/span> \u00e4r till hj\u00e4rnans olika delar. Str\u00e5ldosen till skallen blir betydligt h\u00f6gre vid DPT \u00e4n vanlig CT-skalle p\u00e5 grund av den l\u00e5nga exponeringstiden p\u00e5 n\u00e4stan 1 minut.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">TIA-attack<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(transitorisk ischemisk attack)<\/span> \u00e4r en &#8221;stroke-light&#8221; och utg\u00f6rs av en mindre st\u00f6rning i syref\u00f6rs\u00f6rjningen till en liten del av hj\u00e4rnv\u00e4vnaden. Denna oftast tillf\u00e4lliga syrebrist beror p\u00e5 en mindre blodpropp i ett mindre k\u00e4rl i hj\u00e4rnan. I de flesta fall l\u00f6ses denna propp upp spontat av kroppen men symtomen, som \u00e4r liknande som f\u00f6r stroke, med denna TIA kan vara nog s\u00e5 skr\u00e4mmande f\u00f6r den drabbade patienten som kan vara i allt fr\u00e5n n\u00e5gra minuter till ett dygn <span style=\"font-size: 10pt;\">(normaltid ca. 15 minuter)<\/span>.<br \/>\nTIA kan \u00e4ven f\u00f6reb\u00e5da en st\u00f6rre infarkt inom n\u00e5gra dagar enligt genomf\u00f6rda studier varf\u00f6r ett sjukhusbes\u00f6k \u00e4r starkt motiverat \u00e4ven om symtomen g\u00e5tt tillbaka.<\/p>\n<p><strong>Bl\u00f6dning<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_7610\" aria-describedby=\"caption-attachment-7610\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_hjerna_subaraknoidalblee.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-7610\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_hjerna_subaraknoidalblee-131x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"172\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_hjerna_subaraknoidalblee-131x150.jpg 131w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_hjerna_subaraknoidalblee-262x300.jpg 262w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_hjerna_subaraknoidalblee-612x700.jpg 612w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_hjerna_subaraknoidalblee.jpg 699w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7610\" class=\"wp-caption-text\">CT-skalle subaraknoidal bl\u00f6dning<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Bl\u00f6dningar<\/span>\u00a0behandlas beroende p\u00e5 storlek, omfattning och lokalisation. Mindre ytligt bel\u00e4gna bl\u00f6dningar har b\u00e4ttre prognos \u00e4n vid st\u00f6rre bl\u00f6dningar. Ytliga bl\u00f6dningar kan \u00e4ven ev. utrymmas p\u00e5 blod genom att \u00f6ppna upp skallbenet.<br \/>\nMer centrala bl\u00f6dningar \u00e4r sv\u00e5ra att kirurgiskt \u00e5tg\u00e4rda lokalt utan behandling g\u00e5r ut p\u00e5 att d\u00e4mpa symtomen och l\u00e5ta, f\u00f6rhoppningsvis, bl\u00f6dningen upph\u00f6ra spontant. Stora bl\u00f6dningar mer centralt i hj\u00e4rnan, som d\u00e5 \u00e4ven kan ge en medellinjef\u00f6rskjutning p\u00e5 grund av stor blodm\u00e4ngd inom ena hj\u00e4rnhalvan, har generellt v\u00e4ldigt d\u00e5liga prognoser.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Ny bl\u00f6dning<\/span> ger en h\u00f6g attenuering <span style=\"font-size: 10pt;\">(vitt p\u00e5 bilden)<\/span> p\u00e5 CT-bilderna medan <span style=\"color: #008080;\">\u00e4ldre bl\u00f6dning<\/span>\u00a0ger l\u00e4gre attenuering <span style=\"font-size: 10pt;\">(gr\u00e5tt p\u00e5 bilden)<\/span>.<br \/>\nMan typindelar bl\u00f6dningarna efter deras lokalisation.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Intracerebrala bl\u00f6dningar<\/span> sker djupt inne i hj\u00e4rnan. Detta anses vara den alvarligaste formen av stroke som \u00e4ven medf\u00f6r st\u00f6rst risk f\u00f6r en d\u00f6dlig utg\u00e5ng. Detta f\u00f6rklaras av att patienterna med denna stroke-form oftast \u00e4r starkt p\u00e5verkade neurologiskt med stora funktionsbortfall redan n\u00e4r de anl\u00e4nder till sjukhuset. I allvarliga fall kan en expanderande skada i hj\u00e4rnan \u00f6ka det intrakraniella trycket som kan p\u00e5verka<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">[<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_hjerna_subaraknoidalbl_2.jpg\">Subaraknoidalbl\u00f6dning<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(bild)<\/span> uppkommer efter ett brustet blodk\u00e4rl som ger en bl\u00f6dning ut i det subaraknoidala rummet <span style=\"font-size: 10pt;\">(mellan hj\u00e4rnans vindlingar)<\/span>. Orsaken kan i \u00f6ver h\u00e4lften av fallen tillskrivas k\u00e4rl\u00e5derbr\u00e5ck <span style=\"font-size: 10pt;\">(aneurysm)<\/span> i hj\u00e4rnan som brister <span style=\"font-size: 10pt;\">(50-70%)<\/span>. Andra orsaker till denna bl\u00f6dning kan vara k\u00e4rlmissbildningar, tum\u00f6rbl\u00f6dning, v\u00e5ld mot skallen, mm. Subaraknoidalbl\u00f6dning \u00e4r mer f\u00f6rekommande \u00e4n subdural- eller epiduralbl\u00f6dningar.<br \/>\nDenna skada ger ofta ett akut insjuknande med pl\u00f6tsligt p\u00e5komna symtom som huvudv\u00e4rk, illam\u00e5ende, medvetandes\u00e4nkning, mm.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">P\u00e5 CT-bilderna ses blod ner i hj\u00e4rnf\u00e5rorna och ev. till ventriklarna. Denna CT-unders\u00f6kning m\u00e5ste inledas utan injektion av kontrastmedel f\u00f6r att inte d\u00f6lja bl\u00f6dningen av kontrasteffekten i bilderna. Man bed\u00f6mer att en CT-unders\u00f6kning av skallen kan i n\u00e4stan 95% av fallen se en p\u00e5g\u00e5ende subaraknoidal bl\u00f6dning.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Vid en liten subaraknoidalbl\u00f6dning kan CT-bilderna se helt normala ut varf\u00f6r utredningen m\u00e5ste kompletteras med en lumbalpunktion f\u00f6r uppt\u00e4cka ev. blod i ryggm\u00e4rgsv\u00e4tskan <span style=\"font-size: 10pt;\">(likvor)<\/span> som d\u00e5 bekr\u00e4ftar diagnosen. Denna typ av hj\u00e4rnbl\u00f6dning kan inledningsvis ha f\u00e5 eller inga symtom och d\u00e4rf\u00f6r g\u00e5 odiagnostiserad under n\u00e5gra dagar. Dessa bl\u00f6dningar, d\u00e4r debuten troligen skett f\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan, unders\u00f6kes b\u00e4st med MR d\u00e5 en CT-hj\u00e4rna troligen inte efter denna tid kan uppt\u00e4cka en mindre subaraknoidalbl\u00f6dning. Trotts att en mindre bl\u00f6dning tillf\u00e4lligt har avstannat \u00e4r risken f\u00f6r \u00e5terbl\u00f6dning fr\u00e5n ett tidigare brustet aneurysm relativt h\u00f6g<span style=\"font-size: 10pt;\"> (20% inom f\u00f6rsta dygnet)<\/span>. Ju l\u00e4ngre tiden g\u00e5r utan ny bl\u00f6dning desto mindre blir risken.<\/p>\n<figure id=\"attachment_7664\" aria-describedby=\"caption-attachment-7664\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_subduralhematom_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-7664\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_subduralhematom_1-142x150.jpg\" alt=\"CT-skalle subduralhematom med \u00f6verskjuten medellinje\" width=\"150\" height=\"159\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_subduralhematom_1-142x150.jpg 142w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_subduralhematom_1-284x300.jpg 284w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_subduralhematom_1-662x700.jpg 662w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_subduralhematom_1.jpg 757w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7664\" class=\"wp-caption-text\">CT-skalle stort subduralhematom<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Subduralbl\u00f6dning<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(subduralhematom)<\/span> sker mellan hj\u00e4rnans 2 yttre hj\u00e4rnhinnor <span style=\"font-size: 10pt;\">(dura mater och araknoidalhinnan)<\/span>. Subduralbl\u00f6dning \u00e4r en ven\u00f6s bl\u00f6dning fr\u00e5n de vener som l\u00f6per i skallbenets \u00e5sar med blod som samlas upp i vensinusarna.<br \/>\nRiskfaktorer f\u00f6r denna typ av bl\u00f6dning \u00e4r trauma mot skallen men kan \u00e4ven uppst\u00e5 spontant om patienten behandlas med blodf\u00f6rtunnande l\u00e4kemedel. Kronisk alkoholmissbruk \u00e4r en annan k\u00e4nd riskfaktor d\u00e4r individen har en \u00f6kad fallben\u00e4genhet samt ev. hj\u00e4rnatrofi<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"14\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-14\">14<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-14\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"14\"><span style=\"color: #993300;\">Atrofi betyder f\u00f6rlust av hj\u00e4rnv\u00e4vnad som medf\u00f6r att hj\u00e4rnvolymen minskar. \u00c4r en normal<\/span> <span style=\"color: #993300;\">process i \u00e5ldrandet men f\u00f6rekommer \u00e4ven vid kronisk alkoholmissbruk oavsett \u00e5lder.<\/span><\/span> som i sig \u00e4r en riskfaktor. <span style=\"color: #008080;\">Symtomen<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"15\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-15\">15<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-15\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"15\"><span style=\"color: #993300;\">Symtom vid subduralhematom kan utg\u00f6ras av huvudv\u00e4rk, kr\u00e4kning, synp\u00e5verkan, medvetandes\u00e4nkning, talsv\u00e5righeter, akut f\u00f6rvirring, balanssv\u00e5righet, pares, inkontinens, epileptisk anfall, mm. <\/span><\/span> kan vara akuta men kan \u00e4ven komma smygande.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Vid bl\u00f6dning mellan dessa hinnor sprider sig bl\u00f6dningen utmed hj\u00e4rnans utsida men passerar inte mellan hj\u00e4rnhalvorna.<br \/>\nP\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">CT-bilderna<\/span> ses en <span style=\"color: #008080;\">blodansamling<\/span> precis under skallbenet d\u00e4r det inte finns n\u00e5got blod ner mellan hj\u00e4rnf\u00e5rorna. D\u00e5 blodet expanderar i ett n\u00e4stan slutet utrymme, som kraniet utg\u00f6r, medf\u00f6r detta att hematom vidgar sig in\u00e5t mot centrala delar av hj\u00e4rnan. Detta kan vid stora bl\u00f6dningar \u00e5stadkomma kompression av sidoventrikeln i den aktuella hj\u00e4rnhalvan d\u00e4r bl\u00f6dningen \u00e4r. Hematomet kan \u00e4ven genom sin storlek ge en f\u00f6rskjutning av hj\u00e4rnans medellinje <span style=\"font-size: 10pt;\">(Falx cerebrum)<\/span>.<br \/>\n3-4 veckor efter bl\u00f6dningens start \u00e4r hematomet <span style=\"color: #008080;\">hypodens<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"16\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-16\">16<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-16\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"16\"><span style=\"color: #993300;\">R\u00f6ntgenstr\u00e5larna bromsas upp mindre i hypodens v\u00e4vnad \u00e4n i omgivande &#8221;frisk&#8221; v\u00e4vnad.<\/span><\/span> och l\u00e5gattenuerad och man kallar det f\u00f6r kronisk subduralhematom. Det kan fortfarande f\u00f6rekomma <span style=\"color: #008080;\">rebl\u00f6dning<\/span> i hematomet som p\u00e5 CT-bilderna ses som varierande attenuering<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"17\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-17\">17<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-17\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"17\"><span style=\"color: #993300;\">Utryck f\u00f6r att r\u00f6ntgenstr\u00e5larna bromsas\/absorberas upp i t\u00e4t v\u00e4vnad.<\/span><\/span> i hematomet.<\/p>\n<p>Subduralhematom ben\u00e4mns som <span style=\"color: #008080;\">akut<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">subakut<\/span> samt <span style=\"color: #008080;\">kronisk subduralhematom<\/span> beroende p\u00e5 hur snabbt bl\u00f6dningen sker och n\u00e4r och om symtom uppkommer.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Mindre subduralhematom som inte ger n\u00e5gra mer allvarliga symtom upph\u00f6r ofta spontant d\u00e4r man endast beh\u00f6ver \u00f6vervaka patienten samt g\u00f6ra efterkontroller av bl\u00f6dningen med CT. Blod i mindre hematom resorberas med tiden <span style=\"font-size: 10pt;\">(veckor\/m\u00e5nader)<\/span> och kr\u00e4ver oftast ingen vidare \u00e5tg\u00e4rd.<br \/>\nOm symtomen progredierar med <span style=\"color: #008080;\">\u00f6verskjutning av hj\u00e4rnans medellinje<\/span> som orsakar neurologiska symtom kan en <span style=\"color: #008080;\">operation<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"18\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-18\">18<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-18\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"18\"><span style=\"color: #993300;\">Trepanation \u00e4r en operation d\u00e4r kirurgen borrar ett h\u00e5l i skallbenet samt snittar upp den underliggande h\u00e5rda hj\u00e4rnhinnan (dura mater) f\u00f6r utrymning av blodet fr\u00e5n hematomet. D\u00e4refter l\u00e4ggs oftast ett dr\u00e4nage med vacuum en tid som suger ut ev. rebl\u00f6dning.<\/span><\/span> bli aktuell f\u00f6r att t\u00f6mma ut detta ytligt bel\u00e4gna blod. Om en st\u00f6rre bl\u00f6dning inte opereras i tid kan detta medf\u00f6ra best\u00e5ende skador och ev. d\u00f6d.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Epiduralbl\u00f6dning<\/span> \u00e4r en bl\u00f6dning i skiktet mellan h\u00e5rda hj\u00e4rnhinnan<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"19\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-19\">19<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-19\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"19\"><span style=\"color: #993300;\">Denna hj\u00e4rnhinna \u00e4r den yttersta av sammanlagt tre hj\u00e4rnhinnor som innesluter hj\u00e4rnan. Dura mater sitter fast p\u00e5 insidan av skallens ben. Denna hinna inneh\u00e5ller rikligt med blodk\u00e4rl s\u00e5v\u00e4l art\u00e4rer som ven\u00f6sa.<\/span><\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(dura amter)<\/span> och skallbenets insida. I detta skikt l\u00f6per \u00e4ven stora avfl\u00f6desvener <span style=\"font-size: 10pt;\">(vensinus)<\/span> som f\u00f6r stora blodm\u00e4ngder fr\u00e5n hj\u00e4rnan ner till halsvenerna och vidare till hj\u00e4rtat. Skador p\u00e5 dessa k\u00e4rl i epiduralrummet uppst\u00e5r oftast i samband med skallfrakturer vid trauma. Bl\u00f6dningar h\u00e4r \u00e4r oftast arteriella som \u00e4r mycket alvarliga samt potentiellt med d\u00f6dlig utg\u00e5ng som d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver utredas mycket snabbt. Oftast kommer patienterna in efter fall, trafikolycka, mm.<br \/>\nEn epiduralbl\u00f6dning sprider sig epiduralt alldeles under skallbenet i regel inom sitt egna skallbenssegment d\u00e5 duran sitter h\u00e5rt f\u00e4st vid skallbenets olika suturer <span style=\"font-size: 10pt;\">(bens\u00f6mmarna)<\/span>. D\u00e5 pannloben inte har en central sutur kan epiduralbl\u00f6dningen passera mittlinjen i skallen till andra skallsidan vilket subduralhematom inte g\u00f6r utan h\u00e5ller sig inom sin drabbade hj\u00e4rnhalva.<\/p>\n<figure id=\"attachment_7614\" aria-describedby=\"caption-attachment-7614\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_pons_bleedning.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-7614\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_pons_bleedning-141x150.jpg\" alt=\"CT-hj\u00e4rna bl\u00f6dning fr\u00e5n tum\u00f6r i pons\" width=\"150\" height=\"160\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_pons_bleedning-141x150.jpg 141w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_pons_bleedning-282x300.jpg 282w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_pons_bleedning-657x700.jpg 657w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_pons_bleedning.jpg 751w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7614\" class=\"wp-caption-text\">CT-hj\u00e4rna bl\u00f6dning fr\u00e5n tum\u00f6r<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Intrakraniella tum\u00f6rbl\u00f6dning<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(i hj\u00e4rnan)<\/span> f\u00f6rkommer frekvent d\u00e5 flertalet tum\u00f6rtyper och metastaser inneh\u00e5ller en stor m\u00e4ngd <span style=\"color: #008080;\">patologiska nybildade blodk\u00e4rl<\/span> som kan ge upphov till omfattande bl\u00f6dningar i hj\u00e4rnan.<br \/>\nDiagnostiken av intrakraniella tum\u00f6rer och metastaser g\u00f6rs med intraven\u00f6s kontrastinjektion som d\u00e5 laddar upp med kontrast s\u00e5 de ses bra p\u00e5 bilderna vars utseende och utbredning d\u00e5 \u00e4r till hj\u00e4lp med att bed\u00f6ma vilken typ av tum\u00f6r det r\u00f6r sig om.<\/p>\n<p><strong>K\u00e4rlsjukdom<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Aneurysm<\/span> i hj\u00e4rnans art\u00e4rer kan variera i storlek fr\u00e5n <span style=\"color: #008080;\">1mm till 25mm<\/span>. Rupturrisken<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"20\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-20\">20<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-20\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"20\"><span style=\"color: #993300;\">Bristning.<\/span><\/span> \u00e4r st\u00f6rst f\u00f6r st\u00f6rre aneurysm som d\u00e5 ofta sitter centralt bel\u00e4gna i hj\u00e4rnan <span style=\"font-size: 10pt;\">(arteria media, a. carotis interna)<\/span>. Ruptur av dessa aneurysm ger oftast en subaraknoidalbl\u00f6dning. Man bed\u00f6mer att k\u00e4rlaneurysm under ca. <span style=\"color: #008080;\">7mm<\/span> utg\u00f6r en l\u00e5g risk f\u00f6r rupturering om patienten inte tidigare haft bl\u00f6dningar i hj\u00e4rnan. Dessa aneurysm i hj\u00e4rnan uppt\u00e4cks oftast som bifynd d\u00e5 man genomg\u00e5r en CT-skalle av annan orsak.<br \/>\nSm\u00e5 aneurysm i storlek 2-5mm p\u00e5 n\u00e5got st\u00e4lle av hj\u00e4rnans mindre art\u00e4rer \u00e4r sv\u00e5ra att diagnostisera med s\u00e5v\u00e4l CTA som MRA. F\u00f6r att kartl\u00e4gga dessa sm\u00e5 aneurysm, om det finns indikationer f\u00f6r detta, kr\u00e4vs en <span style=\"color: #008080;\">endovaskul\u00e4r angiografi<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"21\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-21\">21<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-21\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"21\"><span style=\"color: #993300;\">Angiografisk intervention d\u00e4r man g\u00e5r genom huden in i blodk\u00e4rlen (art\u00e4rer) med en kateter och injicerar kontrastmedel lokalt vilket ger en mycket diagnostik av k\u00e4rlen. Denna metod r\u00e4knas till en mindre operation som d\u00e5 har mer omfattande f\u00f6rberedelser och efterf\u00f6ljande v\u00e5rd.<\/span><\/span>.<br \/>\nRupturerad aneurysm i n\u00e5gon av hj\u00e4rnans centrala art\u00e4rer ger oftast en akut subaraknoidalbl\u00f6dning.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Ven\u00f6sa k\u00e4rlmissbildningar<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(k\u00e4rlanomalier)<\/span> i hj\u00e4rnan som ger symtom<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"22\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-22\">22<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-22\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"22\"><span style=\"color: #993300;\">Bl\u00f6dning, huvudv\u00e4rk, epilepsi, mm.<\/span><\/span> kan troligen ses med kontrastf\u00f6rst\u00e4rkt CT-skalle <span style=\"font-size: 10pt;\">(DTA)<\/span> d\u00e5 dessa sm\u00e5 k\u00e4rl ofta bildar <span style=\"color: #008080;\">kylsen<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"23\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-23\">23<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-23\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"23\"><span style=\"color: #993300;\">N\u00e5got som ser ut som ett gytter\/nystan av sm\u00e5 blodk\u00e4rl.<\/span><\/span> som avbildar sig som runda kontrastt\u00e4ta f\u00f6r\u00e4ndringar i hj\u00e4rnparenkymet. MR \u00e4r dock den metod som ger s\u00e4krast diagnostik av dessa oftast mindre k\u00e4rlmissbildningar. MR tillf\u00f6r inte n\u00e5gon str\u00e5lning s\u00e5 som CT g\u00f6r som d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r v\u00e4ljas bort vid unders\u00f6kning av barn.<br \/>\nK\u00e4rlmissbildningar kan man finna inom alla kroppens organ och \u00e4r ofta medf\u00f6dda. Bl\u00f6dningar fr\u00e5n de ven\u00f6sa k\u00e4rlmissbildningarna utg\u00f6r ofta ingen livshotande situation d\u00e5 dessa har ett l\u00e5gt blodfl\u00f6de. Mer eller mindre vanlig k\u00e4rlmissbildningar kan vara <span style=\"color: #008080;\">aterioven\u00f6sa missbildningar<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(AVM)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">ven\u00f6sa angiom<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">kavern\u00f6sa missbildningar<\/span>, mm.<br \/>\nVid sv\u00e5righeter att g\u00f6ra en adekvat bed\u00f6mning av en AVM k\u00e4rlmissbildning med CTA eller MRA kan g\u00f6ra en endovaskul\u00e4r<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"24\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-24\">24<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-24\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"24\"><span style=\"color: #993300;\">Angiografisk intervention d\u00e4r man g\u00e5r genom huden in i blodk\u00e4rlen (art\u00e4rer) med en kateter och injicerar kontrastmedel lokalt vilket ger en mycket diagnostik av k\u00e4rlen. Denna metod r\u00e4knas till en mindre operation som d\u00e5 har mer omfattande f\u00f6rberedelser och efterf\u00f6ljande v\u00e5rd.<\/span><\/span> kartl\u00e4ggning <span style=\"font-size: 10pt;\">(angiografi)<\/span>.<\/p>\n<p><strong>Trauma<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_7620\" aria-describedby=\"caption-attachment-7620\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_tinningfraktur_or.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7620\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_tinningfraktur_or-150x150.jpg\" alt=\"CT-skalle trauma med skallfrakturer och bl\u00f6dningar\" width=\"150\" height=\"150\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_tinningfraktur_or-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_tinningfraktur_or-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_tinningfraktur_or-700x700.jpg 700w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_tinningfraktur_or-768x768.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_tinningfraktur_or.jpg 800w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7620\" class=\"wp-caption-text\">CT-skalle trauma mot tinningbenet med stor bl\u00f6dning<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Trauma<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(trafikolyckor, fall, v\u00e5ld, mm.) <\/span>mot huvudet utg\u00f6r en vanlig indikation f\u00f6r en r\u00f6ntgenunders\u00f6kning d\u00e4r <span style=\"color: #008080;\">CT-skalle<\/span> utg\u00f6r generellt f\u00f6rstahandsval som metod f\u00f6r diagnostiken. Vid trauma mot huvudet st\u00f6ter hj\u00e4rnan mot bland annat insidan av skallbenet som i varierande grad medf\u00f6r en svullnad av v\u00e4tska i hj\u00e4rnans yttre skikt <span style=\"font-size: 10pt;\">(cortex)<\/span>. Skalltrauma <span style=\"font-size: 10pt;\">(hj\u00e4rnkontusion)<\/span> kan \u00e4ven medf\u00f6ra mer eller mindre bl\u00f6dningar inne i hj\u00e4rnv\u00e4vnaden <span style=\"font-size: 10pt;\">(parenkymet)<\/span>.<br \/>\nDe flesta slag mot skallen brukar ge n\u00e5gon form av <span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rnskakning<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(commotio)<\/span>. Ger l\u00e4ttare trauma mot skallen inga direkta symtom f\u00e5r patienten oftast r\u00e5det att g\u00e5 hem och vara observant p\u00e5 ev. f\u00f6r\u00e4ndringar av neurologiska symtom <span style=\"font-size: 10pt;\">(huvudv\u00e4rk, kr\u00e4kning, kramper, sl\u00f6het, mm.)<\/span>.<br \/>\nFlertalet personer med allvarlig hj\u00e4rnskada har inga frakturer i kraniets ben som d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4tt kan missas om personen inledningsvis har otydliga symtom p\u00e5 en trotts allt alvarlig hj\u00e4rnskada.<\/p>\n<p>Vid misstanke p\u00e5 fr\u00e4mmande <span style=\"color: #008080;\">metallf\u00f6rem\u00e5l<\/span> kan \u00e4ven en konventionell r\u00f6ntgen av skallen bli aktuell f\u00f6r att fastst\u00e4lla vilken typ av metallf\u00f6rem\u00e5l det \u00e4r samt hur dessa metalldelar ser ut. Metallf\u00f6rem\u00e5l ger oftast s\u00e5 pass stora artefakter <span style=\"font-size: 10pt;\">(st\u00f6rningar i bilden)<\/span> att det kan vara sv\u00e5rt att avg\u00f6ra storlek och form p\u00e5 det fr\u00e4mmande f\u00f6rem\u00e5let med CT.<br \/>\nMR \u00e4r helt kontraindicerat vid ok\u00e4nda metallf\u00f6rem\u00e5l i skallen d\u00e4r hj\u00e4rnparenkym eller blodk\u00e4rl kan skadas av r\u00f6relser i ett metallf\u00f6rem\u00e5l orsakad av det starka magnetf\u00e4ltet vid en MR-unders\u00f6kning.<br \/>\nMR \u00e4r s\u00e5ledes inte f\u00f6rstaval vid trauma mot huvudet utan utg\u00f6r en sekund\u00e4r utredning efter en initial diagnostik med CT.<\/p>\n<p><strong>Kognitiv sjukdom<\/strong><\/p>\n<figure id=\"attachment_7617\" aria-describedby=\"caption-attachment-7617\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_eldre_infarkt_atr.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-7617\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_eldre_infarkt_atr-150x150.jpg\" alt=\"CT-skalle med \u00e4ldre infarkt och atrofiering\" width=\"150\" height=\"150\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_eldre_infarkt_atr-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_eldre_infarkt_atr-694x700.jpg 694w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_eldre_infarkt_atr-768x775.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_eldre_infarkt_atr.jpg 793w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7617\" class=\"wp-caption-text\">CT-hj\u00e4rna \u00e4ldre infart samt atrofi<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Demens<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"25\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-25\">25<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-25\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"25\"><span style=\"color: #993300;\">Demens har en progredierande neds\u00e4ttning av minne, intelektuella funktioner, k\u00e4nslor och en p\u00e5verkan p\u00e5 personligheten. Demens kan indelas\u00a0 i olika former d\u00e4r Alzheimer utg\u00f6r den vanligaste varianten. Vaskul\u00e4r demens utg\u00f6r ca. 20% av alla former av demens. Vid vaskul\u00e4r demens finner man ofta k\u00e4rlsjukdomar och\/eller infarkter i hj\u00e4rnans vita substans som kan f\u00f6rklara denna demenstyp.<\/span><\/span> utg\u00f6r en allt st\u00f6rre del av v\u00e4rldens befolkning. Man r\u00e4knar med att ca. <span style=\"color: #008080;\">7%<\/span> av populationen \u00f6ver 65 \u00e5r samt <span style=\"color: #008080;\">20-30%<\/span> \u00f6ver 85 \u00e5r lider av n\u00e5gon form av demens. Alzheimer<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"26\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-26\">26<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-26\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"26\"><span style=\"color: #993300;\">Alzheimers sjukdom har inga klara orsaker utan man bed\u00f6mer att hereditet (\u00e4rftlig familj\u00e4r sjukdom) har stor betydelse.<\/span><\/span> utg\u00f6r mer \u00e4n h\u00e4lften av alla demenssjukdomar.<br \/>\nCT-hj\u00e4rna kan g\u00f6ras f\u00f6r att utesluta annan orsak till symtom, bekr\u00e4fta redan etablerad misst\u00e4nkt demensdiagnos eller f\u00f6r st\u00e4llningstagande till ev. behandling av symtomen sjukdomen ger.<\/p>\n<p>Vid demens ses ofta en <span style=\"color: #008080;\">atrofi av hj\u00e4rnvolymen<\/span>. Hj\u00e4rnatrofi ses ofta \u00e4ven vid kornisk alkoholmissbruk.<br \/>\nVid utredning av demenssjukdom p\u00e5 yngre individer utf\u00f6rs i regel en MR-unders\u00f6kning i st\u00e4llet f\u00f6r CT-hj\u00e4rna.<\/p>\n<p><strong>Tum\u00f6r<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Intrakraniella tum\u00f6rer<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(i hj\u00e4rnan)<\/span> diagnostiseras oftast i det initiala skedet med en kontrastf\u00f6rst\u00e4rkt CT-hj\u00e4rna d\u00e5 man enbart har symtom att g\u00e5 efter som mycket v\u00e4l kan vara orsakad efter en stroke.<br \/>\nVarje \u00e5r uppt\u00e4cker man hos ca. 7-15 per 100.000 individer intrakraniella prim\u00e4rtum\u00f6rer i Sverige. H\u00e4lften av alla intrakraniella tum\u00f6rer i hj\u00e4rnan utg\u00f6rs av metastaser <span style=\"font-size: 10pt;\">(ca. 8 av 100.000)<\/span> fr\u00e5n prim\u00e4rtum\u00f6r lokaliserad p\u00e5 annan plats i kroppen.<br \/>\nStatistiskt g\u00f6r man i ca. 80% av alla nyuppt\u00e4ckta hj\u00e4rntum\u00f6rer hos en vuxen individ medan de resterande 20% av olika tum\u00f6rformer i hj\u00e4rnan uppt\u00e4cks hos barn under 15 \u00e5r.<\/p>\n<figure id=\"attachment_7651\" aria-describedby=\"caption-attachment-7651\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_glioblastom_metas.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-7651\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_glioblastom_metas-141x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"160\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_glioblastom_metas-141x150.jpg 141w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_glioblastom_metas-282x300.jpg 282w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_glioblastom_metas-657x700.jpg 657w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/ct_skalle_glioblastom_metas.jpg 751w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7651\" class=\"wp-caption-text\">CT-hj\u00e4rna med kontrast gliom med mestastaser<\/figcaption><\/figure>\n<p>Hos vuxna utg\u00f6rs en <span style=\"color: #008080;\">prim\u00e4rtum\u00f6r<\/span> i ca. <span style=\"color: #008080;\">60%<\/span> av fallen av <span style=\"color: #008080;\">gliom<\/span>\u00a0f\u00f6ljd av <span style=\"color: #008080;\">meningeom<\/span> som utg\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">20%<\/span> av de intrakraniella tum\u00f6rtyperna.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Glioblastom<\/span> ser man vanligtvis f\u00f6rst efter 50 \u00e5rs \u00e5lder och d\u00e4refter mer s\u00e4llan efter 70 \u00e5rs \u00e5lder. \u00d6verlevnaden vid glioblastom anses vara runt 9-12 m\u00e5nader.<br \/>\nTum\u00f6ren s\u00e4tter sig i hj\u00e4rnans vita hj\u00e4rnsubstans<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"27\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-27\">27<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-27\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"27\"><span style=\"color: #993300;\">Hj\u00e4rnans vita parenkym best\u00e5r av nervtr\u00e5dar som l\u00f6per mot hj\u00e4rnans centrum fr\u00e5n den yttre hj\u00e4rnbarken (cortex) som kalls gr\u00e5 substans och best\u00e5r av nervceller.<\/span><\/span> och har ofta en nekrotisk k\u00e4rna samt <span style=\"color: #008080;\">peritumoral \u00f6dembildning<\/span>. P\u00e5 grund av detta \u00f6dem i hj\u00e4rnparenkymet kring tum\u00f6ren kan man f\u00e5 en stor expansiv f\u00f6rskjutning av andra hj\u00e4rnstrukturer.<\/p>\n<p>Intrakraniella tum\u00f6rer kan man ofta <span style=\"color: #008080;\">klassificera<\/span> efter en <span style=\"color: #008080;\">typisk lokalisation<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(var sitter tum\u00f6ren&#8230;)<\/span> f\u00f6r en viss typ av tum\u00f6r.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Astrocytom<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"28\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-28\">28<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-28\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"28\"><span style=\"color: #993300;\">Tum\u00f6rtyp som har sin start vanligen runt 30-40 \u00e5rs \u00e5ldern. L\u00e5ggradig (l\u00e5ngsam tillv\u00e4xt) astrocytom har en god prognos.<\/span><\/span> ses i n\u00e4stan 70% av fallen inom hj\u00e4rnans frontal- och tinninglob. Tum\u00f6ren har trots en homogen form ofta en spridning till omgivande parenkym.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Oligodendrogliom<\/span> v\u00e4xer oftast med l\u00e5ngsam tillv\u00e4xt i den gr\u00e5 substansen med viss utbredning till intilliggande vit substans.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Prim\u00e4r lymfom<\/span> i hj\u00e4rnan v\u00e4xer oftast centralt i hj\u00e4rnans vita substans.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Metastaser<\/span> fr\u00e5n annan prim\u00e4rtum\u00f6r sprider sig f\u00f6retr\u00e4desvis till ben med r\u00f6d benm\u00e4rg vilket \u00e4ven finns i skallens platta ben.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Skelettcancer<\/span> kan vara sv\u00e5rt att kategorisera med enbart r\u00f6ntgen oavsett typ av r\u00f6ntgen. Flertalet skelett tum\u00f6rer s\u00e4tter sig mestadels p\u00e5 specifika st\u00e4llen i skelettet utifr\u00e5n denna placering man d\u00e5 ofta kan kategorisera typ av skelettcancer.<br \/>\nMed CT ses skelettet mycket bra varf\u00f6r denna anv\u00e4nds som komplement i utredningarna d\u00e4r den konventionella r\u00f6ntgen inte kan ge en klar bild p\u00e5 skelettet p\u00e5 grund av komplicerad anatomi tex. inom ryggraden, korsryggen, b\u00e4cken och skallen med alla dess sm\u00e5 bendelar.<br \/>\nUtifr\u00e5n \u00e5lder<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"29\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-29\">29<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-29\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"29\"><span style=\"color: #993300;\">Yngre f\u00e5r mer benigna former av skelett tum\u00f6rer medan \u00e4ldre <span style=\"font-size: 10pt;\">(\u00f6ver medel\u00e5ldern)<\/span> f\u00e5r mer maligna typer av skelett tum\u00f6rer som \u00e4ven l\u00e4ttare avger metastaser.<\/span><\/span> p\u00e5 patienten, lokalisation och utseende p\u00e5 tum\u00f6ren man st\u00e4lla en relativt s\u00e4ker diagnostik.<br \/>\nMagnetkamera ger inte de detaljerade bilderna utav skelettet s\u00e5 som CT g\u00f6r men l\u00e4mpar sig desto b\u00e4ttre f\u00f6r patologiska f\u00f6r\u00e4ndringar i benm\u00e4rgen.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Bendestruktioner<\/span> i kraniets platta ben som orsakas av skelettcancer ser man vid tex. [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_myelom_2.jpg\">myelom<\/a><\/span>]<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"30\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-30\">30<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-30\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"30\"><span style=\"color: #993300;\">Myelom \u00e4r en malign tum\u00f6rsjukdom i benm\u00e4rgen med oftast d\u00e5lig prognos vad g\u00e4ller tillfrisknad. Denna tum\u00f6rtyp utg\u00f6r ca. 1% av alla tum\u00f6rtyper som uppt\u00e4cks per \u00e5r i Sverige.<br \/>\nSymtomen \u00e4r oftast smygande under flera \u00e5r d\u00e4r sjukdomen f\u00f6rst uppt\u00e4cks av sjukdom och symtom fr\u00e5n andra organ tex. skelettfraktur utan trauma, njursvikt, ryggv\u00e4rk, hyperkalcemi, h\u00f6g s\u00e4nka, tr\u00f6tthet, viktnedg\u00e5ng, mm.<\/span><\/span> som ses bra med CT som ing\u00e5r i den standardiserade utredningen <span style=\"font-size: 10pt;\">(SVF)<\/span> av myelom som anv\u00e4nds generellt i Sverige idag.<\/p>\n<figure id=\"attachment_7629\" aria-describedby=\"caption-attachment-7629\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_myelom_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-7629\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_myelom_1-145x150.jpg\" alt=\"CT-skalle skelettdestruktioner myelom\" width=\"150\" height=\"155\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_myelom_1-145x150.jpg 145w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_myelom_1-290x300.jpg 290w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_myelom_1-676x700.jpg 676w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_myelom_1-768x795.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/CT_skalle_myelom_1.jpg 773w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7629\" class=\"wp-caption-text\">CT-skalle myelom<\/figcaption><\/figure>\n<p>CT-unders\u00f6kningen vid <span style=\"color: #008080;\">myelom<\/span> g\u00f6res med sk. l\u00e5gdos fr\u00e5n huvudets topp till nedom kn\u00e4lederna.<br \/>\nI utredningen f\u00f6r denna sjukdom ing\u00e5r \u00e4ven benm\u00e4rgsbiopsi.<br \/>\nVarje \u00e5r insjuknar ca. <span style=\"color: #008080;\">600 personer<\/span> av myelom i Sverige. Sjukdomen har ett kroniskt f\u00f6rlopp med mer \u00f6kad destruktion efter hand. Sjukdomen g\u00e5r idag inte att bota utan dagens behandling g\u00e5r ut p\u00e5 att mildra dess effekter och f\u00f6rl\u00e4nga livet f\u00f6r patienten.<\/p>\n<p><strong>MS<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Multipel skleros<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(MS)<\/span> som \u00e4r en demyeliniserande sjukdom som p\u00e5visar typiska inflammatoriska h\u00e4rdarna (placken) i hj\u00e4rnparenkymet. F\u00f6r denna diagnos \u00e4r magnetkamera helt outstanding metod d\u00e4r en CT-unders\u00f6kning inte tillf\u00f6r s\u00e5 mycket av v\u00e4rde f\u00f6r denna utredning.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"font-size: 18pt; color: #008080;\"><strong>Metod<\/strong><\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"font-size: 14pt;\"><strong>Om unders\u00f6kningen<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_7285\" aria-describedby=\"caption-attachment-7285\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/CT_gantry_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-7285\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/CT_gantry_1-120x150.jpg\" alt=\"CT gantry\" width=\"150\" height=\"188\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/CT_gantry_1-120x150.jpg 120w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/CT_gantry_1-239x300.jpg 239w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/CT_gantry_1-558x700.jpg 558w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/CT_gantry_1.jpg 598w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7285\" class=\"wp-caption-text\">CT gantry med huvudst\u00f6d<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">En CT-unders\u00f6kning av skallen g\u00f6res <span style=\"color: #008080;\">liggande<\/span> p\u00e5 en brits med huvudet vilande i ett s\u00e4rskilt avsett huvudst\u00f6d. L\u00e4ngs med huvudets b\u00e5da sidor s\u00e4tts oftast mjuka kuddar f\u00f6r att <span style=\"color: #008080;\">fixera huvudet<\/span> lite b\u00e4ttre i huvudst\u00f6det s\u00e5 man inte f\u00e5r r\u00f6relser av huvudet medan britsen som patienten ligger\u00a0 p\u00e5 r\u00f6r sig fram och tillbaka vid bildtagningen.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Det \u00e4r av st\u00f6rsta betydelse att patienten ligger still under bildtagningen. Vid r\u00f6relse av huvudet, om detta d\u00e5 \u00e4ndrar l\u00e4ge mellan tv\u00e5 snitt, kommer de sk. tv\u00e4rsnitten inte att hamna &#8221;kloss-i-kloss&#8221; med varandra. Det kan d\u00e5 f\u00f6religga en risk att man vid en senare bed\u00f6mning utav bilderna p\u00e5 skallen missar en f\u00f6r\u00e4ndring som helt enkelt inte blivit avbildad eller d\u00e4r bilden \u00e4r suddig pga. patientens r\u00f6relser <span style=\"font-size: 10pt;\">(artefakter)<\/span>.<br \/>\nKan man av n\u00e5gon anledning inte ligga ner eller ligga stilla med huvudet g\u00e5r denna unders\u00f6kning troligen inte att genomf\u00f6ra. Alternativt kan n\u00e5gon form av lugnande medicinering ges om en unders\u00f6kning anses absolut indicerad.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><strong>Utf\u00f6rande<\/strong><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Vid de flesta CT-unders\u00f6kningarna av huvudet och hj\u00e4rnan oavsett indikation g\u00f6rs inledningsvis en CT-skalle <span style=\"color: #008080;\">utan<\/span> injektion av <span style=\"color: #008080;\">kontrastmedel<\/span> till blodbanorna. Detta f\u00f6r att kunna detektera en bl\u00f6dning eller hj\u00e4rnparenkymf\u00f6r\u00e4ndring som annars l\u00e4tt kan d\u00f6ljas av att kontrastmedel i blodbanorna &#8221;lyser upp&#8221; hj\u00e4rnv\u00e4vnaden och kan d\u00f6lja f\u00f6r\u00e4ndringar. D\u00e4refter kan man ev. k\u00f6ra om samma bildserie efter injicerad kontrastmedel i blodet.<\/p>\n<p>F\u00f6r flertalet indikationer och fr\u00e5gest\u00e4llningar fr\u00e5n remittent, f\u00f6r en CT-hj\u00e4rna eller hals, injiceras dock ofta kontrastmedel till blodbanorna efter genomf\u00f6rd bildtagning av skallen utan kontrastmedel. Bildtagningen av huvudet g\u00f6res d\u00e5 i tv\u00e5 omg\u00e5ngar dvs. f\u00f6rst genomf\u00f6res bildtagningen utan kontrastmedel d\u00e4refter upprepas samma bildserie efter en injektion av kontrastmedel som givits via en n\u00e5l, oftast satt i armvecket eller handryggen med hj\u00e4lp av en tryckspruta.<\/p>\n<p><strong>Unders\u00f6kning utan vs. med kontrastmedel<\/strong><\/p>\n<p>CT-skalle som g\u00f6res <span style=\"color: #008080;\">utan kontrast<\/span>:<\/p>\n<ul>\n<li>&#8221;R\u00e4dda hj\u00e4rnan&#8221; <span style=\"font-size: 10pt;\">(inledande bildserie)<\/span><\/li>\n<li>Bl\u00f6dning<\/li>\n<li>Ischemi <span style=\"font-size: 10pt;\">(syrebrist i hj\u00e4rnv\u00e4vnaden)<\/span><\/li>\n<li>Kontroll och uppf\u00f6ljning efter bl\u00f6dning.<\/li>\n<li>Demensutredningar <span style=\"font-size: 10pt;\">(degenerativa f\u00f6r\u00e4ndringar)<\/span><\/li>\n<li>Skallfraktur<\/li>\n<li>Barn <span style=\"font-size: 10pt;\">(de flesta fr\u00e5gest\u00e4llningarna)<\/span><\/li>\n<\/ul>\n<p><span style=\"font-size: 12pt;\">CT-skalle\/hj\u00e4rna som g\u00f6res <span style=\"color: #008080;\">med kontrast<\/span>:<\/span><\/p>\n<ul>\n<li>&#8221;R\u00e4dda hj\u00e4rnan&#8221; <span style=\"font-size: 10pt;\">(k\u00e4rldiagnostik)<\/span><\/li>\n<li>Tum\u00f6r och metastaser<\/li>\n<li>Hj\u00e4rnans vener <span style=\"font-size: 10pt;\">(sinus)<\/span><\/li>\n<li>Abscess<span style=\"font-size: 10pt;\"> (infektionsh\u00e4rd)<\/span><\/li>\n<\/ul>\n<p>En <span style=\"color: #008080;\">r\u00f6ntgensjuksk\u00f6terska<\/span> utf\u00f6r dessa CT-unders\u00f6kningarna.<br \/>\nEn CT-skalle unders\u00f6kning utan kontrastmedel tar h\u00f6gst <span style=\"color: #008080;\">5 minuter<\/span> att genomf\u00f6ra. Inklusive eller komplettering med kontrastmedel tillf\u00f6rsel tar ytterligare 5-10 minuter.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 14pt;\"><strong>Kontrast och l\u00e4kemedel<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_8074\" aria-describedby=\"caption-attachment-8074\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/CT_tryckspruta_12_b.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-8074\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/CT_tryckspruta_12_b-140x150.jpg\" alt=\"H\u00f6gtrycks-injektor till datortomografi\" width=\"150\" height=\"161\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/CT_tryckspruta_12_b-140x150.jpg 140w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/CT_tryckspruta_12_b-280x300.jpg 280w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/CT_tryckspruta_12_b-653x700.jpg 653w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/CT_tryckspruta_12_b.jpg 700w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8074\" class=\"wp-caption-text\">H\u00f6gtrycks-injektor till datortomografi<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">F\u00f6rberedelser<\/span> kr\u00e4vs av patienten i f\u00f6rv\u00e4g om jodkontrastmedel skall anv\u00e4ndas. Dessa f\u00f6rberedelser utg\u00f6rs av blodprov<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"31\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-31\">31<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-31\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"31\"><span style=\"color: #993300;\">Ett blodprov p\u00e5 kreatinin-v\u00e4rdet i blodet ska vara taget och klar innan en r\u00f6ntgenunders\u00f6kningen p\u00e5b\u00f6rjas som involverar intraven\u00f6s jodkontrast. Kreatinin-halten i blodet anger njurarnas funktion och f\u00f6rm\u00e5ga att uts\u00f6ndra v\u00e4tska. Normalt ska kreatinin-halten i blodet vara l\u00e5gt.<br \/>\n<\/span><span style=\"color: #993300;\">Ett h\u00f6gt kreatinin-v\u00e4rde kan betyda att patienten har nedsatt njurfunktion och njurarna d\u00e5 har nedsatt f\u00f6rm\u00e5ga att uts\u00f6ndra kreatinin och bla. jodkontrast fr\u00e5n kroppen.<br \/>\nKreatininv\u00e4rdet skiljer sig normalt mellan kvinnor (45-90\u00b5mol\/L) och m\u00e4n (60-105\u00b5mol\/L) och med \u00e5ldern d\u00e4r \u00e4ldre ofta generellt har s\u00e4mre njurfunktion och d\u00e4rmed ett h\u00f6gre kreatinin-v\u00e4rde.<\/span><\/span> och viss fasta inf\u00f6r unders\u00f6kningen.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Diabetiker<\/span> som medicinerar med <span style=\"color: #008080;\">Metforminpreparat<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"32\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-32\">32<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-32\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"32\"><span style=\"color: #993300;\">Diabetesmedicin f\u00f6r diabetes typ 2 i tablettform. Patient\u00a0 som medicinerar med Metformin ska inf\u00f6r en unders\u00f6kning d\u00e4r jodhaltig kontrastmedel injiceras till blodet g\u00f6r uppeh\u00e5ll med denna medicinering senast i samband med unders\u00f6kningen. Jodkontrastmedel kan orsaka tillf\u00e4llig njursvikt d\u00e4r Metformin d\u00e5 inte uts\u00f6ndras med urin utan kan ansamlas i blodet och kan orsaka laktacidos.<br \/>\nLaktacidos g\u00f6r blodet surt (&lt;7,35) med \u00f6kande ansamling av metaboliter och elektrolytrubbningar. Detta ger s\u00e5 sm\u00e5ningom en organsvikt med allt mer medvetandes\u00e4nkning.. Metforminassocierad lakatacidos \u00e4r allvarlig komplikation som i v\u00e4rsta fall kan leda till d\u00f6den (30-50%).<\/span><\/span> ska g\u00f6ra ett uppeh\u00e5ll med denna medicinering <span style=\"font-size: 10pt;\">(Metformin)<\/span> inf\u00f6r samt efter genomg\u00e5ngen unders\u00f6kning som involverar jodkontrastmedel.<br \/>\nInformation om detta f\u00e5s oftast i den kallelse som skickas hem till patienten inf\u00f6r r\u00e4ntgenunders\u00f6kning.<\/p>\n<p><strong>Efter\u00e5t<\/strong><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Viktigt att <span style=\"color: #008080;\">dricka mycket 1-2 dagar efter\u00e5t<\/span> om kontrastmedel injicerats till blodet vid unders\u00f6kningen.<br \/>\nHar patienten gjort ett uppeh\u00e5ll med <span style=\"color: #008080;\">Metformin<\/span> medicinering ska patienten ta ett blodprov <span style=\"font-size: 10pt;\">(S-kreatinin)<\/span> efter 48 timmar innan denna Metformin \u00e5ter tas igen.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt; color: #008080;\"><strong>Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_8316\" aria-describedby=\"caption-attachment-8316\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/aut_kroppssnitt_skalle_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-8316\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/aut_kroppssnitt_skalle_1-136x150.jpg\" alt=\"Autentiskt snitt av skallen\" width=\"150\" height=\"165\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/aut_kroppssnitt_skalle_1-136x150.jpg 136w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/aut_kroppssnitt_skalle_1-273x300.jpg 273w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/aut_kroppssnitt_skalle_1-636x700.jpg 636w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/aut_kroppssnitt_skalle_1.jpg 710w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-8316\" class=\"wp-caption-text\">Autentiskt snitt av skallen<\/figcaption><\/figure>\n<p>Hj\u00e4rnan delas generellt in i <span style=\"color: #008080;\">stora hj\u00e4rnan<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(cerebrum)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">lilla hj\u00e4rnan<\/span>\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(Cerebellum)<\/span>, mellanhj\u00e4rnan, mitthj\u00e4rnan<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"33\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-33\">33<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-33\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"33\"><span style=\"color: #993300;\">Inneh\u00e5ller nervbanor (vit substans) och n\u00e5gra k\u00e4rnor av nervceller (gr\u00e5 substans).<\/span><\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(mesencephalon)<\/span>, hj\u00e4rnstammen som utg\u00f6rs av bryggan <span style=\"font-size: 10pt;\">(pons)<\/span> och f\u00f6rl\u00e4ngda m\u00e4rgen<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"34\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-34\">34<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-34\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"34\"><span style=\"color: #993300;\">F\u00f6rl\u00e4ngda m\u00e4rgen \u00e4r ca. 3cm l\u00e5ng och g\u00e5r genom stora nackh\u00e5let i skallbasen och \u00f6verg\u00e5r i ryggm\u00e4rgskanalen. Inom hela hj\u00e4rnstammen finns omr\u00e5den med gr\u00e5 substans som bla. reglerar andningen.<\/span><\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(medulla oblongata)<\/span>. Hj\u00e4rnhalvorna sammanbinds av den sk. hj\u00e4rnbj\u00e4lken <span style=\"font-size: 10pt;\">(corpus callosum)<\/span> som \u00e4r en del av mitt mitthj\u00e4rnan.<\/p>\n<p><strong>Stora hj\u00e4rnan<\/strong><\/p>\n<p>Stora hj\u00e4rnan har tv\u00e5 hj\u00e4rnhalvor <span style=\"font-size: 10pt;\">(hemisf\u00e4rer)<\/span> genom en central mittf\u00e5ra som i sin tur vardera \u00e4r uppdelad i lober som har namn efter [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/anatomi_skalle_3D_sid_2.jpg\">skallens ben<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(pann-, hj\u00e4ss-, tinning- och nacklob)<\/span>.<\/p>\n<p><strong>Lilla hj\u00e4rnan<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Lillhj\u00e4rnan<\/span> ligger bak i skallbasen under stora hj\u00e4rnan och \u00e4r ca. 1\/10-del av storhj\u00e4rnans storlek och v\u00e4ger ca. 150g. Lillhj\u00e4rnan har under fosterutvecklingen bildats ur bakre v\u00e4ggen p\u00e5 4&#8217;e ventrikeln. Lillhj\u00e4rnan best\u00e5r av endast ett f\u00e5tal olika nervceller som dock har en stor m\u00e4ngd kontakter <span style=\"font-size: 10pt;\">(synapser)<\/span> mellan varandra som upprepningsvis utf\u00f6r miljontals kontakter sinsemellan. Lillhj\u00e4rnan koordinerar ballansen och muskelr\u00f6relser.<\/p>\n<p><strong>Funktion<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Hj\u00e4rnan<\/span> utg\u00f6r centrat som styr hela m\u00e4nniskokroppen som i normala fall sitter v\u00e4l skyddad bakom skallens ben. Hj\u00e4rnan har <span style=\"color: #008080;\">12 par kranialnerver<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"35\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-35\">35<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-35\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"35\"><span style=\"color: #993300;\">1: luktnerven (nn olfactorii), 2: synnerven (n opticus, 3: \u00f6gonmuskelnerv (n oculomotorius), 4: sneda \u00f6gonmuskelnerven (n trochlearis), 5: ansiktets k\u00e4nselnerv\/tuggmuskler (n trigeminus), 6: yttre raka \u00f6gonmuskelnerven (n abducens), 7: ansiktsnerven\/spottk\u00f6rtlar (n facialis), 8: balans- och h\u00f6rselnerven (n vestibulocochlearis), 9: smak och k\u00e4nsel p\u00e5 bakre tungan, svalgv\u00e4ggs- och \u00f6ronspottsnerv (n glossopharyngeus), 10: nervtr\u00e5d med stort innovationsomr\u00e5de\/in\u00e4lvor (n vagus), 11: halsmuskelnerv (hypoglossum), 12: tungnerven\/tungmuskler (n hypoglossum).<\/span><\/span> som tillsammans med ryggm\u00e4rgens <span style=\"color: #008080;\">31 parvis ordnade <\/span>[<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/anatomi_nervrot.jpg\">ryggm\u00e4rgsnerver<\/a><\/span>]\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(nervus spinalis)<\/span>, som utg\u00e5r fr\u00e5n under skallbasen ner till f\u00f6rsta svankotan, kontrollerar alla kroppens organ, kroppsliga funktioner, hud, muskelr\u00f6relser, kroppens \u00e4mnesoms\u00e4ttning, hormoner, medvetande, sinnen, mm.<\/p>\n<p>Detta nervsystem \u00e4r indelad i dels det <span style=\"color: #008080;\">centrala nervsystemet<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(CNS)<\/span> som utg\u00f6rs av allt innanf\u00f6r skallbenet samt ryggm\u00e4rgen som skyddas av ryggraden. Detta nervsystem har s\u00e5v\u00e4l sensoriska, somatiska som autonoma funktioner i kroppen. Det centrala nervsystemet utvecklas mycket tidigt d\u00e5 embryet bildas av en flercellig blastocyst som bildats inom en vecka efter befruktning. P\u00e5 embryot sitter CNS som ett smalt r\u00f6r p\u00e5 ryggen med sm\u00e5 utbuktningar som s\u00e5 sm\u00e5ningom utg\u00f6r hj\u00e4rnan. Av dessa utbuktningar i embryo-stadiet utvecklas \u00e4ven fyra v\u00e4tskerum som st\u00e5r i f\u00f6rbindelse med varandra dvs. hj\u00e4rnventriklarna med likvor.<br \/>\nDet <span style=\"color: #008080;\">perifera nervsystemet<\/span> utg\u00f6rs av nerver som l\u00f6per ut fr\u00e5n det centrala nervsystemet som \u00e4ven dessa har sensoriska, somatiska som autonoma funktioner i kroppen.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Hj\u00e4rnv\u00e4vnaden<\/span> best\u00e5r av <span style=\"color: #008080;\">nervceller<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"36\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-36\">36<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-36\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"36\"><span style=\"color: #993300;\">Nervcellskroppen (soma) har varierande storlek och former.\u00a0 Vanligaste storleken p\u00e5 en nervcell har en diameter p\u00e5 2-200\u03bcm.<\/span><\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(neuron)<\/span> som tar emot och skickar iv\u00e4g nervimpulser till andra nervceller samt kroppen via <span style=\"color: #008080;\">nervtr\u00e5dar<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(axon)<\/span> som har en diameter p\u00e5 0,1-20 \u03bcm. Man ber\u00e4knar att det finns runt 100 miljarder nervceller i hj\u00e4rnan.<br \/>\nDessa nervtr\u00e5dar omslutes med en myelinskida <span style=\"font-size: 10pt;\">(fett)<\/span> med och st\u00f6djev\u00e4vnad f\u00f6r dessa. Man tror att dessa myelinh\u00f6ljen runt nervtr\u00e5den \u00f6kar nervimpulsens hastighet<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"37\" data-mfn-post-scope=\"0000000056c86f8e00000000195fd918_5154\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-37\">37<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000056c86f8e00000000195fd918_5154-37\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"37\"><span style=\"color: #993300;\">Skador p\u00e5 dessa myelinskidor \u00e4r en trolig orsak till bla. sjukdomen multipel skleros (MS).<\/span><\/span>. Dessa axon kan vara \u00f6ver 1 meter l\u00e5nga och str\u00e4cka sig fr\u00e5n ryggm\u00e4rgen till lillt\u00e5n. Man tror att nervcellerna \u00e4r ihopkopplade med\u00a0 biljoner nervtr\u00e5dar <span style=\"font-size: 10pt;\">(axon)<\/span>.<\/p>\n<figure id=\"attachment_7573\" aria-describedby=\"caption-attachment-7573\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/anatomi_hjerna_hjernhinna.gif\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-7573\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/anatomi_hjerna_hjernhinna-112x150.gif\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"201\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/anatomi_hjerna_hjernhinna-112x150.gif 112w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/anatomi_hjerna_hjernhinna-223x300.gif 223w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7573\" class=\"wp-caption-text\">Hj\u00e4rnans hinnor<\/figcaption><\/figure>\n<p>I hj\u00e4rnan finns nervcellerna i hj\u00e4rnans yttre delar strax under skallbenet och dess skyddande hj\u00e4rnhinnor och kallas f\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">gr\u00e5 substans<\/span>\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(cortex cerebri)<\/span>. Hj\u00e4rnans yta utg\u00f6rs av vindlingar\/f\u00e5ror <span style=\"font-size: 10pt;\">(gyri)sulci)<\/span>\u00a0 som den gr\u00e5 substansen f\u00f6ljer i ett ca. <span style=\"color: #008080;\">3mm tjockt skikt<\/span>. Sl\u00e4tar man ut hj\u00e4rnans f\u00e5ror upptar hj\u00e4rnan en yta p\u00e5 0,2m\u00b2.<br \/>\nNervtr\u00e5darna <span style=\"font-size: 10pt;\">(axon)<\/span> fr\u00e5n nervcellerna som l\u00f6per in mot hj\u00e4rnans centrala delar utg\u00f6r den sk. <span style=\"color: #008080;\">vita substansen<\/span>. Dessa nervtr\u00e5dar ger hj\u00e4rnv\u00e4vnaden ett vitt utseende som beror p\u00e5 myelinet kring axonen <span style=\"font-size: 10pt;\">(nervtr\u00e5darna)<\/span>\u00a0utg\u00f6rs av vitt fett.<\/p>\n<p><strong>Skalle<\/strong><\/p>\n<p>Hj\u00e4rnan <span style=\"color: #008080;\">skyddas<\/span> f\u00f6rutom av skallbenet \u00e4ven av 3 olika hj\u00e4rnhinnor. <span style=\"color: #008080;\">H\u00e5rda hj\u00e4rnhinnan<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(dura mater) <\/span>bekl\u00e4der insidan av skallbenet, <span style=\"color: #008080;\">spindelsv\u00e4vshinnan<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(arachnoidea)<\/span> som ligger under duran och utg\u00f6rs d\u00e4runder av en smal spalt <span style=\"font-size: 10pt;\">(subduralrummet)<\/span> som inneh\u00e5ller tr\u00e5dliknande utskott till den innersta mjuka hinnan <span style=\"font-size: 10pt;\">(pia mater)<\/span> som bekl\u00e4der sj\u00e4lva hj\u00e4rnans yta.<\/p>\n<p>Hj\u00e4rnan flyter \u00e4ven omkring i en blekgul klar <span style=\"color: #008080;\">hj\u00e4rn- och ryggm\u00e4rgsv\u00e4tska<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(liqour)<\/span> som skyddar mot st\u00f6tar liknande det fostervatten ett foster flyter omkring i. Likvor bildas i strukturer <span style=\"font-size: 10pt;\">(plexus choroideus)<\/span> som finns i 3&#8217;e och 4&#8217;e ventrikelns v\u00e4ggar. <span style=\"color: #008080;\">Likvor<\/span> saknar n\u00e4stan helt celler och produceras konstant och byts ut med ca. 500 ml per dygn dvs. ca. 4ggr\/dygn. &#8221;Gammal&#8221; likvor passerar 4&#8217;e ventrikelns tak och ut till subarachnoidalrummet d\u00e4r den passerar ut i blodbanan via sk. arachnoidalvilliOm cirkulationen av likvor hindras p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt stiger trycket i ventriklarna eftersom det hela tiden bildas ny likvor. Detta fenomen kan man ibland se hos sp\u00e4dbarn ifall likvorfl\u00f6det h\u00e4mmas p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt s\u00e5 skallens storlek v\u00e4xer d\u00e5 skallbenen inte vuxit ihop <span style=\"font-size: 10pt;\">(vattenskalle\/hydrocephalus)<\/span>.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hj\u00e4rnan\u00a0(cerebrum)\u00a0och\u00a0skallens ben\u00a0(cranium)\u00a0\u00e4r delar som l\u00e4mpar sig f\u00f6r att unders\u00f6kas med datortomografi\u00a0(CT). Detta slutna rum, som neurokraniet utg\u00f6r bakom skallbenet, var tidigare mycket sv\u00e5runders\u00f6kt. Med den<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5154","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5154","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5154"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5154\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10800,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5154\/revisions\/10800"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5154"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}