{"id":5152,"date":"2023-10-09T22:26:58","date_gmt":"2023-10-09T21:26:58","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5152"},"modified":"2025-07-18T23:53:56","modified_gmt":"2025-07-18T21:53:56","slug":"ct-buk","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/ct-buk\/","title":{"rendered":"CT buk"},"content":{"rendered":"\n\n\n
[Buken<\/a><\/span>] (abdomen)<\/span> inneh\u00e5ller en stor m\u00e4ngd organ (intraabdominella organ)<\/span> d\u00e4r datortomografin (CT), som <\/span>introducerades p\u00e5 70-talet, har m\u00f6jliggjort unders\u00f6kningar av tidigare mycket sv\u00e5runders\u00f6kta organ<\/span> i buken. Hit h\u00f6r tex. bukspottk\u00f6rteln<\/span>, mj\u00e4lten<\/span> och binjurarna<\/span>.<\/p>\n

M\u00e5nga bukunders\u00f6kningar som g\u00f6res\u00a0 med datortomografi \u00e4r fortsatta utredningar fr\u00e5n tidigare initiala unders\u00f6kningar med annan bilddiagnostik eller instrument. Den fr\u00e4msta f\u00f6rdelen med en unders\u00f6kning av bukorganen med CT \u00e4r med den enkelhet och snabbhet man f\u00e5r en komplett bilddiagnostik av hela buken.Nackdel \u00e4r den r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning<\/span> som patienten trotts allt f\u00e5r vid denna unders\u00f6kning. Med en riktig bed\u00f6md indikation f\u00f6r en CT-unders\u00f6kning \u00f6verv\u00e4ger en mycket bra bilddiagnostik helt klart den i sammanhanget r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning som patienten uts\u00e4tts f\u00f6r.<\/td>\n

<\/td>\n\n
\n<\/div>
\n<\/span>CT-buk med kontrast<\/span>
\n(dubbelklicka f\u00f6r stor bild)<\/span><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Patologiska f\u00f6r\u00e4ndringar inom buken kan oftast l\u00e4tt s\u00e4rskiljas fr\u00e5n omgivande frisk v\u00e4vnad om man vid unders\u00f6kningen tillf\u00f6r intraven\u00f6s kontrastmedel (i blodet)<\/span>. F\u00f6r patienter med d\u00e5lig njurfunktion<\/span>, konstaterad sv\u00e5r allergi<\/span> f\u00f6r jodkontrast, graviditet<\/span> eller annan kontraindikation<\/span> f\u00f6r kontrastmedel m\u00e5ste man ibland v\u00e4lja annan bilddiagnostisk metod f\u00f6r unders\u00f6kning. Vid en mycket stark indikation f\u00f6r att trots allt genomf\u00f6ra en unders\u00f6kning med kontrast f\u00e5r s\u00e5ledes patienten f\u00f6rberedas f\u00f6r detta genom uppv\u00e4tskning<\/span> (hydrerad) <\/span>eller med premedicinering med antihistaminer1<\/a><\/sup>L\u00e4kemedel mot reaktion eller lindring av allergiska symtom.<\/span><\/span> mot tidigare reaktion f\u00f6r jodkontrast.<\/p>\n

Annan metod<\/strong><\/p>\n

Ett alternativ till CT<\/span> f\u00f6r unders\u00f6kning av vissa specifika organ \u00e4r magnetkamera (MR)<\/span>.
\nMR tekniken var tidigare sv\u00e5r att anv\u00e4nda p\u00e5 patienter som hade sv\u00e5rt att ligga still under en l\u00e5ng unders\u00f6kningstid varf\u00f6r CT d\u00e5 l\u00e4mpade sig b\u00e4ttre f\u00f6r dessa patienter. Detta hinder kommer man idag ifr\u00e5n med nya kraftigare MR-maskiner med snabbare bildsekvenser d\u00e4r vissa r\u00f6relser under unders\u00f6kningen kan accepteras utan att det tillf\u00f6r allt f\u00f6r mycket st\u00f6rningar i bilderna (r\u00f6relseartefakter)<\/span>.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

CT-buk \u00e4r oftast f\u00f6rstavalet av diagnostisk metod vid akut buk\u00e5komma<\/span> eller traumabuk<\/span> d\u00e4r metodens snabbhet och p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt oftast ger en bra \u00f6versk\u00e5dlig bilddiagnostik i samma \u00f6gonblick bilderna tas. Dvs. en radiolog (r\u00f6ntgenl\u00e4kare)<\/span> och\/eller annan akutl\u00e4kare st\u00e5r bredvid i man\u00f6verrummet till CT-maskinen i samband med unders\u00f6kningen genomf\u00f6res och ser bilderna direkt i det \u00f6gonblicket de tas och f\u00e5r en uppfattning av typ skada samt utbredning.
\nCT \u00e4r \u00e4ven en viktig del i en elektiv utredning<\/span> av oklar sjukdom i buken, uppf\u00f6ljning<\/span> och kontroll<\/span> efter behandling av manifest sjukdom. Med CT kan l\u00e4kare \u00e4ven f\u00e5 v\u00e4gledning f\u00f6r provtagning<\/span> (biopsi, mm.) av f\u00f6r\u00e4ndringar av oklar natur inom bukh\u00e5len.<\/span><\/span><\/p>\n

Elektiva<\/strong><\/span>2<\/a><\/sup>Tidbokade unders\u00f6kningar.<\/span><\/span><\/p>\n

\"CT-tunntarm<\/a>
CT-tunntarm med vatten<\/figcaption><\/figure>\n

CT utg\u00f6r en mycket viktig bilddiagnostisk metod f\u00f6r utredning av tum\u00f6rer<\/span> d\u00e5 framf\u00f6r allt f\u00f6r preoperativ bed\u00f6mning av tum\u00f6rutbredning, spridning (metastaser)<\/span>, \u00f6verv\u00e4xt till intill liggande organ, mm. som kan p\u00e5verka \u00e5tg\u00e4rdsplanen f\u00f6r patienten.
\nVid rektalcancer kan \u00e4ven en preoperativ bilddiagnostik med magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> eller rektalt ultraljud<\/span> bli aktuellt.<\/p>\n

Diagnostik av tunntarmarna<\/span> gjordes tidigare med r\u00f6ntgengenomlysning d\u00e4r radiologen p\u00e5 TV-sk\u00e4rm kan se hur kontrast f\u00f6rdelar sig i tarmsystemet efter att denna sprutats in via en sond som ligger med \u00e4nden ut i b\u00f6rjan tolvfingertarmen. Denna metod med genomlysning f\u00f6r diagnostik f\u00f6rekommer \u00e4ven i dag om misst\u00e4nkt patologi finns inom tolvfingertarmen eller f\u00f6rsta delen av tunntarmen.
\nF\u00f6r diagnostik av tarmavsnitt l\u00e4ngre ut i tunntarmen g\u00f6res en datortomografi d\u00e4r man genom att via en sond fyller tarmen med vatten f\u00e5r en bra bild \u00f6ver tarmens anatomi och utseende.<\/p>\n

CT-colon<\/span> (tjocktarm)<\/span> \u00e4r en vanlig radiologisk unders\u00f6kning som du finner p\u00e5 annan sida [h\u00e4r<\/a><\/span>].<\/p>\n

Akuta<\/strong><\/span><\/p>\n

\"CT-buk\u00f6versikt<\/a>
CT-buk\u00f6versikt l\u00e5gdos<\/figcaption><\/figure>\n

Vanlig fr\u00e5gest\u00e4llning <\/span>som indikerar en akut CT-buk \u00e4r tarmvred<\/span>3<\/a><\/sup>Ileus (tarmvred) \u00e4r n\u00e4r passagen genom tunntarmen upph\u00f6r av n\u00e5gon anledning. Det kan bero p\u00e5 sk. mekanisk ileus som \u00e4r den vanligaste varianten. Mekanisk tarmvred kan uppst\u00e5 efter en bukoperation d\u00e4r olika tarmslyngor v\u00e4xer ihop (adherens) d\u00e4r kirurgen skurit eller separerat v\u00e4vnad eller tarmkex. Mer vanligt f\u00f6rekommande efter gastric-by-pass operation.
\n<\/span>Mekanisk tarmvred kan \u00e4ven uppst\u00e5 vid bukv\u00e4ggsbr\u00e5ck, ljumskbr\u00e5ck och andra inkl\u00e4mningstillst\u00e5nd. Sjukdomar i buken kan \u00e4ven utg\u00f6ra hinder i tarmen s\u00e5 som tum\u00f6rv\u00e4xt eller fr\u00e4mmande f\u00f6rem\u00e5l (nedsvalt f\u00f6rem\u00e5l).
\n<\/span>Ileus d\u00e4r tarmen strangulerat (vridit sig likt en skruv) inneb\u00e4r akut omh\u00e4ndertagande d\u00e5 blodcirkulationen till denna strangulerade tarmavsnitt stoppas och medf\u00f6r stor risk f\u00f6r v\u00e4vnadsd\u00f6d av tarmv\u00e4ggen.<\/span><\/span>, [ascites<\/a><\/span>]4<\/a><\/sup>Fri v\u00e4tska i buken.<\/span><\/span>(bild)<\/span>, tarmperforation<\/span>5<\/a><\/sup>H\u00e5l i tarmv\u00e4ggen medf\u00f6r att tarmluft sipprar ut i bukh\u00e5lan.<\/span><\/span> som ger fri gas<\/span>6<\/a><\/sup>Luft mellan de olika bukorganden i ”fri bukh\u00e5la”.<\/span><\/span>[1<\/a><\/span>] [2<\/a><\/span>] (bilder)<\/span> i buken, gallv\u00e4gshinder<\/span>, hinder<\/span>7<\/a><\/sup>Njursten (konkrement), f\u00f6rtr\u00e4ngning (striktur), tum\u00f6r (expansivitet), skada (trauma), inflammation (pyelonefrit) med avst\u00e4ngd passage genom urinledare, mm.<\/span><\/span> i urinv\u00e4garna<\/span>8<\/a><\/sup>Till urinv\u00e4garna r\u00e4knas njurar, urinledare, urinbl\u00e5san och urinr\u00f6ret.<\/span><\/span>, misst\u00e4nkt bl\u00f6dning<\/span> inom gastrointerstinalkanalen<\/span>9<\/a><\/sup>Till gastrointestinalkanalen r\u00e4knas hela tarmkanalen fr\u00e5n l\u00e4pparna till \u00e4ndtarmen och anal\u00f6ppningen.<\/span><\/span> eller annan patologi med sv\u00e5rf\u00f6rklarliga akuta symtom fr\u00e5n buken.<\/p>\n

En CT-buk utan intraven\u00f6s kontrast ger \u00e4ven viss diagnostik av njurarna<\/span> vad g\u00e4ller anomali, storlek, njursten samt vidgat njurb\u00e4cken som troligen tyder p\u00e5 ett avfl\u00f6deshinder. En diagnostik av expansiva f\u00f6r\u00e4ndringar i sj\u00e4lva njuren eller klarg\u00f6ra ett avfl\u00f6deshinder m\u00e5ste man injicera kontrast till blodet vid en CT-unders\u00f6kning s\u00e5v\u00e4l CT-buk eller [CT-urinv\u00e4gar<\/a><\/span>] (l\u00e4nk)<\/span>.<\/p>\n

En vanlig unders\u00f6kning med datortomografin \u00e4r en sk. buk\u00f6versikt<\/span> (sk. b\u00f6s)<\/span> som genomf\u00f6res f\u00f6r att f\u00e5 en initial \u00f6verblick av bukens status. Dvs. man b\u00f6rjar med en l\u00e5gdos<\/span> CT-buk<\/span>10<\/a><\/sup>CT-unders\u00f6kningen g\u00f6res med l\u00e4gre str\u00e5ldos som i sin tur ger lite s\u00e4mre bildkvalitet med st\u00f6rre bildbrus men vars bilder \u00e4r tillr\u00e4ckliga f\u00f6r en inledande diagnostik. G\u00f6res ofta p\u00e5 bukar och skelett.<\/span><\/span> som ger en \u00f6verblick av bukens organ och anatomi d\u00e5 ospecifika symtom fr\u00e5n magen ger m\u00e5nga alternativa diagnoser.
\nPatient med misst\u00e4nkt ileus<\/span> (passagehinder i tarmen)<\/span> f\u00e5r ofta efter initial bilddiagnostik genomg\u00e5 en sk. passager\u00f6ntgen<\/span> d\u00e4r patienten f\u00e5r kontrast via en magsond (via n\u00e4san)<\/span> som sedan f\u00f6ljes med r\u00f6ntgen.<\/p>\n

Denna r\u00f6ntgen av [tunntarmspassagen<\/a><\/span>] (l\u00e4nk till annan sida)<\/span> g\u00f6res med konventionell r\u00f6ntgen d\u00e4r man med n\u00e5gra timmars mellanrum tar en r\u00f6ntgenbild av magen f\u00f6r att f\u00f6lja tarmpassagen av kontrastmedlet.<\/p>\n

Foster\u00f6versikt<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Foster\u00f6versikt<\/a>
3D CT-buk foster\u00f6versikt<\/figcaption><\/figure>\n

[Foster\u00f6versikt<\/a><\/span>] (bild)<\/span> och b\u00e4ckenm\u00e4tning<\/span> g\u00f6rs numera med CT-l\u00e5gdos n\u00e4r antingen fostret ligger i s\u00e4te, tvillingar, b\u00e4ckenanomali eller modern \u00e4r liten till v\u00e4xten d\u00e4r man vill m\u00e4ta b\u00e4ckenm\u00e5tten<\/span> (pelvimetri)<\/span> f\u00f6r att bed\u00f6ma om f\u00f6rlossningskanalen \u00e4r s\u00e5 pass vid att en normal vaginal f\u00f6rlossning kan ske utan risk f\u00f6r barnet. Tidigare gjordes denna kontroll av foster samt m\u00e4tning av b\u00e4ckenm\u00e5tten med konventionella r\u00f6ntgenbilder.
\nDenna unders\u00f6kning g\u00f6res inf\u00f6r planerad f\u00f6rlossning<\/span> eller under p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6rlossning d\u00e4r fosterutdrivningen inte sker som planerat<\/span>. Denna unders\u00f6kning kan \u00e4ven g\u00f6ras\u00a0 efter en komplicerad f\u00f6rlossning inf\u00f6r framtida graviditet d\u00e4r man bed\u00f6mer att f\u00f6rlossningskanalens storlek var orsak till problem vid tidigare f\u00f6rlossning.<\/p>\n

Idag p\u00e5g\u00e5r tester f\u00f6r att fram\u00f6ver g\u00f6ra denna typ av unders\u00f6kning med magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> som inte tillf\u00f6r n\u00e5gon r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning mot fostret. Mest restriktiv f\u00f6r r\u00f6ntgenunders\u00f6kning av en gravid kvinna \u00e4r under f\u00f6rsta samt inledningen av andra trimestern<\/span>11<\/a><\/sup>En trimester \u00e4r en tidsperiod p\u00e5 3 m\u00e5nader. Man brukar dela upp graviditeten p\u00e5 3 trimestern som vardera varar i 3 m\u00e5nader och blir sammanlagt 9 m\u00e5nader som \u00e4r en normal tid f\u00f6r graviditeten. Under de olika trimestern utvecklas fostret och moders kropp med specifika h\u00e4ndelser och utvecklingsfaser.<\/span><\/span> (vecka 1-16\/17)<\/span> d\u00e5 fostrets organ bildas.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

F\u00f6rutom de patologiska samt akuta tillst\u00e5nd som n\u00e4mnts i texten ovan kan man inom buken finna f\u00f6r\u00e4ndringar inom buken i form av cystor<\/span>, tum\u00f6rer<\/span> och metastaser<\/span>.
\nVidare ger en CT-unders\u00f6kning en oftast bra diagnostik av bl\u00f6dningar<\/span>, k\u00e4rlsjukdomar<\/span> och inflammatoriska processer<\/span> (ulcer\u00f6r colit, Crohn’s sjukdom, enterit, divertikulit, mm.)<\/span> och abscesser<\/span>12<\/a><\/sup>En abscess \u00e4r en ansamling av var (pus) inom en avgr\u00e4nsad h\u00e5lighet i v\u00e4vnaden.<\/span><\/span> inom bukh\u00e5lan.<\/p>\n

Cysta<\/strong><\/p>\n

\"CT-buk<\/a>
CT-buk levercystor<\/figcaption><\/figure>\n

Cystor<\/span> i buken \u00e4r relativt vanliga fynd som oftast uppt\u00e4cks som ett bifynd<\/span> d\u00e4r patienten genomg\u00e5r en r\u00f6ntgen, MR eller [ultraljud<\/a>]<\/span> (bild)<\/span> av annan orsak. Stora flertalet cystor \u00e4r benigna och utg\u00f6r inga problem s\u00e5vida en cysta pga. sin storlek trycker mot omgivande organ, etc. Benigna cystor finner man ofta som bifynd i [njurarna<\/a><\/span>] (bild)<\/span>, lever, mj\u00e4lte, mm.
\nEn numera vanlig form av levercystor<\/span> utg\u00f6rs av [Echinokock-masken<\/a><\/span>] (bild)<\/span>. Den senare tidens \u00f6kning av echinokock infektioner beror sannolikt p\u00e5 en \u00f6kad invandring av personer som levt i l\u00e4nder d\u00e4r denna mask \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande.
\nDenna parasits \u00e4gg sprids fr\u00e5n boskap, s\u00e4llskapsdjur, vilda djur, etc. till m\u00e4nniskan via f\u00f6dan eller t\u00e4tt s\u00e4llskap med smittat djur. \u00c4ven vatten kan inneh\u00e5lla \u00e4gg fr\u00e5n parasiten som kan spridas till m\u00e4nniskan som dricker detta vatten.
\nDenna mask lever f\u00f6retr\u00e4desvis i en cysta i levern (50-70% av fallen)<\/span> men kan f\u00f6rekomma p\u00e5 andra st\u00e4llen i kroppen (i lungorna 20-30%)<\/span>. Masken f\u00f6r\u00f6kar sig genom delning som d\u00e5 skapar nya cystor.
\n[Echinokock-cystor<\/a><\/span>] g\u00e5r att se med CT men den b\u00e4sta metoden f\u00f6r diagnostik av echinokock-parasiten \u00e4r med [ultraljud<\/a><\/span>] d\u00e4r man oftast \u00e4ven kan se den r\u00f6ra sig inuti sin levercysta.<\/p>\n

Leversjukdom<\/strong><\/p>\n

\"CT-buk<\/a>
CT_buk levermetastaser<\/figcaption><\/figure>\n

Levern<\/span> \u00e4r likt lungorna en vanlig plats f\u00f6r diverse patologiska f\u00f6r\u00e4ndringar d\u00e4r maligna f\u00f6r\u00e4ndringar mestadels \u00e4r i form av metastaser<\/span> fr\u00e5n prim\u00e4rtum\u00f6r lokaliserad p\u00e5 annan plats. Metastaser som uppt\u00e4cks i levern h\u00e4rr\u00f6r oftast fr\u00e5n br\u00f6stcancer eller prostatatcancer.
\nMetastaser<\/span> utg\u00f6r den vanligaste maligna patologin i levern. Prim\u00e4r cancer i levern \u00e4r mer ovanligt men utg\u00f6rs i de fallen vanligen av levercarcinom<\/span> (hepatocellul\u00e4rt carcinom)<\/span> eller cholangiocarcinom<\/span>.
\nFlertalet typer av metastaser laddar upp sig senare \u00e4n \u00f6vrig leverv\u00e4vnad. P\u00e5 CT-bilderna av levern utm\u00e4rker sig d\u00e5 dessa metastaser som m\u00f6rkare omr\u00e5den i levern eftersom kontrastuppladdningen av frisk v\u00e4vnad skett snabbare \u00e4n i ev. metastas. Det finns n\u00e5gra f\u00e5tal typer av metastaser (fr\u00e5n karsinoidtum\u00f6r och hypernefrom)<\/span> som utg\u00f6rs av h\u00f6gvaskulariserande<\/span> v\u00e4vnad (k\u00e4rlrik f\u00f6r\u00e4ndring)<\/span> vilket medf\u00f6r att dessa metastaser d\u00e5 laddar upp sig med kontrast snabbare \u00e4n omgivande frisk leverv\u00e4vnad g\u00f6r.
\nMR och [ultraljud<\/a><\/span>] (bild)<\/span> har en h\u00f6gre sensibilitet (k\u00e4nslighet\/f\u00f6rm\u00e5ga)<\/span> \u00e4n CT f\u00f6r uppt\u00e4ckt av tex. levermetastaser<\/span>13<\/a><\/sup>Metastas, \u00e4ven kallad dottertum\u00f6r, \u00e4r sjuka celler fr\u00e5n en prim\u00e4rtum\u00f6r (den ursprungliga tum\u00f6ren\/modertum\u00f6ren) som spridit sig med blodet och fastnat i annat organ och b\u00f6rja v\u00e4xa d\u00e4r. Organ dit metastaser sprider sig har ofta en h\u00f6g blodgenomstr\u00f6mning som tex. lungor, hj\u00e4rna, lever, lymfbanor, skelettet.<\/span><\/span> och intrakraniell patologi. CT kan sv\u00e5rligen enbart efter enbart bildmaterial klassificera en tum\u00f6r vilket d\u00e4remot oftast g\u00e5r att g\u00f6ra efter en MR-unders\u00f6kning som inkluderar MR-kontrast.<\/p>\n

Flertalet tum\u00f6rer kan klassificeras efter lokalisation<\/span>, karakteristiskt<\/span> utseende p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringen samt om det finns en tendens till spridning<\/span> (metastaser)<\/span>. Patienter med k\u00e4nd prim\u00e4rtum\u00f6r p\u00e5 n\u00e5got annat st\u00e4lle i kroppen som dessutom visar p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i levern m\u00e5ste tillskrivas som metastaser oavsett verifiering via punktion eller ej. Det kan f\u00f6rekomma samtida f\u00f6r\u00e4ndringar i levern som trots allt \u00e4r benigna men dessa utg\u00f6r i sig ingen \u00e4ndring av \u00e5tg\u00e4rder eller behandling. F\u00f6rekomst av metastaser i levern p\u00e5verkar bed\u00f6mning och behandlingsplan f\u00f6r den drabbade patienten.
\nLeverspecifika prim\u00e4rtum\u00f6rer<\/span> sitter ofta utanf\u00f6r sj\u00e4lva leverv\u00e4vnaden (parenkymet)<\/span> i anslutning till gallv\u00e4garna. Vid oklar klassificering av tum\u00f6r inf\u00f6r ev. behandling med cytostatika kan en biopsi<\/span>14<\/a><\/sup>N\u00e5lpunktion d\u00e4r man sticker in i en f\u00f6r\u00e4ndring och tar ut en liten bit levande v\u00e4vnad f\u00f6r mikroskopisk analys.<\/span><\/span> beh\u00f6va g\u00f6ras som oftast enkelt utf\u00f6r med hj\u00e4lp av ultraljud.<\/p>\n

Klatskintum\u00f6r<\/span> 15<\/a><\/sup>Klatskintum\u00f6r \u00e4r av typen adenocarcinom och uppt\u00e4cks oftast i ett sent skede av sjukdomen d\u00e5 patienten b\u00f6rjar f\u00e5 ikterus (gulf\u00e4rgad hud), kl\u00e5da, matleda, kitf\u00e4rgad avf\u00f6ring, mm. D\u00e5 den uppt\u00e4cks s\u00e5 sent medf\u00f6r detta att den oftast ej g\u00e5r att bota utan man f\u00e5r inrikta sig p\u00e5 att behandla och lindra symtomen genom att avlasta gallv\u00e4garna (ERCP, PTC, mm.).<\/span><\/span> \u00e4r en s\u00e5dan tum\u00f6r med specifik lokalisation inom leverporten (hilus)<\/span> d\u00e4r den ofta orsakar ett avfl\u00f6deshinder f\u00f6r leverns gallgrenar fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l h\u00f6ger- som v\u00e4nster leverlob till den gemensamma gallg\u00e5ngen ut fr\u00e5n levern (perihil\u00e4ra gallv\u00e4gar)<\/span>.<\/p>\n

Hemangiom<\/span> (leverhemangiom)<\/span> \u00e4r den vanligaste tum\u00f6rformen i levern. Denna benigna tum\u00f6r utg\u00f6rs av abnorm k\u00e4rlnystan och har ingen klinisk betydelse. Stora hemangiom kan vara medf\u00f6dda k\u00e4rlmissbildningar och som pga. sin storlek kan st\u00f6ra gallfl\u00f6det internt i levern. Hemangiom \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande p\u00e5 huden och kallas d\u00e5 ”smultronm\u00e4rke”.
\nDiagnosen st\u00e4lls oftast enkelt genom en unders\u00f6kning med ultraljud<\/span> som inkluderar kontrastmedel som d\u00e5 ger en karakteristisk ultraljudsbild. Punktion av denna benigna f\u00f6r\u00e4ndring kan g\u00f6ras vid oklar diagnostik men utbytet vid punktionen blir oftast enbart blod varf\u00f6r man fortfarande st\u00e5r med en ospecificerad diagnostik. Kompletterande unders\u00f6kning kan d\u00e5 g\u00f6ras med magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> som \u00e4ven denna ger en karakteristisk signal efter uppladdning av hemangiomet med MR-kontrastmedel.<\/p>\n

I levern kan man \u00e4ven finna\u00a0adenom<\/span>16<\/a><\/sup>En godartad k\u00f6rteltum\u00f6r som \u00e4r vanligare hos m\u00e4n.<\/span><\/span> eller fokal nodul\u00e4r hyperplasi17<\/a><\/sup>En hypervaskul\u00e4r (k\u00e4rlrik) f\u00f6r\u00e4ndring som f\u00f6rekommer mer hos kvinnor. Kr\u00e4ver efter s\u00e4ker diagnostik ingen behandling eller annan \u00e5tg\u00e4rd.<\/span><\/span>\u00a0(FNH)<\/span>. Dessa i sig sj\u00e4lv benigna f\u00f6r\u00e4ndringar kan vara sv\u00e5ra att s\u00e4rskilja fr\u00e5n annan malign cancerform genom enbart med en CT-unders\u00f6kning. Ultraljud med kontrast \u00e4r en b\u00e4ttre samt s\u00e4krare metod f\u00f6r klassificering av dessa tv\u00e5 typer av f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud skrumplever<\/figcaption><\/figure>\n

Fettlever<\/span>\u00a0\u00e4r ett tillst\u00e5nd som utvecklas efter l\u00e5ng tids alkoholmissbruk, diabetes, malnutrition, kronisk infektion i levern, mm. Denna fettlever \u00e4r \u00e4ven ett f\u00f6rstadie till senare\u00a0skrumplever<\/span>\u00a0(Laenn\u00ebcs cirrhos)<\/span>. Med CT kan man diagnostisera fettlever genom att m\u00e4ta hur mycket motst\u00e5nd r\u00f6ntgenstr\u00e5larna m\u00f6ter p\u00e5 sin v\u00e4g genom v\u00e4vnaden sk. attenuering. Leverv\u00e4vnad med l\u00e5gt motst\u00e5nd f\u00f6r r\u00f6ntgenstr\u00e5len\u00a0(attenuering)<\/span>\u00a0betyder oftast fettlever. Fettlever som beror p\u00e5 alkoholism \u00e5terg\u00e5r oftast snabbt till normal leverv\u00e4vnad om missbruket av alkohol upph\u00f6r.<\/p>\n

Levercirros<\/span> \u00e4r sv\u00e5r att diagnostisera med enbart CT d\u00e4r enda misstanken kan utg\u00f6ras av att levern \u00e4r mindre \u00e4n normalt. Ultraljud<\/span> kan d\u00e4remot b\u00e4ttre st\u00e4rka misstanke om en skrumplever.<\/p>\n

Gallv\u00e4gssjukdom<\/strong><\/p>\n

Gallv\u00e4gshinder<\/span> kan finnas inom alla gallv\u00e4garna s\u00e5v\u00e4l de intrahepatiska<\/span>18<\/a><\/sup>Gallg\u00e5ngarna som l\u00f6per inom levern till leverns tv\u00e5 lober.<\/span><\/span> som de yttre perihill\u00e4ra<\/span>19<\/a><\/sup>Leverporten, hilus (hilum hepatis) \u00e4r omr\u00e5det d\u00e4r gallv\u00e4gar, nerver samt diverse blodk\u00e4rl l\u00f6per ut fr\u00e5n levern.<\/span><\/span> gallg\u00e5ngarna som l\u00f6per till tolvfingertarmen.
\nPatologiska f\u00f6r\u00e4ndringar kan man finna inom hela gallv\u00e4gstr\u00e4det.<\/p>\n

\"CT-buk<\/a>
CT-buk kolangit<\/figcaption><\/figure>\n

Gallbl\u00e5sans<\/span> vanligaste sjukdom utg\u00f6rs av\u00a0komplikationer i samband med gallbl\u00e5sestenar<\/span>. Dessa stenar \u00e5terfinns hos ca. 10% av Sveriges vuxna befolkning. Vanligast utg\u00f6rs stenarna av kolesterol<\/span>20<\/a><\/sup>Fett\u00e4mnen.<\/span><\/span> och ses inte med vanlig r\u00f6ntgen. Ungef\u00e4r 10% av gallbl\u00e5sestenarna inneh\u00e5ller kalcium som g\u00f6r dessa stenar synliga med vanlig r\u00f6ntgen.
\nSjukdomar inom gallv\u00e4garna som utg\u00f6r hinder f\u00f6r gallans v\u00e4g till tarmen f\u00f6ranleder i m\u00e5nga fall en interventionell \u00e5tg\u00e4rd<\/span>21<\/a><\/sup>Interventionell radiologi betyder att man fysiskt g\u00e5r in i ett organ genom punktion av detta organ, k\u00e4rl, gallv\u00e4g, mm. f\u00f6r behandling\/\u00e5tg\u00e4rd. Denna \u00e5tg\u00e4rd \u00e4r en mindre operativt ingrepp (minimalinvasivt ingrepp). Exempel p\u00e5 interventionella \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r PTC, ERCP, sfinktertomi, dr\u00e4nage (avlastning), mm.<\/span><\/span> f\u00f6r att \u00e5teruppr\u00e4tta ett gallfl\u00f6de till tarmen.
\nGallv\u00e4gshinder kan utg\u00f6ras av tum\u00f6r, strikturer<\/span>22<\/a><\/sup>F\u00f6rtr\u00e4ngning av en kanalformad struktur tex. gallv\u00e4g, tarm, matstrupe, mm.<\/span><\/span> efter galloperation<\/span> eller cholangit<\/span>23<\/a><\/sup>Infektion i gallv\u00e4garna som orsakas av avfl\u00f6deshinder f\u00f6r galla (sten, striktur, mm.).<\/span><\/span><\/p>\n

Gallv\u00e4garna<\/span> \u00e4r ett vanligt omr\u00e5de f\u00f6r patologi inom buken. B\u00e4sta metoden f\u00f6r att unders\u00f6ka gallv\u00e4garna f\u00e5r nog tillskrivas ultraljud<\/span>. Ultraljudsunders\u00f6kning \u00e4r enkel, sm\u00e4rtfri och utan risk f\u00f6r komplikationer. Dock kan gallv\u00e4garna skymmas av lever och tarmar vilket d\u00e5 medf\u00f6r att en adekvat diagnostik inte kan g\u00f6ras med ultraljud. Ytterligare diagnostik f\u00e5r d\u00e5 g\u00f6ras med CT eller MR.
\nVanlig indikation f\u00f6r utredning av gallv\u00e4garna \u00e4r symtom i forma av sm\u00e4rta till h\u00f6ger i mellang\u00e4rdet<\/span> eller ikterus<\/span>24<\/a><\/sup>Gulf\u00e4rgning av hud och \u00f6gonvitor som uppkommer vid avfl\u00f6deshinder av galla till tarmen vilket medf\u00f6r att gall\u00e4mnen (bilirubin) stiger i blodet.<\/span><\/span>.<\/p>\n

Bukspottk\u00f6rtelns sjukdom<\/strong><\/p>\n

Sjukdomar i bukspottk\u00f6rteln<\/span> utg\u00f6rs mestadels av pancreatit<\/span> eller cancer<\/span>. Pankreatit<\/span> finns som akut eller kronisk variant.
\nAkut pankreatit<\/span> (bukspottk\u00f6rtelinflammation)<\/span> kan vara en mycket allvarlig sjukdom d\u00e4r den akuta varianten med en akut inflammation i bukspottk\u00f6rteln kan medf\u00f6ra mycket sv\u00e5r sm\u00e4rta samt paralys av intilliggande tarmslyngor med cirkulatorisk p\u00e5verkan. Orsak till en akut pankreatit \u00e4r ofta (80-90% av fallen)<\/span> h\u00f6g alkoholkonsumtion eller inkilad gallsten som fastnat innanf\u00f6r den sfinkter<\/span>25<\/a><\/sup>Sfinkter Oddi utg\u00f6res av cirkul\u00e4ra muskeltr\u00e5dar sk. ringmuskel som kan \u00f6ppna (relaxera) sig s\u00e5 galla kan t\u00f6mmas ut fr\u00e5n gallv\u00e4garna till tarmen efter m\u00e5ltidsintag. Mellan m\u00e5ltiderna sl\u00e4pper sfinktern \u00e4ven igenom viss fl\u00f6de av galla d\u00e5 gallbildningen inom gallv\u00e4garna \u00f6kar p\u00e5 trycket mot sfinktern.<\/span><\/span> som utg\u00f6r porten till tunntarmen (jejunum)<\/span>.
\nDatortomografi av buken \u00e4r f\u00f6rstavalet vid akut pankreatit. P\u00e5 CT-bilderna ses bukspottk\u00f6rtelns inre v\u00e4vnad (parenkym)<\/span> kraftigt laddas upp efter injektion<\/span> av kontrast samt att man ser svullnad omkring pankreas.<\/p>\n

Behandlingen \u00e4r ofta ERC<\/span>26<\/a><\/sup>Endoskopisk retrograd cholangiografi \u00e4r en endoskopisk r\u00f6ntgenunders\u00f6kning d\u00e4r man via munnen och mags\u00e4cken g\u00e5r ut i tarmen med ett duodenoskop och unders\u00f6ker gallv\u00e4garna med kontrast.<\/span><\/span> d\u00e5 sfinktern passeras efter sfinktertomi och operat\u00f6ren kan extrahera ev. konkrement (gallsten)<\/span>, som t\u00e4ppt till utg\u00e5ngen fr\u00e5n gallv\u00e4garna till tarmen, med en stenf\u00e5ngarkorg.
\nVid en kronisk variant<\/span> av pankreatit ses oftast multipla f\u00f6rkalkningar i bukspottk\u00f6rteln. Detta tillst\u00e5nd kan diagnostiseras med ultraljud d\u00e4r man \u00e4ven kan se omr\u00e5den med pseudocystor<\/span>27<\/a><\/sup>Cystliknande f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/span><\/span> och nekrotiserad v\u00e4vnad i k\u00f6rtelv\u00e4vnaden.
\nOrsaken till den kroniska varianten \u00e4r i mycket ok\u00e4nd men d\u00e4r riskfaktorer tillskrivs nikotinbruk samt \u00e4ven h\u00e4r ett l\u00e5ngvarigt alkoholmissbruk.<\/p>\n

\"CT-buk<\/a>
CT-buk kontrast pancreascancer<\/figcaption><\/figure>\n

Pancreascancer<\/span> uppt\u00e4cks oftast i ett sent skede d\u00e5 den ger sena symtom och har d\u00e5 hunnit sprida sig till andra organ vilket medf\u00f6r en d\u00e5lig prognos och har h\u00f6g d\u00f6dlighet med snabbt f\u00f6rlopp<\/span>28<\/a><\/sup>Median\u00f6verlevnaden f\u00f6r pancreas-cancer \u00e4r ca. 6 m\u00e5nader. 5-\u00e5rs \u00f6verlevnaden f\u00f6r denna patientgrupp \u00e4r endast ca. 5%.<\/span><\/span>.
\nVid misstanke p\u00e5 pankreastum\u00f6r<\/span> inleds utredningen oftast f\u00f6rst med ultraljud f\u00f6r att d\u00e4refter komplettera med CT f\u00f6r att utreda utbredning, anatomi, regionala metastaser samt ev. inv\u00e4xt i omgivande organ. Pankreastum\u00f6r laddar generellt upp s\u00e4mre med injicerad jodkontrast vid en CT-unders\u00f6kning \u00e4n omgivande pankreasv\u00e4vnad.<\/p>\n

Tarmsjukdom<\/strong><\/p>\n

Stora m\u00e4ngder<\/span> blod<\/span> (m\u00f6rkt blod)<\/span> i tarminneh\u00e5llet<\/span> via \u00e4ndtarmen (melena)<\/span> eller blodiga kr\u00e4kningar<\/span> (hematemes)<\/span> indikerar med stor s\u00e4kerhet f\u00f6r en p\u00e5g\u00e5ende allvarlig arteriell gastrointestinal bl\u00f6dning<\/span> (GI-bl\u00f6dning)<\/span> in i mag-tarm-kanalen.
\nStorleken p\u00e5 p\u00e5g\u00e5ende bl\u00f6dning och patientens aktuella kliniska status styr behovet av en akut interventionell intervention eller om man kan avvakta ifall bl\u00f6dningen spontant avstannar om patientens status till\u00e5ter detta.
\nOrsak till mag-tarmbl\u00f6dningar kan vara mags\u00e5r, k\u00e4rlrik tum\u00f6r som bl\u00f6der, antikoagulations l\u00e4kemedel, kortison, mm.
\nGI- bl\u00f6dningar<\/span> fr\u00e5n mags\u00e4cken eller tolvfingertarmen (duodenum)<\/span> \u00e4r vanligast och unders\u00f6ks initialt oftast med gastroskopi (endoskopi)<\/span> d\u00e4r man f\u00f6rutom en direkt visuell diagnostik \u00e4ven samtidigt kan behandla en synlig p\u00e5g\u00e5ende bl\u00f6dning i slemhinnan genom att endoskopiskt placera clipps \u00f6ver blodl\u00e4ckan. Klarar man inte endoskopiskt att \u00e5tg\u00e4rda bl\u00f6dningen som d\u00e5 stabilisera patienten k\u00f6res en akut CT-buk (CT-angio)<\/span> med intraven\u00f6s kontrastmedel f\u00f6r att kontrollera ifall patienten forts\u00e4tter att bl\u00f6da, bl\u00f6dningens utbredning samt f\u00f6rhoppningsvis en exakt lokalisation f\u00f6r bl\u00f6dningen. Alternativ behandling f\u00f6r en p\u00e5g\u00e5ende GI-bl\u00f6dning som inte kan \u00e5tg\u00e4rdas endoskopiskt \u00e4r genom en endovaskul\u00e4r intervention<\/span>29<\/a><\/sup>Angiografi (endovcskul\u00e4r intervention) \u00e4r en invasiv unders\u00f6kning\/behandling d\u00e4r man oftast punkterar n\u00e5gondera ljumskart\u00e4r och f\u00f6r in diverse kateterar. Genom dessa katetrar g\u00e5r det att leta sig fram till ett patologiskt k\u00e4rlavsnitt och behandla detta ”fr\u00e5n insidan”.<\/span><\/span>(k\u00e4rlangiografi) d\u00e4r man med tunna katetrar letar upp det bl\u00f6dande k\u00e4rlet och proppar (emboliserar)<\/span> igen detta k\u00e4rl s\u00e5 blodl\u00e4ckaget upph\u00f6r.<\/p>\n

\"\"<\/a>
CT-buk med appendicit<\/figcaption><\/figure>\n

En CT-angio<\/span> \u00e4r en unders\u00f6kning med jodkontrast vars metod\/utf\u00f6rande st\u00e4lls in s\u00e5 den tar bilder n\u00e4r art\u00e4rerna inom ett aktuellt omr\u00e5de p\u00e5 kroppen \u00e4r som mest fyllda med kontrastmedel. Denna metod detekterar oftast en p\u00e5g\u00e5ende bl\u00f6dning<\/span> bra inom mag-tarm-kanalen med tonvikt p\u00e5 ”p\u00e5g\u00e5ende”. Nackdelen \u00e4r om det inte l\u00e4cker blod ut i mage eller tarm just i det tillf\u00e4llet n\u00e4r bilderna med kontrast tas s\u00e5 ser man inte var den aktuella bl\u00f6dningen sker.<\/p>\n

Sm\u00e5 m\u00e4ngder<\/span> blod i tarminneh\u00e5llet kan vara symtom f\u00f6r mindre slemhinnes\u00e5r (ulceration)<\/span> eller maligna f\u00f6r\u00e4ndringar i tarmens v\u00e4gg (polyper, mm.)<\/span>.<\/p>\n

Blindtarmsinflammation<\/span> (appendicit)<\/span> ger typiska symtom i bukens nedre h\u00f6gra flank (i niv\u00e5 med naveln)<\/span> och kan oftast st\u00e4llas kliniskt efter symtomen. Appendicit ses relativt enkelt med ultraljud som oftast \u00e4ven \u00e4r f\u00f6rstavalet om man beh\u00f6ver en bilddiagnostik som bekr\u00e4ftar diagnosen. CT ger i detta sammanhang en ofta sv\u00e5rtolkad bild s\u00e5vida bihangen (appendix)<\/span> \u00e4r svullen med omkringliggande \u00f6demat\u00f6sa mjukdelar.<\/p>\n

\"CT-buk<\/a>
CT-buk sidobild tarmdivertiklar<\/figcaption><\/figure>\n

Divertiklar<\/span> kan sitta i b\u00e5de tunntarms- som tjocktarmsv\u00e4ggen. Dessa sm\u00e5 ”p\u00e5sar\/fickbildningar” p\u00e5 tarmv\u00e4ggens utsida kan ockluderas och riskerar d\u00e5 bli infekterad (divertikulit)<\/span>. En komplikation till denna inflammerade divertikel kan resulterar i att divertikelv\u00e4ggen brister och kan leda till\u00a0 ”fri gas” eller infektion i bukh\u00e5lan. Divertiklar p\u00e5 tarmen \u00f6kar med \u00e5ldern och \u00e5terfinns hos h\u00e4lften av alla \u00f6ver 70 \u00e5r.<\/p>\n

Mj\u00e4ltens sjukdom<\/strong><\/p>\n

Mj\u00e4lten<\/span>\u00a0\u00e4r ett organ som blivit enkelt att unders\u00f6ka med CT. Patologiska tillst\u00e5nd i mj\u00e4lten kan vara\u00a0mj\u00e4ltruptur<\/span>30<\/a><\/sup>Sprucken mj\u00e4lte\u00a0 d\u00e4r en bl\u00f6dning ses i mj\u00e4ltens parenkym (intrakapsul\u00e4r bl\u00f6dning) eller att mj\u00e4ltkapseln (kapselruptur) brustit och det sker ett blodl\u00e4ckage ut i omgivande bukh\u00e5la.<\/span><\/span> efter trauma\u00a0(olycka\/v\u00e5ld)<\/span>,\u00a0splenomegali<\/span>31<\/a><\/sup>F\u00f6rstoring av mj\u00e4lten som kan bero p\u00e5 infektion, malignitet, blodsjukdom, mm.<\/span><\/span>, abcess32<\/a><\/sup>Ansamling av sekret\/var i en h\u00e5lrum i v\u00e4vnaden.<\/span><\/span>, mj\u00e4ltinfarkt33<\/a><\/sup>Infarkt betyder blodpropp i ett organ.<\/span><\/span>, mm.<\/p>\n

Gynekologisk sjukdom<\/strong><\/p>\n

En m\u00e4ngd olika gynekologiska<\/span> besv\u00e4r och sjukdomar kan oftast bed\u00f6mas med CT. Initial f\u00f6rstahandsval av metod f\u00f6r utredning av sjukdomar i kvinnans underliv g\u00f6rs oftast med transvaginalt ultraljud f\u00f6r att d\u00e4refter vidare utredas med hysteroskopi<\/span>34<\/a><\/sup>Unders\u00f6kning av livmoderh\u00e5lan, urinr\u00f6r, urinbl\u00e5sa kan g\u00f6ras med ett cystoskop d\u00e4r det finns en kamera monterad p\u00e5 \u00e4nden. Genom detta cystoskop kan l\u00e4karen visuellt bed\u00f6ma insidan \/slemhinnan i dessa organ. Kan liknas med en titth\u00e5lsunders\u00f6kning men utan att man punkterar genom huden.<\/span><\/span>, CT eller MR.
\nFlera sjukdomar inom lilla b\u00e4ckenet ger inga besv\u00e4r eller symtom utan uppt\u00e4cks i samband med ultraljud-, CT- eller MR-unders\u00f6kning av annan anledning sk. ”bifynd”.
\nFynd man kan finna med CT, som ofta inte ger n\u00e5gra symtom s\u00e5vida de pga. sin tillv\u00e4xt och storlek p\u00e5verkar andra organ eller funktioner, kan vara [ovarialcystor<\/a><\/span>] (bild)<\/span>, ovarialcancer<\/span>35<\/a><\/sup>Tum\u00f6r p\u00e5 \u00e4ggstock uppt\u00e4cks oftast i ett sent skede d\u00e5 risken \u00e4r stor att cancern redan spridit sig till andra organ. Denna cancerform har h\u00f6g d\u00f6dlighet just p\u00e5 grund av spridning skett innan den uppt\u00e4cks. Ultraljud samt CT \u00e4r f\u00f6rstaval f\u00f6r utredning av ovarialcancer. Med CT-buk kan man \u00e4ven bed\u00f6ma ev. spridning av metastaser.<\/span><\/span>, uterusmyom. Infertilitetsutredningar g\u00f6res numera med ultraljud (HSS)<\/span>.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

Om unders\u00f6kningen<\/strong><\/span><\/p>\n

En datortomografiunders\u00f6kning av buken g\u00f6res oftast med patienten liggande p\u00e5 rygg eller magen beroende p\u00e5 fr\u00e5gest\u00e4llningen<\/span>36<\/a><\/sup>P\u00e5 r\u00f6ntgenremissen fr\u00e5n patientens egen l\u00e4kare (remittent) st\u00e4lls en fr\u00e5gar om patologi som orsakar patientens symtom och besv\u00e4r. Denna fr\u00e5ga grundar sig p\u00e5 vad patientens l\u00e4kare redan misst\u00e4nker f\u00f6r patologi som baserar sig p\u00e5 symtom och kliniska prover, mm.<\/span><\/span> med armarna str\u00e4ckta ovan huvudet (om s\u00e5 g\u00e5r)<\/span>.
\nAllteftersom bildtagningen sker f\u00f6rflyttas britsen d\u00e4r patienten ligger succesivt igenom gantryt (”apparatens stora h\u00e5l”) s\u00e5 att hela det organomr\u00e5de som avses unders\u00f6kas passerar f\u00f6rbi r\u00f6ntgenf\u00e4ltet. <\/span><\/span>Bildtagningen i sig tar ca. 2-5 sekunder<\/span>.<\/p>\n

Kan man av n\u00e5gon anledning inte alls ligga ner eller ligga n\u00e5gorlunda stilla g\u00e5r denna unders\u00f6kning troligen inte att genomf\u00f6ra.<\/p>\n

\"Datortomograf<\/a>
Datortomograf (CT)<\/figcaption><\/figure>\n

Det \u00e4r viktigt att patienten ligger still<\/span> och h\u00e5ller andan under bildtagningen f\u00f6r att inte bukorganen skall r\u00f6ra sig vid andningsr\u00f6relserna.
\nDet finns en inspelad r\u00f6st som uppger att man ska h\u00e5lla andan strax f\u00f6re sj\u00e4lva bildtagningen.
\nKlarar man inte h\u00e5lla andan kan bildtagning dock oftast \u00e4nd\u00e5 ske om andningen sker lugnt och f\u00f6rsiktigt.
\nVid allt f\u00f6r stora andningsr\u00f6relser eller annan yvig kroppsr\u00f6relse, om detta d\u00e5 dramatiskt \u00e4ndrar l\u00e4ge mellan m\u00e5nga bildsnitt i bildserien, kommer de intilliggande bildsnitten inte att hamna ”kloss-i-kloss” med varandra (r\u00f6relseartefakter)<\/span>.
\nMan kan d\u00e5 beh\u00f6va ta om vissa bildserier som d\u00e5 \u00e4r suboptimala. Detta ses oftast omedelbart av den r\u00f6ntgensk\u00f6terska som g\u00f6r unders\u00f6kningen som d\u00e5 beslutar om kompletterande bildtagning strax efter de ”normala” bildserierna \u00e4r klara.<\/p>\n

Utf\u00f6randet<\/strong><\/p>\n

\"H\u00f6gtrycks-injektor<\/a>
H\u00f6gtrycks-injektor till datortomografi<\/figcaption><\/figure>\n

Man kan dela upp bildtagningen i flera bildsekvenser d\u00e4r det f\u00e5r g\u00e5 n\u00e5gra sekunder emellan varje bildsekvens d\u00e5 kontrasten \u00e4ven tas upp i organ som har en senare uppladdningsfas av kontrastmedel.
\nM\u00e5sta man ta om bilder<\/span> p\u00e5 grund av r\u00f6relseartefakter<\/span> finns risk att man missar en optimal kontrastuppladdning av organ, v\u00e4vnad, blodk\u00e4rl, etc. d\u00e5 f\u00f6r l\u00e5ng tid f\u00f6rlupit efter kontrastinjektionen och kontrasten d\u00e4rf\u00f6r har hunnit sp\u00e4das ut i blodcirkulationen.<\/p>\n

15-20 minuter innan<\/span> sj\u00e4lva unders\u00f6kningens start ska patienten undvika att g\u00e5 p\u00e5 toaletten<\/span>. Detta f\u00f6r att urinbl\u00e5san ska vara fylld med urin avbildas b\u00e4ttre \u00e4n en helt tom och sammanfallen urinbl\u00e5sa.<\/p>\n

En r\u00f6ntgensjuksk\u00f6terska<\/span> utf\u00f6r generellt alla CT-unders\u00f6kningarna.
\nIng\u00e5r en punktion<\/span> av ett organ i samband med unders\u00f6kningen deltar \u00e4ven en l\u00e4kare<\/span> vid unders\u00f6kningen.
\nEn ”normal” CT-buk tar ca. 10-15 minuter<\/span> inklusive alla moment kring unders\u00f6kningen.<\/p>\n

Kontrastmedel och l\u00e4kemedel<\/strong><\/span><\/p>\n

Intraven\u00f6s kontrastmedel<\/span>\u00a0anv\u00e4nds frekvent vid olika CT-unders\u00f6kningar. M\u00e5nga patologiska f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r ofta k\u00e4rlrika strukturer som d\u00e5 med kontrast i blodcirkulationen ”laddas” upp och kan s\u00e4rskiljas b\u00e4ttre mot friska organ och v\u00e4vnad.
\nAnv\u00e4nds intraven\u00f6s\u00a0kontrastmedel<\/span>\u00a0g\u00f6res bildtagningen i regel tv\u00e5 g\u00e5nger. F\u00f6rst genomf\u00f6res unders\u00f6kningen utan kontrastmedel. Oftast tages d\u00e5 endast bilder av den \u00f6vre delen av buken som inneh\u00e5ller blodrika organ\u00a0(lever, njurar och mj\u00e4lte)<\/span>.
\nD\u00e4refter tillf\u00f6res kontrastmedel med en sk.\u00a0tryckspruta<\/span>\u00a0via en n\u00e5l\u00a0(PVK\/venflon)<\/span>, oftast d\u00e5 satt i antingen armvecket eller handen, varp\u00e5 den f\u00f6reg\u00e5ende bildtagning upprepas och kompletteras med ytterligare bilder \u00f6ver resterande nedre delarna av buken\u00a0(tarm och underliv)<\/span>.<\/p>\n

Flertalet CT-unders\u00f6kningar av\u00a0bukorganen<\/span>\u00a0g\u00f6res \u00e4ven med\u00a0peroral kontrast<\/span>\u00a0dvs. patienten f\u00e5r dricka en m\u00e4ngd kontrast inf\u00f6r unders\u00f6kningen. Denna kontrastblandning drickes\u00a01-1,5 timme<\/span>\u00a0innan unders\u00f6kningens start antingen i hemmet innan f\u00e4rd till sjukhuset eller i v\u00e4ntrummet p\u00e5 r\u00f6ntgen.
\nDen druckna kontrasten f\u00f6rdelar sig sedan i tarmsystemet och s\u00e4rskiljer tarmstrukturer fr\u00e5n andra organ och v\u00e4vnad i buken p\u00e5 CT-bilderna. Framf\u00f6r allt vid oklar patologi d\u00e4r man anatomiskt vill s\u00e4rskilja organiska strukturer fr\u00e5n tex. inflammatorisk process eller abscess37<\/a><\/sup>Ansamling av sekret\/var i en h\u00e5lrum i v\u00e4vnaden.<\/span><\/span>, patologiska lymfk\u00f6rtlar, expansiviteter eller l\u00e4ckage av kontrast fr\u00e5n tarmen beh\u00f6vs denna perorala kontrast vid unders\u00f6kningen.<\/p>\n

F\u00f6rberedelser<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rberedelser<\/span> kr\u00e4vs av patienten i f\u00f6rv\u00e4g om jodkontrastmedel skall anv\u00e4ndas. Dessa f\u00f6rberedelser utg\u00f6rs av blodprov<\/span>38<\/a><\/sup>Ett blodprov p\u00e5 kreatinin-v\u00e4rdet i blodet ska vara taget och klar innan en r\u00f6ntgenunders\u00f6kningen p\u00e5b\u00f6rjas som involverar intraven\u00f6s jodkontrast. Kreatinin-halten i blodet anger njurarnas funktion och f\u00f6rm\u00e5ga att uts\u00f6ndra v\u00e4tska. Normalt ska kreatinin-halten i blodet vara l\u00e5gt.
\n<\/span>Ett h\u00f6gt kreatinin-v\u00e4rde kan betyda att patienten har nedsatt njurfunktion och njurarna d\u00e5 har nedsatt f\u00f6rm\u00e5ga att uts\u00f6ndra kreatinin och bla. jodkontrast fr\u00e5n kroppen.
\nKreatininv\u00e4rdet skiljer sig normalt mellan kvinnor (45-90\u00b5mol\/L) och m\u00e4n (60-105\u00b5mol\/L) och med \u00e5ldern d\u00e4r \u00e4ldre ofta generellt har s\u00e4mre njurfunktion och d\u00e4rmed ett h\u00f6gre kreatinin-v\u00e4rde.<\/span><\/span> och viss fasta inf\u00f6r unders\u00f6kningen.
\nDiabetiker<\/span> som medicinerar med Metforminpreparat<\/span>39<\/a><\/sup>Diabetesmedicin f\u00f6r diabetes typ 2 i tablettform. Patient\u00a0 som medicinerar med Metformin ska inf\u00f6r en unders\u00f6kning d\u00e4r jodhaltig kontrastmedel injiceras till blodet g\u00f6r uppeh\u00e5ll med denna medicinering senast i samband med unders\u00f6kningen. Jodkontrastmedel kan orsaka tillf\u00e4llig njursvikt d\u00e4r Metformin d\u00e5 inte uts\u00f6ndras med urin utan kan ansamlas i blodet och kan orsaka laktacidos.
\nLaktacidos g\u00f6r blodet surt (<7,35) med \u00f6kande ansamling av metaboliter och elektrolytrubbningar. Detta ger s\u00e5 sm\u00e5ningom en organsvikt med allt mer medvetandes\u00e4nkning.. Metforminassocierad lakatacidos \u00e4r allvarlig komplikation som i v\u00e4rsta fall kan leda till d\u00f6den (30-50%).<\/span><\/span> ska g\u00f6ra ett uppeh\u00e5ll med denna medicinering inf\u00f6r samt efter genomg\u00e5ngen unders\u00f6kning som involverar jodkontrastmedel. Information om detta f\u00e5s oftast i den kallelse som skickas hem till patienten inf\u00f6r r\u00f6ntgenunders\u00f6kning.<\/p>\n

Efter\u00e5t<\/strong><\/p>\n

Viktigt att dricka mycket 1-2 dagar efter\u00e5t<\/span> om kontrastmedel injicerats till blodet vid unders\u00f6kningen.
\nHar patienten gjort ett uppeh\u00e5ll med Metformin<\/span> medicinering ska patienten ta ett blodprov (S-kreatinin)<\/span> efter 48 timmar innan denna Metformin \u00e5ter tas igen.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Matspj\u00e4lkning<\/strong><\/p>\n

Matspj\u00e4lkning<\/span> betyder att den f\u00f6da man tar in i munnen s\u00f6nderdelas och tas upp av kroppen via mag-tarmkanalen.
\nTill matspj\u00e4lkningsapparaten h\u00f6r munh\u00e5la<\/span>, t\u00e4nder<\/span>, tunga<\/span>, gomsegel<\/span>, svalg<\/span>, matstrupe<\/span>, mags\u00e4ck<\/span>, tunntarm<\/span>, tjocktarm<\/span>, \u00e4ndtarm<\/span>, lever<\/span>, gallv\u00e4gar<\/span>, gallbl\u00e5sa<\/span> och bukspottk\u00f6rteln<\/span>. Det \u00e4r s\u00e5ledes en stor del av kroppens organ som ing\u00e5r i detta system som tar hand om f\u00f6da och v\u00e4tska f\u00f6r att vi som m\u00e4nniska ska kunna tillgodog\u00f6ra oss och utvinna energi fr\u00e5n denna mat och v\u00e4tska s\u00e5 vi kan fungera kroppsligt sett.
\nDet tar ca. 24-30 timmar f<\/span>\u00f6r maten att passera fr\u00e5n munnen till \u00e4ndtarmen.<\/p>\n

Mags\u00e4ck<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/span>[Mags\u00e4cken<\/a><\/span>] (anatomi)<\/span> fungerar som tillf\u00e4llig lagringsplats f\u00f6r f\u00f6dan och rymmer normalt ca. 1,5-2 liter<\/span>. Under denna tid f\u00f6dan ligger i mags\u00e4cken forts\u00e4tter spj\u00e4lkningsprocessen d\u00e4r maten blandas med\u00a0 saltsyra och enzymer.
\nUnder f\u00f6dans v\u00e4g genom mag-tarm kanalen bearbetas den av mer \u00e4n 20 olika enzymer som alla \u00e4r specialiserade p\u00e5 att bearbeta en viss best\u00e5ndsdel i f\u00f6dan.
\n\u00d6vre delen<\/span> av mags\u00e4cken har k\u00f6rtelceller<\/span> som enbart uts\u00f6ndrar slem<\/span>. I nedre delen<\/span> av mags\u00e4cken finns miljontals av de k\u00f6rtelcellerna (parietalceller)<\/span>40<\/a><\/sup>Parietalceller \u00e4r de f\u00e5 celltyper i kroppen som klarar av att ligga i en sur milj\u00f6 som best\u00e5r av saltsyra.<\/span><\/span> som uts\u00f6ndrar saltsyran<\/span> i mags\u00e4cken. Slemhinneproducerande celler i mags\u00e4cken bildar ett skyddande skikt i mags\u00e4ckens v\u00e4gg som skydd mot saltsyran.
\nAll slem och andra produkter som uts\u00f6ndras av celler i mags\u00e4cken kallas magsaft<\/span>. Det bildas normalt ca. 2-3 liter<\/span> sur magsaft per dygn. Denna sura milj\u00f6 i mags\u00e4cken f\u00f6rst\u00f6r n\u00e4stan alla mikroorganismer utom ett f\u00e5tal som klarar denna milj\u00f6 s\u00e5 som tuberkulosbakterie.<\/p>\n

Lever och gallv\u00e4gar<\/strong><\/p>\n

\"Autentiskt<\/a>
Autentiskt snitt av levern<\/figcaption><\/figure>\n

Till\u00a0levern<\/span>\u00a0kommer\u00a0blod fr\u00e5n tarmarna<\/span>\u00a0(75%)<\/span>\u00a0som f\u00f6r med sig\u00a0n\u00e4rings\u00e4mnen och nedbrytningsprodukter<\/span>\u00a0som resorberats i tarmarna. Det kommer \u00e4ven\u00a0blod fr\u00e5n\u00a0aorta<\/span>\u00a0(25%)<\/span>\u00a0som syres\u00e4tter levern. Blodet fr\u00e5n tarmarna processas genom ca. 50.000-100.000 leverlobuli som vardera \u00e4r ca. 1mm i diameter vari n\u00e4rings\u00e4mnen bearbetas.
\nLevern \u00e4r b\u00e5de en exokrin och endokrin ”k\u00f6rtel”. Fr\u00e5n\u00a0leverns<\/span>\u00a0exokrina funktion<\/span>\u00a0kommer bla.\u00a0galla<\/span>\u00a0som inneh\u00e5ller\u00a0avfallsprodukter<\/span>\u00a0och\u00a0salter<\/span>\u00a0och har till uppgift att\u00a0finf\u00f6rdela fettet<\/span>\u00a0i f\u00f6dan. Levern producerar galla dygnet runt\u00a0(0,5-1 liter)<\/span>\u00a0s\u00e5 mellan m\u00e5ltiderna f\u00f6rvaras galla i gallbl\u00e5san. Vid n\u00e4sta m\u00e5ltid stimuleras slemhinnan i tunntarmen som ins\u00f6ndrar ett \u00e4mne vilket f\u00e5r gallbl\u00e5sans v\u00e4ggmuskel att dra ihop sig och t\u00f6mma ut galla till tarmen.
\nTill leverns\u00a0endokrina funktion<\/span>\u00a0\u00e4r den syntetisering av livsn\u00f6dv\u00e4ndiga produkter s\u00e5 som\u00a0lipoprotein<\/span>,\u00a0blodproteiner<\/span>\u00a0(ca. 40 olika)<\/span>\u00a0och\u00a0hormonprekursorer<\/span>41<\/a><\/sup>Hormoner som bildats genom att kroppsegna \u00e4mnen p\u00e5verkas av enzymer.<\/span><\/span>.
\nLevern har \u00e4ven en funktion f\u00f6r\u00a0avgiftning<\/span>42<\/a><\/sup>Biotransformation d\u00e4r substanser inaktiveras och transporteras ut ur kroppen via tarmarna eller urinen.<\/span><\/span> av fr\u00e4mmande \u00e4mnen\u00a0 tex. l\u00e4kemedel och alkohol.<\/p>\n

Levern \u00e4r kroppens st\u00f6rsta enskilda inre organ och v\u00e4ger ca.\u00a01,5 kg hos en avliden<\/span>\u00a0person43<\/a><\/sup>Vikten hos en levande m\u00e4nniska varierar beroende p\u00e5 hur mycket blod som f\u00f6r stunden finns i levern vilket kan variera stort (1,5-2,5kg).<\/span><\/span>.<\/p>\n

Bukspottk\u00f6rtel<\/strong><\/p>\n

[Bukspottk\u00f6rteln<\/span><\/a>]\u00a0(anatomi)<\/span>\u00a0som v\u00e4ger ca.\u00a0100 gram<\/span>\u00a0har tv\u00e5 uppgifter d\u00e4r den ena\u00a0uts\u00f6ndrar bukspott<\/span>\u00a0till tarmen\u00a0(exokrin)<\/span>\u00a0medan den andra uppgifter utg\u00f6rs av en endokrin funktion som producerar insulin. Bukspotten\u00a0neutraliserar det sura maginneh\u00e5llet<\/span>\u00a0fr\u00e5n mags\u00e4cken till en mer basisk blandning. Bukspott inneh\u00e5ller \u00e4ven\u00a0enzymer<\/span>\u00a0som spj\u00e4lkar div. \u00e4mnen i f\u00f6dan. Det bildas ca.\u00a00,5-2 liter<\/span>\u00a0bukspott per dygn.<\/p>\n

Tunntarm<\/strong><\/p>\n

Tunntarmen<\/span> \u00e4r ca. 3 meter44<\/a><\/sup>Hos avlidna \u00e4r tunntarmen ca. 6-7 meter.<\/span><\/span> och ligger slingrad i st\u00f6rre delen av bukh\u00e5lan. F\u00f6dan (sk. tarmv\u00e4lling)<\/span> i tunntarmen matas fram genom peristaltiska r\u00f6relser<\/span> som d\u00e5 \u00e4ven blandar<\/span> upp f\u00f6dan med bukspott och galla.
\nDen f\u00f6rsta delen heter tolvfingertarmen<\/span> (duodenum)<\/span> och utg\u00f6r ett ca. 20-30 cm l\u00e5ngt<\/span> segment. Inom detta segment finns utf\u00f6rsg\u00e5ngarna fr\u00e5n levern och bukspottk\u00f6rteln.
\nI resterande delarna av tunntarmen (jejunum, ileum)<\/span> fortg\u00e5r spj\u00e4lkningen och f\u00f6dan absorberas i tunntarmens v\u00e4gg som \u00e4r kl\u00e4dda med miljontals 1 mm l\u00e5nga tarmludd (villi)<\/span>. I fickorna mellan tarmludden best\u00e5r tarmv\u00e4ggen av ett enda lager celler d\u00e4r n\u00e4rings\u00e4mnen absorberas. Plattar man ut ytan av all tarmludd blir denna ca. 300 m\u00b2.<\/p>\n

Tjocktarm<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>
Konventionell r\u00f6ntgen av tjocktarmen med dubbelkontrast<\/figcaption><\/figure>\n

Tjocktarmen<\/span> \u00e4r ca. 1 meter l\u00e5ng<\/span> och delas in i blindtarmen<\/span> (cecum)<\/span> som utg\u00f6rs av en ”blindg\u00e5ng” \u00e5t ena h\u00e5llet och en [upp\u00e5tg\u00e5ende del<\/a><\/span>] (bild)<\/span> (colon ascendens)<\/span>, Strax under leverns h\u00f6gra del (h\u00f6ger flexur)<\/span> sv\u00e4nger tjocktarmen av \u00e5t v\u00e4nster i kroppen i en [tv\u00e4rg\u00e5ende del<\/a><\/span>] (bild)<\/span> (colon transversum)<\/span>. D\u00e4refter \u00e5ter en sv\u00e4ng ned\u00e5t (v\u00e4nster flexur)<\/span> i en [ned\u00e5tg\u00e5ende del<\/a><\/span>] (bild)<\/span> (colon descendens)<\/span>. En s-formad del<\/span> (sigmoideum)<\/span> samt den avslutande delen som \u00e4r \u00e4ndtarmen<\/span> (rectum)<\/span> utg\u00f6r [slutet p\u00e5 tjocktarmen<\/a><\/span>] (bild)<\/span>.
\n\u00d6verg\u00e5ngen mellan tunntarm och tjocktarm sker i f\u00f6rsta delen av tjocktarmen som utg\u00f6rs av blindtarmen genom en sfinkter<\/span>45<\/a><\/sup>Denna sfinkter \u00e4r uppbyggd av tunntarmens egen v\u00e4ggmuskulatur som skjuter in en bit i tjocktarmens som hindrar inneh\u00e5ll i tjocktarmen att backa tillbaka in i tunntarmen.<\/span><\/span>. I nedersta delen av blindtarmen finns det bihang (appendix)<\/span> som inte har n\u00e5gon funktion hos m\u00e4nniskan men som kan st\u00e4lla till besv\u00e4r i form av infektion (appendicit)<\/span>.
\nTjocktarmen har ingen tarmludd<\/span> utan uts\u00f6ndrar i huvudsak slem. Inom tjocktarmen absorberas mestadels vatten och vissa vitaminer<\/span> (K-vitamin)<\/span>.
\nVarje dygn passerar ca. 8-10 liter<\/span> vatten, med f\u00f6da och magsaft, ut i tunntarmen. Av denna m\u00e4ngd \u00e5terst\u00e5r endast ca. 1-2 liter<\/span> som passerar ut i tjocktarmen<\/span>. Via avf\u00f6ringen<\/span> avg\u00e5r ca 100 ml vatten<\/span> s\u00e5vida personen inte har diarr\u00e9.<\/p>\n

\u00c4ndtarm<\/strong><\/p>\n

\u00c4ndtarmen<\/span> \u00e4r en ca. 10-20 cm<\/span> l\u00e5ng tarmdel som \u00e4r tillf\u00e4llig f\u00f6rvaringsplats f\u00f6r de slaggprodukter som finns kvar efter passagen genom matspj\u00e4lkningsapparaten.
\nYtterst p\u00e5 \u00e4ndtarmen finns analsfinktern (anus)<\/span> som utg\u00f6rs av tv\u00e5 ovanp\u00e5 varandra cirkul\u00e4ra muskler som ligger som en ring kring anal\u00f6ppningen. Den inre muskelringen<\/span>\u00a0 kring anus \u00e4r kontinuerligt aktiv<\/span> som kniper igen anus\u00f6ppningen i vila vilket man ej med egna viljan kan p\u00e5verka. I samband med tarmperistaltik (tarm tonus)<\/span> slappnar denna inre ringmuskel av vilket m\u00f6jligg\u00f6r att avf\u00f6ring (faeces)<\/span> trycks ut. Detta kan man tillf\u00e4lligt f\u00f6rhindra genom den yttre muskelringen<\/span> vilken man med egna viljan<\/span> sj\u00e4lv kan p\u00e5verka som d\u00e5 kniper igen anus\u00f6ppningen och f\u00f6rhindra ofrivillig facesavg\u00e5ng.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

[Buken] (abdomen) inneh\u00e5ller en stor m\u00e4ngd organ (intraabdominella organ) d\u00e4r datortomografin (CT), som introducerades p\u00e5 70-talet, har m\u00f6jliggjort unders\u00f6kningar av tidigare mycket sv\u00e5runders\u00f6kta organ i<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5152","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5152","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5152"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5152\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5152"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}