{"id":5150,"date":"2023-10-09T22:26:16","date_gmt":"2023-10-09T21:26:16","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5150"},"modified":"2025-07-18T00:51:04","modified_gmt":"2025-07-17T22:51:04","slug":"ct-bihalor","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/ct-bihalor\/","title":{"rendered":"CT ansikte, \u00f6gon och bih\u00e5lor"},"content":{"rendered":"
\"CT-sinus<\/a>
CT-bih\u00e5lor axial bild<\/figcaption><\/figure>\n

Ansiktsskelettet och bih\u00e5lorna<\/span> (sinus)<\/span> r\u00f6ntgas idag uteslutande med datortomografi (CT)<\/span> \u00e4n den tidigare konventionella r\u00f6ntgentekniken som dock initialt kan g\u00f6ras p\u00e5 n\u00e5gra mindre kliniker eller v\u00e5rdcentraler som saknar datortomograf. Datortomografin f\u00e5r d\u00e5 g\u00f6ras p\u00e5 annat st\u00f6rre sjukhus om den prim\u00e4ra diagnostiken beh\u00f6ver kompletteras med ytterligare utredningar eller unders\u00f6kningar.<\/p>\n

En CT-ansikte ger en mycket detaljerade bilder \u00f6ver de infraorbitala \u00f6gonh\u00e5lorna, ansiktsskelettets delar, samtliga bih\u00e5lor samt k\u00e4ke och k\u00e4kleder. Dock undviker man att r\u00f6ntga \u00f6ver ansiktet d\u00e5 \u00f6gonlinserna anses vara mer k\u00e4nsliga f\u00f6r bestr\u00e5lning \u00e4n andra delar av kroppen. Det ska d\u00e4rf\u00f6r finnas en v\u00e4l bed\u00f6md indikation f\u00f6r r\u00f6ntgen av ansikte och \u00f6gon.<\/p>\n

CT har en h\u00f6g sensitivitet<\/span> f\u00f6r skelettskador, f\u00e4rska bl\u00f6dningar och \u00f6dem inom skallen.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

CT \u00e4r f\u00f6rstavalsmetoden<\/span> f\u00f6r skador i ansiktet. CT ger den absolut b\u00e4sta och snabbaste bilddiagnostiken f\u00f6r att \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6ra skador p\u00e5 ansiktsskelettet<\/span> som uppkommer genom trauma<\/span> dvs. slag mot ansiktet, vid olyckor<\/span> eller v\u00e5ldsbrott<\/span>. I dom flesta fall g\u00f6res en hel avbildning av hela skallen vid en trauma fr\u00e5gest\u00e4llning d\u00e5 man \u00e4ven kan befara intrakraniella bl\u00f6dningar (subduralhematom)<\/span> vid kontusionsskador1<\/a><\/sup>Bl\u00e5m\u00e4rke, krosskada, etc.<\/span><\/span> med skelettskada.<\/p>\n

Elektiva<\/strong><\/span>2<\/a><\/sup>Tidbokade unders\u00f6kningar.<\/span><\/span><\/p>\n

\"CT-bih\u00e5lor<\/a>
CT-bih\u00e5lor frontal bild<\/figcaption><\/figure>\n

\u00d6gonen<\/span> och dess \u00f6gonh\u00e5la<\/span> (sk. infraorbitala sjukdomar)<\/span> kan drabbas av inflammatoriska processer<\/span> eller tum\u00f6rer<\/span> d\u00e4r en datortomografi d\u00e5 (eller MR)<\/span> utg\u00f6r en del av diagnostiken.
\nSjukdom i sj\u00e4lva \u00f6gonbulben<\/span> som bla. medf\u00f6r optiska synfel<\/span> kan enkelt utredas med optiska instrument3<\/a><\/sup>Oftalmoskop, spaltlampa, mm.<\/span><\/span> som d\u00e5 kan unders\u00f6ka hela innanm\u00e4tet i den bulb\u00e4ra kroppen.
\n\u00d6gats utsida bak<\/span> mot sj\u00e4lva \u00f6gonh\u00e5lan (infraorbitala delen)<\/span> ses d\u00e4remot inte utan h\u00e4r kommer CT eller MR in som diagnostiskt media. F\u00f6r\u00e4ndringar utanf\u00f6r \u00f6gonbulben fortplantar sig ofta som avvikelser i \u00f6gonbulben d\u00e4r tex. onormal form kan bero p\u00e5 expansiv process i \u00f6gonh\u00e5lan liksom s\u00e4mre blodfl\u00f6de, som k\u00e4rltromboser, vilket ger defekter eller blek f\u00e4rg p\u00e5 n\u00e4thinnan, mm.<\/p>\n

Bih\u00e5lornas<\/span> slemhinna<\/span> \u00e4r normalt tunn. Anledning till en datortomografi av bih\u00e5lorna kan vara en sv\u00e5rdiagnostiserad<\/span>, \u00e5terkommande sinuit<\/span>\u00a0(bih\u00e5leinflammation)<\/span>, l\u00e4ngre tids ensidig snuva<\/span> (blodblandad snuva\/snor)<\/span> som inte svarar p\u00e5 medicinsk behandling.<\/p>\n

Akuta<\/strong><\/span><\/p>\n

Vid trauma mot \u00f6gonen<\/span> \u00e4r CT f\u00f6rstaval<\/span> som l\u00e4mpar sig bra f\u00f6r olika traumatiska h\u00e4ndelse s\u00e5 som bulblaceration<\/span>\u00a0(s\u00f6ndrig glaskropp)<\/span>, fr\u00e4mmande kropp<\/span> (tr\u00e4dgren, svetsloppa, mm.)<\/span>, hematom<\/span>, retrobulb\u00e4r fraktur eller luft<\/span>, mm. Fr\u00e4mmande kroppar kan vara sv\u00e5ra att avskilja p\u00e5 bilderna \u00e4ven med en s\u00e5 bra metod som CT. Detta beror helt enkelt p\u00e5 vilket material den fr\u00e4mmande kroppen utg\u00f6rs av. Plast och glas kan vara sv\u00e5ra att se s\u00e5vida de inte dragit med sig luft p\u00e5 v\u00e4gen in i ett organ. Likas\u00e5 tr\u00e4dgrenar, etc. syns mer eller mindre bra beroende p\u00e5 tr\u00e4slag och hur mycket vatten tr\u00e4et inneh\u00e5ller.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Skelettskada<\/strong><\/p>\n

Skelettskador inom ansiktsskelettet bed\u00f6ms utifr\u00e5n vilka sk. st\u00f6dpelare4<\/a><\/sup>Ansiktet best\u00e5r av ett antal mer tjocka benpartier som bygger upp ansiktsskelettet och ger det fasta. Det l\u00f6per 5 sagitala st\u00f6dpelare samt 3 horisontella st\u00f6dpelare i ansiktets uppbyggnad. \u00d6gonh\u00e5lornas utsida samt insida samt n\u00e4ssna mellanv\u00e4gg utg\u00f6r de sagitala benen. Ovansidan, undersidan av \u00f6gonh\u00e5lan som \u00e4ven l\u00f6per \u00f6ver n\u00e4srotsbenen samt \u00f6verk\u00e4ken utg\u00f6r de horisontala benen.<\/span><\/span> i ansiktets benuppbyggnad som frakturerats, om dessa skadan \u00e4r isolerad eller komplex, har en dislokation av skadan skett eller\u00a0 ligger alla skelettstrukturer p\u00e5 plats. Frakturer som involverar omr\u00e5den i ansiktsskelettet d\u00e4r olika st\u00f6dpelare f\u00f6renas utg\u00f6r mer komplexa frakturtyper och m\u00e5ste oftast korrigeras med kirurgi.
\nFraktur p\u00e5 n\u00e5gondera okben\/b\u00e5ge<\/span> (os zygomaticum)<\/span> utg\u00f6r mer \u00e4n h\u00e4lften av alla ansiktsfrakturer.<\/p>\n

Underk\u00e4ken<\/span> utg\u00f6r annan vanlig lokalisation av frakturer i ansiktsskelettet. Dessa frakturewr uppkommer oftast genom slag\/v\u00e5ld mot k\u00e4ken eller vid trafikolyckor. Vid skador inom underk\u00e4ken f\u00f6rekommer oftast fler \u00e4n en fraktur. Dessa skador f\u00f6ranleder ofta ett bes\u00f6k hos tandl\u00e4kare eller k\u00e4kkirurg f\u00f6r korrigering av skadade t\u00e4nder.<\/p>\n

\u00d6gon<\/strong><\/p>\n

Infraorbitala f\u00f6r\u00e4ndringar<\/span> som inflammation<\/span> eller expansiva f\u00f6r\u00e4ndringar som tum\u00f6rer<\/span> ger ofta t\u00e4mligen likartade symtom i form av exoftalmus<\/span>, sm\u00e4rta<\/span>, synrubbningar<\/span> som synneds\u00e4ttning eller dubbelseende, mm.
\nTum\u00f6rerna kan delas in i retrobulb\u00e4ra<\/span>–5<\/a><\/sup>Tum\u00f6ren \u00e4r lokaliserad bakom \u00f6gonbulben eller \u00f6gongloben som kan utg\u00f6ras av optikusgliom, optikusmeningeom, hemangiom, lymfangiom, neurofibrom, mm.<\/span><\/span> och intrabulb\u00e4ra tum\u00f6rer<\/span>6<\/a><\/sup>Tum\u00f6r som sitter i sj\u00e4lva \u00f6gonbulben och kan utg\u00f6ras av retiniblastom, malignt melanom.<\/span><\/span>.
\nF\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 synnerven<\/span>7<\/a><\/sup>Optikusneurit, optikusgliom, optikusmeningeom, lymfom, , sarkoidos, tyreotoxikos, \u00f6dem, mm.<\/span><\/span> (optikuskomplexet)<\/span> kan ses med CT men en MR-unders\u00f6kning av \u00f6gonens mjukdelar ger mer sensitivitet f\u00f6r mjukdelsf\u00f6r\u00e4ndringar och d\u00e4rmed en mer tr\u00e4ffs\u00e4ker diagnostik.<\/p>\n

Infraorbital inflammation<\/span> upptr\u00e4der antingen som en infektion i mellanrummet mellan \u00f6gonbulben och omgivande v\u00e4gg (periorbital cellulit)<\/span> eller i sj\u00e4lva \u00f6gonbulben (orbital cellulit)<\/span>. Orsaken kan vara en underliggande siniut (bih\u00e5leinflammation)<\/span> eller fr\u00e4mmande kropp som utg\u00f6r infektionsfokus.<\/p>\n

Bih\u00e5lor<\/strong><\/p>\n

\"CT-sinus<\/a>
CT-bih\u00e5lor polyp v\u00e4nster k\u00e4kbih\u00e5la<\/figcaption><\/figure>\n

Vanliga f\u00f6r\u00e4ndringar inom bih\u00e5lorna<\/span> \u00e4r v\u00e4tska<\/span> (sinuit)<\/span>, polyper<\/span>, slemhinnesvullnad<\/span>, mm.
\nBih\u00e5leinflammation<\/span> (rinosinuit)<\/span> orsakas av antingen virus eller bakterier vilket har en f\u00f6rdelning p\u00e5 vardera 50% som orsak (etiologi)<\/span>. Bih\u00e5leinflammation involverar ofta n\u00e4sans h\u00e5ligheter samt [n\u00e4smusslorna<\/a><\/span>] (bild)<\/span> vars slemhinna blir tjock och \u00f6kar sekretbildningen som ser snuva. Allm\u00e4nt f\u00f6rstorade n\u00e4smusslor kan \u00e4ven ge s\u00e4mre n\u00e4sandning och en k\u00e4nsla av kronisk n\u00e4st\u00e4ppa vilket kan \u00e5tg\u00e4rdas med v\u00e4rmebehandling av vissa delar av n\u00e4smusslorna vilket ger en friare luftv\u00e4g genom n\u00e4san.<\/p>\n

Sinuit<\/span> finns i en akut<\/span> alt. kronisk<\/span> variant d\u00e4r symtomen vid den akuta varianten f\u00f6rsvinner inom 12 veckor<\/span> medan vid en kronisk sinuit kvarst\u00e5r symtomen \u00f6ver 12 veckor<\/span>. Symtomen vid sinuit kan vara snuva<\/span> (varf\u00e4rgad),<\/span> sm\u00e4rta<\/span> \u00f6ver drabbad bih\u00e5la (kind, panna)<\/span>, f\u00f6rkylning<\/span>, feber<\/span>, mm.
\nVid en klar klinisk okomplicerad akut<\/span> sinuit f\u00f6retas ingen r\u00f6ntgenunders\u00f6kning utan detta f\u00f6r l\u00e4ka ut med ev. medicinering. Patienter som f\u00e5r sv\u00e5rare symtom<\/span> som exoftalmus<\/span>8<\/a><\/sup>Utst\u00e5ende \u00f6gonglober som orsakas av tryck mot \u00f6gats baksida, skada eller f\u00f6rlamning av \u00f6gonmusklerna, giftstruma, mm.<\/span><\/span>, sv\u00e5r huvudv\u00e4rk<\/span>, tecken p\u00e5 meningit<\/span>9<\/a><\/sup>Hj\u00e4rnhinneinflammation som orsakas av meningokocker och har h\u00f6g d\u00f6dlighet. Symtomen \u00e4r sv\u00e5r huvudv\u00e4rk, kr\u00e4kningar, feber, nackstelhet, medvetsl\u00f6shet, mm.<\/span><\/span>, p\u00e5verkan av \u00f6gonmuskler<\/span>, mm. ska bed\u00f6mas av expertis d\u00e4r \u00e4ven en CT-unders\u00f6kning d\u00e5 kan vara indicerad.<\/p>\n

Annan misstanke kan tum\u00f6r<\/span>. Den vanligaste cancerformen inom bih\u00e5lorna \u00e4r en skivepitelcancer<\/span>10<\/a><\/sup>Malign form av cancer som dock har en lite risk f\u00f6r spridning via lymfbanorna. Riskfaktorer f\u00f6r cancer inom n\u00e4sa och bih\u00e5lor \u00e4r r\u00f6kning, l\u00e5ngvarig exponering av vissa kemikalier i arbetet, mm.<\/span><\/span> som oftast utg\u00e5r fr\u00e5n n\u00e4sans slemhinna innan den sprider sig in i bih\u00e5lorna. Skivepitelcancer \u00e4r en malign cancerform. Varje \u00e5t diagnostisera ca. 60 cancerfall<\/span> (2022)<\/span> i n\u00e4sa eller bih\u00e5la.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"CT<\/a>
CT gantry (huvudst\u00f6d)<\/figcaption><\/figure>\n

En datortomografiunders\u00f6kning<\/span> (CT)<\/span> av \u00f6gonen, bih\u00e5lorna eller ansiktsskelettet g\u00f6r man liggande<\/span> p\u00e5 en brits med huvudet vilande och fixerad med kuddar i ett s\u00e4rskilt avsett huvudst\u00f6d<\/span>\u00a0s\u00e5 huvudet ligger stilla trots apparatens r\u00f6relser eller ofrivilliga r\u00f6relser av patienten.
\nDet \u00e4r av st\u00f6rsta betydelse att man som patient ligger still<\/span> under bildtagningen. Vid r\u00f6relse av huvudet, om detta d\u00e5 \u00e4ndrar l\u00e4ge mellan tv\u00e5 snitt, kommer de sk. tv\u00e4rsnitten inte att hamna ”kloss-i-kloss” med varandra.
\nDet kan d\u00e5 f\u00f6religga en risk att vid en bed\u00f6mning av bilderna att radiologen missar detaljer i bilderna eller en patologisk f\u00f6r\u00e4ndring eller skada.
\nVid bildtagning av bih\u00e5lorna tas samtliga bih\u00e5lor, [pannbih\u00e5lorna<\/a><\/span>] (bild)<\/span>, k\u00e4kbih\u00e5lorna, silbensbih\u00e5lorna samt [kilbensbih\u00e5lorna<\/a><\/span>] (bild)<\/span> med p\u00e5 bilderna vid unders\u00f6kningen med CT.<\/p>\n

Vid unders\u00f6kning av \u00f6gon\/\u00f6gonh\u00e5lor<\/span> ska patienten ha blicken fixerad<\/span> rakt fram vid sj\u00e4lva bildtagningen som tar n\u00e5gon sekund.<\/p>\n

Kan man av n\u00e5gon anledning inte ligga ner eller ligga stilla med huvudet en kort stund g\u00e5r denna unders\u00f6kning troligen inte att genomf\u00f6ra.
\nEn unders\u00f6kning tar totalt omkring 10 minuter inkl. f\u00f6rberedelser med att placera patienten i l\u00e4ge och st\u00e4lla in CT-maskinen f\u00f6r bildtagning samt avveckla patienten fr\u00e5n CT-maskinen.<\/p>\n

En enskild bildserie tar ca. 2-5 sekunder<\/span>.
\nUnders\u00f6kningen tar 10 till 15 minuter<\/span>.
\nEn r\u00f6ntgensjuksk\u00f6terska<\/span> utf\u00f6r denna unders\u00f6kning.<\/p>\n

Annan metod<\/strong><\/span><\/p>\n

Magnetkamera<\/span> kan bli aktuell vid utredning av \u00f6gats mjukdelar som t\u00e5rkanaler, k\u00e4rl och nervf\u00f6rs\u00f6rjning samt patologi inom h\u00f6rselbenen.
\nInnan patienten genomg\u00e5r MR-unders\u00f6kning m\u00e5ste det vara klarlagt att patienten inte har metall vid k\u00e4nsliga strukturer i kroppen som kan medf\u00f6ra en risk med ett kraftigt magnetf\u00e4lt.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Kranialbenen<\/figcaption><\/figure>\n

Skalle<\/strong><\/p>\n

Kraniets<\/span> viktigaste uppgift \u00e4r att skydda hj\u00e4rnan<\/span> fr\u00e5n slag och st\u00f6tar. \u00c4ven [\u00f6gonen<\/a><\/span>] (anatomi)<\/span> och \u00f6ronen<\/span> har v\u00e4l skyddade platser i djupa h\u00e5ligheter i skallen.
\nSkallen best\u00e5r av ett pussel av 29 sammansatta [bendelar<\/a><\/span>] (anatomi)<\/span> d\u00e4r [skallbasen<\/a><\/span>] (anatomi)<\/span> \u00e4r den mest komplexa delen av kraniet. Hj\u00e4rnsk\u00e5len \u00e4r uppbyggd av 8 bendelar och i ansiktets skelett ing\u00e5r 13 olika bendelar.
\nSj\u00e4lva [hj\u00e4rnsk\u00e5len<\/a><\/span>] (hj\u00e4rnh\u00e5ligheten)<\/span> rymmer ca. 1,5 liter hos en vuxen individ som n\u00e4stan helt fylls ut av hj\u00e4rnan. Kraniets \u00f6vre delar best\u00e5r av platta ben<\/span>.<\/p>\n

Hj\u00e4rnsk\u00e5lens stora platta ben<\/span> delas in i 6 olika lober, pannbenet<\/span> (os frontale)<\/span>, hj\u00e4ssbenet<\/span> (os parietale)<\/span> och nackbenet<\/span> (os occipitale)<\/span> utg\u00f6r av helt platta ben som skyddar n\u00e4stan hela hj\u00e4rnan. Kilbenet<\/span> (os sphenoidale)<\/span>, tinningbenet<\/span> (os temporale)<\/span> och silbenet<\/span> (os ethmoidale)<\/span> \u00e4r mer oregelbundna bendelar som utg\u00f6r skallens botten, \u00f6rong\u00e5ngar och bih\u00e5lorna.
\nVid f\u00f6dseln<\/span> sitter inte de stora platta skallbenen ihop utan f\u00e4ster vid varandra av bindv\u00e4vsfogar<\/span> (brosksuturer)<\/span> som m\u00f6jligg\u00f6r r\u00f6relser sinsemellan benplattorna. Detta \u00e4r en viktig egenskap vid f\u00f6dseln d\u00e5 huvudet kan anpassa sig och pressas ut genom den tr\u00e5nga f\u00f6dslokanalen. Dessa bindv\u00e4vsfogar har v\u00e4xt ihop till slingrande s\u00f6mmar och skapar ett enhetligt skallben vid 1-1,5 \u00e5rs \u00e5ldern. Dessa sammanv\u00e4xta s\u00f6mmar v\u00e4xer ihop likt ett blixtl\u00e5s och utg\u00f6r en kraftig sammanh\u00e5llning av de olika skallbenen.<\/p>\n

Ansikte<\/strong><\/p>\n

Ansiktskraniet<\/span> utg\u00f6rs av en m\u00e4ngd mindre skelettdelar som \u00e4ven de \u00e4r f\u00e4sta i varandra genom suturer (s\u00f6mmar)<\/span>. Till ansiktskraniet r\u00e4knas t\u00e5rbenet<\/span> (os lacrimale)<\/span>, gombenet<\/span> (os palatinum)<\/span>, okbenet<\/span> (os zygomaticum)<\/span> som till stor del formar en individs ansiktsform, \u00f6verk\u00e4ksbenet (maxilla)<\/span>, underk\u00e4ksbenet<\/span> (mandibula)<\/span> samt tungbenet<\/span> (os hyodeum)<\/span> som utg\u00f6r f\u00e4ste f\u00f6r en m\u00e4ngd muskler till bla. munh\u00e5lans botten. Sedan tillkommer en stor m\u00e4ngd sm\u00e5 bendelar i skallen s\u00e5 som h\u00f6rselbenen<\/span>, \u00f6gonh\u00e5lans ben<\/span> som utg\u00f6rs av 7 ben d\u00e4r det i botten av \u00f6gonh\u00e5lan finns \u00f6ppningar f\u00f6r nerver (syn och r\u00f6relse)<\/span> och blodk\u00e4rl till \u00f6gat. \u00d6gonh\u00e5lan<\/span> \u00e4r klart mycket st\u00f6rre \u00e4n sj\u00e4lva \u00f6gonbulben d\u00e4r baksidan \u00e4r fylld med nerver, muskler, blodk\u00e4rl samt bindv\u00e4v och fettv\u00e4v.<\/p>\n

I ansiktskelettet finns \u00e4ven bih\u00e5lorna<\/span>, pannbensh\u00e5lan<\/span> (sinus frontalis)<\/span>, silbensh\u00e5lorna<\/span> (sinus ethmoidales)<\/span>, kilbensh\u00e5lan<\/span> (sinus sphenoidales)<\/span> och k\u00e4kbensh\u00e5lan<\/span> (sinus maxillaris)<\/span> som \u00e4r luftf\u00f6rande h\u00e5ligheter som ligger n\u00e4ra n\u00e4san och ing\u00e5r i kroppens luftv\u00e4gar.
\nDessa bih\u00e5lor kan ha olika storlekar p\u00e5 olika individer. Hos vissa saknas pannbih\u00e5lorna som inte har n\u00e5gon p\u00e5verkan alls.
\nBih\u00e5lorna \u00e4r vanliga s\u00e4ten f\u00f6r infektioner (bih\u00e5leinflammation\/sinuit)<\/span> d\u00e5 mikroorganismer l\u00e4tt sprids in i dessa h\u00e5ligheter fr\u00e5n n\u00e4san vid f\u00f6rkylning, snuva, mm.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ansiktsskelettet och bih\u00e5lorna (sinus) r\u00f6ntgas idag uteslutande med datortomografi (CT) \u00e4n den tidigare konventionella r\u00f6ntgentekniken som dock initialt kan g\u00f6ras p\u00e5 n\u00e5gra mindre kliniker eller<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5150","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5150","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5150"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5150\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5150"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}