{"id":5075,"date":"2023-10-08T23:51:53","date_gmt":"2023-10-08T22:51:53","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5075"},"modified":"2025-08-22T00:10:22","modified_gmt":"2025-08-21T22:10:22","slug":"lungor","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/lungor\/","title":{"rendered":"Lungor"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>
Sidobild normal lunga<\/figcaption><\/figure>\n

R\u00f6ntgen av lungorna<\/span> (pulmones)<\/span> \u00e4r den vanligaste unders\u00f6kningen p\u00e5 r\u00f6ntgenavdelningen. Vid flertalet sjukdomsutredningar kr\u00e4vs en lungr\u00f6ntgen. Detta beroende p\u00e5 att m\u00e5nga sjukdomar s\u00e4tter sig i lungorna eller visar de tecken h\u00e4r i form av tillst\u00f6tande komplikationer.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

Konventionell lungr\u00f6ntgen brukar vara f\u00f6rstahandsvalet<\/span> av r\u00f6ntgenmetod vid misstanke p\u00e5 prim\u00e4ra sjukdomar i lungorna eller sjukdomar i andra organ som spridit sig till lungorna.<\/p>\n

Klinisk unders\u00f6kning<\/strong><\/p>\n

En vanlig fr\u00e5gest\u00e4llning varf\u00f6r remittent \u00f6nskar en lungr\u00f6ntgen \u00e4r vid misst\u00e4nkt lunginflammation<\/span>, orsak till l\u00e5ngvarig hosta<\/span>, oklar v\u00e4rk<\/span> i thorax, d\u00e5lig ork<\/span>, hj\u00e4rtproblem<\/span>, skador<\/span> p\u00e5 br\u00f6stkorgen, mm.
\nDenna r\u00f6ntgen \u00e4r ett komplement till den kliniska unders\u00f6kningen<\/span> i form av symtom<\/span>, askultation<\/span> (lyssna)<\/span>, blodprover<\/span>, mm. som tillsammans d\u00e5 ger en helhet och f\u00f6rhoppningsvis trolig diagnos p\u00e5 en sjukdom.
\nEn lungr\u00f6ntgen kan \u00e4ven vara indikerad f\u00f6r bed\u00f6ma resultatet efter en behandling<\/span> eller opertation<\/span>.<\/p>\n

Vid fortsatta oklara f\u00f6r\u00e4ndringar i lungorna med fortsatt utredning g\u00f6rs ytterligare unders\u00f6kning med [datortomografi<\/a><\/span>] (l\u00e4nk)<\/span>.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Infiltrat och inflammation<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>
Oklara parenkyminfiltrat<\/figcaption><\/figure>\n

Infiltrat<\/span> \u00e4r ett vanligt svar p\u00e5 en lungr\u00f6ntgen som betyder att det finns en oskarp f\u00f6rt\u00e4tning i lungv\u00e4vnaden som inte kan specificeras n\u00e4rmare p\u00e5 orsak eller sjukdom. Infiltrat kan s\u00e5ledes utg\u00f6ras av v\u00e4vnadsv\u00e4tska<\/span>, inflammation<\/span>, blod<\/span>, fibros<\/span>,1<\/a><\/sup>V\u00e4vnaden p\u00e5 insidan av luftr\u00f6ren (bronker) och lungbl\u00e5sorna (alveolerna) kan omvandlas till fibrotisk v\u00e4vnad. Normalt utg\u00f6rs innersta ytskiktet h\u00e4r av epitelceller. Numera tror man att lungfibros utvecklas av s\u00e5rbildning i detta ytskikt som beror p\u00e5 exponering av asbest, damm, kol, kisel, f\u00f6rorenat h\u00f6 (lantbruksmilj\u00f6er), mm. \u00c4ven r\u00f6kning utg\u00f6r en riskfaktor.<\/span><\/span>, cancer<\/span>, \u00f6dem<\/span>, KOL<\/span>2<\/a><\/sup>Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) inneb\u00e4r en f\u00f6rt\u00e4tning av de mindre luftr\u00f6ren (bronkiolerna) pga. kronisk inflammation i dessa. Denna f\u00f6rt\u00e4tning kan ge andn\u00f6d.
\nKOL \u00e4r den vanligaste lungsjukdomen vid r\u00f6kning. Man uppskattar att 50% av alla r\u00f6kare drabbas. \u00c4ven passiva r\u00f6kare kan f\u00e5 denna sjukdom, om exponeringen mot tobaksr\u00f6k varigt l\u00e5ngvarig, om \u00e4n i lindrigare form. KOL kan i f\u00f6rl\u00e4ngningen ge sv\u00e5rare lungskador om personen forts\u00e4tter med r\u00f6kning. KOL kan f\u00f6rv\u00e4xlas med astma som b\u00e5da har flertalet liknande symtom.
\nKOL indelas i stadier 1-4 beroende p\u00e5 hur d\u00e5lig lungfunktionen \u00e4r (spirometri). Stadie 1 utg\u00f6r lindrig KOL medan stadie 4 utg\u00f6rs av mycket sv\u00e5r KOL. KOL kan inte botas utan enbart lindras och stoppas i utvecklingen om personen upph\u00f6r helt med r\u00f6kning.<\/span><\/span>, [legionella<\/a><\/span>]3<\/a><\/sup>Legionellabakterien smittar genom f\u00f6rorenat vatten, stillast\u00e5ende vatten, via pooler och duschar. Legionella, kallad ”Legion\u00e4rssjukan”, smittar inte mellan m\u00e4nniskor enbart via vatten. Ger symtom som vid sv\u00e5r influensa med ev. andn\u00f6d.<\/span><\/span> (bild)<\/span>, mm.<\/p>\n

Lunginflammation<\/span> kan vara bakteriell<\/span> och \u00e4r vanligast hos vuxna<\/span> medan barn<\/span> och ungdom<\/span> mer drabbas av virusinfektioner<\/span> i lungorna.<\/p>\n

Viss utseende p\u00e5 infiltrat kan dock ge st\u00f6d f\u00f6r specifik sjukdom om det samtidigt finns en anamnes som st\u00f6djer denna sjukdom. Detta kan utg\u00f6ras av t.ex. lunginflammation<\/span>\u00a0(pneumoni)<\/span>, [tuberkulos<\/a><\/span>]4<\/a><\/sup>Tuberkulos \u00e4r en luftburen och vida spridd sjukdom i hela v\u00e4rlden. Varje \u00e5r r\u00e4knar man med att ca. 10 miljoner smittas varje \u00e5r varav ca. 500.000 m\u00e4nniskor avlider av sjukdomen \u00e5rligen. Symtom \u00e4r feber, tr\u00f6tthet, avmagring och hosta, mm. Genom BCG-barnvaccinationen i Sverige har f\u00e5 barn f\u00f6dda i Sverige denna sjukdom. D\u00e4remot barn f\u00f6dda eller med l\u00e5ng vistelse utomlands kan ha denna sjukdom.<\/span><\/span> (bild)<\/span>, emfysem<\/span>, [Papegojsjuka<\/a><\/span>]5<\/a><\/sup>Sjukdom som liknar influensa med sprids fr\u00e5n f\u00e5glars avf\u00f6ring och smittar genom kontakt eller damm fr\u00e5n tort exkrement. Det uppkommer utbrott med n\u00e5gra \u00e5rs mellanrum i Sverige. Varje \u00e5r smittas ca. 40-55 personer i Sverige.<\/span><\/span> (bild)<\/span>, mm.<\/p>\n

[Sarkoidos<\/a><\/span>]6<\/a><\/sup>Sverige har h\u00f6ga antal fall av sarkoidos med h\u00e4nsyn till befolkningen \u00e4n vad de flesta andra l\u00e4nder. Orsaken \u00e4r till stora delar ok\u00e4nd men arvsanlag och milj\u00f6 \u00e4r riskfaktorer. Sarkoidos delas in i 4 stadier d\u00e4r stadie 4 uppvisar fibr\u00f6sa inslag i lungv\u00e4vnaden. I Sverige insjuknar \u00e5rligen ca. 1200 individer med sarkoidos.<\/span><\/span> (bild)<\/span> \u00e4r en inflammatorisk sjukdom, vars ursprung \u00e4r en rubbning i immunf\u00f6rsvaret vars orsak \u00e4r ok\u00e4nd, som f\u00f6rutom i lungorna \u00e4ven kan drabba andra organ s\u00e5 som lymfk\u00f6rtlar, hud eller \u00f6gon. Vid l\u00e5ngvarig infektion i lymfsystemet kan lymfnoderna h\u00e4rda och [f\u00f6rkalkas<\/a><\/span>] (bild)<\/span> som i de flesta fallen \u00e4r av godartad natur. Vid sarkoidos \u00e4r [lymfknutor<\/a><\/span>] (bild)<\/span> centralt l\u00e4ngs matstrupen i thorax f\u00f6rstorade (lymfadenopati)<\/span> i 90% av fallen.
\nSjukdomen smittar inte och g\u00e5r ofta \u00f6ver av sig sj\u00e4lv men det kan ta l\u00e5ng tid innan en drabbad person blir frisk vilket \u00e4ven etablera sig som en kronisk livsl\u00e5ng sjukdom.<\/p>\n

Bronker<\/strong><\/span><\/p>\n

Bronkiektasi<\/span>7<\/a><\/sup>Sjuklig dilatation av de perifera luftr\u00f6ren. Denna dilatation medf\u00f6r bla. hosta d\u00e5 det samlas slem i dessa vidgade luftr\u00f6r och \u00e5terkommande lunginflammation.<\/span><\/span> \u00e4r en sjukdom med dilaterade luftr\u00f6r \u00e4nda ut till lungbl\u00e5sorna. Normalt avsmalnar luftr\u00f6rsf\u00f6rgreningarna ju l\u00e4ngre perifert dessa l\u00f6per ut mot bl\u00e5sorna men vid bronkiektasi bibeh\u00e5lls en stor diameter \u00e4ven ut i bronkiolerna. Bronkiektasier finns i olika typer som cystiska, cylindriska samt varik\u00f6sa bronkiektasier.
\nP\u00e5 den konventionella r\u00f6ntgenbilden av lungorna ses dessa broniektasier som ringformade f\u00f6rt\u00e4tningar.<\/p>\n

Hj\u00e4rta<\/strong><\/span><\/p>\n

[Hj\u00e4rtats form<\/a><\/span>]\u00a0(bild)<\/span> och storlek<\/span> bed\u00f6ms alltid i samband med lungr\u00f6ntgen fast\u00e4n detta inte har uppgivits p\u00e5 remissen. Vid f\u00f6rekommande hj\u00e4rtf\u00f6rstoring<\/span>8<\/a><\/sup>Hypertrofisk kardiomyopati.<\/span><\/span> \u00e4r hj\u00e4rtat oftast generellt f\u00f6rstorad men det kan \u00e4ven f\u00f6rekomma f\u00f6rstoring av enskilda delar av hj\u00e4rtat vanligen d\u00e5 v\u00e4nster hj\u00e4rthalva.
\nVolymen<\/span> av hj\u00e4rtat ber\u00e4knas och uppges i milliliter<\/span> (ml)<\/span>. F\u00f6r att g\u00f6ra en ber\u00e4kning av hj\u00e4rtats volym kr\u00e4vs en [frontal<\/a><\/span>-] (bild)<\/span> samt [sidobild<\/a>]<\/span> (bild)<\/span> med konventionell lungr\u00f6ntgen. Dessa ber\u00e4kningar ger ofta en n\u00e5got missvisande resultat med avvikelser upp till 15%<\/span> men detta anses spelar mindre roll vid en total bed\u00f6mning s\u00e5v\u00e4l radiologens visuella bed\u00f6mning tillsammans med utr\u00e4knad hj\u00e4rtvolym<\/span>. Utr\u00e4kningsformeln<\/span> f\u00f6r hj\u00e4rtstorlek p\u00e5 r\u00f6ntgenbilderna \u00e4r AxBxCx0,4\/1,73=XXXml\/m\u00b2<\/span>9<\/a><\/sup>Siffran 0,4 \u00e4r en koefficient som ska kompensera den f\u00f6rstoring det blir p\u00e5 hj\u00e4rtat p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden d\u00e5 r\u00f6ntgenstr\u00e5larna divergerar fr\u00e5n r\u00f6ntgenr\u00f6ret till detektorplattan (r\u00f6ntgenfilmen). Siffran 1,73m\u00b2 \u00e4r framtagen som normal faktor f\u00f6r en normal kroppsyta. Detta v\u00e4rde skiljer sig dock \u00e5t beroende p\u00e5 patientens l\u00e4ngd, vikt, h\u00e4rkomst, mm. men anv\u00e4nds som standard d\u00e4r inga andra uppgifter om patientvolymen f\u00f6rekommer.<\/span><\/span>, n\u00e4r man inte vet patientens riktiga vikt och l\u00e4ngd. Gr\u00e4nsv\u00e4rden<\/span> f\u00f6r normal hj\u00e4rtstorlek \u00e4r max 450ml\/m\u00b2 f\u00f6r kvinnor medan v\u00e4rdet f\u00f6r m\u00e4n \u00e4r max 500ml\/m\u00b2. V\u00e4rden \u00f6ver dessa f\u00e5r anses patologiska.
\nV\u00e4tska i lungs\u00e4cken (pleurit)<\/span> \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande vid bla. hj\u00e4rtinkompensation<\/span>.<\/p>\n

V\u00e4tska<\/strong><\/span><\/p>\n

V\u00e4tska<\/span>\u00a0i lungs\u00e4cken10<\/a><\/sup>Pleurit \u00e4r en lungs\u00e4cksinflammation som oftast ger mer eller mindre v\u00e4tskem\u00e4ngd i lungs\u00e4cken. Lungs\u00e4cken utg\u00f6rs av tv\u00e5 hinnor som bekl\u00e4der sj\u00e4lva lungan samt den andra hinnan som bekl\u00e4der insidan av br\u00f6skorgen\/revbenen. Pleurit symtom kan vara sm\u00e4rta vid djupandning och hosta.<\/span><\/span> (pleurit\/hydrothorax)<\/span> f\u00f6rekommer vid en rad sjukdomstillst\u00e5nd i lungor och hj\u00e4rta s\u00e5v\u00e4l benigna<\/span> och l\u00e4ttbehandlade som maligna<\/span> mer sv\u00e5rbehandlade sjukdomar. Normalt finns h\u00f6gst ca. 10ml<\/span> v\u00e4tska i lungs\u00e4cken som fungerar som sm\u00f6rjmedel mellan lungbladen som d\u00e5 ger minskar friktion.
\nVanliga orsaker till v\u00e4tska i lungs\u00e4cken kan vara lungs\u00e4cksinflammation<\/span> (pleurit)<\/span>, asbetsrelaterade<\/span> sjukdommar, svikt\u00a0 i hj\u00e4rtats<\/span> v\u00e4nsterkammare, lunginflammation<\/span> (pneumoni)<\/span>, TBC<\/span>, malignitet<\/span> (vanligt vid tex. br\u00f6st-, underlivs-, urinv\u00e4gscancer)<\/span>.
\n\u00c5terkommande v\u00e4tska i lungorna<\/span> men framf\u00f6r allt vid asbetsexponering<\/span>11<\/a><\/sup>Asbest \u00e4r en samling mineraler som p\u00e5 grund av sin h\u00e5llbara egenskap, mm. tidigare blandades i byggmaterial. Asbestexponering vid rivning av gammalt byggmaterial har visat sig ha h\u00f6g risk f\u00f6r bla. lungcancer d\u00e5 sm\u00e5 fibrer av asbest andas in.<\/span><\/span> kan ge en pleural f\u00f6rtjockning<\/span> och [pleura plack<\/a><\/span>]12<\/a><\/sup>Plurala plack utg\u00f6rs av kollangenfibrer som bildar en f\u00f6rtjockning p\u00e5 insidan av lungans yttre lungs\u00e4cksblad. Orsaken \u00e4r n\u00e4stan uteslutande exponering av asbets. Sjukdomsbilden och r\u00f6ntgenbilden \u00e4r snarlik TBC varf\u00f6r prov (biopsi) p\u00e5 placket m\u00e5ste tas f\u00f6r s\u00e4ker diagnos.<\/span><\/span> (bild)<\/span>.
\nPleurav\u00e4tska<\/span> kan best\u00e5 av klar n\u00e5got gulf\u00e4rgad v\u00e4tska<\/span>13<\/a><\/sup>Den vanligaste formen av pleurav\u00e4tska vars orsak oftast \u00e4r hj\u00e4rtsvikt.<\/span><\/span>, blod<\/span>14<\/a><\/sup>Beror oftast p\u00e5 trauma av n\u00e5got slag. Kan \u00e4ven orsakas av olika former av blodsjukdomar med bl\u00f6dningsben\u00e4genhet samt lungembolier.<\/span><\/span> eller gulbrun purulent<\/span>15<\/a><\/sup>Pleurit med infekti\u00f6sa inslag sk. empyem (varansamling i lungs\u00e4cken) ger en mer tr\u00f6gflytande v\u00e4tskekonsistens. Orsaken till detta kan vara tuberkulos, kirurgiskt ingrepp i br\u00f6stkorgen, asbetsexponering, mm.<\/span><\/span>\u00a0(empyem)<\/span> v\u00e4tska.
\nN\u00e4r pleurav\u00e4tskan \u00f6verstiger ca. 200ml<\/span> i ena lungs\u00e4cken kan man oftast diagnostisera detta med en konventionell r\u00f6ntgenbild (sidol\u00e4gesbild)<\/span>.<\/p>\n

Vid stora v\u00e4tskem\u00e4ngder<\/span> eller snabbt \u00e5terkommande v\u00e4tska kr\u00e4vs oftast en urtappning (torakocentes)<\/span> av v\u00e4tskan genom punktion av lungs\u00e4cken<\/span> d\u00e5 man samtidigt kan analysera plurav\u00e4tskan. V\u00e4tskan leds ur lungs\u00e4cken via en slang (pleuradr\u00e4n)<\/span> kopplad till en p\u00e5se. Vid en sk. terapeutisk tappning<\/span> leder man ut h\u00f6gts 1 liter \u00e5t g\u00e5ngen d\u00e5 st\u00f6rre volym anses riskera lung\u00f6dem<\/span>16<\/a><\/sup>V\u00e4tskeutr\u00e4de ut i lungbl\u00e5sorna pga. \u00f6kat tryck i lungkretsloppet. Tillst\u00e5ndet kan vara livshotande.<\/span><\/span>.
\nVid stora m\u00e4ngder v\u00e4tska i lungs\u00e4cken ses enbart en liten del lungv\u00e4vnad uppe i \u00f6vre delen (apex)<\/span> av lungan med konventionell lungr\u00f6ntgen. Den nedre delen av den v\u00e4tskefyllda lungs\u00e4cken ses som en ”vit dimma” utan synlig lungv\u00e4vnad.
\nStor ansamling plerav\u00e4tska i ena lungs\u00e4cken (unilateral)<\/span> kan ge en \u00f6verskjutning av mediastinum<\/span>17<\/a><\/sup>Utrymmet mellan de tv\u00e5 lungorna som utg\u00f6res av hj\u00e4rtat, luftr\u00f6r och aortas \u00f6vre delar.<\/span><\/span> mot den friska lunghalvan.<\/p>\n

Drukningstillbud<\/span> \u00e4r mer vanligt under sommarhalv\u00e5ret d\u00e4r ca. 200 personer drunknar<\/span> och avlider per \u00e5r medan ca. 600 personer har varit utsatt f\u00f6r drunkningstillbud<\/span> som kr\u00e4ver efterv\u00e5rd p\u00e5 sjukhus. Vid drunkningstillbud fylls lungornas bronktr\u00e4d och alveoler med s\u00e5v\u00e4l vatten samt ofta \u00e4ven aspirerad maginneh\u00e5ll.
\nP\u00e5 den konventionella r\u00f6ntgenbilden ses d\u00e5 en utbredd f\u00f6rt\u00e4tning av lungornas alveoler som best\u00e5r av v\u00e4tskeansamlingar.<\/p>\n

Fibros<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Sidobild lunga med avplanad diafragma (KOL)<\/figcaption><\/figure>\n

[Lungfibros<\/span><\/a>] (bild)<\/span> som \u00e4r en sjukdom som ger \u00e4rrbildning (fibrosv\u00e4vnad)<\/span> i lungv\u00e4vnaden och d\u00e5 minskar lungbl\u00e5sornas elasticitet och utbyte av syre. Orsaken \u00e4r till stora delar ok\u00e4nd men till riskfaktorerna h\u00f6r r\u00f6kning samt att m\u00e4n drabbas mer av denna sjukdom \u00e4n kvinnor.
\nB\u00e4sta radiologiska metoden f\u00f6r fortsatt diagnostik av lungfibros \u00e4r med datortomografi<\/span> (CT)<\/span>. Bilderna visar d\u00e5 en bikakeliknande lungv\u00e4vnad (sk. honey-combing)<\/span>.
\nDen vanligaste differentialdiagnosen<\/span> till lungfibros \u00e4r alveolit<\/span>18<\/a><\/sup>En allergisk inflammation i lungbl\u00e5sorna som orsakas av inandning av organiskt allergen (damm, h\u00f6, m\u00f6gel, mm.) som\u00a0 ger denna reaktion. Symtomen brukar komma efter 4-8 timmar efter exponering.<\/span><\/span>. Denna inflammatoriska lungsjukdom ger liknande symtom som fibros som \u00e4ven i f\u00f6rl\u00e4ngningen kan ge just [fibroserande alveolit<\/a><\/span>] (bild)<\/span>.<\/p>\n

Emfysem<\/span><\/strong><\/p>\n

Emfysem<\/span>19<\/a><\/sup>De sm\u00e5 lungbl\u00e5sorna (alveoler) som sitter i klasar l\u00e4ngst ute p\u00e5 varje bronkiol f\u00f6rst\u00f6rs d\u00e4r v\u00e4ggarna mellan varje lungbl\u00e5sa bryts ner vilket bildar en st\u00f6rre h\u00e5lighet. D\u00e5 denna stora h\u00e5lighet har mindre yta f\u00f6r diffundering av syre till blodet \u00e4n m\u00e5nga sm\u00e5bl\u00e5sor blir kroppens syreupptag s\u00e4mre. Stora utbredda emfysem medf\u00f6r klart d\u00e5lig syreupptag fr\u00e5n lungorna vid varje inandning.<\/span><\/span> \u00e4r en sjukdom som helt relateras till r\u00f6kning. Emfysembl\u00e5sor upptr\u00e4der oftast i ett sent tillst\u00e5nd av KOL<\/span>20<\/a><\/sup>Kronisk obstruktiv lungsjukdom.<\/span><\/span><\/span> uppt\u00e4der f\u00f6rst n\u00e4r en person passerat 40-45 \u00e5rs \u00e5lder<\/span>.
\nP\u00e5 en konventionell r\u00f6ntgenbild av lungorna ses dessa emfysembl\u00e5sor som sm\u00e5 eller stora ballongliknande strukturer i lungan med mindre lunv\u00e4vnad framf\u00f6r resp. bakom dessa emfysemstrukturer.<\/p>\n

Pneumothorax<\/strong><\/span><\/p>\n

Pneumothorax<\/span>\u00a0f\u00f6rekommer i m\u00e5nga fall tillsammans med\u00a0revbensfrakturer<\/span>\u00a0d\u00e4r en spetsig bendel stuckit h\u00e5l p\u00e5 lungs\u00e4cken. Detta betyder att luft kommit in i lungs\u00e4cken s\u00e5 det vakuum som normalt finns i lungs\u00e4cken, som h\u00e5ller lungan utsp\u00e4nd mot thoraxv\u00e4ggen, inte l\u00e4ngre finns. Detta g\u00f6r att sj\u00e4lva lungan faller ihop och andningsfunktionen avtar d\u00e5 luft inte kan dras in i den skadade lungan.
\nMed en vanlig konventionell lungr\u00f6ntgen kan man \u00e4ven diagnostisera\u00a0revbensfrakturer<\/span>\u00a0efter trauma som d\u00e5 kan ge pneumothorax och luft i br\u00f6stkorgens mjukdelar, sk.\u00a0subcutant emfysem<\/span>\u00a0(se Br\u00f6stkorg).<\/span><\/p>\n

Andra fynd<\/strong><\/span><\/p>\n

Oklara fynd<\/span> p\u00e5 den konventionella r\u00f6ntgenbilden som kan misst\u00e4nkas vara [tum\u00f6r<\/a><\/span>] (bild)<\/span>, metastaser <\/span>[1<\/a><\/span>] [2<\/a><\/span>] [3<\/a><\/span>] (bilder)<\/span>, atelektaser<\/span>\u00a0(infekti\u00f6s process)<\/span> kompletteras oftast med en datortomografi (CT)<\/span>. F\u00f6r vidare diagnostik av tum\u00f6rspridning kan \u00e4ven en PET-CT<\/span> eller [scintigrafi<\/a><\/span>] (bild)<\/span> av lungorna komma ifr\u00e5ga. Vanligt \u00e4r \u00e4ven att man tar en biopsi<\/span> av den misst\u00e4nkta f\u00f6r\u00e4ndringen i lungan.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Port-a-cath som v\u00e4nt sig bak-och-fram<\/figcaption><\/figure>\n

M\u00e5nga andra sjukdomar\u00a0i kroppen \u00e5terspeglas oftast p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt f\u00f6rr eller senare i lungorna. Likas\u00e5 finns flera medf\u00f6dda [anomalier<\/a><\/span>] (bild)<\/span> inom thorax som ev. kan p\u00e5verka lungornas funktion eller den thorakala estetiken.<\/p>\n

Kontroll av kateter och dr\u00e4nage<\/strong><\/span><\/p>\n

R\u00f6ntgen av lungorna g\u00f6rs \u00e4ven vid kontroll av l\u00e4ge f\u00f6r olika [thoraxdr\u00e4nage<\/a><\/span>] (bild)<\/span>, [PICC-line<\/a><\/span>] (bild)<\/span>, CVK- och CDK (central venkateter, central dialyskateter)<\/span>, vid [fr\u00e4mmande kropp<\/a><\/span>] (bild)<\/span> i luftv\u00e4garna (nedsvalt) d\u00e4<\/span><\/span>r fr\u00e4mmande material fastnat i [bronkerna<\/a><\/span>] (bild)<\/span> eller thorax, misst\u00e4nkta revbensfrakturer (trauma)<\/span>, l\u00e4ge av [nutritionssond<\/a><\/span>] (bild)<\/span>, kontroll av l\u00e4ge f\u00f6r trakealtub<\/span>, mm.
\nPort-a-cath<\/span> (venport) <\/span>har idag en [CT markering<\/a><\/span>] i metallen i botten p\u00e5 huset som visar att denna port klarar h\u00f6gtrycksinjektion samt att den ligger r\u00e4tt v\u00e4nd.<\/p>\n

Patienter som genomg\u00e5tt by-pass av hj\u00e4rtats kransk\u00e4rl har [cerklage<\/a><\/span>]21<\/a><\/sup>Metalltr\u00e5dar som h\u00e5ller ihop en fraktur eller delning av ett ben.<\/span><\/span> som h\u00e5ller ihop br\u00f6stbenet<\/span> efter en \u00f6ppen kirurgi i thorax som ibland kan irritera huden framf\u00f6r br\u00f6stbenet d\u00e5 dom g\u00e5tt s\u00f6nder.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Lungstativ (st\u00e5ende bilder)<\/figcaption><\/figure>\n

Lungr\u00f6ntgen g\u00f6res st\u00e5ende<\/span> om patienten klarar av detta. Klarar patienten inte av att st\u00e5 kan r\u00f6ntgen ske sittande i stol<\/span> eller liggande i s\u00e4ngen<\/span>.
\nVid r\u00f6ntgen av lungorna tages som rutin en [frontal<\/a>–<\/span>] (bild)<\/span> och en sidobild<\/span>. Man placerar d\u00e5 br\u00f6stkorgens framsida n\u00e4rmast mot ”filmen” f\u00f6r att f\u00e5 s\u00e5 liten f\u00f6rstoring av lungor och hj\u00e4rta p\u00e5 bilden som m\u00f6jligt. Framf\u00f6rallt vid m\u00e4tning av hj\u00e4rtats storlek<\/span> p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden \u00e4r detta viktigt. Detsamma g\u00e4ller d\u00e5 vid tagningen av sidobilden. V\u00e4nster sida av br\u00f6stkorgen placeras n\u00e4rmast filmen f\u00f6r p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5 hj\u00e4rtat avbildat med s\u00e5 liten f\u00f6rstoring som m\u00f6jligt h\u00e4r. Vid tagning av sidobilden ombeds patienten att h\u00e5lla upp och greppa tag i en mot en ledst\u00e5ng med h\u00e4nderna s\u00e5 att inte armarna kommer med p\u00e5 bilden. Framf\u00f6rallt skelettet i armarna vill man undvika att ha med \u00f6ver lungorna p\u00e5 sidobilden.<\/p>\n

Vid bildtagning ombeds patienten ta ett djupt andetag<\/span> och sedan h\u00e5lla andan n\u00e4r bilden exponeras vilket tar en sekund. Klarar inte patienten att dra in ett djupt andetag s\u00e5 tas en bild \u00e4nd\u00e5 med den luftm\u00e4ngd patienten klarar av att andas in. Oavsett inandning s\u00e5 \u00e4r det mer viktigt att patienten h\u00e5ller andan.
\nKlarar patienten inte alls att h\u00e5lla andan s\u00e5 tas en bild \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Sidol\u00e4gesbild v\u00e4nster lunga<\/figcaption><\/figure>\n

Dessa tv\u00e5 ”basic bilder” kompletteras med en sidol\u00e4ges bild<\/span> (flankbild)<\/span> om det finns misstanke p\u00e5 [v\u00e4tska<\/a><\/span>] (bild)<\/span> i lungs\u00e4cken (pleurit)<\/span>.
\nVid ett ”sidol\u00e4ge” r\u00f6ntgar man rakt framifr\u00e5n medan patienten ligger ned p\u00e5 den aktuella sidan. Om v\u00e4tska\u00a0 finns i lungs\u00e4cken ”rinner” denna v\u00e4tska ner till den l\u00e4gsta punkten i lungs\u00e4cken d\u00e4r man sedan enklare kan uppskatta den totala m\u00e4ngden v\u00e4tska.<\/p>\n

Om man misst\u00e4nker en pneumothorax<\/span>, luft i lungs\u00e4cken, tages \u00e4ven en frontal\u00a0bild efter utandning<\/span> (exspiration)<\/span>.<\/p>\n

Vid sk. ”friskunders\u00f6kning<\/span>”, dvs. unders\u00f6kning som beh\u00f6vs f\u00f6r ett friskintyg etc., tar man endast en frontal bild.<\/p>\n

Br\u00f6stv\u00e5rtorna<\/span> p\u00e5 en person kan l\u00e4tt f\u00f6rv\u00e4xlas med ett infiltrat i lungv\u00e4vnaden (lungparenkym)<\/span> om man inte har dessa med i \u00e5tanke vid granskning. Denna f\u00f6rv\u00e4xling ger dock oftast inga problem vids granskningen om b\u00e5da br\u00f6stpapillerna ligger p\u00e5 samma niv\u00e5 p\u00e5 den frontala bilden samt att dessa inte finns med i lungv\u00e4vnaden p\u00e5 sidobilden.<\/p>\n

Anatomi och Fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>Till luftv\u00e4garna<\/span> h\u00f6r n\u00e4sh\u00e5lan<\/span>, bih\u00e5lorna<\/span>, svalget<\/span>, struphuvudet<\/span>, luftstrupen<\/span> och [luftr\u00f6ren<\/a><\/span>] (bild)<\/span>. Lungorna tillh\u00f6r inte luftv\u00e4garna utan utg\u00f6r ett eget organ som syres\u00e4tter blodet.<\/p>\n

\u00d6vre luftv\u00e4garna<\/strong><\/p>\n

I n\u00e4san renas, fuktas och v\u00e4rms luften. N\u00e4sh\u00e5ren filtrerar bort de gr\u00f6vsta partiklarna man andas in. Rensningen av partiklar fr\u00e5n inandningsluften forts\u00e4tter l\u00e4ngs hela luftv\u00e4garna ner till lungbl\u00e5sorna. Partiklar p\u00e5 1-10\u03bcm stannar kvar i lungbl\u00e5sorna medan mindre partiklar \u00e4n s\u00e5 \u00e5ker ut igen med utandningsluften.
\nLuftr\u00f6ren b\u00f6rjar vid f\u00f6rgreningen fr\u00e5n luftstrupen till h\u00f6ger resp. v\u00e4nster lunga. Efterhand luftr\u00f6ren f\u00f6rgrenar sig s\u00e5 blir dom smalare. N\u00e4r luftr\u00f6ren delat upp sig i den del som ansluter till lungbl\u00e5sorna (alveolg\u00e5ngarna)<\/span> \u00e4r dessa luftr\u00f6r ca. 0,5mm i diameter.<\/p>\n

Lungorna<\/strong><\/p>\n

Lungorna omges av 2 stycken pleurablad<\/span> d\u00e4r det r\u00e5der ett vacuum. Det yttre pleurabladet f\u00e4ster mot insidan av br\u00f6stkorgen medan det inre pleurabladet f\u00e4ster mot lungorna. Mellanrummet mellan dessa blad kallas lungs\u00e4cken och h\u00e4r finns en liten m\u00e4ngd v\u00e4tska som sm\u00f6rjer lungbladen n\u00e4r de gnider mot varandra vid andningsr\u00f6relser.
\nN\u00e4r br\u00f6stkorgen expanderar drar dom t\u00e4tt intill varandra pleurabladen sj\u00e4lva lungorna med sig och luft sugs in via luftv\u00e4garna (munnen, luftr\u00f6ren)<\/span>. N\u00e4r det yttre lungbladet g\u00e5r s\u00f6nder genom trubbigt v\u00e5ld, etc. s\u00e5 f\u00f6rsvinner vacuumet i lungs\u00e4cken och den aktuella lungan kan inte expandera vid inandning. Detta heter pneumothorax<\/span>.<\/p>\n

Andning<\/strong><\/p>\n

Andningen<\/span> utf\u00f6rs genom att revbenen expanderar vid inandning samt minskar vid utandning.
\nDenna andningsr\u00f6relse \u00e5stadkommes genom andningsmusklerna. En normal andningsfrekvens hos vuxna i vila \u00e4r ca. 12-14 andetag<\/span> per minut medan vid anstr\u00e4ngning \u00f6kar andetagen till ca. 16-20 andetag<\/span> per minut. Sm\u00e5 barn har en h\u00f6gre andningsfrekvens d\u00e4r sp\u00e4dbarn<\/span> kan ha en en normal andningsfrekvens p\u00e5 50-60 andetag<\/span> per minut. En normal minutvolym<\/span> p\u00e5 andningen hos en vuxen ligger p\u00e5 ca. 6 liter<\/span> luft (12 andetag x 500ml luft per andetag)<\/span>.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Luftr\u00f6r och bronker<\/figcaption><\/figure>\n

Vid inandning<\/span> drar yttre mellanrevbensmusklerna ihop sig och genom br\u00f6stkorgens form ger detta en vidgning av br\u00f6stkorgen. Vid lugn andning \u00e4r det mestadels dessa revbensmuskler som sk\u00f6ter andningen som d\u00e5 kallas br\u00f6standning. Vid med aktiv eller forcerad inandning anv\u00e4nds \u00e4ven bukmuskulaturer som drar diafragman ned\u00e5t vilket medf\u00f6r att lungorna vidgas \u00e4ven ned\u00e5t. Man talar d\u00e5 om bukandning.
\nVid utandningen<\/span> \u00e5terg\u00e5r br\u00f6stkorgen till vilol\u00e4ge dvs. drar ihop sig som sker passivt d\u00e4r de inre mellanrevbensmusklerna drar ihop sig som minskar br\u00f6stkorgen samtidigt som bukmusklerna trycker bukorganen upp\u00e5t mot diafragman under lungorna. Br\u00f6sth\u00e5lan t\u00f6mmes d\u00e5 p\u00e5 luft. Vid forcerad utandning drar br\u00f6st- och halsmuskler br\u00f6stkorgen upp\u00e5t som d\u00e5 drar ihop revbenen. Denna r\u00f6relse vid andningen g\u00f6r br\u00f6stkorgen ca. 5 miljoner<\/span> g\u00e5nger p\u00e5 ett \u00e5r.<\/p>\n

Vid varje inandning dras ca. 500ml luft in<\/span> i lungorna varefter lika mycket luft andas ut (andetagsvolym)<\/span>. En frisk lunga har en kapacitet p\u00e5 6000ml luft (totalkapacitet)<\/span> och g\u00e4ller unga friska m\u00e4n. Kvinnor har ca 20-25% mindre totalkapacitet.
\nHela andetagets syrem\u00e4ngd<\/span> (andetagsvolym)<\/span> kommer inte ner till lungbl\u00e5sorna utan en del av syret blir kvar i luftv\u00e4garna (sk. dead spaece)<\/span>. Vi ett normalt andetag i vila p\u00e5 ca. 500ml<\/span> luft n\u00e5r endast ca. 350 ml<\/span> luft ner till sj\u00e4lva lungbl\u00e5sorna.
\nUnga m\u00e4n kan maximalt dra in ca. 6 liter luft i ett andetag (totalkapacitet)<\/span>. Motsvarande luftm\u00e4ngd hos kvinnor \u00e4r ca. 4,7 liter luft i ett andetag.<\/p>\n

Gasutbytet<\/strong><\/p>\n

\"Anatomi<\/a>
Anatomi lungbl\u00e5sor (alveoler)<\/figcaption><\/figure>\n

Syreutbytet<\/span> med kroppens v\u00e4vnader sker i lungbl\u00e5sorna (alveolerna)<\/span>. En vuxen persons lunga inneh\u00e5ller ca. 300 miljoner<\/span> alveoler d\u00e4r varje alveol har en diameter p\u00e5 0,2mm<\/span>. Plattar man ut alla alveoler och l\u00e4gger dom kant-i-kant upptar dessa en yta p\u00e5 ca. 70-100m\u00b2. Runt varje alveol finns ett fint n\u00e4tverk av blodk\u00e4rl (kapill\u00e4rer)<\/span> som tar upp syret som trycks ut genom alveolv\u00e4ggen med ett \u00f6vertryck. 250 ml syre<\/span> tas upp av blodet i lungorna per minut medan 200 ml koldioxid<\/span> l\u00e4mnar blodet per minut till alveolerna f\u00f6r utandning.
\nVid varje andetag byts endast ca. 15%<\/span> av den luft som f\u00f6r tillf\u00e4llet finns i en alveol ut mot ny luft. Luften i alveolerna har blivit fuktig p\u00e5 sin v\u00e4g ner genom luftr\u00f6ren.<\/p>\n

Runt varje lungbl\u00e5sa finns ett n\u00e4tverk av tunna kapill\u00e4rer med en diameter p\u00e5 ca. 8\u03bcm<\/span> d\u00e4r de r\u00f6da blodkropparna flyter i en l\u00e5ng rad genom varje kapill\u00e4r. Lufttrycket i alveolerna \u00f6verstiger det tryck som finns i kapill\u00e4rerna varf\u00f6r syremolekylen passerar igenom alveolarv\u00e4ggen samt kapill\u00e4rv\u00e4ggen och in i den r\u00f6da blodkroppens hemoglobin<\/span>22<\/a><\/sup>Ett protein som handhar syretransporten inuti den r\u00f6da blodkroppen.<\/span><\/span>. Varje blodkropp befinner sig i kapill\u00e4rn\u00e4tverket runt en alveol i ca. 1 sekund d\u00e5 blodet hinner syres\u00e4ttas. Allt blod\u00a0 som g\u00e5r in i lungorna syres\u00e4tts inte utan en del passerar utanf\u00f6r lungbl\u00e5sorna och blodf\u00f6rs\u00f6rjer sj\u00e4lva lungv\u00e4vnaden, blodk\u00e4rlsv\u00e4ggar och luftr\u00f6r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

R\u00f6ntgen av lungorna (pulmones) \u00e4r den vanligaste unders\u00f6kningen p\u00e5 r\u00f6ntgenavdelningen. Vid flertalet sjukdomsutredningar kr\u00e4vs en lungr\u00f6ntgen. Detta beroende p\u00e5 att m\u00e5nga sjukdomar s\u00e4tter sig i<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5075","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5075","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5075"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5075\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5075"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}