{"id":5062,"date":"2023-10-08T23:44:52","date_gmt":"2023-10-08T22:44:52","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5062"},"modified":"2024-10-30T23:00:01","modified_gmt":"2024-10-30T22:00:01","slug":"fotled","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/fotled\/","title":{"rendered":"Fotled"},"content":{"rendered":"

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Fotled sidobild<\/figcaption><\/figure>\n

Fotleden<\/span> \u00e4r ett mycket vanligt skadest\u00e4lle<\/span> som ofta f\u00f6ranleder ett bes\u00f6k p\u00e5 r\u00f6ntgen.
\nOftast r\u00f6r det sig om enbart en stukning<\/span>1<\/a><\/sup>Stukning avser endast skada p\u00e5 n\u00e5got ligament som stabiliserar fotleden. En skada p\u00e5 ett ligament uppkommer av att leden f\u00f6r ett kort \u00f6gonblick utf\u00f6r en r\u00f6relse som den normalt inte ska klara av varav ligamenten str\u00e4cks och ev. ruptureras (g\u00e5r av).<\/span><\/span> i fotleden. Detta \u00e4r en ledvrickning utan fraktur p\u00e5 n\u00e5got ben. Symtomen vid en ligamentskada (stukning)<\/span> i fotleden \u00f6verensst\u00e4mmer dock med en fraktur i fotleden med sm\u00e4rta<\/span> vid belastning, svullnad<\/span> samt bl\u00e5m\u00e4rke<\/span> p\u00e5 huden vid skadest\u00e4llet. Vanligaste skadest\u00e4llet f\u00f6r en stukning \u00e4r p\u00e5 lateralsidan<\/span> (utsidan)<\/span> av fotleden2<\/a><\/sup>Fr\u00e4mre talofibularligamentet.<\/span><\/span>.
\nDetta f\u00f6ranleder flertalet drabbade att s\u00f6ka akutsjukv\u00e5rd med r\u00f6ntgenunders\u00f6kning av fotleden trots att detta inte beh\u00f6vs om l\u00e4kare gjort en riktig bed\u00f6mning3<\/a><\/sup>Enligt Ottawa-kriterier \u00e4r r\u00f6ntgen av fotleden endast indicerad vid vissa specifika symtom. Dessa kriterier \u00e4r bla. vid of\u00f6rm\u00e5ga att g\u00e5 4 steg, bl\u00e5nader av huden p\u00e5 specifika omr\u00e5den kring fotleden, sm\u00e4rta \u00f6ver specifika punkter runt fotleden, mm.<\/span><\/span>.
\nEn stukning av fotleden kr\u00e4ver oftast ingen kirurgisk behandling utan fotledsligament l\u00e4ker av sig sj\u00e4lv med initial kylning, h\u00f6gl\u00e4ge samt vila och d\u00e4refter st\u00f6dbandagering (ortos, tejp, bandage)<\/span> under 2-3 veckor med l\u00e5ngsam uppstart av normala aktiviteter.<\/p>\n

Vid skada i fotleden uppkommer dessa i 95%<\/span> av fallen genom trauma, vridning eller annan felaktig belastning av foten<\/span>.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Frakturer<\/span> i fotleden uppkommer efter olika typer av v\u00e5ld s\u00e5 som vrid- eller sidov\u00e5ld, axialt v\u00e5ld, mm. Trolig diagnos kan st\u00e4llas efter uppgifter om hur skadan gick till, felst\u00e4llning, omr\u00e5de med svullnad, bl\u00e5nad av huden, g\u00e5r det att g\u00e5 p\u00e5 p\u00e5 foten, mm.\u00a0 Skadan p\u00e5 fotleden kan klassificeras efter hur skadan kom till (skademekanismen)<\/span> enligt Lauge Hansen4<\/a><\/sup>Skada enl. Lauge Hansen klassificeras enligt, 1: supinations-ut\u00e5trotationsskada, 2: supinationsskada (foten roteras ut\u00e5t), 3: pronations-ut\u00e5trotationsskada, 4: pronationsskada (foten roteras in\u00e5t).<\/span><\/span>. Genom denna klassifikation kan man d\u00e5 \u00e4ven avg\u00f6ra vilka specifika ligament och ben i fotleden som \u00e4r involverade i skadan.
\nVanligaste skadetypen<\/span> i fotleden \u00e4r supinations-ut\u00e5trotationsskada<\/span> som i sig klassificeras med 4 olika typer av skada beroende p\u00e5 typ av skada och skadans sv\u00e5righetsgrad.
\n[Pronation-ut\u00e5trotationsskador<\/a><\/span>] \u00e4r inte s\u00e5 vanlig som supinations-ut\u00e5trotationsskada som \u00e4ven dessa vardera delas in i 4 olika klasser. De 2 andra skadetyperna i fotleden \u00e4r mer ovanliga.
\nDet f\u00f6rekommer \u00e4ven en klassifikation enligt Danis-Weber<\/span> som baserar sig p\u00e5 hur en skenbensfraktur involverar syndesmosen<\/span>5<\/a><\/sup>Utrymmet mellan distala skenbenet (tibia) och vadbenet (Fibula), TC-leden.<\/span><\/span>. Denna delar in dessa skador i 3 typer (A-C).<\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Fotled multipla frakturer med ledluxation<\/figcaption><\/figure>\n

Multipla frakturer<\/span>, d\u00e5 fotleden mer eller mindre splittrats upp i flertalet benfragment, kan vara komplicerade att f\u00e5 att l\u00e4ka p\u00e5 ett bra s\u00e4tt. D\u00e5 dessa frakturer oftast ocks\u00e5 involverar leden \u00e4r risker st\u00f6rre f\u00f6r senare komplikationer efter l\u00e4kning. Fotleden m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r fixeras ordentligt med [externa skruvar<\/a><\/span>] inf\u00f6r l\u00e4kning f\u00f6r att undvika senare komplikationer med r\u00f6relser av leden.
\nHar patienten f\u00e5tt n\u00e5gon kirurgisk osteosyntes<\/span>6<\/a><\/sup>Kirurgisk inopererad fixeringsmaterial i form av metallplatta, skruvar, spikar, mm.<\/span><\/span> stabiliseras fotleden oftast med \u00e4ven av en yttre gipsst\u00f6vel<\/span> eller ortosst\u00f6vel<\/span> (air cast)<\/span>.<\/p>\n

Luxation<\/span> i fotleden av talocruralleden (\u00f6vre spr\u00e5ngbensleden mot sken- och vadbenet)<\/span> f\u00f6rekommer mer s\u00e4llan men b\u00f6r reponeras eller f\u00f6rs\u00f6k till innan patienten\u00a0 \u00e5ker till r\u00f6ntgen f\u00f6r unders\u00f6kning.<\/p>\n

[Atros<\/a><\/span>] (bild)<\/span> kan \u00e4ven finnas i fotleden men f\u00f6rkommer mer s\u00e4llan i denna led. Dock kan en artros utvecklas inom fotleden efter tidigare fraktur h\u00e4r. Artos i fotleden \u00e4r ofta mer sv\u00e5rbehandlad d\u00e4r sjukgymnastik oftast \u00e4r enda behandlingsalternativet.
\nFotledsartros kan vara sv\u00e5rt att se med konventionell r\u00f6ntgen d\u00e4r datortomografi<\/span> (CT)<\/span> eller magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> utg\u00f6r b\u00e4ttre bilddiagnostik om detta blir aktuellt.
\nReumatoid artrit<\/span> (RA)<\/span> f\u00f6rekommer s\u00e4llan i sj\u00e4lva fotleden utan \u00e4r mer vanligt f\u00f6rekommande i fotens leder mellan t\u00e5rnas ben.<\/p>\n

Barn under 18 \u00e5r<\/span> b\u00f6r alltid r\u00f6ntgas vid misst\u00e4nkt skada i fotleden.
\nN\u00e4r barn<\/span> drabbas av fotledsfrakturer kan dessa ifall de involverar epifysen<\/span>, leda till felst\u00e4llning<\/span> av fotleden under barnets senare tillv\u00e4xt. Det l\u00f6per inga blodk\u00e4rl fr\u00e5n metafysen<\/span>7<\/a><\/sup>Under tillv\u00e4xt\u00e5ren utg\u00f6r fysfogen en \u00e4nde\/hinder f\u00f6r blodcirkulationen distalt ut l\u00e4ngs r\u00f6rbenen. Epifyserna ha egen blosf\u00f6rs\u00f6rjning. N\u00e4r fysfogarna sluter sig och barnet slutar v\u00e4xa p\u00e5 l\u00e4ngden f\u00e5r epifysdelen blodcirkulation \u00f6ver den tidigare metafysdelen. Metafysdelen upph\u00f6r d\u00e5 att existera som del f\u00f6r bentillv\u00e4xten.<\/span><\/span> f\u00f6rbi [fysfogen<\/a><\/span>] till skelettets f\u00f6rbeningsdel epifysen varf\u00f6r skador i epifysen kan leda till skelettdeformation som kan ge en r\u00f6relseinskr\u00e4kning i den aktuella leden.
\nBarn med myelomeningocele<\/span>8<\/a><\/sup>Ryggm\u00e4rgsbr\u00e5ck \u00e4r en utbuktning av ryggm\u00e4rgskanalen som kan sitta n\u00e5gonstans l\u00e4ngs ryggraden. Beroende p\u00e5 niv\u00e5 p\u00e5 br\u00e5cket l\u00e4ngs ryggraden ger den olika neurogena st\u00f6rningar s\u00e5 som r\u00f6rlighet, tarm- eller urinbl\u00e5sefunktion ,mm.<\/span> <\/span>\u00a0(ryggm\u00e4rgsbr\u00e5ck)<\/span> kan drabbas av patologiska frakturer<\/span> i fotled\/fot ifall barnet \u00e4r inaktivt och inte g\u00e5r samt belastar sina ben vilka d\u00e5 kan drabbas av osteoporos<\/span> (bensk\u00f6rhet)<\/span> med d\u00e4rtill \u00f6kad risk f\u00f6r frakturer. Dessa barn har \u00e4ven l\u00e4ttare f\u00f6r att f\u00e5 frakturer p\u00e5 andra st\u00e4llen av skelettet utan annan orsak f\u00f6rutom deras bensk\u00f6rhet.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Konventionell r\u00f6ntgen<\/figcaption><\/figure>\n

Vid r\u00f6ntgen av fotleden tar man 2-4 bilder<\/span> medan patienten ligger ner p\u00e5 en brits. Det tas alltid minst en [frontal-<\/a><\/span>] (bild)<\/span> och en [sidobild<\/a><\/span>] (bild)<\/span>. Dessa kompletteras i de flesta fallen med bilder med fotleden n\u00e5got [invriden<\/a><\/span>] (bild)<\/span> eller ut\u00e5tvriden \u00e5t n\u00e5gondera h\u00e5llet.
\nVid komplicerade frakturer som involverar sj\u00e4lva leden etc. kan en datortomografi<\/span> (CT)<\/span> ge kompletterande bilder \u00f6ver de olika fragmentens l\u00e4ge och engagemang i leden.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/span><\/strong><\/p>\n

Till fotleden<\/span> r\u00e4knas distala \u00e4ndarna av skenbenet<\/span> (tibia)<\/span> och vadbenet<\/span>\u00a0(fibula)<\/span>. Spr\u00e5ngbenet<\/span> (talus)<\/span> tillh\u00f6r s\u00e5v\u00e4l fotled och fot.<\/p>\n

De b\u00e5da underbenen bildar en gaffel-liknande<\/span> led-konstruktion som kl\u00e4mmer in fotens spr\u00e5ngben som likt ett ”st\u00e4d” i denna ”gaffelkonstruktion”.
\nHela denna gaffel h\u00e5lls ihop av kraftiga ligament och membran mellan skenbenet och str\u00e5lbenet. Fr\u00e5n underbenens fotkn\u00f6lar<\/span> (malleoler)<\/span> p\u00e5 vardera sida om fotleden sitter sidoligament som f\u00e4ster i s\u00e5v\u00e4l fotroten (talus)<\/span>. som h\u00e4lbenet (calcaneus)<\/span>.
\nFotkn\u00f6larna \u00e4r vanliga platser f\u00f6r benskador d\u00e4r avlossning (ruptur)<\/span> av ett benf\u00e4ste f\u00f6r ligamenten till foten kan ske vid \u00f6vervridning av leden.<\/p>\n

Fotledens vridningar<\/span> g\u00f6rs i spr\u00e5ngbenets<\/span> b\u00e5da \u00e4ndar.
\nI den \u00f6vre \u00e4nden som utg\u00f6r leden mot skenbenet str\u00e4cks och b\u00f6js<\/span> fotleden i en riktning n\u00e4r foten \u00e4r i b\u00f6jd<\/span> (dorsalflexion)<\/span> vinkel och spr\u00e5ngbenets ledrulle sitter mer stadigt i gaffeln. Denna vinkel har fotleden \u00e4ven vid st\u00e5ende som p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt stabilisera fotleden vid den p\u00e5frestning den uts\u00e4tts f\u00f6r vid g\u00e5ng. Str\u00e4cker<\/span> man foten (plantarflexion)<\/span> kommer den bakre och mindre delen av spr\u00e5ngbenets ledrulle in i gaffeln-konstruktionen som medf\u00f6r att leden blir mer ostadig samt att viss sidor\u00f6relse kan utf\u00f6ras i\u00a0 denna \u00f6vre spr\u00e5ngbensled i denna str\u00e4ckta fotposition.
\nI spr\u00e5ngbenets nedre led<\/span> mot \u00f6vriga fotrotsben kan foten b\u00f6jas och str\u00e4ckas likt den \u00f6vre leden men kan \u00e4ven vrida foten i sidled.<\/p>\n

Barn<\/span> som v\u00e4xer har tillv\u00e4xtzoner i benen strax ovan fotledskn\u00f6larna som vid skelettskada kan ge felv\u00e4xt och felst\u00e4llning i fotleden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Indikation Fotleden \u00e4r ett mycket vanligt skadest\u00e4lle som ofta f\u00f6ranleder ett bes\u00f6k p\u00e5 r\u00f6ntgen. Oftast r\u00f6r det sig om enbart en stukning i fotleden. Detta<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5062","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5062","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5062"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5062\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5062"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}