{"id":5060,"date":"2023-10-08T23:44:14","date_gmt":"2023-10-08T22:44:14","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5060"},"modified":"2024-10-30T22:57:38","modified_gmt":"2024-10-30T21:57:38","slug":"underben","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/underben\/","title":{"rendered":"Underben"},"content":{"rendered":"

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

Fraktur<\/span> p\u00e5 n\u00e5gondera av underbenen uppkommer oftast efter trauma<\/span>. Vanligast \u00e4r diafys\u00e4ra<\/span>1<\/a><\/sup>De l\u00e5nga r\u00f6rbenens mellandel (mellan \u00e4ndarna p\u00e5 benet).<\/span><\/span> frakturer.
\nVid de fall man p\u00e5 r\u00f6ntgenbilderna kan se eller misst\u00e4nka att en fraktur \u00e4ven involverar n\u00e5gondera av kn\u00e4- eller fotleden b\u00f6r en datortomografi<\/span> (CT)<\/span> komplettera diagnostiken.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>Frakturer<\/span> i tibiadiafysen<\/span>\u00a0(skenbenet)<\/span> h\u00f6r till vanliga skador i underbenet i samband med h\u00f6genergi trauma<\/span>. Dessa skador ses oftast hos unga vid skador under idrott, kampsporter, utf\u00f6rs\u00e5kning med skidor, trafikolyckor, mm.
\nFrakturer i underbenet kan vara tv\u00e4rg\u00e5ende<\/span>, sneda<\/span>, spiralfrakturer<\/span> samt splittrad<\/span> fraktur med flertalet benfragment<\/span>.
\nSkenbensfrakturer<\/span> (Crus-fraktur) <\/span>fixeras f\u00f6r att l\u00e4kningen skall bli fullgod s\u00e5 att inte skadan p\u00e5verkar den framtida g\u00e5ngen. Enklare stabila frakturer kan behandlas konservativt med enbart gips<\/span> som d\u00e5 f\u00e5r sitta p\u00e5 i ca. 12 veckor. Annan behandling \u00e4r med osteosyntet<\/span>2<\/a><\/sup>\u00d6ppen kirurgi med m\u00e4rgspikning, platta och skruvar som ger en intern reponering och fixering.<\/span><\/span> eller extern fixation skruvad genom huden in i ben. Denna behandling g\u00f6res vid fragmenterad fraktur, ledn\u00e4ra fraktur, \u00f6ppen bl\u00f6dande fraktur samt beroende p\u00e5 patientens \u00e5lder. Val av syntetmaterial ska g\u00f6ra frakturen s\u00e5 stabil som m\u00f6jligt. Instabil fraktur d\u00e4r s\u00e5v\u00e4l skenbenet som vadbenet har frakturer kan beh\u00f6va [m\u00e4rgspikas<\/a><\/span>] f\u00f6r stabilisering av underbenet.
\nDet blir ofta \u00e4ven en skada p\u00e5 vadbenet<\/span> i samband med en tibiafraktur. Frakturer enskilt p\u00e5 vadbenet<\/span> \u00e5tg\u00e4rdas oftast ej d\u00e5 detta ben inte har den kroppstyngd<\/span>, involverar kn\u00e4-, eller fotled<\/span> s\u00e5 som skenbenet.<\/p>\n

Stressfrakturer<\/span> f\u00f6rekommer i dessa ben d\u00e4r lokalisation i skenbenet<\/span> \u00e4r vanligast. Mer vanligt f\u00f6r stressfrakturer \u00e4r dock i foten.
\nStressfraktur kommer av onormal h\u00f6g belastning, l\u00e5ngvarig belastning (marchfraktur)<\/span>, l\u00e4ngre felst\u00e4llning av f\u00f6tterna, benl\u00e4ngsskillnad, mm. Utr\u00f6na orsaken till stressfraktur ing\u00e5r i utredningen d\u00e4r vanlig behandling best\u00e5r av vila och inriktad tr\u00e4ning.
\nDiagnostiken \u00e4r initialt klinisk men om utebliven f\u00f6rb\u00e4ttring g\u00f6res initialt i utredningen en konventionell r\u00f6ntgen.
\nStressfraktur kan ses med konventionell r\u00f6ntgen d\u00e4r man ofta ser en kortikal<\/span> f\u00f6rtjockning<\/span>. Kan man ej st\u00e4lla en s\u00e4ker diagnos med ledning av enbart konventionell r\u00f6ntgen kan en unders\u00f6kning med magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> vara indikerad efter n\u00e5gra dagar. Med MR ses d\u00e5 ev. en svullnad i periostet samt ev. en benm\u00e4rgsbl\u00f6dning (\u00f6dem)<\/span>.
\nDet finns ett flertal differentiala3<\/a><\/sup>Olika sjukdomar som har liknande symtom eller bilddiagnostik.<\/span><\/span> diagnoser till en kortikal f\u00f6rtjockning som m\u00e5ste utredas. Kortikal f\u00f6rtjockning ses f\u00f6rutom vid stressfrakturer \u00e4ven vid osteromyelit, benigna samt maligna bentum\u00f6rer, ven\u00f6sa insufficiens, metsstaser, mm.<\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Underben med skleroserande bencysta<\/figcaption><\/figure>\n

Bentum\u00f6rer<\/span> s\u00e5v\u00e4l maligna som benigna ger ofta symtom som v\u00e4rk<\/span> lokaliserad till f\u00f6r\u00e4ndringen eller en utifr\u00e5n k\u00e4nnbar benf\u00f6r\u00e4ndring<\/span>. Vid dessa misstankar ska en initial konventionell r\u00f6ntgen g\u00f6ras omg\u00e5ende. Vid oklara men synbara fynd ska en utredning p\u00e5b\u00f6rjas. Uteblivna fynd i r\u00f6ntgenbilden f\u00f6ljs oftast upp om besv\u00e4ren kvarst\u00e5r efter en l\u00e4ngre tid (1-2 m\u00e5nader)<\/span>.
\nMaligna<\/span> benf\u00f6r\u00e4ndringar utg\u00f6res oftast av sarkom<\/span> som uppkommer i kroppens st\u00f6djev\u00e4vnad som utg\u00f6res av bindv\u00e4v, muskler och skelettet. Man r\u00e4knar med att ca. 400 personer per \u00e5r f\u00e5r denna cancerform.
\nBenigna skelett<\/span> tum\u00f6rer kan vara enkel bencysta<\/span>, ekondrom<\/span>, kondroblastom<\/span>, mfl. Dessa benigna tum\u00f6rer kan ha en s\u00e5v\u00e4l aggressiv som l\u00e5ngsam tillv\u00e4xt. Den st\u00f6rsta risken med benigna bentum\u00f6rer \u00e4r den lokala bendestruktion den skapar med risk f\u00f6r frakturer<\/span> i omr\u00e5det.<\/p>\n

[Ben\u00f6<\/a><\/span>] (bone island\/enostos)<\/span> \u00e4r en helt benign skelettdefekt<\/span> som best\u00e5r av en ansamling av kompakt ben i den spongi\u00f6sa benm\u00e4rgen och kan f\u00f6rekomma i alla ben i kroppen. Oftast ser man dessa i r\u00f6rbenen eller dess \u00e4ndar.
\nDenna ben\u00f6 \u00e4r helt ofarlig men kan vid st\u00f6rre storlek (>2cm)<\/span> utg\u00f6ra en frakturrisk d\u00e5 benet \u00e4r mindre h\u00e5llbar i dessa st\u00f6rra ben\u00f6ar. St\u00f6rre ben\u00f6ar kan \u00e4ven vara en os\u00e4ker faktor f\u00f6r den radiologiska diagnostiken d\u00e5 man m\u00e5ste kunna s\u00e4rskilja denna benigna defekt fr\u00e5n annan malignitet i skelettet.
\nScinigrafi visar inget upptag vid en ben\u00f6 s\u00e5 som det g\u00f6r vid andra typer av maligna benf\u00f6r\u00e4ndringar eller metastaser.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Konventionell r\u00f6ntgen<\/figcaption><\/figure>\n

R\u00f6ntgen av underbenet g\u00f6res liggande.
\nVid r\u00f6ntgen av underbenet<\/span> tages 2 bilder. En frontal<\/span>– och en sidobild<\/span>.
\nMan m\u00e5ste f\u00e5 med s\u00e5v\u00e4l kn\u00e4- som fotleden p\u00e5 bilderna d\u00e5 en proximal eller distal tibiafraktur \u00e4ven kan involvera dessa ledytor.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Underbenet <\/span>best\u00e5r av 2 l\u00e5nga r\u00f6rben, skenbenet<\/span> (tibia)<\/span> och vadbenet<\/span> (fibula).<\/span> Skenbenet, som \u00e4r trekantigt i genomsk\u00e4rning, \u00e4r kroppens n\u00e4st l\u00e4ngsta ben. Av dessa tv\u00e5 underben \u00e4r det kraftigare skenbenet som till stora delar b\u00e4r upp hela kroppstyngden<\/span>.
\nSkenbenet<\/span>4<\/a><\/sup>Skenbenet \u00e4r kroppens n\u00e4st l\u00e4ngsta ben och \u00e4r utformad som en trekant i tv\u00e4rsnitt med ena kanten strax under huden l\u00e4ngs hela underbenet.<\/span><\/span> \u00e4r grovt och utg\u00f6r en del av kn\u00e4leden. Skenbenet \u00e4r inte ett runt ben s\u00e5 som de flesta andra r\u00f6rbenen i kroppen utan har ett trekantigt utseende i tv\u00e4rsnitt. Skenbenet ena sida ligger strax under huden p\u00e5 framsidan av underbenet d\u00e4r man l\u00e4tt k\u00e4nner ena l\u00e4ngsg\u00e5ende kanten av det triangelformade skenbenet l\u00e4ngs hela underbenet.
\nDistalt bildar dessa tv\u00e5 underben fotleden som en typ av gaffel-led<\/span> \u00f6ver spr\u00e5ngbenet (talus)<\/span> i foten.<\/p>\n

Strax under kn\u00e4leden p\u00e5 skenbenets framsida sitter en skrovlighet (tuberositas tibia)<\/span>\u00a0som utg\u00f6r f\u00f6rankring f\u00f6r den fyrh\u00f6vdade l\u00e5rmuskelns (m. quadriceps) <\/span>sena som ligger \u00f6ver samt l\u00e4ngs sidorna av kn\u00e4sk\u00e5len. Uppe i h\u00f6ften f\u00e4ster dessa 4 muskler i separata senor.
\nDet \u00e4r mot denna sena \u00f6ver kn\u00e4sk\u00e5len kn\u00e4et vilar mot d\u00e5 man sitter ”p\u00e5 kn\u00e4” inte sj\u00e4lva kn\u00e4sk\u00e5len.<\/p>\n

Vadbenet<\/span> \u00e4r tunt d\u00e5 detta ben inte b\u00e4r upp n\u00e5gon kroppsvikt vars viktigaste funktion \u00e4r att utg\u00f6ra en stabiliserande del av fotledens<\/span> gaffelliknande konstruktion.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Indikation Fraktur p\u00e5 n\u00e5gondera av underbenen uppkommer oftast efter trauma. Vanligast \u00e4r diafys\u00e4ra frakturer. Vid de fall man p\u00e5 r\u00f6ntgenbilderna kan se eller misst\u00e4nka att<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5060","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5060","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5060"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5060\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5060"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}