{"id":5058,"date":"2023-10-08T23:43:32","date_gmt":"2023-10-08T22:43:32","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5058"},"modified":"2025-07-05T00:33:46","modified_gmt":"2025-07-04T22:33:46","slug":"knaled","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/knaled\/","title":{"rendered":"Kn\u00e4led"},"content":{"rendered":"

R\u00f6ntgen av kn\u00e4leden<\/span> \u00e4r en vanligt f\u00f6rekommande unders\u00f6kning. Till kn\u00e4leden r\u00e4knas nedersta benkn\u00f6larna<\/span> p\u00e5 l\u00e5rbenet (femurkondylerna)<\/span>, kn\u00e4sk\u00e5len<\/span> (patella)<\/span> och \u00f6versta delarna av underbenets tv\u00e5 ben<\/span>, skenbenet<\/span> (tibia)<\/span> och vadbenet<\/span> (fibula)<\/span>.
\nI kn\u00e4leden finner man mjukdelar<\/span> som ofta skadas i samband med vridv\u00e5ld, axialt v\u00e5ld samt degenerativa sjukdomar med skador d\u00e5 p\u00e5 menisker<\/span>, korsband<\/span> och ligament<\/span>. Dessa mjukdelar syns inte p\u00e5 den konventionella r\u00f6ntgenbilden unders\u00f6kes b\u00e4st med magnetkamera<\/span> (MR)<\/span>.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Kn\u00e4leden frontal bild<\/figcaption><\/figure>\n

Frakturer i n\u00e5gon av kn\u00e4ledens ben \u00e4r mera ovanligt hos yngre personer d\u00e5 denna led utg\u00f6r en synnerligen kraftig konstruktion. Vid h\u00f6genergitrauma kan givetvis alla ben i kroppen skadas oavsett \u00e5lder.
\n\u00c4ldre personer<\/span> med bakomliggande sjukdom s\u00e5 som RA<\/span>, osteoporos<\/span>, artros<\/span>, mm. drabbas d\u00e4remot mer ofta av fraktur i kn\u00e4leden d\u00e4r sk. suprakondyl\u00e4r femurfraktur<\/span> utg\u00f6r den vanligaste typen.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Frakturer i kn\u00e4leden<\/span> kan utg\u00f6ras av suprakondyl\u00e4ra<\/span> frakturer, tibiakondylfrakur<\/span>, patellafraktur<\/span>, avulsionsfrakturer<\/span>1<\/a><\/sup>En liten bit av benkanten har frakturerats. Det \u00e4r oftast sen och ligamentf\u00e4sten i benet som dragits loss.<\/span><\/span>, mm.<\/p>\n

Suprakondyl\u00e4ra frakturer<\/span> involverar l\u00e5rbenets distala ledytor och brukar klassificeras i 3 varianter2<\/a><\/sup>1: tv\u00e4rfraktur, 2: unikondyl\u00e4r fraktur, 3: interkondyl\u00e4r fraktur.<\/span><\/span>. Denna frakturtyp drabbar oftast \u00e4ldre<\/span> med bakomliggande skelettsjukdomar s\u00e5 som osteoporos, artros, RA tidigare skelettskada, mm.
\n[Tibiakondyl\u00e4r fraktur<\/a><\/span>] uppst\u00e5r oftast vid kraftig sidb\u00f6jning<\/span> (valgusv\u00e5ld)<\/span> av kn\u00e4et eller vid axialt h\u00f6genergiv\u00e5ld<\/span> (fall fr\u00e5n h\u00f6jd mot st\u00e5ende ben)<\/span>. Frakturen sitter oftast genom den laterala tibiakondylen och utg\u00f6r en kraftig impression av laterala tibiaplattan som ofta \u00e4ven ger en skada p\u00e5 brosk och menisk (i 30-50%)<\/span>. Denna fraktur kr\u00e4ver oftast kirurgisk fixering av frakturen och benfragment samt en stabilisering leden med en [plattfixation<\/a><\/span>].
\nD\u00e5 denna fraktur involverar skenbenets ledyta \u00e4r det vanligt att patienten f\u00e5r framtida besv\u00e4r i form av sk. sekund\u00e4r artros<\/span>.<\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Lateral tibiakondyl fraktur<\/figcaption><\/figure>\n

[Patellafrakturer<\/a><\/span>] (kn\u00e4sk\u00e5len)<\/span> \u00e4r med s\u00e4llan f\u00f6rkommande men kan ske vid direkt trauma mot kn\u00e4sk\u00e5len d\u00e4r frakturspringan d\u00e5 kan l\u00f6pa \u00e5t alla h\u00e5ll (horisontell, vertikal eller komminut)<\/span>. Patellafrakturer kan klassificeras i 7 olika typer3<\/a><\/sup>1: odislocerad, 2: tv\u00e4rg\u00e5ende, 3. fraktur av \u00f6vre eller nedre delen, 4: stj\u00e4rnformad odislocerad, 5: splittrad dislocerad, 6: l\u00e4ngsg\u00e5ende (vertikal, 7: ledyteskada.<\/span><\/span>.
\nOperation brukar d\u00e5 bli n\u00f6dv\u00e4ndigt d\u00e4r man knyter ihop kn\u00e4sk\u00e5len med st\u00e5ltr\u00e5d.
\nMer vanligt f\u00f6rekommande \u00e4r patellaluxation<\/span> som uppkommer av att underbenet (tibia)<\/span> roteras ut\u00e5t i f\u00f6rh\u00e5llande till l\u00e5rbenet s\u00e5 att kn\u00e4sk\u00e5len hamnar utanf\u00f6r den sk. femurkondylf\u00e5ran. Patella luxerar oftast ut\u00e5t<\/span> (lateral riktning)<\/span>.
\nDetta \u00e4r mer vanligt hos tex. dansande yngre flickor. Det finns dock anomalier<\/span> i kn\u00e4ledsanatomin samt sendegeneration<\/span> hos personer \u00f6ver 40 \u00e5r<\/span> som \u00e4r predisponerande f\u00f6r en kn\u00e4ledsluxation.
\nPatellaluxation ses ofta tillsammans med en ligamentskada<\/span> och ev. avrivning av ligamentf\u00e4stet<\/span> (ruptur)<\/span> i kn\u00e4sk\u00e5lens nedre kant i samband med luxationen.
\nVid en undre ligamentruptur<\/span> ligger kn\u00e4sk\u00e5len oftast h\u00f6gt (proximalt)<\/span> \u00f6ver den normala placeringen i f\u00f6rh\u00e5llande till kn\u00e4ledsspringan.
\nBahandling av patellafrakur med intakt str\u00e4ckfunktion<\/span> behandlas oftast konservativt med ortos<\/span>4<\/a><\/sup>St\u00f6df\u00f6rband med fixation av leden.<\/span><\/span> n\u00e5gra veckor. Instabil, dislocerad eller fragmenterad patella med p\u00e5verkad str\u00e4ckfunktion opereras ofta med [ceklage och skruvar\/pinnar<\/a><\/span>] (bild)<\/span>.<\/p>\n

Avulsionsfrakturer<\/span> p\u00e5 kondylerna \u00e4r ett tecken p\u00e5 ligamentskador<\/span>. Dessa skador ses p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden som sm\u00e5 l\u00f6sa benfragment p\u00e5 sidorna av l\u00e5rbenskondylerna samt skenbenets kondyler.<\/p>\n

Kn\u00e4ledsluxation<\/span> kan f\u00f6rekomma efter h\u00f6genergi v\u00e5ld men \u00e4ven hos kraftigt \u00f6verviktiga personer utan n\u00e5gon f\u00f6reg\u00e5ende trauma. Luxationen av l\u00e5rbenskn\u00f6larna (femurkondylerna)<\/span> kan ske s\u00e5v\u00e4l fram\u00e5t (ventralt)<\/span> som bak\u00e5t (dorsalt)<\/span> och b\u00f6r reponeras snarast d\u00e5 denna kraftiga luxation har stor risk f\u00f6r att skada s\u00e5v\u00e4l nerver<\/span> som blodk\u00e4rl<\/span>5<\/a><\/sup>Kn\u00e4ledsart\u00e4ren (a. poplitea) skadas i ca. 25-50% av fallen.<\/span><\/span>.<\/p>\n

\"Hel<\/a>
Hel kn\u00e4ledsprotes<\/figcaption><\/figure>\n

[Artros<\/a><\/span>] (bild)<\/span> \u00e4r en desto vanligare sjukdom i kn\u00e4leden som drabbar mer den \u00e4ldre populationen.
\nVid artros destrueras ledbrosket<\/span> vilket s\u00e5 sm\u00e5ningom medf\u00f6r att ben gnider mot ben i leden. Av Socialstyrelsen fastst\u00e4llda riskfaktorer<\/span> \u00e4r \u00e5lder, \u00f6vervikt, \u00f6verbelastning i ett arbete, kvinnligt k\u00f6n, tidigare kn\u00e4ledsskada och \u00e4rftlighet. Dessa riskfaktorer tillsammans med symtom som sm\u00e4rta vid belastning, stelhet efter vila och funktionsneds\u00e4ttning. F\u00f6r broskets \u00e4mnesoms\u00e4ttning kr\u00e4vs att det sker en kontinuerlig belastning mot brosket. Vid utebliven belastning och inaktivitet sker en begynnande atrofiering<\/span>6<\/a><\/sup>F\u00f6rtvina och tynar bort.<\/span><\/span> av ledbrosket efter enbart 6 m\u00e5nader<\/span>.
\nVanlig lokalisation7<\/a><\/sup>I 90% av fallen f\u00f6rekommer kn\u00e4ledsartrosen p\u00e5 kn\u00e4ledens mediala ledytor. Kn\u00e4ledsartros finns hos 3% av befolkningen \u00f6ver 60 \u00e5r d\u00e4r kvinnor drabbas\u00a0 dubbelt s\u00e5 ofta som m\u00e4n.<\/span><\/span> f\u00f6r broskreduktion (artros)<\/span> \u00e4r den mediala sidan<\/span> (insidan)<\/span> av kn\u00e4leden. P\u00e5 den konventionella r\u00f6ntgenbilden ser man oftast en sklerosering<\/span> av ledytan mellan l\u00e5rbenskondylen och skenbenets ledyta. Vanligt fynd \u00e4r \u00e4ven ostefyter<\/span>8<\/a><\/sup>Nybildad benutskott p\u00e5 benhinnan.<\/span><\/span> p\u00e5 den drabbade sidan av kn\u00e4leden. I det vidare f\u00f6rloppet av artrosen<\/span>\u00a0 ser man vanligen en \u00f6kad varusfelst\u00e4llning<\/span>, subluxation<\/span> av femurkondylerna, lateral felst\u00e4llning<\/span> med instabilitet<\/span> i kn\u00e4leden.<\/p>\n

Behandling av kn\u00e4ledsartros i ett tidigt skede<\/span> utg\u00f6rs av sjukgymnastik<\/span>.<\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Kraftig artros med varusfelst\u00e4llning och medial subluxation<\/figcaption><\/figure>\n

N\u00e4r destruktionen av ledbrosket n\u00e5tt ett stadie med kronisk sm\u00e4rta vid r\u00f6relser blir ev. en operation<\/span> med tibiaosteotomi<\/span>9<\/a><\/sup>En operation p\u00e5 fr\u00e4mst yngre med en broskbevarande teknik d\u00e4r man skapar j\u00e4mnvikt \u00f6ver de b\u00e5da kn\u00e4ledssidorna (kondylerna). Brosket slits oj\u00e4mt d\u00e5 kn\u00e4leden oftast har valgusvinkel (hjulbent) vid artros i mediala kn\u00e4leden.
\nOperationen g\u00e5r ut p\u00e5 att tibia s\u00e5gas itu och en kil trycks in i mediala tibiakondylen. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt vinklas kn\u00e4leden om till en l\u00e4tt varusst\u00e4llning (kobenthet) och belastningen mot kn\u00e4leden blir j\u00e4mnare. Tibia fixeras med en skruvad platta som stabiliserar kn\u00e4leden.<\/span><\/span> eller med kn\u00e4protes<\/span>\u00a0aktuell. Kn\u00e4ledsproteser<\/span> finns som hel<\/span>– [1<\/a><\/span>][2<\/a><\/span>] (bilder)<\/span> (total kn\u00e4ledsplastik\/TKA)<\/span> resp. delprotes<\/span> [1<\/a><\/span>] [2<\/a><\/span>] (bilder)<\/span> (partiell kn\u00e4ledsplastik\/UKA)<\/span> beroende p\u00e5 om b\u00e5da ledspalterna \u00e4r drabbade eller enbart ena (oftast inre\/mediala)<\/span>.
\nBehandlingen vid sv\u00e5r kn\u00e4ledsartros kan bli en operation med kn\u00e4ledsprotes<\/span> (artroplastik)<\/span>. Statistiken visar dock att v\u00e4ntetiden f\u00f6r dessa operationer kan vara flera \u00e5r efter att diagnosen st\u00e4llts. Inte s\u00e4llan g\u00e5r det upp till 10 \u00e5r<\/span>10<\/a><\/sup>Svenska ledprotesregistret, slr.registercentrum.se<\/span><\/span> fr\u00e5n det att symtomen m\u00e4rks av tills en reell operation genomf\u00f6res. En sv\u00e5r kn\u00e4ledsartros s\u00e4nker markant livskvaliteten med s\u00e4mre arbetsf\u00f6rm\u00e5ga. En viktig initial behandling f\u00f6r att lindra funktionsneds\u00e4ttningen i en artrosdrabbad kn\u00e4led \u00e4r med sjukgymnastik<\/span>.
\nI Sverige f\u00e5r \u00e5rligen omkring 2000<\/span> m\u00e4nniskor inopererat en kn\u00e4ledsprotes av denna anledning. H\u00e5llbarheten f\u00f6r en kn\u00e4protes \u00e4r bra d\u00e4r endast 5-10% beh\u00f6ver ny operation inom de f\u00f6rsta 10-15 \u00e5ren. H\u00e5llbarhet \u00e4r \u00e4ven avh\u00e4ngig av aktivitet, kroppstyngd och belastning.<\/p>\n

Septisk artrit<\/span> kan drabba kn\u00e4leden efter trauma<\/span> med \u00f6ppen skada till ledkapsel eller efter ett kirurgiskt ingrepp<\/span> i kn\u00e4leden. Symtomen \u00e4r vilov\u00e4rk, svullnad av kn\u00e4et, v\u00e4rme\u00f6kad och \u00f6m.a
\nAndre sjukdomar i kn\u00e4leden med liknande symtom som vid septisk artrit \u00e4r gikt<\/span>11<\/a><\/sup>Den absolut vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen i v\u00e4rlden. Sjukdomen \u00f6kar med stigande \u00e5lder och \u00e4r vanligare hos m\u00e4n \u00e4n kvinnor.<\/span><\/span>, Borrelia artrit12<\/a><\/sup>Borrelia sprids av f\u00e4stingar och kan ge en inflammation i de stora lederna s\u00e5 som kn\u00e4leden.[<\/span>\/mfn], pyrofosfatartrit<\/span>12<\/a><\/sup><\/span>En artrit som beror p\u00e5 utf\u00e4llning av kalciumpyrofasfatkristaller som f\u00f6rhindrar mineralisering av ledbrosket. Drabbas vanligen \u00e4ldre personer med tidigare artros. Ger symtom som v\u00e4rk, svullnad v\u00e4rme\u00f6kning av kn\u00e4leden. Tillst\u00e5ndet finns som en familj\u00e4r variant.<\/span><\/span>.<\/p>\n

Tum\u00f6rer och skelettmetastaser<\/span> fr\u00e5n annan lokaliserad prim\u00e4rtum\u00f6r har en f\u00f6rk\u00e4rlek till benstrukturer med stor benm\u00e4rg (spongi\u00f6st ben)<\/span>. Hela l\u00e5rbenet, kn\u00e4leden, skenbenet utg\u00f6r s\u00e5dan plats. Bentum\u00f6rer finns s\u00e5v\u00e4l som benigna som maligna och mer aggressiv tum\u00f6rform. F\u00f6r en diagnostik av en bentum\u00f6r bed\u00f6mer<\/span> radiologen den konventionella bilderna efter tum\u00f6rens aggressivitet<\/span> med snabb bendestruktion, multiplicitet<\/span> som en solit\u00e4r tum\u00f6r eller som en utspridd form, lokalisation<\/span> d\u00e4r flertalet tum\u00f6rtyper har en normal specifik lokalisation i skelettet, tum\u00f6rens utseende<\/span> p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden. Denna bed\u00f6mning tillsammans med patienten \u00e5lder<\/span>, kliniska symtom<\/span> samt laboratoriedata<\/span> ger ofta en h\u00f6g sensibilitet f\u00f6r tum\u00f6rtyp. Vid oklar diagnos g\u00f6res som komplement en benbiopsi<\/span> f\u00f6r att f\u00e5 ut v\u00e4vnadsprover eller celler fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ndring f\u00f6r mikroskopisk bed\u00f6mning.<\/p>\n

\"Fraktur<\/a>
Fraktur kn\u00e4led fr\u00e4mre korsbandsf\u00e4stet<\/figcaption><\/figure>\n

Korsbanden<\/span> kan vid stor vridv\u00e5ld rupturera vilket \u00e4r vanligt vid idrottsut\u00f6vning typ fotboll, l\u00f6pning, mm. Vanligast \u00e4r det fr\u00e4mre korsbandet<\/span> som skadas ofta d\u00e5 tillsammans med en meniskskada.
\nKonventionell r\u00f6ntgen<\/span> g\u00f6rs oftast enbart f\u00f6r att utesluta annan skelettskada inom kn\u00e4leden. F\u00f6r diagnostik av skador p\u00e5 korsband och menisker<\/span> g\u00f6rs en magnetkameraunders\u00f6kning<\/span> (MR)<\/span>. Tidigare st\u00e4lldes denna diagnos med artroskopi13<\/a><\/sup>Artroskop \u00e4r en ”titt-h\u00e5ls” kamera som sitter monterad l\u00e4ngst fram p\u00e5 en typ av r\u00f6r. Denna teknik anv\u00e4nds f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l diagnostik som samtidig \u00e5tg\u00e4rd av kn\u00e4leden eller annan led. Med ett artroskop kan l\u00e4karen klippa av trasiga delar av menisken och plocka ut dessa fr\u00e5n ledh\u00e5lan.<\/span><\/span> vilket man f\u00f6rs\u00f6ker undvika idag d\u00e5 det medf\u00f6r risker f\u00f6r bla. infektion med denna interventionella ingrepp.
\nVid en sidobild med konventionell r\u00f6ntgen<\/span> av kn\u00e4leden kan man diagnostisera misst\u00e4nkt en fr\u00e4mre korsbandsskada (vanligast)<\/span> d\u00e5 tibiaplattan (skenbenet)<\/span> glider fram\u00e5t gentemot femurkondylerna vid belastning av kn\u00e4et.<\/p>\n

Hjulbent <\/span>(varusbenst\u00e4llning)<\/span> och kobenthet<\/span> (valgusbenst\u00e4llning)<\/span> behandlas normalt med kontrollerad tr\u00e4ning eller ortopedisk skoinl\u00e4gg som r\u00e4tar upp felst\u00e4llningen i benet. Vid sv\u00e5rare fall kan detta korrigeras med ett ingrepp p\u00e5 \u00f6vre skenbenskondylen. En osteotibiakondylplastik<\/span> \u00e4r en operation d\u00e4r man kan korrigera vinkeln i kn\u00e4leden genom att en ”kil” mejslas ur benet f\u00f6r att r\u00e4ta upp benet. Vid kobenthet<\/span> (valgusbenst\u00e4llnign)<\/span> tar man bort en kilformad bendel som fixeras med en m\u00e4rgla<\/span>.
\nVid hjulbenthet<\/span> (varusbenst\u00e4llning)<\/span> g\u00f6r man en sk. [open-wedge<\/a><\/span>] operation d\u00e4r man \u00f6ppnar upp en kil in i medialsidan av tibiakondylen som vinklar om kn\u00e4leden som sedan fixeras och f\u00e5r l\u00e4ka med ny benbildning i det borttagna kilformade utrymmet.
\nF\u00f6r att f\u00e5 fram vinkelfelst\u00e4llningen i kn\u00e4leden g\u00f6res en sk. [HKA-vinkelm\u00e4tning<\/a><\/span>]\u00a0 (hip-knee angle)<\/span> med konventionell r\u00f6ntgen av hela benet fr\u00e5n h\u00f6ften till fotleden d\u00e4r radiologen sedan drar en linje l\u00e4ngs l\u00e5rbenet till kn\u00e4leden samt d\u00e4rifr\u00e5n vidare till fotleden. Denna vinkel l\u00e4ngs dessa 2 l\u00e4ngsg\u00e5ende axellinjer m\u00e4ts sedan.
\nHKA-vinklem\u00e4tning kan \u00e4ven g\u00f6ras postoperativt efter kn\u00e4plastik<\/span> med kn\u00e4ledsproteser f\u00f6r kontroll att en tidigare benvinkelfelst\u00e4llning har korrigerats.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

R\u00f6ntgen av kn\u00e4et i samband med trauma (skelettskada)<\/span> g\u00f6res liggande<\/span>.
\nMan tar vanligen 3 bilder<\/span>. En frontal-<\/span>, och en [sidobild<\/a><\/span>] (bild)<\/span> samt en axial<\/span>\u00a0bild p\u00e5 [kn\u00e4sk\u00e5len<\/a><\/span>] (bild)<\/span>. Dessa kompletteras oftast med tv\u00e5 n\u00e5got vridna bildprojektioner<\/span> av kn\u00e4et.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Konventionell r\u00f6ntgen<\/figcaption><\/figure>\n

Vid patellafraktur<\/span> tas 3 bilder<\/span>, frontal<\/span>– och sidobild<\/span> p\u00e5 kn\u00e4leden samt en axial<\/span> bild p\u00e5 kn\u00e4sk\u00e5len.<\/p>\n

Vid indikation f\u00f6r artros<\/span> tages frontalbilden st\u00e5ende<\/span> f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kontrollera befintligt tjocklek p\u00e5 ledbrosk<\/span> n\u00e4r kn\u00e4leden belastas med kroppstyngden. D\u00e5 kn\u00e4leds-springan pressas ihop under denna st\u00e5ende belastning kan man ber\u00e4kna kn\u00e4ledsbroskets tjocklek och uppt\u00e4cka brosreduktion.<\/p>\n

Vid vinkelm\u00e4tning<\/span> (HKA-vinkel)<\/span> av hjul- eller kobenthet (varus\/valgus)<\/span> inf\u00f6r operativ korrigering tas bilderna st\u00e5ende (utan skor)<\/span> f\u00f6r att f\u00e5 r\u00e4tt vinkel av kn\u00e4leden. Denna felvinkel av benet blir inte r\u00e4tt n\u00e4r patienten ligger ner avslappnad utan belastning p\u00e5 benen.
\nBilder tas d\u00e5 av s\u00e5v\u00e4l hela l\u00e5rbenet som underbenet vilka sedan sammanfogas (stitchas)<\/span> till en enda l\u00e5ng bild av benet.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Anatomi<\/a>
Anatomi kn\u00e4led framifr\u00e5n<\/figcaption><\/figure>\n

Kn\u00e4leden<\/span> (articulatio genus) \u00e4r kroppens st\u00f6rsta led. Denna led uts\u00e4tts f\u00f6r stor p\u00e5frestning vid g\u00e5ng, l\u00f6pning, lyft, mm. och skadas d\u00e4rf\u00f6r relativt ofta. Kn\u00e4leden utg\u00f6rs av tv\u00e5 ledhuvud i l\u00e5rbenets distala \u00e4nda samt det stora skenbenets tv\u00e5 ledpannor.
\nKn\u00e4leden \u00e4r en kraftig struktur d\u00e4r l\u00e5rbenets kulleder och underbenets ledpannor passar b\u00e4st in vid framf\u00f6rallt st\u00e5ende som tillsammans stora str\u00e4ckta ligament runt leden skapar en bra h\u00e5llfasthet.
\nKn\u00e4leden kan ej vridas i st\u00e5ende position. N\u00e4r leden \u00e4r b\u00f6jd blir den mer ostadig med mer slappa sidoligament och man kan till viss del rotera kn\u00e4et i sj\u00e4lva leden.<\/p>\n

Kn\u00e4sk\u00e5len<\/span> (patella)<\/span> ligger framf\u00f6r kn\u00e4leden under en en stor sena fr\u00e5n den fyrh\u00f6vdade l\u00e5rmuskeln<\/span> (m. quadriceps)<\/span>. som har till uppgift att b\u00f6ja p\u00e5 h\u00f6ften samt str\u00e4cka ut kn\u00e4et. Kn\u00e4sk\u00e5len g\u00f6r att senan glider mjukt fram \u00f6ver kn\u00e4leden vid kn\u00e4b\u00f6jningar.<\/p>\n

Uppdateras…<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

R\u00f6ntgen av kn\u00e4leden \u00e4r en vanligt f\u00f6rekommande unders\u00f6kning. Till kn\u00e4leden r\u00e4knas nedersta benkn\u00f6larna p\u00e5 l\u00e5rbenet (femurkondylerna), kn\u00e4sk\u00e5len (patella) och \u00f6versta delarna av underbenets tv\u00e5 ben,<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5058","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5058","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5058"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5058\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5058"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}