{"id":5056,"date":"2023-10-08T23:42:51","date_gmt":"2023-10-08T22:42:51","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5056"},"modified":"2024-10-27T23:12:03","modified_gmt":"2024-10-27T22:12:03","slug":"larben","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/larben\/","title":{"rendered":"L\u00e5rben"},"content":{"rendered":"

L\u00e5rbenet<\/span> (femur)<\/span> \u00e4r det l\u00e5nga r\u00f6rbenet mellan h\u00f6ftleden och kn\u00e4leden.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
L\u00e5rbenet<\/figcaption><\/figure>\n

Vid trauma<\/span> mot l\u00e5ret med efterf\u00f6ljande sm\u00e4rta och r\u00f6relseinskr\u00e4nkning b\u00f6r en konventionell r\u00f6ntgen g\u00f6ras.
\nDet kan finnas f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r konventionell r\u00f6ntgen av l\u00e5rbenet utan f\u00f6reg\u00e5ende trauma d\u00e4r det finns en misst\u00e4nkt expansiv f\u00f6r\u00e4ndring i skelettet<\/span>1<\/a><\/sup>Exoxtos, osteoid osteom, osteosarkom, chondrosarkom, mm.<\/span><\/span> eller l\u00e5rets mjukdelar<\/span>2<\/a><\/sup>Sarkom, Lipom, Schwannom, Myxom, nodul\u00e4r tenosynovit, gangliom, mm.<\/span><\/span>. Dessa f\u00f6r\u00e4ndringar utreds oftast vidare efter den inledande konventionella r\u00f6ntgen med ultraljud<\/span>, MR<\/span>, CT<\/span>, biopsi.<\/span><\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Diafys\u00e4ra skador3<\/a><\/sup>De l\u00e5nga r\u00f6rbenens mellandel (mellan \u00e4ndarna p\u00e5 benet).<\/span><\/span><\/span> p\u00e5 l\u00e5rbensskelettet sker h\u00e4r fr\u00e4mst hos yngre<\/span> efter h\u00f6genergitrauma<\/span> (trafikolycka, fall fr\u00e5n h\u00f6g h\u00f6jd, mm.)<\/span> mot l\u00e5ret. Denna fraktur \u00e4r \u00e4ven vanlig hos \u00e4ldre<\/span> med osteoporos<\/span>4<\/a><\/sup>Bensk\u00f6rhet d\u00e5 benstrukturen minskar i m\u00e4rgbenet.<\/span><\/span> Oftast finner man d\u00e5 \u00e4ven skador i anslutning till de b\u00e5da ben\u00e4ndarna.
\nVid en h\u00f6genergiskada b\u00f6r man \u00e4ven misst\u00e4nka skador i h\u00f6ft- eller kn\u00e4leden<\/span>.
\nVid diafys\u00e4r femurfraktur<\/span>, \u00e4r sk. m\u00e4rgspikning<\/span> en av de behandlingar som g\u00e4ller f\u00f6r vuxna patienter. Viktigt \u00e4r d\u00e5 att benets ursprungliga l\u00e4ngd och vinkling \u00e5terst\u00e4lls vid l\u00e4kningen av benet.<\/p>\n

Barn<\/span> i 6-7 \u00e5rs \u00e5lder och \u00f6ver kan vid en diafys\u00e4r femurfraktur<\/span> behandlas med h\u00e4ftstr\u00e4ck<\/span>5<\/a><\/sup>Behandlingsform d\u00e4r barnet ligger med b\u00e5da benen inlindade rakt upp i luften f\u00e4st vid varsitt sn\u00f6re med en tyngd (15% av barnets vikt p\u00e5 vardera tyngd). Tyngden ska var s\u00e5dan att barnets rumpa precis l\u00e4ttar n\u00e5got madrassen .<\/span><\/span>\u00a0(\u226415-20kg)<\/span>, l\u00e5rbenstr\u00e4ck<\/span>6<\/a><\/sup>F\u00f6r lite tyngre barn d\u00e4r det aktuella l\u00e5ret h\u00e4nger upp mot taket med en 90\u00b0 vinkel i kn\u00e4leden. Kallad 90-90-str\u00e4ck.<\/span><\/span> eller med m\u00e4rgspikning<\/span> med elastiska titanspikar<\/span> (TEN)<\/span>. Str\u00e4ckbehandlingen sker oftast inne p\u00e5 sjukhuset.
\nVid femurfraktur<\/span> p\u00e5 barn<\/span> uppst\u00e5r oftast en viss felst\u00e4llningar vid l\u00e4kningen. Denna felst\u00e4llning r\u00e4tas, till stor del, sj\u00e4lv till efterhand barnet v\u00e4xer. I behandlingen av dessa skador ing\u00e5r \u00e4ven en aktiv fysioterapi.
\nAnnan skelettskada p\u00e5 barn kan vara fysskador<\/span> d\u00e4r tillv\u00e4xtzonen (epifysen)<\/span> glider sk. [fyseolys<\/a><\/span>] vilket kan ske efter trauma, sv\u00e5r f\u00f6rlossning, mm. Dessa fysskador delas in i 5 olika typer7<\/a><\/sup>Enligt Salter och Harris klassificiering (1963) f\u00f6r att beskriva en fyseolys. Det finns ytterligare 4 typer till (typ 6-9) men som \u00e4r s\u00e5 pass s\u00e4llsynta att de flesta inte h\u00f6rt talas om dessa.<\/span><\/span> beroende p\u00e5 hur och vilka delar en epifysglidning involverar.<\/p>\n

\"Femurfraktur<\/a>
Patologisk femurfraktur<\/figcaption><\/figure>\n

Tum\u00f6rer och metastaser<\/span> har en tendens att lokalisera sig till de stora benen i kroppen d\u00e4ribland l\u00e5rbenet som inneh\u00e5ller en stor m\u00e4rgh\u00e5la som medger en h\u00f6gre tillv\u00e4xthastighet.
\nDessa skelettf\u00f6r\u00e4ndringar kan vara av s\u00e5v\u00e4l malign som benign typ. Generellt kan man bed\u00f6ma vilket typ<\/span> en tum\u00f6r utg\u00f6r efter s\u00e4ttet den v\u00e4xer<\/span> (aggressivitet)<\/span>, lokalisation<\/span>, radiologiskt m\u00f6nster<\/span> (hur ser tum\u00f6ren ut p\u00e5 bild)<\/span>, patientens \u00e5lder<\/span>, mm.
\nSnabbv\u00e4xande<\/span> skelettf\u00f6r\u00e4ndringar f\u00e5r misst\u00e4nkas utg\u00f6ra mer maligna tum\u00f6rtyper \u00e4n en l\u00e5ngsamt v\u00e4xande<\/span> skelettf\u00f6r\u00e4ndring (benign)<\/span>.
\nFlertalet tum\u00f6rtyper har en viss disposition<\/span> f\u00f6r en specifik lokalisation i skelettet<\/span> s\u00e5 som i r\u00f6rbenen<\/span>8<\/a><\/sup>Flertalet tum\u00f6rtyper, enkondrom (fingrarna).<\/span><\/span>, platta ben<\/span>9<\/a><\/sup>Osteom och angiom.<\/span><\/span>, ryggkotorna<\/span>10<\/a><\/sup>Angiom.<\/span><\/span>, revben<\/span>, mm.
\nN\u00e4r en prim\u00e4rtum\u00f6r fr\u00e5n annan lokalisation v\u00e4l metastaserat till skelettet<\/span> \u00e4r \u00f6verlevnadstiden olika beroende p\u00e5 typ av prim\u00e4rtum\u00f6r dock med stora variationer \u00e4ven inom liknande typ av prim\u00e4rtum\u00f6r.<\/p>\n

Det finns fler differentialdiagnoser<\/span> som p\u00e5 bild kan f\u00f6rv\u00e4xlas med en tum\u00f6r. Det kan vara beninflammation<\/span>, stressfrakturer<\/span>, osteomyelit<\/span>11<\/a><\/sup>Inflammation i benv\u00e4vnad (ben och benm\u00e4rg). Osteomyelit kan man finna i alla ben i kroppen. Osteomyelit klassificeras i 4 klasser efter dess lokalisation samt utbredning. Denna sjukdom skapar ofta en fistulering till omgivande mjukdelar<\/span><\/span>, metabola rubbningar<\/span>, mm. som utseendem\u00e4ssigt kan misstas f\u00f6r en tum\u00f6r p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden.
\nVid oklar diagnostik<\/span> av en benf\u00f6r\u00e4ndring f\u00e5r utredningen g\u00e5 vidare med datortomografi<\/span> (CT)<\/span>, magnetkamera<\/span> (MR)<\/span>, benscintigrafi<\/span> och som sista steg en benbiopsi<\/span>.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Konventionell r\u00f6ntgen<\/figcaption><\/figure>\n

Skador p\u00e5 l\u00e5rbensdiafysen ses bra med vanlig konventionell r\u00f6ntgenteknik.<\/p>\n

Vid en r\u00f6ntgenunders\u00f6kning av l\u00e5rbenet tages tv\u00e5 bilder fr\u00e5n olika vinklar<\/span> f\u00f6r att kunna avg\u00f6ra benets felst\u00e4llning vid fraktur.
\nOftast kr\u00e4vs flertalet exponeringar av l\u00e5rbenet d\u00e5 detta l\u00e5nga ben samt h\u00f6ft- och kn\u00e4led oftast inte f\u00e5r plats p\u00e5 l\u00e4ngden p\u00e5 en och samma bild.<\/p>\n

Vid denna r\u00f6ntgenunders\u00f6kning ligger patienten ner.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Detta ben \u00e4r kroppens st\u00f6rsta enskilda ben och ett synnerligt kraftigt s\u00e5dant.
\n\u00d6versta 3’e-delen av l\u00e5rbenet best\u00e5r av r\u00f6d benm\u00e4rg<\/span> medan l\u00e4ngre distalt \u00f6verg\u00e5r denna till gul benm\u00e4rg<\/span>.<\/p>\n

Uppdateras…<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

L\u00e5rbenet (femur) \u00e4r det l\u00e5nga r\u00f6rbenet mellan h\u00f6ftleden och kn\u00e4leden. Indikation Vid trauma mot l\u00e5ret med efterf\u00f6ljande sm\u00e4rta och r\u00f6relseinskr\u00e4nkning b\u00f6r en konventionell r\u00f6ntgen g\u00f6ras.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5056","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5056","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5056"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5056\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5056"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}