{"id":5052,"date":"2023-10-08T23:41:27","date_gmt":"2023-10-08T22:41:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5052"},"modified":"2024-10-27T15:01:56","modified_gmt":"2024-10-27T14:01:56","slug":"backen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/backen\/","title":{"rendered":"B\u00e4cken"},"content":{"rendered":"

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
R\u00f6ntgen b\u00e4cken<\/figcaption><\/figure>\n

Frakturer<\/span> p\u00e5 b\u00e4ckenet uppkommer i de flesta fall endast vid v\u00e5ldsamt trauma med h\u00f6g skadeenergi, fall, trafikolyckor etc., oftast d\u00e5 i kombination med frakturer p\u00e5 h\u00f6ften. Det \u00e4r viktigt att bed\u00f6ma ifall en b\u00e4ckenfraktur \u00e4r stabil eller instabil. B\u00e4ckenfrakturer delas in i olika typer (Tiles klassificering)<\/span> beroende p\u00e5 hur frakturen p\u00e5verkar b\u00e4ckenets stabilitet.
\nStabila<\/span> (typ A)<\/span> frakturer i b\u00e4ckenet utg\u00f6rs oftast av avulsionsfrakturer d\u00e4r f\u00e4ste f\u00f6r muskelf\u00e4sten och ligament har dragits loss.
\nInstabila<\/span> (typ B)<\/span> frakturer involverar oftast den sk. b\u00e4ckenringen saknar stabilitet efter en fraktur och medf\u00f6r dislokation av bensegment. En instabil fraktur kan vidare delas in i olika typer efter graden av instabilitet i b\u00e4ckenet.
\nEn mycket instabil<\/span> b\u00e4ckenfraktur (typ C)<\/span> utg\u00f6rs av frakturer d\u00e4r ingen sammanh\u00e5llen skelettstruktur finns kvar i b\u00e4ckenringen. Dessa frakturer utg\u00f6rs d\u00e5 oftast av frakturering genom h\u00f6ftbensgropen (acetabulum)<\/span>\u00a0och hela obturatorringen samt i de flesta fallen i kombination av fraktur med dislocering av sakroiliakaleden<\/span>. Odislocerade frakturer i sakroiliakaleden kan vara sv\u00e5ra att se med konventionell r\u00f6ntgen och m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6ljas upp med datortomografi<\/span> (CT)<\/span>.<\/p>\n

B\u00e4ckenfrakturer efter h\u00f6genergi trauma<\/span> m\u00e5ste utredas noggrant d\u00e5 dessa skador ofta medf\u00f6r \u00e4ven omfattande retroperitoneala1<\/a><\/sup>Utrymmet bakom bukhinnan. Retroperitonealrummet inneh\u00e5ller organ som njurar, tunntarmens f\u00f6rsta delar och tjocktarmens upp\u00e5t- samt ned\u00e5tg\u00e5ende del, del av aorta samt nedre h\u00e5lvenen.<\/span><\/span> bl\u00f6dningar<\/span>. Man r\u00e4knar med att vid stor b\u00e4ckentrauma finns 15-25%<\/span> risk f\u00f6r att d\u00f6 just p\u00e5 grund av de oftast rikliga bl\u00f6dningarna. Stora b\u00e4ckenskador har ofta \u00e4ven disslocerade delar av b\u00e4ckenet som kan skada inv\u00e4rtes organ nere i b\u00e4ckenregionen.
\nVid dessa traumaunders\u00f6kningar<\/span> \u00e4r datortomografi<\/span> (CT)<\/span> f\u00f6rstahandsvalet d\u00e5 man f\u00f6rutom en noggrann kartl\u00e4ggning av frakturer med fragmentering \u00e4ven kan diagnostisera\u00a0 andra organskador, p\u00e5g\u00e5ende bl\u00f6dningar, mm.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Frakturer kring lilla b\u00e4ckenet<\/span> m\u00e5ste oftast kartl\u00e4ggas mer noggrant med datortomografi<\/span> [1<\/a><\/span>] [2<\/a><\/span>] (bilder)<\/span> d\u00e5 dessa ofta involverar h\u00f6ftbensgropen<\/span> (acetabulum)<\/span>. Acetabulumfrakturer<\/span> graderas efter Letournel-Judet klassificering<\/span> som graderar b\u00e4ckenskadorna efter utbredning till b\u00e4ckenskoveln och delvis eller hel frakturering av obturatorringen2<\/a><\/sup>Den ringformade \u00f6ppning (foramen obturatum) som utg\u00f6res av symfysen och sittbenenet.<\/span><\/span>.<\/p>\n

En sk. open-book<\/span> inneb\u00e4r en genomg\u00e5ende frakturering av pubis eller genom b\u00e5da pelarna i obturatorringen vilket \u00f6ppnar upp b\u00e4ckenringen likt en bok (d\u00e4rav namnet)<\/span> och \u00e4r s\u00e5ledes en instabil fraktur<\/span> med strikta restriktioner p\u00e5 belastning av b\u00e4ckenet s\u00e5v\u00e4l st\u00e5ende som liggande med l\u00e5ng tids immobilisering. Denna operation r\u00e4knas som en h\u00f6grisk d\u00e5 nedre delen av buken oftast m\u00e5ste snittas upp. Rehabiliteringen<\/span> av dessa stora b\u00e4ckenskador inriktar sig p\u00e5 andningshj\u00e4lp, muskeltr\u00e4ning kontrakturprofylax, mm. d\u00e5 patienten ofta tvingas till l\u00e4ngre tids s\u00e4ngl\u00e4ge.<\/p>\n

Skador p\u00e5 enbart sittbenet<\/span> (ramus)<\/span> behandlas oftast inte d\u00e5 dessa l\u00e4ker av sig sj\u00e4lva.<\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
B\u00e4cken metastaser<\/figcaption><\/figure>\n

Patologisk fraktur<\/span> i b\u00e4ckenet utg\u00f6rs oftast av metatstaser<\/span> och kan vara lokaliserade i b\u00e4ckenets alla delar. Skelettmetastaser i b\u00e4ckenet kan f\u00f6rekomma fr\u00e5n i stort alla maligna cancerformer. Metastaser utg\u00f6rs av s\u00e5v\u00e4l destruktiv typ<\/span> med nedbrytning av benet samt en typ som ger sklerosering och bennybildning av benmassan. Metastaser \u00e4r oftast multipla<\/span> och f\u00f6rekommer spridda inom ett eller flera skelettgebit. Skellettmetastaser f\u00f6rekommer mer eller mindre vanligt vid prostatacancer, br\u00f6stcancer, lungcancer, njurcancer, cancer i sk\u00f6ldk\u00f6rteln, mm. Tillkomst av skelettmetastaser \u00e4r en allvarlig progress av en tum\u00f6rsjukdom som oftast minskar prognosen f\u00f6r en l\u00e4ngre tids \u00f6verlevnad.
\nB\u00e4ckenmetastaser<\/span> ses relativt bra med konventionell r\u00f6ntgen framf\u00f6r allt initialt i utredningen medan mer komplexa skelettstrukturer, s\u00e5 som ryggen samt korsryggen, b\u00f6r unders\u00f6kas med datortomografi (CT)<\/span> eller magnetkamera (MR)<\/span>.<\/p>\n

Artros<\/span>, degenerativa<\/span> sjukdomar, inflammation<\/span> (sakroiliit)<\/span>, artrit<\/span>, snedbelastning<\/span>, mm. kan ocks\u00e5 f\u00f6rekomma f\u00f6retr\u00e4desvis d\u00e5 i [sacroiliaca lederna<\/span><\/a>] (bild)<\/span>. Dessa leder finner man p\u00e5 varsin sida om korsbenet (sacrum)<\/span> mot tarmbenet (os ilium)<\/span> och utg\u00f6r koppling mellan ryggen (\u00f6verkropp)<\/span> och b\u00e4ckenet inkl. benen. Besv\u00e4r fr\u00e5n sakroiliakaleden kan uppfattas som ryggv\u00e4rk<\/span> vilket oftast ger en lindring av att r\u00f6ras sig vilket en sjukdom i sakroiliakaleden inte ger.
\nF\u00f6r att diagnostisera sjukdom relaterad till sakroiliakaleden ska andra differential sjukdomar<\/span> f\u00f6rst uteslutas. Detta kan man g\u00f6ra genom en blockad med lokalbed\u00f6vningsmedel mot aktuell sakroiliakaled f\u00f6r att se om detta ger positivt resultat.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foster\u00f6versikt konventionell r\u00f6ntgen (\u00e4ldre metod)<\/figcaption><\/figure>\n

Graviditet<\/span> kan \u00e4ven ge l\u00e5ngvariga problem med b\u00e4ckenlederna. Normalt efter f\u00f6rlossningen \u00e4r en tids v\u00e4rk i symfysens led (blygdbensfogen)<\/span> vilket f\u00f6rsvinner efter n\u00e5gra m\u00e5nader.
\nBlygdbensfogen<\/span> utg\u00f6rs av en broskf\u00f6rbindelse<\/span> mellan den h\u00f6gra samt v\u00e4nstra blygdbenet som under graviditeten mjukas upp och \u00f6ka i bredden genom p\u00e5verkan av hormoner. N\u00e4r symfysen blir mer r\u00f6rlig under graviditeten p\u00e5verkar denna r\u00f6rlighet i b\u00e4ckenbenet sm\u00e4rtor i dels sakroiliakalederna som ger v\u00e4rk i l\u00e4ndryggen vilket oftast \u00e4r av den orsaken att h\u00f6ggravida kvinnor g\u00e5r med en vaggande g\u00e5ngstil. Andra orsaker till h\u00f6ft- och ryggv\u00e4rk \u00e4r den uppmjukning av diverse ligament som stabiliserar s\u00e5v\u00e4l b\u00e4ckenet som h\u00f6fterna och p\u00e5verkar kroppsh\u00e5llningen.
\nBlygdbensfogen kan i s\u00e4llsynta fall brista<\/span> (rupturera)<\/span> vilket d\u00e5 kan ge en instabil b\u00e4ckenring vilket troligen kr\u00e4ver en korrigerande operation.
\nEn \u00f6kad bredd p\u00e5 symfysfogen ses enkelt med en konventionell r\u00f6ntgen av b\u00e4ckenet.<\/p>\n

[Foster\u00f6versikt<\/a><\/span>] (anatomi)<\/span> med b\u00e4ckenm\u00e4tning<\/span> (ortodiagrafisk m\u00e4tning)<\/span> g\u00f6res inf\u00f6r f\u00f6rlossningen f\u00f6r att m\u00e4ta diametrar av den sk. f\u00f6rlossningskanalen<\/span> (b\u00e4ckeutg\u00e5ngen)<\/span> s\u00e5 denna \u00e4r tillr\u00e4ckligt stor f\u00f6r att klara en normal f\u00f6rlossning<\/span>. Denna utr\u00e4ckning g\u00f6res n\u00e4r man bed\u00f6mer att modern ev. har ett litet b\u00e4cken som f\u00f6rsv\u00e5rar en normal vaginal f\u00f6rl\u00f6sning av barnet. En normal f\u00f6rlossning ska klara en passage av fostrets huvud<\/span> eller vid s\u00e4tesbjudning<\/span>3<\/a><\/sup>Fostret ligger med \u00e4ndan ned\u00e5t och har inte v\u00e4nt sig s\u00e5 huvudet kommer ned\u00e5t vilket brukar ske runt vecka 33. Detta fenomen f\u00f6rekommer i ca: 2-3% av alla graviditeter.<\/span><\/span> att barnets rumpa klarar denna passage genom b\u00e4ckenutg\u00e5ngen<\/span>. Det r\u00f6r sig endast av n\u00e5gra f\u00e5 centimeter (+\/-2cm)<\/span> f\u00f6r att utg\u00e5ngsm\u00e5tten ska bed\u00f6mas ha normala m\u00e5tt<\/span>\u00a0(>31,5cm)<\/span>, gr\u00e4nssignifikanta<\/span> m\u00e5tt (29,5-31,5cm)<\/span> eller anses ha en f\u00f6rtr\u00e4ngning<\/span> (<29,5cm)<\/span> av f\u00f6rlossningskanalen.<\/p>\n

\"B\u00e4ckenm\u00e4tning<\/a>
B\u00e4ckenm\u00e4tning sidobild<\/figcaption><\/figure>\n

Ligger fostret fortfarande i s\u00e4te efter vecka 36<\/span> g\u00f6rs f\u00f6rs\u00f6k att manuellt knuffa fostret i r\u00e4tt l\u00e4ge.
\nB\u00e4ckenm\u00e4tning kan \u00e4ven vara indikerad<\/span> om modern haft tidigare b\u00e4ckenskador<\/span>, haft en tidigare l\u00e5ng och sv\u00e5r f\u00f6rlossning<\/span>, Rakitis<\/span>4<\/a><\/sup>L\u00e5g mineralisering (kalcium) av benen under tillv\u00e4xt\u00e5ren som ger defekter av skelettet.<\/span><\/span> under uppv\u00e4xten, mm. B\u00e4cken m\u00e4tning kan \u00e4ven g\u00f6ras i f\u00f6rebyggande syfte<\/span> inf\u00f6r en framtida graviditet om en nyligen genomg\u00e5ngen f\u00f6rlossning st\u00f6tt p\u00e5 komplikationer med en efterf\u00f6ljande akut kejsarsnitt.
\nB\u00e4ckenm\u00e4tning g\u00f6res tidigast efter vecka 35<\/span>. M\u00e5nga vaginala f\u00f6rlossningar kan genomf\u00f6ras trotts tr\u00e5nga b\u00e4ckenm\u00e5tt.<\/p>\n

D\u00e4r tidigare b\u00e4ckenm\u00e4tning med CT kunde minska str\u00e5ldosen till \u00f6ver h\u00e4lften gentemot konventionell teknik har dagens moderna konventionella r\u00f6ntgenapparatur s\u00e5 pass l\u00e5g bestr\u00e5lning att den tidigare skillnaden i str\u00e5lm\u00e4ngd numera anses utraderad. Nackdelen med en b\u00e4ckenm\u00e4tning gjord med CT \u00e4r den d\u00e5liga bildkvalit\u00e9 man erh\u00e5ller av enbart l\u00e5gdos \u00f6versiktsbilder. N\u00e4r radiologen r\u00e4knar ut m\u00e4tv\u00e4rdena avrundas dessa alltid ned\u00e5t f\u00f6r att inte erh\u00e5lla f\u00f6r h\u00f6ga m\u00e4tv\u00e4rden som kan riskera komplikationer vid en f\u00f6rlossning med trotts allt f\u00f6r tr\u00e5nga b\u00e4ckenm\u00e5tt.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Konventionell r\u00f6ntgen<\/figcaption><\/figure>\n

Vid befarade omfattande traumatiska skador<\/span> p\u00e5 b\u00e4ckenet \u00e4r en datortomgrafi<\/span> (CT)<\/span> f\u00f6rstahandsval som unders\u00f6kningsmetod av b\u00e4ckenet.<\/p>\n

Vid konventionell r\u00f6ntgen<\/span> av b\u00e4ckenet tar man en frontal bild<\/span>. Vid tveksamheter kompletteras denna bild med vridna bilder<\/span> av n\u00e5gondera b\u00e4ckenbenhalva.
\nVid r\u00f6ntgen av korsryggen<\/span> samt sakroiliakalederna<\/span> kompletteras den frontala b\u00e4ckenbilden med kaudalt-<\/span>5<\/a><\/sup>R\u00f6ntgenr\u00f6ret vinklas fr\u00e5n fot\u00e4nden upp mot korsryggen.<\/span><\/span> samt kranial<\/span>6<\/a><\/sup>R\u00f6ntgenr\u00f6ret vinklas fr\u00e5n huvud\u00e4nden sett.<\/span><\/span> vinklade bilder mot korsryggen.<\/p>\n

Utr\u00e4kning av b\u00e4ckenm\u00e5tten<\/span> kan g\u00f6ras med s\u00e5v\u00e4l konventionell r\u00f6ntgen<\/span> som med datortomografi<\/span>. En foster\u00f6versikt<\/span> tas inte idag med konventionell r\u00f6ntgenmetod som tidigare d\u00e5 man numera vill undvika r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning (joniserande str\u00e5lning)<\/span> av hela fostret7<\/a><\/sup>Studier har visat att ett foster \u00e4r som mest k\u00e4nslig f\u00f6r r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning under den f\u00f6rsta trimestern. Fostrets k\u00e4nsligaste period under utvecklingen \u00e4r veckorna 8-12 d\u00e5 fostrets hj\u00e4rna utvecklas. Risken f\u00f6r str\u00e5lningsrelaterade skador under andra trimestern \u00e4r 4 g\u00e5nger l\u00e4gre \u00e4n f\u00f6r f\u00f6rsta trimestern. Under tredje trimestern anses det inte vara n\u00e5gon fara f\u00f6r fostrets utveckling vid bestr\u00e5lning i normal dos d\u00e5 i stort alla organ \u00e4r f\u00e4rdigbildade och fostret v\u00e4xer enbart till.<\/span><\/span>.
\nMed konventionell r\u00f6ntgen tas en sidobild <\/span>f\u00f6r b\u00e4ckenm\u00e4tning<\/span> \u00f6ver korsryggen som inkluderar l\u00e4ndkota 5, svanskotorna samt symfysen. Man tar \u00e4ven [tv\u00e5 vinklade bilder<\/a><\/span>] (bild)<\/span> f\u00f6r m\u00e4tning av b\u00e4ckenutg\u00e5ngen<\/span>. En m\u00e4tsticka l\u00e4ggs s\u00e5 den kommer med p\u00e5 bilderna som utg\u00f6r en kalibrering under m\u00e4tning.<\/p>\n

G\u00f6rs unders\u00f6kningen med [datortomografi<\/a><\/span>] (bild)<\/span> tar man 1 \u00f6versiktsbilder (scout)<\/span>. \u00d6versiktsbilderna tas fr\u00e5n b\u00e4ckenkammen (crista iliaca)<\/span> till nedom sittbenen.
\nD\u00e4refter tas en ordinarie bildserie med l\u00e5gdos fr\u00e5n sakroiliakaledens \u00f6vre del till nedom sittbenen.<\/p>\n

Det sker studier idag om att i framtiden anv\u00e4nda magnetkamera<\/span> f\u00f6r foster\u00f6versikt samt b\u00e4ckenm\u00e4tning<\/span> d\u00e5 denna metod inte tillf\u00f6r fostret n\u00e5gon joniserande str\u00e5lning s\u00e5 som konventionell r\u00f6ntgen och datortomografi (CT)<\/span> g\u00f6r.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Anatomi<\/a>
Anatomi b\u00e4cken<\/figcaption><\/figure>\n

B\u00e4ckenbenet<\/span>8<\/a><\/sup>Tarmbensvingarna \u00e4r kroppens st\u00f6rsta enskilda och utg\u00f6r en b\u00e4rande basstruktur f\u00f6r ryggrad och benen. Kvinnans b\u00e4cken utg\u00f6r \u00e4ven en skyddande struktur f\u00f6r ett foster under graviditeten.
\nB\u00e4ckenet samt n\u00e4rliggande benstrukturer h\u00e5lls ihop av kraftiga ligament.<\/span><\/span> best\u00e5r av tre ihopsatta bendelar, 1 par \u00e4r de stora platta ben som utg\u00f6r b\u00e4ckenskovlarna<\/span> (tarmbensvingen\/os ilium)<\/span> samt sakralryggen<\/span> som egentligen \u00e4r en del av ryggraden men sitter ihop med b\u00e4ckenskovlarna baktill med de i det n\u00e4rmaste helt or\u00f6rliga [sakroiliaka-lederna<\/a><\/span>] (bild)<\/span>.<\/p>\n

Framtill f\u00e4ster de b\u00e5da b\u00e4ckenhalvorna i varandra genom blygdbenet<\/span> (os pubis)<\/span> och dennes fog (symfysen).<\/span> Blygdbensfogen best\u00e5r av tr\u00e5dad brosk som under slutet av en kvinnas graviditet<\/span> luckras upp av en kraftig \u00f6kning av hormonet \u00f6strogen9<\/a><\/sup>\u00d6strogen bildas normalt i \u00e4ggstockarna. Under slutet av graviditeten \u00f6kas produktionen av \u00f6strogen \u00e4ven i moderkakan till 300 g\u00e5nger den m\u00e4ngd \u00f6strogen som normalt produceras maximalt under en menstruation per dygn. Denna mycket stora m\u00e4ngd \u00f6strogen medverkar bla. till att f\u00f6rstora livmodern, mj\u00f6lkk\u00f6rtlarna och de yttre k\u00f6nsorganen samt att luckra upp (mjukna) b\u00e4ckenets ligament som m\u00f6jligg\u00f6r en framdrivning av fostret genom f\u00f6dslokanalen vid f\u00f6rlossning d\u00e4r b\u00e4ckenet d\u00e5 kan vidgas till viss del.<\/span><\/span>.
\nKvinnor har i regel st\u00f6rre b\u00e4cken \u00e4n m\u00e4n.<\/p>\n

B\u00e4ckenets nedre skelettstrukturer utg\u00f6rs av sittbenen<\/span> (os ischii)<\/span> som l\u00f6per ner fr\u00e5n vardera sida om symfysen och forts\u00e4tter upp bakom h\u00f6ftlederna till b\u00e4ckenskovlarna. Det \u00e4r mot dessa sittbenen som hela kroppstyngden trycker d\u00e5 en person sitter ner.<\/p>\n

B\u00e4ckenet stabiliseras av ett otal mycket kraftiga ligament. Sakroiliakaleden<\/span> h\u00e5lls ihop av kraftiga ligament som hindrar arr korsryggen n\u00e4st intill sitter fast i b\u00e4ckenskovlarna.
\nKroppens kraftigaste ligament<\/span> sitter f\u00e4st i tarmbenet och l\u00e5rbenet (ligamentum iliofemorale)<\/span> som hindrar kroppen att vika sig bak\u00e5t i st\u00e5ende position. Ligamentet str\u00e4cks ut vid str\u00e4ckt ben\/st\u00e5ende och blir slappt vid b\u00f6jd h\u00f6ft dvs. sittande.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Indikation Frakturer p\u00e5 b\u00e4ckenet uppkommer i de flesta fall endast vid v\u00e5ldsamt trauma med h\u00f6g skadeenergi, fall, trafikolyckor etc., oftast d\u00e5 i kombination med frakturer<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5052","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5052","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5052"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5052\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5052"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}