{"id":5046,"date":"2023-10-08T23:38:45","date_gmt":"2023-10-08T22:38:45","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5046"},"modified":"2024-11-03T01:54:55","modified_gmt":"2024-11-03T00:54:55","slug":"landrygg","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/landrygg\/","title":{"rendered":"L\u00e4ndrygg"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>
L\u00e4ndrygg frontal bild<\/figcaption><\/figure>\n

L\u00e4ndryggen<\/span> (columna lumbale)<\/span> best\u00e5r av 5 kotor. Dessa kotor \u00e4r dom st\u00f6rsta i ryggraden. Det finns dom som har 6 l\u00e4ndkotor utan att detta \u00e4r till n\u00e5gra besv\u00e4r. Till ryggen r\u00e4knas ocks\u00e5 kotorna i korsbenet och svanskotorna (5 resp. 4 sammanv\u00e4xta kotor).
\nMellan kotorna finns sk. mellankotsdiskar<\/span> (discus intervertebralis)<\/span>. Dessa best\u00e5r utav en gelatinartad massa som omslutes av ett fibrinn\u00e4t. Alla dessa mellankotsdiskar utg\u00f6r en fj\u00e4rdedel av ryggradens l\u00e4ngd ovan korsryggen.
\nI samband med att kotdiskarna med \u00e5ldern f\u00f6rlorar sin sp\u00e4nst och h\u00f6jd mellan kotorna blir man ocks\u00e5 kortare.<\/p>\n

Sakralkotor<\/span> bildar en ihopv\u00e4xt benstruktur. Dock finns utg\u00e5ngsh\u00e5l f\u00f6r nervr\u00f6tter till bla. benen utifr\u00e5n denna skelettstruktur. Ischias<\/span> och annan v\u00e4rkproblematik i benen utg\u00e5r ofta fr\u00e5n nerver som l\u00f6per ut fr\u00e5n l\u00e4nd- eller sakralryggen.
\nSpinalkanalen\u00a0 i l\u00e4ndryggens f\u00f6rsta del \u00e4r bred med en diameter p\u00e5 1,5 cm.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4ndryggen \u00e4r den del av ryggen som oftast v\u00e5llar mest besv\u00e4r. Flertalet ryggproblem g\u00e5r \u00f6ver av sig sj\u00e4lv.<\/p>\n

Konventionell r\u00f6ntgen av ryggen \u00e4r oftast f\u00f6rstavalet vid l\u00e5ngvarig sm\u00e4rtproblematik med ok\u00e4nd orsak d\u00e4r vila, sjukgymnastik och sm\u00e4rtlindring inte hj\u00e4lper kan som initial r\u00f6ntgenunders\u00f6kning g\u00f6ras med konventionell teknik.<\/p>\n

Diagnostik \u00e4r l\u00e4ndryggen efter vid trauma<\/span> g\u00f6rs idag med datortomografi<\/span> (CT)<\/span>.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Kompressionsfraktur (Chance)<\/figcaption><\/figure>\n

Ryggskott<\/span> (akut lumbago)<\/span> har n\u00e4stan kommit att bli en folksjukdom. Denna huggande sm\u00e4rta kommer oftast snabbt utan f\u00f6rvarning. Vad som utl\u00f6ser denna akuta sm\u00e4rta \u00e4r i mycket ok\u00e4nt. Ryggv\u00e4rken g\u00f6r den drabbade mer eller mindre handikappad d\u00e4r minsta r\u00f6relser utl\u00f6ser sv\u00e4ra sm\u00e4rta i ryggen. Detta ryggskott l\u00e4ttar oftast efterhand d\u00e4r sm\u00e4rtan vid r\u00f6relser brukar ha g\u00e5tt \u00f6ver p\u00e5 en vecka. Patienten \u00e4r sedan helt \u00e5terst\u00e4lld efter 2-3 veckor bara f\u00f6r att \u00e5ter fr\u00e5n klar himmel f\u00e5 ryggskott efter 5 m\u00e5nader, 1 \u00e5r eller flera \u00e5r utan n\u00e5gon bakomliggande orsak d\u00e4r att man endast vridit ytterst lite p\u00e5 kroppen.
\nLumbago ischias<\/span> \u00e4r ryggskott d\u00e4r sm\u00e4rtan str\u00e5lar ner i n\u00e5gondera ben och fot. Denna sm\u00e4rta uppkommer oftast av en utbuktande disk eller diskbr\u00e5ck<\/span> (diskprolaps)<\/span>. Diskbr\u00e5ck ses mestadels inom l\u00e4ndryggen och mer s\u00e4llan i halsryggen. Inom br\u00f6stryggen \u00e4r diskbr\u00e5ck ett ovanligt fenomen. Diskbr\u00e5cket \u00f6kar efter en retning av diskbr\u00e5cket som \u00f6kar i storlek som d\u00e5 ut\u00f6var ett tryck mot nervstrukturer. Denna retning
\nDiskprolapsen kan ske i olika riktningar ut fr\u00e5n kotmellanrummet. 20-30%<\/span> av alla diskbr\u00e5ck ger inga symtom d\u00e5 de buktar ut fram\u00e5t eller sidledes<\/span>.
\nVid en bakre diskprolaps<\/span> (1-2% av alla patienter med ryggsm\u00e4rtor)<\/span> sk. posteriolateral prolaps<\/span> trycker den utbuktade disken mot spinalkanalens utg\u00e5ende nervrot och ger sm\u00e4rta till den kroppsdel som nervroten innerverar. De flesta diskbr\u00e5ck (90%)<\/span> f\u00e5r ”sj\u00e4lvl\u00e4ka” utan \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6rutom uppmaning att inte uts\u00e4tta sig f\u00f6r aktivitet som kan p\u00e5verka diskbr\u00e5cket.<\/p>\n

Operation<\/span> av diskbr\u00e5ck kan bli aktuellt om br\u00e5cksm\u00e4rtan inte g\u00e5r tillbaka efter en l\u00e4ngre tid eller av analgetika (sm\u00e4rtstillande medicin)<\/span>, patienten inte kan f\u00f6ra en stilla livsf\u00f6ring under en l\u00e4ngre tid, \u00e5terkommande skov av ryggsm\u00e4rtor samt d\u00e4r patienten har neurologiska symtom i urinv\u00e4gar samt tarm (cauda equinasyndrom)<\/span>.
\nDiskbr\u00e5cket<\/span> som utg\u00f6r ett tryck mot en nervrot kan \u00e4ven behandlas med en sk. terapeutisk [rotblockad<\/a><\/span>]1<\/a><\/sup>Terapeutisk behandling av inflammationen kring nervroten med ett kortisonproparat. Detta preparat injiceras mot den aktuella nervroten.<\/span><\/span> (bild)<\/span> som g\u00f6res med injektion av kortison\/analgetika mot den aktuella nervroten i konventionell r\u00f6ntgengenomlysning.<\/p>\n

Skador p\u00e5 diskarna<\/span> ses inte med konventionell r\u00f6ntgen utan utreds b\u00e4st med magnetkamera<\/span> (MR)<\/span>.<\/p>\n

Kompressionsfraktur<\/span> \u00e4r den vanligaste skadan p\u00e5 kotkroppen (16%)<\/span> genom trauma eller stor axial belastning<\/span> som ger kompressionsskador<\/span> p\u00e5 en eller flera kotorna. Denna skada kommer av att kotan trycks ihop vid fram\u00e5tb\u00f6jning (flexion)<\/span> under h\u00f6gt axialt tryck som vid tunga lyft med kr\u00f6kt rygg. Skada p\u00e5 kotan ses d\u00e5 som en kilformad kota d\u00e4r den ihop tryckta (komprimerade)<\/span> delen av kotkroppen \u00e4r den fr\u00e4mre kanten som tryckts ihop av den axiala kraften den utsatts f\u00f6r. Den bakre delen av kotkroppen \u00e4r \u00e4r hel utan p\u00e5verkan p\u00e5 ryggm\u00e4rgskanalen och r\u00e4knas d\u00e5 som stabil<\/span>.
\nDenna skada ses enkelt p\u00e5 en sidobild med konventionell r\u00f6ntgen.<\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
L\u00e4ndrygg spondylolistes<\/figcaption><\/figure>\n

Burstfraktur<\/span> \u00e4r \u00e4ven den en fraktur p\u00e5 kotkroppen som kommer av ett h\u00f6gt axialt tryck<\/span> (5%)<\/span> liksom kompressionsfrakturen. Vid denna skada \u00e4r dock kotkroppen frakturerad genom b\u00e5da \u00e4ndplattorna med en s\u00e4nkning av hela kotans h\u00f6jd. Denna skada medf\u00f6r h\u00f6g risk f\u00f6r att ett benfragment fr\u00e5n kotkroppen trycks in mot ryggm\u00e4rgskanalen. Denna fraktur \u00e4r s\u00e5ledes instabil<\/span> och m\u00e5ste utredas akut med datortomografi (CT)<\/span>.<\/p>\n

En form av ”skelett-tr\u00f6tthet” \u00e4r n\u00e4r n\u00e5gon bendel kring kotan spontant g\u00e5r s\u00f6nder. Fraktur med avl\u00f6sning av en liten del p\u00e5 spinalutskotten<\/span> kan ses vid kraftig b\u00f6jning (flexion)<\/span> av ryggen. Skadan \u00e4r stabil men kan vid oklarheter om utbredningen av frakturen utredas vidare med datortomografi (CT)<\/span>\u00a0s\u00e5 man inte missar en mer utbredd kotfraktur med benfragment.
\n[Spondolys<\/span><\/a>] (bild)<\/span> \u00e4r en form av utmattningsfraktur<\/span> n\u00e4r en sidan (unilateral)<\/span> p\u00e5 kotb\u00e5gen runt ryggm\u00e4rgskanalen g\u00e5r s\u00f6nder. G\u00e5r b\u00e5gen s\u00f6nder p\u00e5 b\u00e5da sidor (bilateral)<\/span> med en fram\u00e5tglidning av ovanf\u00f6rliggande kotkropp heter detta [spondylolistes<\/span>] och h\u00e4nder i ca. 15%<\/span> av fallen med spondylos.
\nDenna kotglidning sinsemellan behandlas initialt med sjukgymnastik samt ev. korsett men kan \u00e4ven stabiliseras med steloperation<\/span> d\u00e4r de involverade kotkropparna fixeras till varandra antingen genom [metallstag<\/a><\/span>] (bild)<\/span> eller bentransplantat i kotdiskutrymmet eller en kombination av b\u00e5da behandlingsmetoderna.<\/p>\n

Diskdegeneration<\/span> \u00e4r en \u00e5ldersprocess av kotdisken d\u00e4r den torkar ut och f\u00f6rlorar sin elasticitet. Denna degeneration av disken ser man f\u00f6retr\u00e4desvis i halsryggen samt l\u00e4ndryggens kotdiskar.<\/p>\n

\"L\u00e4ndrygg<\/a>
L\u00e4ndrygg diskdegeneration<\/figcaption><\/figure>\n

Tum\u00f6rer i kotorna<\/span> ses oftast relativt bra med en konventionell r\u00f6ntgen d\u00e5 dessa tum\u00f6rer ofta har en destruerande effekt p\u00e5 kotkroppen.
\nPrim\u00e4ra tum\u00f6rer<\/span> i ryggskelettet \u00e4r mer ovanliga d\u00e4r de n\u00e4stan helt dominerande formen av tum\u00f6rer i ryggkotorna utg\u00f6rs av [metastaser<\/a><\/span>] vars prim\u00e4rtum\u00f6rer<\/span> oftast \u00e4r br\u00f6stcancer<\/span>, lungcancer<\/span> och prostata cancer<\/span>. Dessa metastaser kan oftast l\u00e4tt diagnostiseras genom att benm\u00e4rgen som \u00e4r fettrik ers\u00e4tts med malign celltillv\u00e4xt.<\/p>\n

Sarkom<\/span> \u00e4r en i grunden prim\u00e4r elakartad cancertyp som st\u00e5r f\u00f6r ca. 20%<\/span> av alla bentum\u00f6rer och finns i en stor m\u00e4ngd undertyper (ca. 50st)<\/span>. Gemensamt f\u00f6r alla sarkomtyper \u00e4r att de har sin uppkomst i n\u00e5gon av kroppens st\u00f6djev\u00e4vnad<\/span> (ben, brosk, bindv\u00e4v, muskler, mm.)<\/span>. Orsaken \u00e4r ok\u00e4nd men man botar idag ca. 50%<\/span> av alla fallen samt h\u00f6gre om ingen spridning hunnit ska. Hos barn<\/span> utg\u00f6r osteosarkom ca. 2,4%<\/span> av alla tum\u00f6rtyper d\u00e4r den absolut vanligaste cancertypen utg\u00f6rs av leukemi (30%)<\/span>.
\nMan brukar delar in sarkom i 2 st\u00f6rre grupper, mjukdels<\/span>– samt skeletsarkom<\/span>. I gruppen skelettsarkom finns undergrupper som Ewingsarkom<\/span>, Chondosarkom<\/span> och Osteosarkom<\/span>. Sarkom graderas \u00e4ven efter cellstorlek<\/span>, celldelning<\/span> samt nekrosutveckling<\/span>.<\/p>\n

Maligna typer av blodcancer<\/span> kan infiltrera ryggm\u00e4rgen i kotorna s\u00e5 som myelom<\/span> och lymfom<\/span>. Lymfom kan missas med konventionell r\u00f6ntgenunders\u00f6kning varf\u00f6r man b\u00f6r komplettera med CT eller MR.<\/p>\n

Benigna tum\u00f6rerformer<\/span> i kotorna kan vara hemangiom<\/span> som utg\u00f6rs av en lokal k\u00e4rlmissbildning i en kotkropp. Detta hemangiom \u00e4r oftast asymtomatisk<\/span>2<\/a><\/sup>Ger oftast inga symtom.<\/span><\/span> och uppt\u00e4cks som ett bifynd vid r\u00f6ntgeunders\u00f6kning av annan orsak. Dock kan hemangiomet v\u00e4xa till sig s\u00e5 det utg\u00f6r en destruerande risk av kotkroppen eller genom sin tillv\u00e4xt i storlek p\u00e5verkar omkringliggande strukturer.<\/p>\n

[Skolios<\/a><\/span>] (bild)<\/span> \u00e4r en onormalt stor kr\u00f6kning av ryggraden i sidledes eller tillsammans med en rotation av kotpelaren. Skolios upptr\u00e4der i tv\u00e5 former som en funktionell<\/span> som utg\u00f6r en b\u00f6jning i sidled samt en strukturell<\/span> form med samtidig rotation av ryggen.
\nFlertalet skoliosryggar \u00e4r idiopatiska<\/span> dvs. utan k\u00e4nd orsak till kr\u00f6kningen.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
L\u00e4ndrygg sidobild<\/figcaption><\/figure>\n

Vid konventionell r\u00f6ntgen av l\u00e4ndryggen tages en frontal<\/span>– och en sidobild<\/span>\u00a0liggande p\u00e5 r\u00f6ntgenbritsen.
\nDessa kompletteras oftast med en [sidobild<\/a><\/span>] (bild)<\/span> p\u00e5 \u00f6verg\u00e5ngen mellan sista l\u00e4ndkotan L5 och f\u00f6rsta sakralkotan S-1 (ben\u00e4mnes ”L5-bild”)<\/span>.
\nKonventionell r\u00f6ntgen g\u00f6res om patienten \u00e4r r\u00f6rlig<\/span> och kan vrida sig till sidol\u00e4ge p\u00e5 britsen utan sm\u00e4rtor<\/span>.
\nSidobilder med horisontell projektion<\/span> \u00e4r oftast d\u00f6mt att misslyckas varf\u00f6r en datortomografi<\/span> (CT)<\/span> \u00e4r att f\u00f6redra d\u00e5 man \u00e4ven har h\u00f6gre indikation p\u00e5 skelettskada.<\/p>\n

Vid oklara fynd<\/span> med konventionell r\u00f6ntgenteknik g\u00e5r man vidare med [CT-<\/a><\/span>] (bild)<\/span> eller [MR-unders\u00f6kning<\/a><\/span>] (bild)<\/span> \u00f6ver den aktuella skadeniv\u00e5n i ryggen.
\nVid metastasutredningar<\/span> g\u00f6res ofta \u00e4ven en scintigrafi<\/span> av skelettet med isotoper.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Ryggraden<\/span> (kotpelaren)<\/span> utg\u00f6r den enda fasta f\u00f6rbindelsen mellan \u00f6verkroppen och underkroppen. I sidoprojektion har ryggraden 3 b\u00f6jar d\u00e4r halsryggen och l\u00e4ndryggen b\u00f6jer fram\u00e5t sk. lordos<\/span> medan br\u00f6stryggen b\u00f6jer sig bak\u00e5t i b\u00e5da \u00e4ndar sk. kyfos<\/span>. Denna b\u00f6jning av ryggraden medf\u00f6r att all belastning fr\u00e5n \u00f6vriga kroppens organ kommer rakt \u00f6ver benen vilket underl\u00e4ttar f\u00f6r ballansen.<\/p>\n

Kotpelaren utg\u00f6rs av sammanlagt ca. 24 ”\u00e4kta” kotor, 7 halskotor<\/span> (columna vertebralis)<\/span>, 12 br\u00f6stkotor<\/span> (columna thoracalis)<\/span> samt 5 l\u00e4ndryggskotor<\/span> (columna lumbalis)<\/span>. Sedan tillkommer korsryggen<\/span> (sakralryggen)<\/span> som best\u00e5r av 5 sammanv\u00e4xta kotor och tills slut svanskotorna<\/span> som inte inneh\u00e5ller n\u00e5gra ryggnerver utan endast utg\u00f6rs av 3-5 bendelar.<\/p>\n

\"Anatomi<\/a>
Anatomi l\u00e4ndrygg<\/figcaption><\/figure>\n

Det kan f\u00f6rekomma varianter med n\u00e5gon extra eller en kota f\u00f6r lite i kotpelaren. \u00d6versta (7)<\/span> kotorna utg\u00f6rs av mindre kotkroppar som sedan efterhand l\u00e4ngre distalt i kotpelaren blir allt st\u00f6rre d\u00e5 dom m\u00e5ste klara att b\u00e4ra en st\u00f6rre vikt av kroppen. De 2 \u00f6versta halskotorna<\/span> \u00e4r inte vanliga kotor utan den \u00f6versta ”atlas<\/span>” (C1)<\/span> utg\u00f6rs av endast en benb\u00e5ge runt ryggm\u00e4rgslanalen medan den andra ”axis<\/span>” (C2)<\/span> har en tapp (dens)<\/span> riktat upp\u00e5t som sticker upp genom atlas-b\u00e5gen. Tack vara denna konstruktion av de \u00f6versta 2 kotkropparna kan huvudet vridas. Den enda halskotan som g\u00e5r att vrida \u00e4r den \u00f6versta som den g\u00f6r runt denna bentapp (dens)<\/span> medan b\u00f6ljning och vinkling av nacken sker i alla halskotorna.<\/p>\n

Mellan vardera kotplatta ner till S33<\/a><\/sup>Den sammanv\u00e4xta sakralryggen har 4 par \u00f6ppningar p\u00e5 vardera sida om mitt\u00e5sen, som best\u00e5r av sammav\u00e4xta taggutskott, varav i de 3 \u00f6versta h\u00e5len l\u00f6per nerver ut.<\/span><\/span> l\u00f6per 31 par ryggm\u00e4rgsnerver<\/span> (nervus spinalis)<\/span> ut fr\u00e5n vardera sida om kotkroppens spinalutskott<\/span> genom koth\u00e5l<\/span> (intervertebralh\u00e5len)<\/span> ut till \u00f6vriga kroppen. F\u00f6rsta paret nerver (halsnerver)<\/span> l\u00f6per ut sidledes mellan skallbasen och atlas (C1)<\/span>\u00a0vilket medf\u00f6r att det finns 8 par halsnerver<\/span> trots att det endast finns 7 halskotor. Nedersta nervfl\u00e4torna fr\u00e5n Th12 till S3 bildar l\u00e4nd-korsbensfl\u00e4tan (flexus lumbosacralis)<\/span> som via l\u00e5nga nervbanor engagerar benen. Den ber\u00f6mda ischiasnerven<\/span> utg\u00e5r fr\u00e5n S3 och l\u00f6per \u00e4nda ner till t\u00e5rna.<\/p>\n

\"\"<\/a>L\u00e4ngs st\u00f6rre delen av ryggraden (Th12-L1\/L2)<\/span> l\u00f6per ryggm\u00e4rgskanalen<\/span> (spinalkanalen)<\/span> som ligger v\u00e4l skyddad (i normala fall)<\/span> omh\u00f6ljd av ryggkotornas delar.
\nRunt hj\u00e4rnan och l\u00e4ngs ryggm\u00e4rgskanalen (subarachnoidalrummet)<\/span> finns ca. 100-150ml<\/span> ryggm\u00e4rgsv\u00e4tska<\/span>4<\/a><\/sup>Likvor har samma densitet som hj\u00e4rnan som flyter omkring i denna v\u00e4tska. Det produceras ca. 500ml ny likvor per dygn vilket sker i en struktur som heter plexus choroideus som finns i hj\u00e4rnans tredje och fj\u00e4rde ventrikel.
\nLikvorv\u00e4tskan saknar n\u00e4stan helt celler och utg\u00f6rs av vatten, klorider och en mycket liten del proteiner och glucos.
\nOm likvorcirkulationen hindras stiger trycket inuti hj\u00e4rnan d\u00e5 likvorproduktionen fortg\u00e5r hela tiden. Hos sp\u00e4dbarn f\u00f6rstoras skallen d\u00e5 skallens platta ben inte vuxit ihop \u00e4n och kan d\u00e4rf\u00f6r vidgas (hydrocephalus\/vattenskalle). Denna utvidgning av skallen g\u00e5r inte hos vuxna individer varf\u00f6r ett \u00f6kat tryck i hj\u00e4rnan kan medf\u00f6ra sv\u00e5ra hj\u00e4rnskador.<\/span><\/span>\u00a0(cerebrospinalv\u00e4tska\/likvor)<\/span> som bla. kyler och skyddar hj\u00e4rnan fr\u00e5n st\u00f6tar.<\/p>\n

Ryggraden \u00e4r mer eller mindre b\u00f6jlig<\/span> \u00e5t alla h\u00e5ll vilket m\u00f6jligg\u00f6rs genom de mjuka kotdiskar<\/span> (intervertebraldiskar)<\/span> som finns mellan varje kota l\u00e4ngs hela ryggraden.
\nKotdiskarna<\/span>5<\/a><\/sup>K\u00e4rnan (nucleus puplosus)<\/span> i disken inneh\u00e5ller mer vatten (77%) \u00e4n dess ytterh\u00f6lje runt om (70%). En normal belastning av ryggen under dagtid g\u00f6r att diskarna f\u00f6rlorar (10-25%) vatten och blir n\u00e5got l\u00e4gre i h\u00f6jd. Detta vatten \u00e5tertar diskarna under vila och \u00e5terf\u00e5r d\u00e5 sin normala h\u00f6jd igen. En person kan s\u00e5ledes minska 1-2 cm i h\u00f6jd under en aktiv arbetsdag pga. detta.<\/span>
\nDe kollagena tr\u00e5darna i disken kan \u00e4ven t\u00e4njas ut vid str\u00e4ckning resp. b\u00f6jning med 30-60%. Disken kan formas som en kil som m\u00f6jligg\u00f6r dessa r\u00f6relser. Diskarna t\u00e5l normalt ett oerh\u00f6rt h\u00f6gt tryck. Det kr\u00e4vs mycket kraft f\u00f6r att manuellt utanf\u00f6r kroppen trycka s\u00f6nder dessa diskar (forskning av grisrygg som \u00e4r snarlik m\u00e4nniskans).<\/span>
\nVid tunga lyft d\u00e4r ryggen b\u00f6js fram\u00e5t sker en press av diskens massa bak\u00e5t mot kotans bakre ring d\u00e4ri ryggm\u00e4rgen l\u00f6per. P\u00e5frestningarna \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r oftast stora p\u00e5 diskarnas h\u00f6lje bak\u00e5t.<\/span><\/span> (intervertebraldiskar)<\/span> utg\u00f6r \u00e4ven en st\u00f6td\u00e4mpande effekt f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l kotkropparna som kroppen vilket skyddar hj\u00e4rna och organ fr\u00e5n st\u00f6tar vid g\u00e5ng, fall, hopp, mm.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

L\u00e4ndryggen (columna lumbale) best\u00e5r av 5 kotor. Dessa kotor \u00e4r dom st\u00f6rsta i ryggraden. Det finns dom som har 6 l\u00e4ndkotor utan att detta \u00e4r<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5046","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5046","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5046"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5046\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5046"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}