{"id":5044,"date":"2023-10-08T23:37:46","date_gmt":"2023-10-08T22:37:46","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5044"},"modified":"2024-10-25T00:42:51","modified_gmt":"2024-10-24T22:42:51","slug":"brostrygg","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/brostrygg\/","title":{"rendered":"Br\u00f6strygg"},"content":{"rendered":"

Br\u00f6stryggraden<\/span> (columna thoracale)<\/span> best\u00e5r av 12 kotor<\/span>. Fr\u00e5n varje kota utg\u00e5r ett par revben. Kotkropparna och dess utskott utg\u00f6r ett bra skydd f\u00f6r ryggm\u00e4rgskanalen.
\nRyggbesv\u00e4r<\/span> \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande s\u00e5v\u00e4l hos befolkningen som p\u00e5 en r\u00f6ntgenavdelning. Man r\u00e4knar med att ca. 80%<\/span> av befolkningen f\u00e5r ryggbesv\u00e4r n\u00e5gon g\u00e5ng under livet.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Br\u00f6stryggen frontal bild<\/figcaption><\/figure>\n

Liksom vid skada i halsryggen \u00e4r den viktigaste bed\u00f6mningen om ryggskadan \u00e4r stabil eller instabil<\/span>.
\nSom f\u00f6rstahandsval f\u00f6r diagnostik efter traumatiska v\u00e5ld mot br\u00f6stryggen g\u00f6rs idag alltid en akut datortomografi (CT)<\/span>. Vid dessa skador efter st\u00f6rre trauma kan man oftast \u00e4ven finna multipla revbensfrakturer och skador inom br\u00f6stkorgen.
\nVid ryggskador med neurologiska symtom m\u00e5ste den kliniska niv\u00e5n p\u00e5 trolig ryggskada vara utredd. Vid neurologiska symtom<\/span> som ben<\/span>-, bl\u00e5spares<\/span> samt spasticitet<\/span> finns skadan troligen inom br\u00f6stryggen och m\u00e5ste inom denna ryggavsnitt utredas skyndsamt f\u00f6r att undvika best\u00e5ende skador.<\/p>\n

Vid ”mer enkla” ryggbersv\u00e4r<\/span> g\u00f6r patientens egen l\u00e4kare en klinisk bed\u00f6mning<\/span> ifall det finns indikationer f\u00f6r att forts\u00e4tta med en r\u00f6ntgenunders\u00f6kning.
\nStora flertalet r\u00f6ntgenunders\u00f6kningar av ej akuta ryggbesv\u00e4r b\u00f6rjar med en konventionell r\u00f6ntgen. Denna r\u00f6ntgen ger en grov bed\u00f6mning<\/span> av ryggpelaren som ofta inte ger en fullst\u00e4ndig diagnostik. Stora flertalet ryggbesv\u00e4r som relateras till kotdiskar<\/span> (diskdegeneration, diskbr\u00e5ck, mm.)<\/span>, f\u00f6rslitning<\/span> av kotlederna (intervertebralleder, facettledsartros)<\/span>, belastningsskador<\/span> (kotkompression, fraktur, mm.)<\/span>, ryggm\u00e4rgs\u00e5komma<\/span> (spinal<\/span> stenos) med mera \u00e4r sv\u00e5r att f\u00e5 en s\u00e4ker bilddiagnostik p\u00e5 med vanlig konventionell r\u00f6ntgen. Vid behov av en fortsatt utredning<\/span> g\u00e5r man vidare med magnetkamera<\/span> (MR)<\/span>, datortomografi<\/span> (CT)<\/span>, scintigrafi<\/span>, mm.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Br\u00f6strygg sidobild<\/figcaption><\/figure>\n

20%<\/span> av alla frakturer<\/span> i ryggen omfattar mer \u00e4n en kota. I 5%<\/span> av fallen finns det en frisk (oskadad)<\/span> kota mellan tv\u00e5 eller fler skadade kotor.
\nSkador i br\u00f6st-l\u00e4ndryggen med kotskada \u00e4r oftast bel\u00e4gen vid \u00f6verg\u00e5ngen till l\u00e4ndryggen (TH12-L2)<\/span> d\u00e4r den mer stela och i viss m\u00e5n av revben skyddade br\u00f6stryggen \u00f6verg\u00e5r till en mer r\u00f6rlig oskyddad l\u00e4ndrygg.
\nDet \u00e4r i denna \u00f6verg\u00e5ng mellan br\u00f6st- och l\u00e4ndrygg man ofta finner mer uttalade degenerativa<\/span>1<\/a><\/sup>\u00c5ldersrelaterad nedbrytande sjukdomsprocess i ett organ.<\/span> <\/span>f\u00f6r\u00e4ndringar som f\u00f6rslitningar<\/span>, diskbr\u00e5ck<\/span>\u00a0och spondylos<\/span>2<\/a><\/sup>En oftast degenerativ (oftast \u00e5ldersrelaterad) sjukdomsprocess i leder som inte beror p\u00e5 inflammation. Tillst\u00e5ndet karakteriseras av bildandet av osteofyter framtill p\u00e5 kotkropparna \u00f6ver diskmellanrummet.<\/span><\/span><\/span>.
\nEn komplikation till [diskgeneration<\/a><\/span>] \u00e4r en kotglidning<\/span> (spondylolisthes)<\/span> mellan tv\u00e5 kotkroppar som ofta beror p\u00e5 en defekt i den bakre kotb\u00e5gen vilket medf\u00f6r att den \u00f6vre kotan glider fram\u00e5t i f\u00f6rh\u00e5llande till den underliggande kotan..<\/p>\n

Den vanligaste skelettskadan (50%)<\/span> inom br\u00f6stryggen \u00e4r oftast kilformade kompressionsfrakturer<\/span>3<\/a><\/sup>Denna skada i kotans fr\u00e4mre den uppkommer oftast genom tunga lyft med ryggen kr\u00f6kt fram\u00e5t (flexion). Vid denna kompression av kotans fr\u00e4mre den f\u00e5r kotan en kilformat utseende (smala kildel fram\u00e5t) p\u00e5 sidobilden med konventionell r\u00f6ntgen.<\/span><\/span> p\u00e5 en eller flera kotor. Denna kotskada r\u00e4knas som stabil men utg\u00f6r oftast ett sm\u00e4rtsamt symtom f\u00f6r patienten som har en tendens att g\u00e5 starkt fram\u00e5tlutad f\u00f6r att undvika sm\u00e4rtf\u00f6rnimmelser vid mer normal g\u00e5ng med ryggen uppr\u00e4tt.
\nSkadan medf\u00f6r i de flesta fallen endast kortvarigt s\u00e4ngl\u00e4ge tills den akuta v\u00e4rken har sl\u00e4ppt.<\/p>\n

Andra skador som kan uppst\u00e5 inom br\u00f6stryggen \u00e4r\u00a0och tum\u00f6rer<\/span>. Vanligaste typen inom br\u00f6stryggen \u00e4r meningeom<\/span> som \u00e4r en intradural mjukdelstum\u00f6r<\/span> som drabbar mestadels \u00e4ldre kvinnor. Denna tum\u00f6rtyp sprider sig s\u00e4llan utanf\u00f6r ryggm\u00e4rgshinnorna (extradural)<\/span>.
\nNeurinom<\/span> \u00e4r en tum\u00f6r som \u00e4ven den sitter intraduralt och kan sitta l\u00e4ngs hela ryggraden. En vanlig lokalisation \u00e4r inom intervertebralh\u00e5len f\u00f6r nervroten d\u00e4r en tillv\u00e4xt kan ske extraduralt ut genom koth\u00e5let (sk. hanteltum\u00f6r)<\/span>.<\/p>\n

Ryggm\u00e4rgskanalen<\/span> ner genom br\u00f6stryggen utg\u00f6rs av en mer tr\u00e5ng passage varf\u00f6r ev. skador i br\u00f6stryggen alltid ska kompletteras med en utvidgad diagnostik av ev. ryggm\u00e4rgsskador<\/span>. med datortomografi eller magnetkamera.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Konventionell r\u00f6ntgen<\/figcaption><\/figure>\n

En konventionell r\u00f6ntgen av br\u00f6stryggen tages med en frontal<\/span>– och en [sidobild<\/a><\/span>] n\u00e4r patienten ligger ner p\u00e5 r\u00f6ntgenbritsen. Sidobilden tas med patienten liggande p\u00e5 sidan<\/span> om detta \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r patienten.<\/p>\n

Magnetkameran<\/span> (MR)<\/span> har f\u00e5tt en allt st\u00f6rre betydelse vid unders\u00f6kningar av ryggen. Ofta d\u00e5 som kompletterande<\/span> unders\u00f6kning efter en initial konventionell r\u00f6ntgen.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Ryggraden<\/span> (kotpelaren)<\/span> utg\u00f6r den enda fasta f\u00f6rbindelsen mellan \u00f6verkroppen och underkroppen. I sidoprojektion har ryggraden 3 b\u00f6jar d\u00e4r halsryggen och l\u00e4ndryggen b\u00f6jer fram\u00e5t sk. lordos<\/span> medan br\u00f6stryggen b\u00f6jer sig bak\u00e5t i b\u00e5da \u00e4ndar sk. kyfos<\/span>. Denna b\u00f6jning av ryggraden medf\u00f6r att all belastning fr\u00e5n \u00f6vriga kroppens organ kommer rakt \u00f6ver benen vilket underl\u00e4ttar f\u00f6r ballansen.<\/p>\n

\"Anatomi<\/a>
Anatomi ryggraden<\/figcaption><\/figure>\n

Kotpelaren utg\u00f6rs av sammanlagt ca. 24 ”\u00e4kta” kotor, 7 halskotor<\/span> (columna vertebralis)<\/span>, 12 br\u00f6stkotor<\/span> (columna thoracalis)<\/span> samt 5 l\u00e4ndryggskotor<\/span> (columna lumbalis)<\/span>. Sedan tillkommer korsryggen<\/span> (sakralryggen)<\/span> som best\u00e5r av 5 sammanv\u00e4xta kotor och tills slut svanskotorna<\/span> som inte inneh\u00e5ller n\u00e5gra ryggnerver utan endast utg\u00f6rs av 3-5 bendelar.<\/p>\n

Det kan f\u00f6rekomma varianter med n\u00e5gon extra eller en kota f\u00f6r lite i kotpelaren. \u00d6versta (7)<\/span> kotorna utg\u00f6rs av mindre kotkroppar som sedan efterhand l\u00e4ngre distalt i kotpelaren blir allt st\u00f6rre d\u00e5 dom m\u00e5ste klara att b\u00e4ra en st\u00f6rre vikt av kroppen. De 2 \u00f6versta halskotorna<\/span> \u00e4r inte vanliga kotor utan den \u00f6versta ”atlas<\/span>” (C1)<\/span> utg\u00f6rs av endast en benb\u00e5ge runt ryggm\u00e4rgslanalen medan den andra ”axis<\/span>” (C2)<\/span> har en tapp (dens)<\/span> riktat upp\u00e5t som sticker upp genom atlas-b\u00e5gen. Tack vara denna konstruktion av de \u00f6versta 2 kotkropparna kan huvudet vridas. Den enda halskotan som g\u00e5r att vrida \u00e4r den \u00f6versta som den g\u00f6r runt denna bentapp (dens)<\/span> medan b\u00f6ljning och vinkling av nacken sker i alla halskotorna.<\/p>\n

Mellan vardera kotplatta ner till S34<\/a><\/sup>Den sammanv\u00e4xta sakralryggen har 4 par \u00f6ppningar p\u00e5 vardera sida om mitt\u00e5sen, som best\u00e5r av sammav\u00e4xta taggutskott, varav i de 3 \u00f6versta h\u00e5len l\u00f6per nerver ut.<\/span><\/span> l\u00f6per 31 par ryggm\u00e4rgsnerver<\/span> (nervus spinalis)<\/span> ut fr\u00e5n vardera sida om kotkroppens spinalutskott<\/span> genom koth\u00e5l<\/span> (intervertebralh\u00e5len)<\/span> ut till \u00f6vriga kroppen. F\u00f6rsta paret nerver (halsnerver)<\/span> l\u00f6per ut sidledes mellan skallbasen och atlas (C1)<\/span>\u00a0vilket medf\u00f6r att det finns 8 par halsnerver<\/span> trots att det endast finns 7 halskotor. Nedersta nervfl\u00e4torna fr\u00e5n Th12 till S3 bildar l\u00e4nd-korsbensfl\u00e4tan (flexus lumbosacralis)<\/span> som via l\u00e5nga nervbanor engagerar benen. Den ber\u00f6mda ischiasnerven<\/span> utg\u00e5r fr\u00e5n S3 och l\u00f6per \u00e4nda ner till t\u00e5rna.<\/p>\n

\"\"<\/a>L\u00e4ngs st\u00f6rre delen av ryggraden (Th12-L1\/L2)<\/span> l\u00f6per ryggm\u00e4rgskanalen<\/span> (spinalkanalen)<\/span> som ligger v\u00e4l skyddad (i normala fall)<\/span> omh\u00f6ljd av ryggkotornas delar.
\nRunt hj\u00e4rnan och l\u00e4ngs ryggm\u00e4rgskanalen (subarachnoidalrummet)<\/span> finns ca. 100-150ml<\/span> ryggm\u00e4rgsv\u00e4tska<\/span>5<\/a><\/sup>Likvor har samma densitet som hj\u00e4rnan som flyter omkring i denna v\u00e4tska. Det produceras ca. 500ml ny likvor per dygn vilket sker i en struktur som heter plexus choroideus som finns i hj\u00e4rnans tredje och fj\u00e4rde ventrikel.
\nLikvorv\u00e4tskan saknar n\u00e4stan helt celler och utg\u00f6rs av vatten, klorider och en mycket liten del proteiner och glucos.
\nOm likvorcirkulationen hindras stiger trycket inuti hj\u00e4rnan d\u00e5 likvorproduktionen fortg\u00e5r hela tiden. Hos sp\u00e4dbarn f\u00f6rstoras skallen d\u00e5 skallens platta ben inte vuxit ihop \u00e4n och kan d\u00e4rf\u00f6r vidgas (hydrocephalus\/vattenskalle). Denna utvidgning av skallen g\u00e5r inte hos vuxna individer varf\u00f6r ett \u00f6kat tryck i hj\u00e4rnan kan medf\u00f6ra sv\u00e5ra hj\u00e4rnskador.<\/span><\/span>\u00a0(cerebrospinalv\u00e4tska\/likvor)<\/span> som bla. kyler och skyddar hj\u00e4rnan fr\u00e5n st\u00f6tar.<\/p>\n

Ryggraden \u00e4r mer eller mindre b\u00f6jlig<\/span> \u00e5t alla h\u00e5ll vilket m\u00f6jligg\u00f6rs genom de mjuka kotdiskar<\/span> (intervertebraldiskar)<\/span> som finns mellan varje kota l\u00e4ngs hela ryggraden.
\nKotdiskarna<\/span>6<\/a><\/sup>K\u00e4rnan (nucleus puplosus)<\/span> i disken inneh\u00e5ller mer vatten (77%) \u00e4n dess ytterh\u00f6lje runt om (70%). En normal belastning av ryggen under dagtid g\u00f6r att diskarna f\u00f6rlorar (10-25%) vatten och blir n\u00e5got l\u00e4gre i h\u00f6jd. Detta vatten \u00e5tertar diskarna under vila och \u00e5terf\u00e5r d\u00e5 sin normala h\u00f6jd igen. En person kan s\u00e5ledes minska 1-2 cm i h\u00f6jd under en aktiv arbetsdag pga. detta.<\/span>
\nDe kollagena tr\u00e5darna i disken kan \u00e4ven t\u00e4njas ut vid str\u00e4ckning resp. b\u00f6jning med 30-60%. Disken kan formas som en kil som m\u00f6jligg\u00f6r dessa r\u00f6relser. Diskarna t\u00e5l normalt ett oerh\u00f6rt h\u00f6gt tryck. Det kr\u00e4vs mycket kraft f\u00f6r att manuellt utanf\u00f6r kroppen trycka s\u00f6nder dessa diskar (forskning av grisrygg som \u00e4r snarlik m\u00e4nniskans).<\/span>
\nVid tunga lyft d\u00e4r ryggen b\u00f6js fram\u00e5t sker en press av diskens massa bak\u00e5t mot kotans bakre ring d\u00e4ri ryggm\u00e4rgen l\u00f6per. P\u00e5frestningarna \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r oftast stora p\u00e5 diskarnas h\u00f6lje bak\u00e5t.<\/span><\/span> (intervertebraldiskar)<\/span> utg\u00f6r \u00e4ven en st\u00f6td\u00e4mpande effekt f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l kotkropparna som kroppen vilket skyddar hj\u00e4rna och organ fr\u00e5n st\u00f6tar vid g\u00e5ng, fall, hopp, mm.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Br\u00f6stryggraden (columna thoracale) best\u00e5r av 12 kotor. Fr\u00e5n varje kota utg\u00e5r ett par revben. Kotkropparna och dess utskott utg\u00f6r ett bra skydd f\u00f6r ryggm\u00e4rgskanalen. Ryggbesv\u00e4r<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5044","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5044","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5044"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5044\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5044"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}