{"id":5037,"date":"2023-10-08T23:33:40","date_gmt":"2023-10-08T22:33:40","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5037"},"modified":"2025-08-22T00:02:40","modified_gmt":"2025-08-21T22:02:40","slug":"hand","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/hand\/","title":{"rendered":"Hand"},"content":{"rendered":"

Till handen<\/span> r\u00e4knar man 15 olika ben<\/span>.
\n\u00d6vriga [8 sm\u00e5ben<\/a><\/span>] (bild anatomi)<\/span> i handloven<\/span> utg\u00f6r en gr\u00e5zon vad g\u00e4ller om dessa tillh\u00f6r handens ben eller ing\u00e5r i handleden. Vid misst\u00e4nkt skada av dessa ben r\u00f6ntgas<\/span> oftast s\u00e5v\u00e4l handleden som handen.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

Skador p\u00e5 n\u00e5gon av handens ben \u00e4r oftast resultatet av direkt v\u00e5ld. Frakturer<\/span> eller luxation<\/span> av fingrarnas ben \u00e4r vanliga skador.
\nVid fr\u00e5gest\u00e4llningar om artros<\/span> och reumatoid artrit<\/span> ser man detta tidigt i utvecklingen som sk. usurer<\/span> (bengropar)<\/span> p\u00e5 bilderna av fingrarnas ben.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Fraktur<\/strong><\/span><\/p>\n

Fraktur<\/span> av distala grundfallang (knogen)<\/span> p\u00e5 finger 4-5 (ringfinger, lillfinger)<\/span> \u00e4r en (idag)<\/span> vanlig skada d\u00e5 handen slagits knuten mot ett h\u00e5rt f\u00f6rem\u00e5l. Inom r\u00f6ntgenv\u00e4rlden g\u00e5r denna fr\u00e5gest\u00e4llning i remisstexten som ”slag mot v\u00e4gg\/d\u00f6rr<\/span>” d\u00e4r den riktiga orsaken oftast \u00e4r relaterad till slagsm\u00e5l vilket inte skrivs ut i klartext. Handranden p\u00e5 lillfingersidan \u00e4r oftast rej\u00e4lt svullen vid dessa skador.<\/p>\n

B\u00e5tbenet<\/strong><\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Scaphoideum fraktur (b\u00e5tbenet)<\/figcaption><\/figure>\n

Scaphoideum fraktur<\/span> (b\u00e5tbenet)<\/span> \u00e4r den fraktur som \u00e4r vanligast<\/span> f\u00f6rekommande (50-80%)<\/span> vid skada i handlovsbenen<\/span> (carpalbenen)<\/span>. Vanligaste frakturtypen p\u00e5 b\u00e5tbenet \u00e4r mitt p\u00e5 l\u00e4ngs midjan<\/span> (midjefraktur)<\/span>. som f\u00f6rekommer i ca 70%<\/span> av alla b\u00e5tbensfrakturerna.
\nFraktur av b\u00e5tbenet kan vara sv\u00e5r att diagnostisera<\/span> d\u00e5 b\u00e5tbenet ofta kan se helt ut med en konventionell r\u00f6ntgen trots att kliniken talar f\u00f6r en fraktur.
\nVid minsta misstanke p\u00e5 fraktur trots avsaknad av fynd p\u00e5 de konventionella bilderna gipsas<\/span> oftast patienten i f\u00f6rebyggande syfte f\u00f6r att sedan g\u00f6ra en kontrollr\u00f6ntgen efter ca. 2 veckor<\/span>.<\/p>\n

Vid fortsatt os\u00e4ker diagnos kan en unders\u00f6kning med [datortomografi<\/a><\/span>] (bild)<\/span> eller magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> vara indikerad.
\nVid utebliven diagnos d\u00e4r patienten g\u00e5r omkring med en missad fraktur p\u00e5 b\u00e5tbenet kan kompliceras av att det bildas en sk. pseudoartros<\/span> 1<\/a><\/sup>Pseudoartros \u00e4r en fraktur som inte l\u00e4kt utan det bildas en fibr\u00f6s v\u00e4vnad l\u00e4ngs frakturen mellan de b\u00e5da benhinnefragmenten. Frakturen har ombildats till en ”led”.<\/span><\/span> som \u00e4r en falsk led genom b\u00e5tbenet. B\u00e5tbenets blodf\u00f6rs\u00f6rjning<\/span> sker fr\u00e5n ena \u00e4nden av benet varf\u00f6r en fraktur mitt p\u00e5 benet kan skada denna enda blodf\u00f6rs\u00f6rjning till ben p\u00e5 andra sidan frakturen med p\u00e5verkad l\u00e4kning samt risk f\u00f6r bennekros<\/span> (avaskul\u00e4r osteonekros)<\/span>.
\nDet \u00e4r l\u00e4tt att tolka en fraktur p\u00e5 b\u00e5tbenet som en enkel stukning (differentialdiagnos)<\/span> som d\u00e5 anses inte beh\u00f6va r\u00f6ntgas.<\/p>\n

Bennets<\/strong><\/p>\n

Bennets fraktur<\/span> kallas en 2-fragments fraktur i tummens mellanhandsfallang (metakarpalbenet)<\/span> d\u00e4r frakturer utg\u00f6r en intraartikul\u00e4r fraktur mot handlovsbenen.<\/p>\n

Rolandos<\/strong><\/p>\n

Rolandos fraktur<\/span> \u00e4r likt en Bennet fraktur men utg\u00f6rs av flera benfragment. Denna frakturtyp f\u00f6rekommer i mindre utstr\u00e4ckning \u00e4n vad g\u00e4ller Bennet frakturen. Rolandos fraktur \u00e4r mer komplicerad kan medf\u00f6ra mer l\u00e4kningskomplikationer<\/span> \u00e4n Bennet.<\/p>\n

Mallets<\/strong><\/p>\n

Mallets fraktur<\/span> (droppfinger)<\/span> [1<\/span><\/a><\/span>] [2<\/a><\/span>] (bilder)<\/span> \u00e4r mer en senskada<\/span> d\u00e5 fingrarna kl\u00e4ms i d\u00f6rr, b\u00f6js kraftigt eller liknande med en senruptur samt en fraktur av fingerledens ben d\u00e4r senan f\u00e4ster. Denna sena p\u00e5 ovansidan av fingret utg\u00f6r en str\u00e4cksena<\/span> (extensorsena)<\/span> som vid avbrott medf\u00f6r att fingret per automatik kr\u00f6ker sig d\u00e5 b\u00f6jsenan<\/span> (flexorsena)<\/span> p\u00e5 undersidan av fingret drar den distal delen av fingret mot sig. Denna b\u00f6jning beh\u00e5ller fingret hela tiden d\u00e5 man inte sj\u00e4lv kan str\u00e4cka ut fingret i avsaknad av str\u00e4ckarsenan. Mallets fraktur behandlas med skena.<\/p>\n

Patologisk fraktur<\/strong><\/p>\n

Patologiska frakturer<\/span>\u00a0p\u00e5 fingrarnas ben \u00e4r mer ovanligt och utg\u00f6rs n\u00e4stan enbart av [enchondrom<\/a><\/span>] som \u00e4r en benign brosktum\u00f6r. Vid fraktur av ett finger med enchondrom l\u00e4ker detta oftast ut helt d\u00e5 denna brosktum\u00f6r d\u00e5 ers\u00e4tts med normal benv\u00e4vnad.<\/p>\n

Luxation<\/strong><\/span><\/p>\n

[Fingerluxation<\/a>]\u00a0<\/span>(bild)<\/span>\u00a0sker fr\u00e4mst i dorsal riktning av den proximala leden\u00a0(MCP-leden)<\/span>\u00a0av fingret i samband med axialt v\u00e5ld mot fingret som tex. handboll ,basket, mm. Uppkommer en\u00a0skada<\/span>\u00a0av benet i samband med luxationen kallas denna skada Mallets fraktur.<\/p>\n

Reumatism<\/strong><\/p>\n

\"Hand<\/a>
Hand reumatoid artrit<\/figcaption><\/figure>\n

Reumatoid artrit<\/span> (RA)<\/span> \u00e4r den vanligaste av typen av artrit2<\/a><\/sup>RA finns i tv\u00e5 former, seropositiv samt seronegativ form. B\u00e5da formerna startar med inflammation av ledhinnan. Skillnaderna i de tv\u00e5 typerna \u00e4r utvecklingen av sjukdomen d\u00e4r de mest aggressiva formen involverar brosk och underliggande ben i en led. Seropositiv atrit s\u00e4tter sig fr\u00e4mst i h\u00e4nderna och f\u00f6tterna. Finns \u00e4ven i halsryggens och \u00f6vriga ryggens sm\u00e5 intervertebral-leder.
\nDen seronegativa artriten drabbar fr\u00e4mst m\u00e4n och startar i de st\u00f6rre lederna. Juvenil RA, sk. Stills sjukdom, \u00e4r en seronegativ typ som startar efter en streptokockinfektion.<\/span><\/span>. Sjukdomen st\u00e4lls med n\u00e5gra kliniska tester samt r\u00f6ntgen av framf\u00f6r allt h\u00e4nderna och t\u00e5rna d\u00e4r erosion<\/span> (usurer)<\/span> av skelettet oftast har ett karakteristiskt utseende<\/span>. [RA<\/a><\/span>] i handen drabbar i stort alla benen i handen utom de distala fingerlederna som oftast \u00e4r helt op\u00e5verkade av sjukdomen.<\/p>\n

En framskriden RA destruerar f\u00f6rst ledbrosket i leden varefter skelettet under ledbrosket<\/span> angrips och destrueras.
\nRA kan \u00e4ven drabba ligament<\/span> och senor<\/span> i handen\/-leden som medf\u00f6r luxation (sk. ulnardrift)<\/span> av p\u00e5verkade ben.
\nAndra former av RA \u00e4r infekti\u00f6s artrit<\/span> och tuberkulos utl\u00f6st<\/span> artrit.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

Vid r\u00f6ntgen av handen i samband med v\u00e5ld (trauma)<\/span> tas 3 bilder<\/span>. En frontal bild<\/span> och tv\u00e5 bilder<\/span> med handen l\u00e4tt vriden<\/span> \u00e5t olika h\u00e5ll.
\nR\u00f6ntgen av ett separat finger<\/span> g\u00f6res med 2 bilder<\/span>, en frontal-<\/span> samt en sidobild<\/span>.<\/p>\n

Vid artros<\/span>– eller artritfr\u00e5gest\u00e4llning<\/span> r\u00e4cker det med en bild<\/span> p\u00e5 den aktuella handen.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Uppdateras…<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Till handen r\u00e4knar man 15 olika ben. \u00d6vriga [8 sm\u00e5ben] (bild anatomi) i handloven utg\u00f6r en gr\u00e5zon vad g\u00e4ller om dessa tillh\u00f6r handens ben eller<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5037","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5037","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5037"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5037\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5037"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}