{"id":5034,"date":"2023-10-08T23:32:42","date_gmt":"2023-10-08T22:32:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5034"},"modified":"2025-08-21T23:59:15","modified_gmt":"2025-08-21T21:59:15","slug":"handled","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/handled\/","title":{"rendered":"Handled"},"content":{"rendered":"
\"R\u00f6ntgen<\/a>
Handled frontal bild<\/figcaption><\/figure>\n

Handleden<\/span> tillh\u00f6r en av de vanligaste skadeomr\u00e5dena men \u00e4ven skador som initialt missas f\u00f6rekommer relativt ofta.
\nFlertalet frakturer syns inte<\/span> p\u00e5 en konventionell r\u00f6ntgenbild men misstanke om fraktur ska finnas d\u00e5 de normala anatomiska vinklarna1<\/a><\/sup>Handleden (radius ledyta) \u00e4r normalt vinklad fram\u00e5t (10-15\u00b0 volart) p\u00e5 en sidobild samt har en vinkel ner mot ulna p\u00e5 ca. 17\u00b0. Vid en fraktur f\u00e5r handlovsbenen i de flesta fallen (Colles) en mer bak\u00e5tlutad vinkel (dorsal vinkelfelst\u00e4llning).<\/span><\/span> \u00e4r fel.
\nTill handleden r\u00e4knas dels \u00e4ndarna av underarmens tv\u00e5 ben, str\u00e5lbenet<\/span> (radius)<\/span> och armb\u00e5gsbenet<\/span> (ulna)<\/span>. Man r\u00e4knar generellt \u00e4ven in de [handlovsben<\/a><\/span>] (bild anatomi)<\/span> som ledar till str\u00e5lbenet resp. armb\u00e5gsbenet till handleden.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

De vanligast f\u00f6rekommande frakturerna hittar man i handleden som uppkommer d\u00e5 en\u00a0 person trillar mot marken och tar emot med h\u00e4nderna p\u00e5 utstr\u00e4ckta armar.
\nN\u00e5got eller flera av benen som ing\u00e5r i handleden kan brytas vid denna kraftiga komprimering mot underarmen.
\nVid kraftig ih\u00e5llande sm\u00e4rta<\/span>, svullnad<\/span>, sv\u00e5righeter att r\u00f6ra handleden<\/span> eller felst\u00e4llning<\/span> av handleden b\u00f6r man upps\u00f6ka sjukhus f\u00f6r en bed\u00f6mning samt en trolig r\u00f6ntgenunders\u00f6kning.<\/p>\n

\u00d6verbelastningsskador<\/span> uppkommer i regel i de senor som involveras av monotona r\u00f6relser av handleden. Dessa \u00e4r vanliga inom racketsporter. Denna typ av skada r\u00f6ntgas inte.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Fraktur<\/strong><\/span><\/p>\n

Kvinnor<\/span> efter menopausen drabbas l\u00e4ttare av frakturer p\u00e5 handleden vid fall \u00e4n m\u00e4n vilket beror p\u00e5 den bensk\u00f6rhet<\/span> (osteoporos)<\/span> m\u00e5nga \u00e4ldre kvinnor har. Hos \u00e4ldre (>65\u00e5r)<\/span> utg\u00f6r handledsfrakturerna 18%<\/span> av alla f\u00f6rekommande frakturer. Handledsfrakturer \u00e4r \u00e4ven relativt vanligt hos yngre individer<\/span> som ut\u00f6var aktiviteter som snowboard<\/span>, skateboard<\/span>, inlines<\/span> \u00e5kning samt p\u00e5 senare \u00e5r efter fall fr\u00e5n eller p\u00e5hopp i studsmatta<\/span>.<\/p>\n

Colles<\/strong><\/p>\n

\"Collesfraktur<\/a>
Collesfraktur handleden sidobild<\/figcaption><\/figure>\n

Colles fraktur<\/span> \u00e4r den absolut vanligaste frakturen<\/span> av handleden \u00e4r i distala str\u00e5lbenet som finns i en m\u00e4ngd olika typer. Normalt dislocerar<\/span> radiusfrakturen (Colles)<\/span>, i f\u00f6rh\u00e5llande till str\u00e5lbenets l\u00e4ngdaxel, bak\u00e5t<\/span> (dorsal riktning)<\/span> samt vinklad mot str\u00e5benet<\/span> (radius)<\/span> pga. den normalt f\u00f6rekommande kompressionen<\/span> av benfragmenten.
\nVid denna typ av fraktur brukar \u00e4ven en del av str\u00e5lbenets processus styloideus<\/span>2<\/a><\/sup>En smal tapp\/utskott i distala \u00e4nden p\u00e5 str\u00e5lbenet som utg\u00f6r f\u00e4ste f\u00f6r ligament (lig. collaterale carpi ulnare) till handlovens ben samt en ledskiva mot handloven (discus articulare).<\/span><\/span> vara avriven.<\/p>\n

Smith<\/strong><\/p>\n

Smith fraktur<\/span> inneb\u00e4r en vinkelfelst\u00e4llning<\/span> av distala radiusfragmentet fram\u00e5t<\/span> (volar riktning)<\/span>. B\u00e5de Colles- och Smith-fraktur kan vara komminut med flertalet fragment<\/span>\u00a0 som d\u00e5 oftast engagerar ledytan (intraartikul\u00e4r)<\/span>. En volar felst\u00e4llning ses mer \u00e4n motsvarande en dorsal d\u00e4r handleden vinklas i motsatta riktning.<\/p>\n

Barton<\/strong><\/p>\n

Bartonskada<\/span> \u00e4r en radiusfraktur (colles)<\/span> som\u00a0 engagerar ledytan med avspr\u00e4ngt fragment<\/span> som tillsammans med handlovsbenen (karpalbenen)<\/span> dislocerar i volar riktning<\/span>. Denna skada behandlas n\u00e4stan alltid med operation d\u00e5 utebliven adekvat behandling kan medf\u00f6ra artros i leden med sv\u00e5r funktionsst\u00f6rning av handleden.<\/p>\n

Barn<\/strong><\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Handled sidobild<\/figcaption><\/figure>\n

Handledsfrakturer p\u00e5 barn<\/span> kan involvera tillv\u00e4xtzonen<\/span> (fysen)<\/span> med risk f\u00f6r epifyseolys<\/span>3<\/a><\/sup>Glidning av tillv\u00e4xtspringan (fysen) i ben\u00e4nden.<\/span><\/span> som kan medf\u00f6ra komplikationer i form av tillv\u00e4xtrubbning av epifysen.
\nEn relativt vanlig frakturtyp hos barn<\/span> \u00e4r [infraktion<\/a><\/span>] som \u00e4r en fraktur utan kontinuitetsavbrott eller fragmenterad radius. D\u00e4remot har benet utsatts f\u00f6r en kompression<\/span> vilket ”skrynklat ihop” benhinnorna n\u00e5got. Denna typ av fraktur r\u00e4knas som stabil<\/span> och beh\u00e4ver inte kontrollr\u00f6ntgas efter att gipset tagit av efter 3-4 veckor.<\/p>\n

Vid fraktur<\/span> \u00e4r det mer regel \u00e4n undantag att ben\u00e4ndarna f\u00e5r fel vinkel mot varandra. F\u00f6r att inte benen ska l\u00e4kas felst\u00e4llda m\u00e5ste manuell korrigering<\/span> av ben\u00e4ndarnas vinkling i l\u00e4ngdaxeln ske innan gipsning. Efter korrigering av frakturl\u00e4getoch en gipsning av handleden ska en kontrollr\u00f6ntgen<\/span> genomf\u00f6ras f\u00f6r kontrollera l\u00e4get av benen.<\/p>\n

Vid de tillf\u00e4llen d\u00e5 en korrigering av benen ej kan ske externt eller d\u00e4r l\u00e4get ej blir tillfredst\u00e4llande kan operation komma i fr\u00e5ga. En operativ korrigering<\/span> av frakturen kan g\u00f6ras med st\u00f6djande intern fixationsplatta<\/span>4<\/a><\/sup>Metallplatta f\u00f6r 4 eller 5 sm\u00e5 skruvar. Kan placera s\u00e5v\u00e4l p\u00e5 handledens undersida som ovansida beroende p\u00e5 typ av vinkelfelst\u00e4llningen. Handleden blir stabil under l\u00e4kningen men nackdel \u00e4r ett ev. fult operations \u00e4rr samt att det under en l\u00e4ngre (ca. 4 m\u00e5n) tid kan finnas en mindre risk f\u00f6r refraktur d\u00e4r skruvarna suttit i benen.<\/span><\/span> [1<\/a><\/span>] [2<\/a><\/span>] (bilder)<\/span> eller extern fixation<\/span> [1<\/a><\/span>] [2<\/a><\/span>] (bilder)<\/span> beroende p\u00e5 kvarvarande vinkelfelst\u00e4llning efter misslyckade f\u00f6rs\u00f6k med manuell reposition.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

Vid r\u00f6ntgen av handleden tags alltid en frontal<\/span>– och en sidobild<\/span>. Vid stark misstanke p\u00e5 fraktur d\u00e4r man inte kan se n\u00e5gon p\u00e5 dessa tv\u00e5 ursprungliga bildprojektioner kompletteras dessa oftast med ytterligare bildtagning med vridna\/sneda bilder p\u00e5 handleden.<\/p>\n

Vid misstanke om skada p\u00e5 handrotens b\u00e5tben<\/span> (scaphoideum)<\/span> tar man f\u00f6rutom de normala tv\u00e5 handledsbilderna ytterligare 4 bilder i olika projektioner<\/span>\u00a0i samband med r\u00f6ntgen av handleden.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Uppdateras…<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Handleden tillh\u00f6r en av de vanligaste skadeomr\u00e5dena men \u00e4ven skador som initialt missas f\u00f6rekommer relativt ofta. Flertalet frakturer syns inte p\u00e5 en konventionell r\u00f6ntgenbild men<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5034","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5034","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5034"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5034\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5034"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}