{"id":5031,"date":"2023-10-08T23:31:25","date_gmt":"2023-10-08T22:31:25","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5031"},"modified":"2025-08-21T23:57:18","modified_gmt":"2025-08-21T21:57:18","slug":"armbage","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/armbage\/","title":{"rendered":"Armb\u00e5ge och underarm"},"content":{"rendered":"

Armb\u00e5gens<\/span> led involverar distala \u00f6verarmen<\/span> (humerus)<\/span> och underarmens tv\u00e5 ben, str\u00e5lbenet<\/span> (radius)<\/span> och armb\u00e5gsbenet<\/span> (ulna)<\/span>.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Armb\u00e5ge frontal bild<\/figcaption><\/figure>\n

Skador p\u00e5 armb\u00e5gen<\/span> best\u00e5r oftast av frakturer<\/span> som uppkommer efter fall mot rak utstr\u00e4ckt arm.
\nFrakturerad armb\u00e5gsled ger oftast en kraftig utgjutning (v\u00e4tska\/blod\/exudat)<\/span> runt leden1<\/a><\/sup>Normalt finns ett litet skikt fett p\u00e5 fram- och baksidan av distala \u00f6verarmen strax innan kondylerna. Vid fraktur sker en f\u00f6rflyttning av detta fettskikt pga. intraartikul\u00e4ra bl\u00f6dningen fr\u00e5n frakturen som d\u00e5 kan ses p\u00e5 en konventionell r\u00f6ntgenbild.<\/span><\/span>. Utgjutningen kan vara s\u00e5 kraftig att det \u00e4ven skapas en distans i sj\u00e4lva ledspringan.
\nEn kraftig svullnad<\/span> av armb\u00e5gsleden efter ett trauma b\u00f6r handl\u00e4ggas snarast<\/span> med r\u00f6ntgen och\u00a0 behandling d\u00e5 en kraftig svullnad i leden kan utg\u00f6ra en risk f\u00f6r neurlogisk samt vasul\u00e4r p\u00e5verkan distalt till handen.<\/p>\n

Om sj\u00e4lva frakturen inte ses p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden ger en utgjutning<\/span> med en f\u00f6rh\u00f6jning av det fr\u00e4mre fettskiktet<\/span> en stark misstanke p\u00e5 en fraktur<\/span> trots allt inom leden. En vidare utredning med tex. datortomografi<\/span> (CT)<\/span> eller magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> kan d\u00e5 vara befogad.<\/p>\n

Har man mycket ont i armb\u00e5gen efter ett fall b\u00f6r man oavsett s\u00f6ka sjukv\u00e5rd<\/span> f\u00f6r en grundligare unders\u00f6kning.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Fraktur<\/strong><\/span><\/p>\n

Armb\u00e5gsfrakturer<\/span> involverar fraktur av distala \u00f6verarmsbenet<\/span>, str\u00e5lbenets huvud<\/span> (caput radii)<\/span> samt sj\u00e4lva armb\u00e5gsutskottet<\/span> (olecranon)<\/span>.
\nVanligaste frakturen i armb\u00e5gen \u00e4r av armb\u00e5gsbenet (olecranon)<\/span> som utg\u00f6r n\u00e4stan 50%<\/span> av alla armb\u00e5gsfrakturer.<\/p>\n

Frakturer i distala \u00f6verarmsbenet (humerus)<\/span> kan ske utanf\u00f6r leden<\/span> (extraartikul\u00e4r)<\/span> samt som en skada som engagerar leden<\/span> (intraartikul\u00e4r)<\/span>.
\nEn extraartikul\u00e4r fraktur<\/span> utg\u00f6rs d\u00e5 oftast d\u00e5 avlusionsfraktur<\/span> av n\u00e5gondera kondyl<\/span>2<\/a><\/sup>Benutskott (epikondyler) som sitter p\u00e5 vardera siada om distala \u00f6verarmen. Dessa utskott utg\u00f6r f\u00e4ste f\u00f6r underarmsmuskler. Den mediala epikondylen har f\u00e4ste f\u00f6r flertalet b\u00f6jarmuskler i underarmen. Den laterala (utsidan) epikondylen har f\u00e4ste f\u00f6r str\u00e4ckarmuskler i underarmen.<\/span><\/span>.
\nIntraartikul\u00e4r<\/span> fraktur l\u00f6per ofta genom hela kondylen med fragment i sj\u00e4lva ledytan.<\/p>\n

\"Armb\u00e5ge<\/a>
Armb\u00e5ge fraktur epikoindylen<\/figcaption><\/figure>\n

Fraktur<\/span> [1<\/a><\/span>] [2<\/a><\/span>] p\u00e5 n\u00e5gondera underarmsben<\/span> (armb\u00e5gsbenet och str\u00e5lbenet)<\/span> kan liksom f\u00f6r \u00f6verarmen ske utanf\u00f6r leden eller som engagera ledytan.<\/p>\n

Frakturer i dessa b\u00e5da ben \u00e4r mest f\u00f6rekommande p\u00e5 barn<\/span>. D\u00e5 barns skelett har en bra l\u00e4kningsf\u00f6rm\u00e5ga st\u00e4ller dessa frakturer s\u00e4llan till problem under l\u00e4kningsprocessen om ev. felvinkel<\/span> [1<\/a><\/span>] [2<\/a><\/span>] (bilder)<\/span> korrigeras r\u00e4tt innan p\u00e5b\u00f6rjad [kallus-l\u00e4kning<\/a><\/span>] (bild)<\/span> med gips. Kallus bildas genom att bl\u00f6dningen kring frakturfragmenten mineraliseras.
\nIbland kan en fraktur i proximala armb\u00e5gsbenet<\/span> (ulna)<\/span> resultera i en dislokation av str\u00e5lbenshuvudet<\/span> (caput radii)<\/span> med en vinkelfelst\u00e4llning<\/span> (luxering)<\/span> i dorsal riktning.
\nFraktur i armb\u00e5gsbenet b\u00f6r kontrolleras<\/span> efter hand d\u00e5 en luxation av str\u00e5lbenshuvudet spontant kan uppst\u00e5 under behandlingen fast\u00e4n den inte funnits d\u00e4r vid skadetillf\u00e4llet.
\nObehandlad<\/span> (ej fixerad)<\/span> fraktur<\/span> kan leda till [felst\u00e4llning<\/a><\/span>] av benet med mer eller mindre sv\u00e5r r\u00f6relseinskr\u00e4kning som f\u00f6ljd.<\/p>\n

En b\u00f6jfraktur<\/span> f\u00f6rekommer i praktiken enbart p\u00e5 barn upp till 10 \u00e5rs \u00e5lder<\/span>. D\u00e5 barns skelett \u00e4r mer elastiska \u00e4n vuxnas kan ett r\u00f6rben b\u00f6jas mer utan att f\u00e5 fraktur p\u00e5 benet med avskilda benfragment. D\u00e5 benets b\u00f6jts s\u00e5 pass kraftigt att den passerat vinkeln f\u00f6r att p\u00e5 egen hand fj\u00e4dra tillbaka ger denna b\u00f6jfraktur en deformerad vinkel av underarmsbenet \u00e4ven kallad pilb\u00e5gsfraktur<\/span>. Denna fraktur best\u00e5r utav en m\u00e4ngd mikrofrakturer i benmassan som inte ses med konventionell r\u00f6ntgen.
\nEn b\u00f6jfraktur med \u00f6ppen skada i benhinnan p\u00e5 ena sidan av benet kallas f\u00f6r ”Green-stick<\/span>”.<\/p>\n

Fraktur i [str\u00e5lbenshuvudet<\/a><\/span>] (bild)<\/span> \u00e4r en vanlig skada<\/span> hos vuxna och lite \u00e4ldre barn och utg\u00f6rs oftast av en 2-fragments fraktur. Denna fraktur klassificeras enlig klassificeras enligt Mason systemet<\/span> i 3 typer efter om och hur frakturen i str\u00e5lbenshuvudet involverar ledytan p\u00e5 caput radii eller ej samt antal benfragment. Mason klassificeringen har ytterligare 2 typer som d\u00e5 \u00e4ven \u00e4r i kombination med skada i armb\u00e5gsbenet (ulna)<\/span>.<\/p>\n

Fraktur av armb\u00e5gsutskottet<\/span> (olecranon)<\/span> sker oftast genom direkt v\u00e5ld mot denna del av armb\u00e5gen och medf\u00f6r n\u00e4stan alltid en dislokation av bendelarna.
\nDenna fraktur opereras n\u00e4stan alltid med en ceklage kring de s\u00e4rade delarna av armb\u00e5gsutskottets.
\nFrakturer i armb\u00e5gsleden medf\u00f6r n\u00e4stan alltid en utgjutning i leden<\/span> av blod och fett (hemartros)<\/span>. Ses ingen fraktur p\u00e5 den konventionella r\u00f6ntgenbilden men man ser en utgjutning p\u00e5 bilderna s\u00e5 ska man alltid utg\u00e5 fr\u00e5n att det finns en fraktur (som inte syns d\u00e4r och d\u00e5)<\/span>. En komplettering med datortomografi eller magnetkamera kan d\u00e5 vara indicerad.<\/p>\n

Luxation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Armb\u00e5ge luxation sidobild<\/figcaption><\/figure>\n

Luxation<\/span> (ur led)<\/span> kan ocks\u00e5 f\u00f6rekomma vid trauma mot armb\u00e5gen med eller utan skelettskada. Normalt sker luxationen av armb\u00e5gsutskottet bak\u00e5t omlott med distala \u00f6verarmskondylerna. Vid luxering av armb\u00e5gen b\u00f6r man vara vaksam p\u00e5 ev. mjukdelsskador<\/span> (k\u00e4rl- och nervskador)<\/span>.
\nKan vara sv\u00e5rt att f\u00e5 en [frontal bild<\/a><\/span>] (bild)<\/span> d\u00e5 patienten ofta har sv\u00e5r sm\u00e4rta vid minsta r\u00f6relse av armen.<\/p>\n

Artros<\/strong><\/span><\/p>\n

Artros<\/span> f\u00f6rekommer ocks\u00e5 som d\u00e5 i m\u00e5nga fall beror p\u00e5 tidigare brott i armb\u00e5gsleden. Vid artros bryts ledbrosket ner fortare \u00e4n det byggs upp igen. Detta \u00e4r oftast en l\u00e5ngsam process men utg\u00f6r en sm\u00e4rtsam vardag f\u00f6r den drabbade med symtom som morgonstelhet, sm\u00e4rta vid r\u00f6relser, svullnad, mm.
\nVid r\u00f6ntgen<\/span> av armb\u00e5gsleden ses en minskad ledspringa<\/span> med \u00f6kad kalk i benytorna.<\/p>\n

Annan skada<\/strong><\/span><\/p>\n

Tennisarmb\u00e5ge<\/span>3<\/a><\/sup>Genom \u00f6veranstr\u00e4ngning bildas sm\u00e5 bristningar i musklernas senor som f\u00e4ster i skelett. Oftast involveras senf\u00e4stet p\u00e5 utsidan av armb\u00e5gsleden. Kan \u00e4ven ge symtom som \u00f6mhet i armvecket strax ovanf\u00f6r proximala underarmen.<\/span><\/span> (tennisarm)<\/span> \u00e4r inte en skelettskada utan kommer av besv\u00e4r fr\u00e5n muskelf\u00e4stena omkring armb\u00e5gsleden. Symtomen kan komma efter en l\u00e4ngre tid av ensidigt h\u00e5rt arbete med samma r\u00f6relser av armen, d\u00e4rav namnet tennisarmb\u00e5ge. Denna diagnos kan st\u00e4llas utan r\u00f6ntgenunders\u00f6kning.<\/p>\n

Golfarmb\u00e5ge<\/span> \u00e4r detsamma som tennisarmb\u00e5gen men d\u00e4r muskelf\u00e4stet p\u00e5 armb\u00e5gens insida utg\u00f6r problemet. Ingen r\u00f6ntgenunders\u00f6kning kr\u00e4vs f\u00f6r denna diagnos.<\/p>\n

Det finns differentialdiagnoser<\/span> till tennis- och golfarmb\u00e5ge med samma symtom s\u00e5 som nervskador, \u00f6verbelastningsskador (idrott)<\/span>, fri kropp eller benp\u00e5lagring4<\/a><\/sup>L\u00e5ngvarig inflammation i en led kan medf\u00f6ra en bennybildning p\u00e5 en plats d\u00e4r detta ben utg\u00f6r ett hinder f\u00f6r r\u00f6relser.<\/span><\/span> i leden, mm.
\nFlertalet \u00f6verbelastningsskador l\u00e4ker av sig sj\u00e4lv efter vila men har man d\u00e4refter fortfarande sm\u00e4rtor eller vid l\u00e5ngvarig sm\u00e4rtproblematik vid r\u00f6relser trots sjukgymnastik och annan rehabiliteringsprogram, kan ytterligare utredning med datortomografi eller magnetkamera vara aktuell. Finns fr\u00e4mmande kropp<\/span> i leden kan en armb\u00e5gsartroskopi<\/span> (titth\u00e5lskirurgi)<\/span> bli aktuell.<\/p>\n

Behandling<\/strong><\/span><\/p>\n

Enkla<\/span> frakturtyper utan st\u00f6rre felst\u00e4llning av fraktur\u00e4ndarna och som enbart involverar de l\u00e5nga r\u00f6rbenen i underarmen\u00a0(diafysen)<\/span>\u00a0l\u00e4ker oftast okomplicerat.
\nGrova<\/span> frakturer med kraftig felst\u00e4llning kan bli aktuell f\u00f6r operation.
\nEn \u00f6ppen fraktur<\/span> d\u00f6r n\u00e5gondera del av frakturer sticker ut genom hudkostymen opereras alltid akut.<\/p>\n

De flesta undrarmsfrakturer gipsas<\/span>.
\nVid enkla<\/span> frakturer p\u00e5 underarmen f\u00e5r patienten ha en gipsskena i ca. 7-10 dagar<\/span>. D\u00e4refter byts denna mot en enklare st\u00f6dskena (ortos)<\/span> som patienten ska ha under 6-14 veckor<\/span>.
\nSv\u00e5rare<\/span> frakturer kan beh\u00f6va ha helarmsgips<\/span> som d\u00e5 \u00e4ven involverar armb\u00e5ge och en del av \u00f6verarmen f\u00f6r att skapa stabilitet.
\nDenna helgipsning av armen g\u00e4ller oftast \u00e4ven efter operation<\/span> av en fraktur just f\u00f6r att stabilicera armen i ett visst l\u00e4ge under benl\u00e4kningen.
\nUnder denna tid patienten har n\u00e5gon form av gips g\u00f6rs kontroller med r\u00f6ntgen.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Armb\u00e5ge sidobild<\/figcaption><\/figure>\n

Vid de flesta r\u00f6ntgenunders\u00f6kningar av armb\u00e5gsleden beh\u00f6vs minst tv\u00e5 bilder. En frontal<\/span>– och en sidobild<\/span>. Dock kan det vara sv\u00e5rt att f\u00e5 en bra projicerad frontal bild av sj\u00e4lva leden varvid man kan beh\u00f6va ta n\u00e5gon ytterligare bilder i form av sneda projektioner<\/span>.
\nArmb\u00e5gsfrakturer g\u00f6r oftast mycket ont<\/span> d\u00e4r patienten inte klarar av att str\u00e4cka eller vrida p\u00e5 armen och armb\u00e5gen s\u00e5 som r\u00f6ntgensk\u00f6terskan \u00f6nskar f\u00f6r att f\u00e5 optimala bilder.<\/p>\n

R\u00f6ntgen av armb\u00e5gen kan g\u00f6ras st\u00e5ende<\/span>, sittande<\/span> eller liggande<\/span> beroende p\u00e5 patientens f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att medverka vid unders\u00f6kningen.
\nDet kan vara en f\u00f6rdel om patienten \u00e4r rej\u00e4lt sm\u00e4rtstillad med l\u00e4kemedel (opioider)<\/span> innan bildtagningen p\u00e5 r\u00f6ntgen.<\/p>\n

P\u00e5 v\u00e4xande barn<\/span> g\u00f6r man oftast ocks\u00e5 en unders\u00f6kning av den friska armb\u00e5gen. Detta f\u00f6r att ha en frisk sk. ”referensarmb\u00e5ge” att j\u00e4mf\u00f6ra den ev. skadade armb\u00e5gen med.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

\"Anatomi<\/a>
Anatomi armb\u00e5ge<\/figcaption><\/figure>\n

Armb\u00e5gsleden<\/strong><\/p>\n

Nedre distala \u00f6verarmsbenet utg\u00f6r armb\u00e5gsleden<\/span> (articulatio cubiti)<\/span> och \u00e4r en g\u00e5ngj\u00e4rnsled<\/span>. En g\u00e5ngj\u00e4rnsled kan endast vinklas likt en d\u00f6rr i tv\u00e5 riktningar dvs. ingen vridning. Vridningen av underarmen g\u00f6res med str\u00e5lbenet<\/span> (radius)<\/span> medan armb\u00e5gsbenet<\/span> (ulna)<\/span> enbart kan vinklas i tv\u00e5 riktningar d\u00e5 detta ben utg\u00f6r den egentliga leden i armb\u00e5gsleden mot \u00f6verarmens distala \u00e4nde.
\nArmb\u00e5gensledens begr\u00e4nsningar i att str\u00e4cka ut (extension)<\/span> resp. b\u00f6ja (flexion)<\/span> armb\u00e5gen beror p\u00e5 att bendelar tar emot andra bendelar och utg\u00f6r ett stopp f\u00f6r att \u00f6vervrida leden. En \u00f6verstr\u00e4ckning (extension)<\/span> hindras av armb\u00e5gsutskottet<\/span> (olecranon)<\/span>, som i folkmun \u00e4r armb\u00e5gen, vars \u00f6vre del stoppas av \u00f6verarmsbenet. Det samma g\u00e4ller f\u00f6r kraftig b\u00f6jr\u00f6relse (flexion)<\/span> d\u00e4r underarmarnas proximala ben tar emot \u00f6verarmsbenet.<\/p>\n

Underarmen<\/strong><\/p>\n

Underarmen<\/span>\u00a0best\u00e5r av tv\u00e5 l\u00e5nga ben\u00a0str\u00e5lbenet<\/span>\u00a0(radius)<\/span>\u00a0samt\u00a0armb\u00e5gsbenet<\/span>\u00a0(ulna)<\/span>. Underamens proximala delar ledar mot armb\u00e5gen och de distala delarna bildar handleden.<\/p>\n

Muskler<\/strong><\/p>\n

Muskler<\/span> som m\u00f6jligg\u00f6r underarmens b\u00f6jning<\/span> (tv\u00e5h\u00f6vdade armmuskeln\/m biceps brachii)<\/span> och str\u00e4ckning<\/span> (treh\u00f6vdade armmuskeln\/m triceps brachii)<\/span> sitter f\u00e4sta i dels vardera underarmsben men \u00e4ven uppe i axelpartiet (skuldran)<\/span>. Tv\u00e5 muskler som samarbetar (synergister)<\/span> d\u00e4r den ena muskeln drar ihop och b\u00f6jer (flexion)<\/span> en led medan den andra h\u00e5ller emot (str\u00e4cker ut\/extension)<\/span> till viss del s\u00e5 att man kan beh\u00e5lla en kroppsdel i viss l\u00e4ge och b\u00f6jning kallas f\u00f6r antagonister.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Armb\u00e5gens led involverar distala \u00f6verarmen (humerus) och underarmens tv\u00e5 ben, str\u00e5lbenet (radius) och armb\u00e5gsbenet (ulna). Indikation Skador p\u00e5 armb\u00e5gen best\u00e5r oftast av frakturer som uppkommer<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5031","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5031","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5031"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5031\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5031"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}