{"id":5028,"date":"2023-10-08T23:30:10","date_gmt":"2023-10-08T22:30:10","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5028"},"modified":"2025-08-21T23:53:43","modified_gmt":"2025-08-21T21:53:43","slug":"overarm","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/overarm\/","title":{"rendered":"\u00d6verarm"},"content":{"rendered":"

\u00d6verarmen<\/span> (humerus)<\/span> \u00e4r det l\u00e5nga r\u00f6rbenet fr\u00e5n axelpartiet och ner till armb\u00e5gsleden.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
\u00d6verarmen frontal bild<\/figcaption><\/figure>\n

Frakturer i \u00f6verarmens diafysdel \u00e4r relativt ovanliga<\/span>. Misst\u00e4nkt skada i \u00f6verarmen kan d\u00e4remot ofta relateras till en skada i \u00f6verarmshuvudet<\/span> (axeln)<\/span> eller skuldran<\/span>.<\/p>\n

Skador p\u00e5 \u00f6verarmen \u00e4r oftast vid v\u00e5ld<\/span> direkt mot diafysdelen<\/span> (mittpartiet av det l\u00e5nga r\u00f6rbenet)<\/span>. Vid fall mot \u00f6verarmen \u00e4r det mestadels axelpartiet som skadas.
\nEnklare frakturer<\/span> p\u00e5 \u00f6verarmen och axeln f\u00e5r oftast ”l\u00e4ka av sig sj\u00e4lv<\/span>”. Armen fixeras<\/span> d\u00e5 under n\u00e5gra veckor med en Orthos som \u00e4r en typ av fixationsf\u00f6rband.
\nVid sv\u00e5rare frakturer<\/span>, grav fell\u00e4ge av benbrottet eller en fragmenterad fraktur kan [fixering] genom operation beh\u00f6vas.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Fraktur<\/strong><\/span><\/p>\n

Diafysfrakturer<\/span> p\u00e5 de l\u00e5nga r\u00f6rbenen (diafys)<\/span> kan vara kompletta<\/span> (genomg\u00e5ende med tv\u00e5 fragment)<\/span> eller inkompletta<\/span> (ena sidans benhinna hel)<\/span> och finns i olika typer som b\u00f6jfraktur<\/span>1<\/a><\/sup>Denna typ av inkomplett diafysfraktur drabbar mestadels barn som inte f\u00e5tt den h\u00e5llfasthet i skelettet som en vuxen har genom mineralisering. Skelettet kan d\u00e5 b\u00f6jas som typ en pilb\u00e5ge (plastiskt deformering). utan att det blir en sprickbildning i benhinnan.
\nBarns benhinnor \u00e4r d\u00e4remot v\u00e4ldigt kraftiga varf\u00f6r barn i mindre omfattning drabbas av kompletta skelettskador vars liknande trauma hos en vuxen individ med st\u00f6rsta sannolikhet hade inneburit en fraktur.<\/span><\/span>, torusfraktur<\/span>2<\/a><\/sup>En inkomplett fraktur d\u00e4r benet p\u00e5 en sida utsatts f\u00f6r press (b\u00f6jfraktur) som skapat en ”skrynkling ” av benhinnen. Kan liknas vid en tom toalettrulle som viks och sedan r\u00e4tas ut igen.<\/span><\/span>, infraktion<\/span>3<\/a><\/sup>En inkomplett fraktur som inte har genomg\u00e5ende benbrott. Kan liknas med torusfraktur men har en brottyta (fragment) p\u00e5 ena sidan av r\u00f6rbenet medan andra sidan \u00e4r hel. <\/span><\/span>, komplett fraktur<\/span>4<\/a><\/sup>Brottet g\u00e5r igenom b\u00e5da sidor benhinnor med tv\u00e5 fragment.<\/span><\/span> samt komminutfraktur<\/span>5<\/a><\/sup>Komplett benbrott men med tv\u00e5 eller flera benfragment i brottsytorna.<\/span><\/span>.<\/p>\n

En vanlig<\/span> variant p\u00e5 fraktur<\/span> i \u00f6verarmens diafys \u00e4r en sk. spiralfraktur<\/span>.
\nKompletta frakturer klassificeras<\/span> enl. flera normer som Frykmans, Olders och AO:s6<\/a><\/sup>Klass A (A1-3) fraktur \u00e4r en fraktur som ligger helt utom en led. Klass B (B1-3) engagerar delvis en led samt klass C (C1-3) d\u00e4r frakturen g\u00e5r in i leden och p\u00e5verkar denna.<\/span><\/span> som spiralfraktur<\/span>, tv\u00e4rg\u00e5ende<\/span> fraktur, snedg\u00e5ende<\/span> fraktur samt en hel del undertyper till dessa.<\/p>\n

Tum\u00f6r<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
\u00d6verarmen axial bild<\/figcaption><\/figure>\n

Bentum\u00f6rer<\/span> har oftast en ospecifik utseende som radiologiskt kan f\u00f6rv\u00e4xlas med tex. metabola rubbningar<\/span>7<\/a><\/sup>Fel i kroppens \u00e4mnesoms\u00e4ttning som kan medf\u00f6ra skador p\u00e5 kroppens organ samt skelettet med exv. nedsatt f\u00f6rkalkning.<\/span><\/span> i skelettet, inflammation, tidigare trauma eller n\u00e5gon benign skelettdefekt samt andra sjukdomar8<\/a><\/sup>Flertalet sjukdomar i andra organ i kroppen (leversjukdom, glutenintolerans, reumatism, anorexia, mm.) kan p\u00e5verka\u00a0 skelettet med nedsatt bent\u00e4thet med \u00f6kad risk f\u00f6r frakturer tex. ostoeoporos.<\/span><\/span>.
\nMan specificera bendefekten genom utseende p\u00e5 benet i form av destruktion<\/span> 9<\/a><\/sup>En oregelbunden osteolytisk (benuppl\u00f6sande process) f\u00f6r\u00e4ndring av benmassan med en m\u00e4ngd sm\u00e5 kaviteter (1-5mm) i benet. P\u00e5 r\u00f6ntgenbilden ses ett uppklarnat omr\u00e5de i annars omkringliggande t\u00e4t ben.<\/span><\/span> av benet, patologisk bennybildning<\/span> och periostal<\/span>10<\/a><\/sup>En mineralisering av benhinnan d\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringar kan utg\u00f6ra kallusbildning (benbildning) efter en fraktur eller en l\u00e5ngsamt v\u00e4xande benign tum\u00f6r.<\/span>
\nVid aggressiv tillv\u00e4xt av ben hinner benhinnan inte bilda en h\u00e5rd struktur. Aggressiv tillv\u00e4xt kan \u00e4ven f\u00f6rekomma vid benigna tillst\u00e5nd som infektion bencysta, hemofili, mm.<\/span><\/span> reaktion<\/span>.
\nEn l\u00e5ngsamt v\u00e4xande bentum\u00f6r<\/span> eller annan defekt i periostet med enkel t\u00e4tt kalklager av benhinnan<\/span>\u00a0ger en misstanke p\u00e5 benign typ<\/span>. En snabbt v\u00e4xande<\/span> periostal tum\u00f6r visar ett typiskt skiktbildning av t\u00e4ta kalkrika plattor i benhinnan (likt l\u00f6kringar)<\/span> vilket d\u00e5 kan misst\u00e4nkas utg\u00f6ra en mer malign bentum\u00f6r<\/span>.
\nF\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en diagnos av en oklar bendefekt kompletteras en os\u00e4ker konventionell bilddiagnostik<\/span> med datortomografi<\/span>, magnetkamera<\/span> eller\/samt en benbiopsi<\/span>.<\/p>\n

Ben\u00f6<\/strong><\/span><\/p>\n

Ben\u00f6<\/span> (bone island\/enostos)<\/span> \u00e4r en helt benign skelettdefekt<\/span> som best\u00e5r av en ansamling av kompakt ben i den spongi\u00f6sa benm\u00e4rgen och kan f\u00f6rekomma i alla ben i kroppen. Oftast ser man dessa i r\u00f6rbenen eller dess \u00e4ndar.<\/p>\n

Denna ben\u00f6 \u00e4r helt ofarlig<\/span> men kan vid st\u00f6rre storlek (>2cm)<\/span> utg\u00f6ra en frakturrisk<\/span> d\u00e5 benet \u00e4r mindre h\u00e5llbar i en stor ben\u00f6. Stor ben\u00f6 kan \u00e4ven vara en os\u00e4ker faktor f\u00f6r den radiologiska diagnostiken d\u00e5 man m\u00e5ste kunna s\u00e4rskilja denna benigna defekt fr\u00e5n annan malignitet i skelettet.
\nScinigrafi<\/span> visar inget upptag vid en ben\u00f6 s\u00e5 som det g\u00f6r vid andra typer av malignitet (metastaser)<\/span> i skelettet.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Lungstativ (st\u00e5ende bilder)<\/figcaption><\/figure>\n

Man tar som regel tv\u00e5 bilder<\/span> med 90\u00b0 vinkel<\/span> mot varandra.
\nDenna unders\u00f6kning kan g\u00f6ras sittande<\/span>, st\u00e5ende<\/span> eller liggande<\/span> beroende p\u00e5 patientens tillst\u00e5nd och sm\u00e4rtupplevelse.<\/p>\n

Regelr\u00e4tta r\u00f6ntgenbilder kan vara sv\u00e5rt att f\u00e5 av en fraktur i \u00f6verarmen pga. sm\u00e4rta hos patienten<\/span> vid minsta r\u00f6relse. Man f\u00e5r d\u00e5 n\u00f6ja sig med de bilderna man klarar av att ta med tanke p\u00e5 patienten oavsett om man f\u00e5r bilder med 90\u00b0 vinkel eller inte. Viktigt att f\u00e5 med s\u00e5v\u00e4l axelleden<\/span> som armb\u00e5gsleden<\/span> d\u00e5 man utifr\u00e5n dessa anatomiska delar kan r\u00e4kna ut en ev. vinkelfelst\u00e4llning i sagitalplanet med rotation av ben\u00e4ndarna.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

\u00d6verarmen<\/strong><\/p>\n

\u00d6verarmsbenet<\/span> (humerus)<\/span> \u00e4r ett r\u00f6rben med \u00f6vre proximal led utformad som en kulled<\/span> (sf\u00e4risk)<\/span> som ledar mot skulderbladet och utg\u00f6r axelpartiet. Denna kulled m\u00f6jligg\u00f6r en stor r\u00f6relsef\u00f6rm\u00e5ga av armen i alla riktningar med viss begr\u00e4nsning bak\u00e5t.
\nNedre distala \u00f6verarmsbenet utg\u00f6r armb\u00e5gsleden<\/span> och \u00e4r en g\u00e5ngj\u00e4rnsled<\/span>. En g\u00e5ngj\u00e4rnsled kan endast vinklas likt en d\u00f6rr i tv\u00e5 riktningar dvs. ingen vridning. Vridningen av underarmen g\u00f6res med str\u00e5lbenet<\/span> (radius)<\/span> medan armb\u00e5gsbenet<\/span> (ulna)<\/span> enbart kan vinklas i tv\u00e5 riktningar d\u00e5 detta ben utg\u00f6r den egentliga leden i armb\u00e5gsleden mot \u00f6verarmens distala \u00e4nde.<\/p>\n

\u00d6verarmsbenet \u00e4r ett av f\u00e5 ben med r\u00f6d benm\u00e4rg<\/span> i benets sk. m\u00e4rgh\u00e5la d\u00e4r det bildas nya r\u00f6da blodkroppar. Barn<\/span> har mycket r\u00f6d benm\u00e4rg som producerar mycket ny r\u00f6da blodkroppar fr\u00e5n en m\u00e4ngd sm\u00e5 ben. Fr\u00e5n ca. 4-5 \u00e5rs \u00e5ldern b\u00f6rjar den r\u00f6da benm\u00e4rgen omvandlas till gul benm\u00e4rg11<\/a><\/sup>Gul benm\u00e4rg \u00e5terfinns hos vuxna inuti benets m\u00e4rgh\u00e5la som som utg\u00f6rs av fettv\u00e4v.<\/span><\/span> f\u00f6r att vid 20 \u00e5rs \u00e5ldern endast \u00e5terfinnas i de l\u00e5nga r\u00f6rbenen s\u00e5 som proximala \u00f6verarmen, l\u00e5rbenet, b\u00e4ckenskovlarna och huvudets platta ben. D\u00e5 en vuxen individ har en stor skelettmassa s\u00e5 \u00e4r denna kvarvarande m\u00e4ngd r\u00f6d benm\u00e4rg j\u00e4mf\u00f6rt med det lilla barnets. Denna r\u00f6da benm\u00e4rg r\u00e4cker till f\u00f6r att producera nya blodkroppar som har en livsl\u00e4ngd p\u00e5 ca. 4 m\u00e5nader.<\/p>\n

Muskler<\/strong><\/p>\n

Muskler<\/span> som m\u00f6jligg\u00f6r underarmens b\u00f6jning<\/span> (tv\u00e5h\u00f6vdade armmuskeln\/m biceps brachii)<\/span> och str\u00e4ckning<\/span> (treh\u00f6vdade armmuskeln\/m triceps brachii)<\/span> sitter f\u00e4sta i dels vardera underarmsben men \u00e4ven uppe i axelpartiet (skuldran)<\/span>. Tv\u00e5 muskler som samarbetar (synergister)<\/span> d\u00e4r den ena muskeln drar ihop och b\u00f6jer en led medan den andra h\u00e5ller emot (str\u00e4cker ut)<\/span> till viss del s\u00e5 att man kan beh\u00e5lla en kroppsdel i viss l\u00e4ge och b\u00f6jning kallas antagonister.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00d6verarmen (humerus) \u00e4r det l\u00e5nga r\u00f6rbenet fr\u00e5n axelpartiet och ner till armb\u00e5gsleden. Indikation Frakturer i \u00f6verarmens diafysdel \u00e4r relativt ovanliga. Misst\u00e4nkt skada i \u00f6verarmen kan<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5028","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5028","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5028"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5028\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5028"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}