{"id":5025,"date":"2023-10-08T23:28:27","date_gmt":"2023-10-08T22:28:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5025"},"modified":"2025-08-21T23:48:56","modified_gmt":"2025-08-21T21:48:56","slug":"axel-och-nyckelben","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/axel-och-nyckelben\/","title":{"rendered":"Axel och nyckelben"},"content":{"rendered":"

Sj\u00e4lva axelleden i f\u00f6rh\u00e5llande till dess stora r\u00f6rlighet \u00e4r mycket liten vilket medf\u00f6r att axeln \u00e4r den led i kroppen som l\u00e4ttast ”g\u00e5r ur led” (luxation)<\/span>.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

Axelleden \u00e4r en vanlig k\u00e4lla till besv\u00e4r. Detta \u00e4r oftast relaterat till f\u00f6rslitning av leden, artros<\/span> eller andra ledsjukdommar<\/span>. Besv\u00e4r i axeln kan ocks\u00e5 komma fr\u00e5n nacken. Annan skada p\u00e5 axeln kan vara en luxation<\/span>, fraktur<\/span>, mm.<\/p>\n

Benskador i axeln eller skuldran kan komma i alla \u00e5ldrar men mest typiskt hos \u00e4ldre kvinnor<\/span> som trillat mot golvet. N\u00e4r det g\u00e4ller \u00e4ldre m\u00e4nniskor ses oftast \u00e4ven andra vanliga typer av frakturer i samband med fallet s\u00e5 som handledsfraktur<\/span>, l\u00e5rbensbrott<\/span>, mm.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Luxation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Collum chirurgicum-fraktur<\/figcaption><\/figure>\n

Axelledsluxationer<\/span>1<\/a><\/sup>\u00d6verarmsbenets huvud flyttar sig ur l\u00e4ge fr\u00e5n skulderbladets axelledspanna.<\/span><\/span> \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande framf\u00f6r allt hos handbollsspelare och ishockeyspelare.
\nVanligen (95%)<\/span> luxerar axelledens \u00f6verarmshuvud fram\u00e5t samt ned\u00e5t<\/span>.
\nBehandlingen av axelledsluxation \u00e4r reposition tillbaka till det normala l\u00e4get. Vid f\u00f6rstag\u00e5ngsluxation b\u00f6r en konventionell r\u00f6ntgen g\u00f6ras f\u00f6r att utesluta ev. skelettskador.
\nRisken f\u00f6r \u00e5terkommande<\/span> (recidiv)<\/span> luxationer finns men kan minskas genom sjukgymnastik<\/span>.<\/p>\n

Fraktur<\/span><\/strong><\/p>\n

Axeln<\/strong><\/span><\/p>\n

Collum chirurgicum-fraktur <\/span>\u00e4r en mycket vanlig frakturtyp i axeln som ofta \u00e4r resultatet efter fall fram\u00e5t d\u00e4r man tar emot sig p\u00e5 utstr\u00e4ckta armar.
\nFrakturen vid denna typ \u00e4r s\u00e4llan enbart en enkel frakturspalt<\/span> utan utg\u00f6rs av flertalet [benfragment<\/a><\/span>] (bild)<\/span> med en kombinerad kraftig felst\u00e4llning<\/span> (dislokation)<\/span> mellan axelleden och \u00f6verarmen.<\/p>\n

Collum anatomicum-fraktur<\/span> \u00e4r en annan frakturtyp som sitter strax under \u00f6verarmshuvudet. Frakturen f\u00f6ljer d\u00e5 oftast en tidigare [tillv\u00e4xtlinje<\/a><\/span>] (epifysfog)<\/span>2<\/a><\/sup>Tillv\u00e4xtzoner \u00e4r de delar av skelettet d\u00e4r barn v\u00e4xer p\u00e5 l\u00e4ngden. Zonen mellan ”tillv\u00e4xtben” och diafysen (l\u00e5nga nr\u00f6rbenet utg\u00f6rs av en epifysfog.<\/span><\/span> i axelhuvudet (caput humeri)<\/span>.<\/p>\n

Farkturer i \u00f6verarmshuvudet<\/span> (axeln)<\/span> behandlas konservativt<\/span> med vila och sjukgymnastik. Operation till\u00e4mpas endast vid \u00f6ppna frakturer, skada i kombination med skulderblad som medf\u00f6r instabilitet i leden, patologisk fraktur, splittrat ledhuvud.
\nVid frakturer p\u00e5 v\u00e4xande barn<\/span> tas alltid h\u00e4nsyn till om benet tillv\u00e4xtzoner \u00e4r engagerad i frakturen som d\u00e5 kan p\u00e5verka tillv\u00e4xten eller ge deformitet av leden.<\/p>\n

Vid fraktur med avlossning<\/span> av n\u00e5gondera av \u00f6verarmshuvudets benkn\u00f6lar<\/span> (tuberculum major rsp. minor)<\/span>, som \u00e4r f\u00e4sten f\u00f6r muskler, utan st\u00f6rre dislokation utg\u00f6r behandlingen enbart med armen i vila 3-4 veckor.<\/p>\n

Nyckelbenet<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Fraktur nyckelbenet<\/figcaption><\/figure>\n

Skador p\u00e5 nyckelbenet<\/span> (klavikel)<\/span> utg\u00f6r 3-5%<\/span> av alla frakturer p\u00e5 vuxna och f\u00f6rekommer i 35%<\/span> i samband med frakturer i axeln. Rena frakturer p\u00e5 nyckelbenet<\/span> l\u00e4ker i regel l\u00e4tt om d\u00e5 dessa inte involverar p\u00e5 n\u00e5gon av de tv\u00e5 lederna mot axeln eller br\u00f6stbenet. Odislocerade nyckelbensfrakturer behandlas generellt med st\u00f6df\u00f6rband av axlarna sk. 8-f\u00f6rband.
\nNyckebensfrakturer p\u00e5 barn l\u00e4ks oftast med mycket gott resultat d\u00e4r man vid vuxen \u00e5lder inte kan se resterna av en fraktur oavsett felst\u00e4llning. Barnskelettet har en stor f\u00f6rm\u00e5ga att remodelleras till den ursprungliga formen efter ett benbrott.<\/p>\n

Skulderbladet<\/strong><\/p>\n

Fraktur p\u00e5 skulderbladet<\/span>\u00a0(skapula)<\/span> \u00e4r mer ovanligt d\u00e5 detta ben \u00e4r synnerligt kraftigt trots det klena utseendet d\u00e5 skuldran \u00e4r r\u00f6rligt och har ett bra skydd av axelmuskulaturen. [Skapulafraktur<\/a><\/span>] f\u00e5s oftast enbart i samband med h\u00f6genergitrauma<\/span> d\u00e5 i 60-90%<\/span> i kombination av andra skelettskador varav revbensskador<\/span> (32%)<\/span> \u00e4r den vanligaste kombinationen.
\nFrakturer i skapula f\u00f6rekommer endast 3%<\/span> i kombination av alla axelledsfrakturer.<\/p>\n

Patologiska frakturer<\/span> i axeln kan ske vid den destruktion i skelett olika sjukdomar kan \u00e5stadkomma s\u00e5 som prim\u00e4ra tum\u00f6rer<\/span>3<\/a><\/sup>Osteosarkom, Ewings sarkom, mm.<\/span><\/span>, skelettmetastaser<\/span>4<\/a><\/sup>Spridning av prim\u00e4rtum\u00f6r lokaliserad n\u00e5gon annan stans i kroppen tex. i br\u00f6stet (ca. mam.), prostatat, mm.<\/span><\/span>, osteoporos<\/span>5<\/a><\/sup>Nedsatt benstruktur som \u00f6kar risken f\u00f6r frakturer av benet. Livstidsrisken f\u00f6r att f\u00e5 en fraktur som beror p\u00e5 osteoporos \u00e4r 50% f\u00f6r kvinnor\u00a0 och 25% f\u00f6r m\u00e4n.
\nVanligaste lokalisationen f\u00f6r denna orsak till fraktur \u00e4r h\u00f6ftleden hos \u00e4ldre kvinnor.<\/span><\/span>, infektioner<\/span>6<\/a><\/sup>Osteomyelit, osteit, tuberculos, mm.<\/span><\/span> eller andra skelettsjukdomar<\/span>7<\/a><\/sup>Osteomalaci, fibr\u00f6s dysplasi, Pagets disease, mm.<\/span><\/span>.<\/p>\n

Annan typ av frakturer i axelleden \u00e4r avulsionsfraktur<\/span> vilket betyder att ett ligament dragit loss en liten del av benet som utg\u00f6r senf\u00e4stet<\/span>.<\/p>\n

Artros<\/strong><\/span><\/p>\n

Artros<\/span> f\u00f6rekommer \u00e4ven i axelleden samt mer vanligt f\u00f6rekommande i AC-leden. Det g\u00e5r oftast inte att ta fel p\u00e5 artros i AC-leden d\u00e5 den dels har ett typiskt utseende samt att det finns f\u00e5 andra differential diagnoser med liknande utseeende p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden.<\/p>\n

[Osteonekros<\/a><\/span>] (bild)<\/span> kan ha r\u00f6ntgenfynd liknande artros men utg\u00f6r en avaskul\u00e4r ischemisk tillst\u00e5nd i benm\u00e4rgen efter en infarkt av blodf\u00f6rs\u00f6rjningen till benet. Detta fenomen \u00e4r mer eller mindre vanligt f\u00f6rekommande i skelettet och drabbar alla \u00e5ldrar. Detta \u00e4r en degenerativ sjukdom och fortskrider oftast mycket l\u00e5ngsamt och kan d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4tt missas p\u00e5 r\u00f6ntgen om patienten har symtom vid r\u00f6relser av leden. trots att konventionell r\u00f6ntgen inte kan detektera denna sjukdom p\u00e5 ett tidigt stadie klarar magnetkameran oftast av denne bedrift.
\nOsteonekroser ses oftast som bifynd<\/span> vid r\u00f6ntgen av annan orsak och ses d\u00e5 som f\u00f6rkalkningar<\/span> i mestadels i de l\u00e5nga r\u00f6rbenen. N\u00e4r osteonekros drabbar ett ledhuvud (kn\u00e4led, h\u00f6ftled, axelled)<\/span> uppst\u00e5r en onormal stor f\u00f6rslitning p\u00e5 ledhuvudet<\/span>.<\/p>\n

Luxation<\/strong><\/span><\/p>\n

Luxation<\/span> av akromioklavikularleden (AC-leden)<\/span> kan f\u00f6rekomma i samband med skador mot axelpartiet. Skadan i AC-leden beror p\u00e5 en bristning av det ligament som h\u00e5ller ihop nyckelbenet med skulderbladet i den sk. skulderh\u00f6jden (akromion)<\/span>.
\nLigamentskadan h\u00e4r delas in i olika grader (Rockwood classification)<\/span> beroende p\u00e5 omfattning p\u00e5 luxationen8<\/a><\/sup>Grad 1<\/span>: partiell ruptur av ligamentet med nyckelbenet helt i l\u00e4ge.<\/span>
\nGrad 2<\/span>: senan fullst\u00e4ndigt rupturerad med nyckelbenet n\u00e5got ur l\u00e4ge. Senorna mot korpn\u00e4bbsutskottet (processus coracoideus)<\/span> intakta.<\/span>
\nGrad 3<\/span>: alla ligament och senor helt rupturerade med led\u00e4ndarna ur l\u00e4gen men intill varandra.<\/span>
\nGrad 5<\/span>: Alla ligament och senor helt rupturerade med led\u00e4ndarna liggande omlott.<\/span>
\nGrad 5<\/span>: skulderbladsh\u00f6jden och nyckelbladets \u00e4nda har inge kontakt alls l\u00e4ngre utan nyckelbenet ligger fritt luxerad ovan ursprungligt ledf\u00e4ste.<\/span>
\nGrad 6<\/span>: nyckelbenets \u00e4nde ligger helt luxerad utan f\u00e4sten under kr\u00e5kn\u00e4bbsutskottet.<\/span><\/span>.<\/p>\n

Mindre skador i AC-leden (grad 1-3)<\/span> f\u00e5r l\u00e4ka spontant med sjukgymnastik<\/span>, mm.
\nSt\u00f6rre skador (grad 5)<\/span>, uttalad felst\u00e4llning (kosmetisk)<\/span>, nedsatt r\u00f6rlighet eller l\u00e5ngvarig sm\u00e4rtproblemation kan bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r operation<\/span> d\u00e4r leden fixeras med metallplatta<\/span> eller att senorna (ligamentet)<\/span> rekonstrueras<\/span>9<\/a><\/sup>Den trasiga senan ers\u00e4tts med en sena fr\u00e5n tex. en benmuskel<\/span><\/span>.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Konventionell r\u00f6ntgen<\/figcaption><\/figure>\n

Vid akuta skador p\u00e5 axelpartiet<\/span> tar man oftast tv\u00e5 bilder. En frontal-<\/span> och en sidobild<\/span>.
\nAndra fr\u00e5gest\u00e4llningar s\u00e5som artros, luxation,\u00a0etc. tages som regel tre bilder fr\u00e5n olika vinklar.
\nDenna unders\u00f6kning av skuldran (axeln)<\/span> kan g\u00f6ras sittande<\/span>, st\u00e5ende<\/span> eller liggande<\/span> beroende p\u00e5 patientens tillst\u00e5nd och sm\u00e4rtupplevelse.<\/p>\n

Vid r\u00f6ntgen av nyckelbenet<\/span> tas tv\u00e5 bilder. Projicerad fr\u00e5n tv\u00e5 olika vinklar<\/span> (fr\u00e5n huvud\u00e4nden resp. fot\u00e4nden)<\/span>.
\nUnders\u00f6kningen av nyckelbenet g\u00f6res oftast liggande<\/span>.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Anatomi<\/a>
Anatomi axel<\/figcaption><\/figure>\n

Axelleden<\/strong><\/p>\n

Till axeln r\u00e4knas oftast \u00f6verarmsbenets huvud<\/span> (caput humeri)<\/span>, skulderbladet<\/span> (scapula)<\/span> samt nyckelbenet<\/span> (clavicula)<\/span>. Skulderbladet och nyckelbenet kallas ibland f\u00f6r skulderg\u00f6rdeln.<\/p>\n

Axelleden<\/span>\u00a0(\u00f6verarmshuvudet\/skulderbladet)<\/span>\u00a0utg\u00f6rs av en mycket liten kulled i f\u00f6rh\u00e5llande till vilken kraft som anv\u00e4nds i denna led. Axelleden \u00e4r kroppens r\u00f6rligaste led som kan utf\u00f6ra r\u00f6relser i 4 riktningar. Denna stora r\u00f6relsef\u00f6rm\u00e5ga g\u00f6r \u00e4ven att hela skulderbladet har stor r\u00f6relsef\u00f6rm\u00e5ga. Detta m\u00f6jligg\u00f6rs av att hela axelskuldran hanteras av kraftiga muskler vars ligament f\u00e4ster i skuldrans olika benutskott.<\/p>\n

Nyckelbenet<\/strong><\/p>\n

De \u00f6vre extremiteternas skelett, dvs axlar och armar, har endast ett fysiskt f\u00e4ste mot kroppens \u00f6vriga skelettmassa. Detta \u00e4r leden mot br\u00f6stbenet via nyckelbenet<\/span> (clavikel)<\/span>. Detta l\u00e4tt S-formade r\u00f6rben ledar \u00e4ven med skulderpartiet via den sk. skulderh\u00f6jden (acromion)<\/span>. Denna f\u00f6rbindelse kallas allm\u00e4nt f\u00f6r A-C-leden (A-C leden\/acromioclavicular leden)<\/span>.<\/p>\n

Skulderbladet<\/strong><\/p>\n

[Skulderbladen<\/a><\/span>] (anatomi)<\/span> \u00e4r tv\u00e5 platta ben som t\u00e4cker och skyddar varsin sida av br\u00f6stkorgens \u00f6vre baksida.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sj\u00e4lva axelleden i f\u00f6rh\u00e5llande till dess stora r\u00f6rlighet \u00e4r mycket liten vilket medf\u00f6r att axeln \u00e4r den led i kroppen som l\u00e4ttast ”g\u00e5r ur led”<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5025","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5025","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5025"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5025\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5025"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}