{"id":5022,"date":"2023-10-08T23:26:13","date_gmt":"2023-10-08T22:26:13","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5022"},"modified":"2025-08-21T23:42:35","modified_gmt":"2025-08-21T21:42:35","slug":"halsrygg","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/halsrygg\/","title":{"rendered":"Halsrygg"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>
Halsrygg sidobild<\/figcaption><\/figure>\n

Halsryggen <\/span>(columna cervikale)<\/span> best\u00e5r av 7 halskotor<\/span>. Skador p\u00e5 nackkotor och dess utskott \u00e4r viktiga att uppt\u00e4cka.
\nStatistiskt utg\u00f6r skador i halsryggen en fj\u00e4rdedel av alla ryggskador<\/span>\u00a0d\u00e4r upp till 10-25%<\/span> f\u00f6rblir odiagnostiserade vid skadetillf\u00e4llet. En tredjedel av frakturer som diagnostiseras i halsryggen involverar en kotkropp varav ca. h\u00e4lften i halskotorna 5-7.<\/p>\n

Numera g\u00f6res akuta unders\u00f6kningar av ryggen uteslutande med datortomografi<\/span> (CT)<\/span> d\u00e5 trauma mot halsen oftast \u00e4ven innefattar trauma mot huvudet tex. vid trafikolycka, fall, mm. Dessa patienter kommer oftast liggande fixerad p\u00e5 speciell akutmadrass<\/span> (traumatransfer)<\/span> med halskrage f\u00f6r minska r\u00f6relser av nacken.
\nEn CT-unders\u00f6kning \u00e4r en snabb metod och ger en mycket bra diagnostik av ryggskelettet samt de intrakraniella f\u00f6rh\u00e5llanden efter trauma om huvudet inkluderas i unders\u00f6kningen. Man kan d\u00e5 samtidigt \u00e4ven r\u00f6ntga andra kroppsdelar (thorax och buk, mm.)<\/span> som kan misst\u00e4nkas vara skadade (sk. multitrauma)<\/span>.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Halsrygg sidobild<\/figcaption><\/figure>\n

Den viktigaste bed\u00f6mningen<\/span> vid misst\u00e4nkt skada i halsryggen \u00e4r om skadan kan bed\u00f6mas som stabil eller instabil<\/span>. Fraktur i halsryggen som initialt bed\u00f6ms som stabil kan i ett senare tillf\u00e4lle bli instabil.<\/p>\n

Trauma<\/strong><\/span><\/p>\n

Trubbigt v\u00e5ld<\/span> mot halsregionen med symtom i form av v\u00e4rk<\/span>, or\u00f6rlighet<\/span> (neurologiska bortfall)<\/span>, andningssv\u00e5righeter<\/span> (slag mot strupen)<\/span>, s\u00e4nkt medvetande<\/span>, mm. f\u00f6ranleder alltid en akut radiologisk bilddiagnostik med CT<\/span>.
\nVid neurologiska bortfall<\/span> d\u00e4r man med CT-unders\u00f6kningen inte kunde p\u00e5visa n\u00e5gon defekt i halskotpelaren g\u00f6res oftast en kompletterande diagnostik med magnetkamera (MR)<\/span>. MR<\/span> \u00e4r bra p\u00e5 att detekterar mjukdelsskador<\/span> som kotligament<\/span>, diskprolaps<\/span>, intraspinala bl\u00f6dningar<\/span>, mm. Vid enbart minsta misstanke p\u00e5 ligamentskador<\/span> eller ryggm\u00e4rgsskada<\/span> ska MR alltid ing\u00e5 i den akuta utredningen.<\/p>\n

Annan patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Konventionell r\u00f6ntgen<\/span> av nacken, i inledande utredning, kan g\u00f6ras selektivt vid mindre r\u00f6ntgenenheter som saknar m\u00f6jligheter till CT f\u00f6r att d\u00e4refter vid behov remitteras till en st\u00f6rre r\u00f6ntgenklinik med mer utredningsm\u00f6jligheter med CT, MR, mm.
\nDen konventionella metoden anv\u00e4nds numer enbart vid fortsatta utredningar av instabilitet i halsryggen vid r\u00f6relser (provokationsr\u00f6ntgen)<\/span>, utredning av reumatisk sjukdom i nacken samt degenerativa<\/span>1<\/a><\/sup>Skador som beror p\u00e5 f\u00f6rslitning eller rent \u00e5ldersrelaterade ”normala” f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/span><\/span> f\u00f6r\u00e4ndringar i kotdiskar.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Halsrygg frontal bild<\/figcaption><\/figure>\n

Vid v\u00e5ld mot nacken kan man trots allt k\u00e4nna sig relativt besv\u00e4rsfri och nacken k\u00e4nnas stabil den f\u00f6rsta veckan efter det intr\u00e4ffade olyckstillbudet d\u00e4r muskler h\u00e5ller huvud och nacke i stabilt l\u00e4ge med varandra. Dock kan man d\u00e4refter ibland f\u00e5 en\u00a0glidning<\/span>\u00a0(subluxation)<\/span>\u00a0av tv\u00e5 intilliggande kotor gentemot varandra vid\u00a0flexionsv\u00e5ld<\/span>2<\/a><\/sup>N\u00e4r nacken snabbt b\u00f6js\u00a0 kraftigt fram\u00e5t.<\/span><\/span> med bakre\u00a0ligamentskador<\/span>\u00a0(ligamentruptur)<\/span>. Detta g\u00f6r att ryggm\u00e4rgskanalen kan bli allvarligt kl\u00e4md med neurologiska skador som f\u00f6ljd.<\/p>\n

Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt med kontrollr\u00f6ntgen<\/span>\u00a0av nacken efter ca.\u00a010 dagar<\/span>\u00a0d\u00e5 omgivande muskulatur slappnat av.\u00a0Provokation<\/span>\u00a0av halsryggen med halsryggen i [flexion<\/a><\/span>]\u00a0(bild)<\/span>\u00a0samt [extension<\/a><\/span>] kan visa en tidigare dold subluxation vilket kan g\u00f6ras tidigast efter ca.\u00a02 veckor<\/span>\u00a0n\u00e4r nackens muskelf\u00f6rsvar l\u00e4ttat.<\/p>\n

Luxation<\/strong><\/span><\/p>\n

Intervertebralledsluxation<\/span>\u00a0\u00e4r d\u00e5 de normalt kraftigt f\u00f6rankrade av ligament lederna mellan tv\u00e5 kotornas sidoutskott luxerar. Detta sker oftast i samband med\u00a0kraftigare v\u00e5ld<\/span>\u00a0d\u00e5 man f\u00e5r en glidning mellan tv\u00e5 kotkroppar d\u00e4r utskotten fastnar i varandra likt omlottst\u00e4llning. Denna skada \u00e4r ofta f\u00f6renlig med delvis eller hel avsaknad av k\u00e4nsel och r\u00f6relsef\u00f6rm\u00e5ga\u00a0(pares)<\/span>\u00a0nedom skadeomr\u00e5det i nacken.<\/p>\n

Fraktur<\/strong><\/span><\/p>\n

Flertalet frakturer i halsryggen kan p\u00e5 f\u00f6rhand avg\u00f6ra typ-frakturen<\/span> beroende p\u00e5 vilken sorts trauma personen r\u00e5kat ut f\u00f6r. Olika typer av flexions-<\/span>, extensions-<\/span> samt axialt<\/span>3<\/a><\/sup>N\u00e4r halsryggen uts\u00e4tts f\u00f6r en kraft som kommer rakt ovanifr\u00e5n och trycker ihop kotpelaren. Vid tex. slag mot huvudet, fall fr\u00e5n h\u00f6jd d\u00e4r personen landar p\u00e5 f\u00f6tterna som ger sk. gravitationstrauma (p\u00e5verkar \u00e4ven inre organ).<\/span><\/span> v\u00e5ld<\/span> ger ofta specifika typer av frakturer.
\nVanligaste lokalisationen f\u00f6r kotfraktur i halsryggen \u00e4r C1-C2<\/span> (10-12%)<\/span> samt C5-C7<\/span>\u00a0(ca. 50%)<\/span>.<\/p>\n

En typ av fraktur vid axialt v\u00e5ld<\/span> mot halsryggen \u00e4r vid dykning p\u00e5 grunt vatten<\/span> d\u00e4r huvudet st\u00f6ter emot botten eller en sten. Vid denna kraftiga sm\u00e4ll kan ligamenten kring kotkroppen brista samt en del av kotkroppen g\u00e5r av. Vid dessa skador ser man ofta att bakre delen av kotkroppen skjuts in mot ryggm\u00e4rgskanalen. Dessa skador \u00e4r beh\u00e4ftad med en h\u00f6g risk (50%)<\/span> f\u00f6r neurologiska bortfall<\/span> fr\u00e5n resten av kroppen. I 90%<\/span> av dessa skador f\u00e5s best\u00e5ende neurologiska symtom av n\u00e5got slag.<\/p>\n

Kotfraktur<\/strong><\/p>\n

\"Halsrygg<\/a>
Halsrygg provokationsbild<\/figcaption><\/figure>\n

Frakturer<\/span>\u00a0i n\u00e5gondera\u00a0halsryggkota<\/span>\u00a0ligger oftast i horisontell riktning genom kotkroppen och ska bed\u00f6mas som\u00a0instabil<\/span>4<\/a><\/sup>Instabil fraktur utg\u00f6res av s\u00e5dana typ att det finns risk f\u00f6r p\u00e5verkan av ryggm\u00e4rsskada med de neurologiska skador detta kan medf\u00f6ra.<\/span><\/span> tills motsatsen bevisats. Vid r\u00f6ntgen av en halsryggen med\u00a0konventionell teknik<\/span>\u00a0d\u00e4r kotkropparna ligger\u00a0i en rak linje<\/span>\u00a0bed\u00f6ms en skada i halsryggen som\u00a0stabil<\/span>.
\nTaggutskotten<\/span>\u00a0baktill p\u00e5 kotorna kan fraktureras vid kraftiga b\u00f6jningar av huvudet.<\/p>\n

Vid\u00a0kraftig flexionsv\u00e5ld<\/span>\u00a0kan en kota f\u00e5 en enkel\u00a0kilfraktur<\/span>\u00a0efter den kompression som d\u00e5 sker av kotkroppen. Denna fraktur r\u00e4knas som\u00a0stabil<\/span>\u00a0s\u00e5vida den inte best\u00e5r av flertalet benfragment som kan riskera pressas in i ryggm\u00e4rkskanalen vilket d\u00e5 g\u00f6r den instabil.<\/p>\n

Extensionsskador<\/span>\u00a0uppst\u00e5r av en\u00a0kraftigt bak\u00e5tb\u00f6jning<\/span>\u00a0av nacken. Detta kan medf\u00f6ra att ligamentet som l\u00f6per framf\u00f6r kotkropparna\u00a0(ligamentum longitudinale anterior)<\/span>\u00a0g\u00e5r av d\u00e5 den str\u00e4cks ut kraftigt och medf\u00f6r en vidgning av fr\u00e4mre delen av utrymmet mellan kotorna d\u00e4r kotdisken ligger. Denna felst\u00e4llning ger oftas upphov till en ryggm\u00e4rgskompression och d\u00e4rvid \u00e5tf\u00f6ljande neurologiska bortfall\u00a0(pares)<\/span>\u00a0nedom skadan. I samband med ligamentskadan uppst\u00e5r ett\u00a0hematom<\/span>\u00a0framf\u00f6r kotkropparna. Skadan \u00e4r h\u00f6gst\u00a0instabil<\/span>\u00a0vid r\u00f6relser av nacken bak\u00e5t.<\/p>\n

Densfraktur<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>
Fraktur dens sidobild<\/figcaption><\/figure>\n

En densfraktur<\/span> (C2)<\/span> kan komma av s\u00e5v\u00e4l kraftig b\u00f6jning fram\u00e5t (flexion)<\/span> som bak\u00e5t (extension)<\/span> av nacken.
\nFraktur p\u00e5 [dens<\/a><\/span>] (bild)<\/span> kan vara ett livshotande tillst\u00e5nd d\u00e4r ryggm\u00e4rgskanalen kan komma att kl\u00e4mmas \u00e5t som medf\u00f6r sv\u00e5ra neurologiska skador.<\/p>\n

Densfrakturerna<\/span> delas in i 3 typer<\/span> d\u00e4r typ 1<\/span> inneb\u00e4r en avlossning (avlusionsfraktur)<\/span> av toppen p\u00e5 dens. Fraktur typ 2<\/span> inneb\u00e4r att brottet sitter i basen p\u00e5 denstappen medan vid typ 3<\/span> involverar frakturen \u00e4ven kotkroppen (C2)<\/span>. Alla densfrakturer b\u00f6r bed\u00f6mas som instabila<\/span> men d\u00e4r typ 1 utg\u00f6r en h\u00f6gre risk f\u00f6r p\u00e5verkan av ryggm\u00e4rgen.
\nPatienten med densfraktur kan inledningsvis ha enbart lindriga symtom<\/span> varf\u00f6r denna skada ibland inte uppt\u00e4cks f\u00f6rr\u00e4n patienten efter n\u00e5gon vecka efter skadetillf\u00e4llet upps\u00f6ker sjukv\u00e5rden med kvarst\u00e5ende nacksm\u00e4rta.<\/p>\n

Whipp-lash fraktur<\/strong><\/p>\n

”Whip-lash<\/span>”\u00a0(pisksn\u00e4rtskada)<\/span>\u00a0uppkommer av att nacken uts\u00e4tts f\u00f6r en hastigt r\u00f6relse och \u00e4ndrar l\u00e4ge till annan ytterlighet tex. vid tv\u00e4rstopp\/krock\/idrott d\u00e5 huvudet far hastigt fram\u00e5t eller bak\u00e5t. Vid lindrigare trauma med\u00a0v\u00e4rk<\/span>,\u00a0stelhet<\/span>,\u00a0stickningar<\/span>\u00a0i armar och h\u00e4nder,\u00a0yrsel<\/span>, mm. ska man upps\u00f6ka sin v\u00e5rdcentral f\u00f6r en bed\u00f6mning.
\nL\u00e4kare p\u00e5 v\u00e5rdcentral bed\u00f6mer d\u00e5 om halsryggen beh\u00f6ver r\u00f6ntgas initialt eller du kan ha egenv\u00e5rd hemma.<\/p>\n

Vid axialt v\u00e5ld<\/span> mot kotpelaren kan frakturen utg\u00f6ras av sk. spr\u00e4ngfraktur<\/span> d\u00e4r kotkroppen delats i flertalet benfragment. Vid dessa skador \u00e4r risken stor att n\u00e5gondera benfragment pressas bak\u00e5t mot ryggm\u00e4rgskanalen med stor risk f\u00f6r neurologiska skador.
\nSpr\u00e4ngfraktur av atlasb\u00e5gen<\/span> (C1)<\/span> kallas Jefferson-fraktur<\/span>. Denna skada r\u00e4knas som instabil d\u00e5 \u00e4ven ligamentet (ligamentum tfansversum)<\/span> som stabilisera b\u00e5gen oftast \u00e4r rupturerad.<\/p>\n

Block-kota<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Block-kota i halsryggen<\/figcaption><\/figure>\n

Block-kota<\/span>5<\/a><\/sup>Block-kota i halsryggen kallas Klippel-Feil syndrom efter de franska neurologerna Maurice Klippel och Andr\u00e9 Feil (1912). Denna sammanv\u00e4xt av tv\u00e5 halskotor drabbar oftast kota 2 och 3 i halsryggen som f\u00e5r till f\u00f6ljd att det \u00e4r sv\u00e5rt att vrida p\u00e5 huvudet.
\nKotsammanv\u00e4xten kan \u00e4ven medf\u00f6ra ett tryck p\u00e5 n\u00e4rliggande\u00a0 ryggnerver som d\u00e5 ger neurologiska symtom. D\u00e5 nerbanorna kan bli ihoptryckta (spinalnervskompression) kan andra anomalier upptr\u00e4da s\u00e5 som Chiari (nedh\u00e4ng av lillhj\u00e4rnan i skallbasens h\u00e5l), delad ryggm\u00e4rg (diastematomyeli) eller \u00f6kad m\u00e4ngd v\u00e4tska i ryggm\u00e4rgskanalen (syringomyeli).<\/span>

\nEtt utm\u00e4rkande drag hos personer med denna anomali \u00e4r en kort (brevicollis) och bred hals med ett l\u00e5gt sittande bakre h\u00e5rf\u00e4ste.
\nOrsaken otydlig men det \u00e4r i tidigare delen i forterutvecklingen (v. 3-7) denna kotmissbildning skapas. Det finns \u00e4ven viss \u00e4rftlighet f\u00f6r denna anomali.
\nMan uppt\u00e4cker ofta denna anomali genom att barnet inte kan vrida p\u00e5 nacken.<\/span><\/span> \u00e4r anomali och utg\u00f6rs av tv\u00e5 sammanv\u00e4xta kotkroppar som d\u00e5 saknar det normala utrymmet f\u00f6r kotdisken.\u00a0 Sammanv\u00e4xtningen kan vara komplett eller partiell.
\nBlock-kota i \u00f6verg\u00e5ngen br\u00f6st-l\u00e4ndrygg<\/span> kan medf\u00f6ra en vinkling av den \u00f6vre block-kotan som d\u00e5 medf\u00f6r en skoliotisk ryggvinkel i denna niv\u00e5n.<\/p>\n

Annan skada<\/strong><\/span><\/p>\n

Andra skador och sjukdomar man kan f\u00e5 inom halsryggen \u00e4r reumatoid artrit<\/span>, spondolys<\/span> och kotglidning<\/span>.
\n\u00c5terkommande symtom p\u00e5 sm\u00e4rta i axlar och armar<\/span> kan bero p\u00e5 sjukliga tillst\u00e5nd inom halsryggraden.<\/p>\n

Reumatoid<\/strong><\/p>\n

Reumatoid artrit<\/span> (RA)<\/span> \u00e4r n\u00e4stan alltid lokaliserad till halsryggen kring dens<\/span> samt i dess facettleder<\/span> och andra sm\u00e5leder kring halskotan. Br\u00f6st- och l\u00e4ndrygg drabbas mer s\u00e4llan av RA. H\u00e4lften av alla personer med RA f\u00e5r detta i halsryggen. En irritation av en led kan leda till inflammation i ledkapseln som genom p\u00e5verkan av synovian (ledhinnan)<\/span> \u00f6kar bildning av fibr\u00f6s bindv\u00e4v och granulationsv\u00e4vnad som vars sk. pannusbildning<\/span>6<\/a><\/sup>F\u00f6rtjockning av ledhinnan (synovian). Behandlas med kortikosteroider som till viss del bromsar tillv\u00e4xten av pannus.<\/span><\/span> d\u00e5 kan utg\u00f6ra ett tryck bak mot ryggm\u00e4rgen.
\nFacettleds artrit<\/span> kan vara sv\u00e5rdiagnostiserad med konventionell r\u00f6ntgen d\u00e4r en destruktion av facettledsspalterna b\u00e4st \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6res med magnetkamera<\/span>.<\/p>\n

Spondylos<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>
Halsrygg vriden bild (h\u00f6)<\/figcaption><\/figure>\n

Spondolys<\/span>7<\/a><\/sup>En oftast degenerativ (oftast \u00e5ldersrelaterad) sjukdomsprocess i leder som inte beror p\u00e5 inflammation. Tillst\u00e5ndet karakteriseras av bildandet av osteofyter.<\/span><\/span> n\u00e4r en grupp degenerativa f\u00f6r\u00e4ndringar<\/span>8<\/a><\/sup>Nedbrutning och f\u00f6rs\u00e4mring som mestadels beror p\u00e5 \u00e5ldersrelaterade faktorer.<\/span><\/span> i kotorna leder eller i mellankotsdisken. Dessa \u00e5ldersf\u00f6r\u00e4ndringar ger benp\u00e5lagringar (osteofyter)<\/span>, diskdestruktion som diskbr\u00e5ck, mm. Tidigare trauma kan ge \u00f6kad risk f\u00f6r spondylos flera \u00e5r senare.
\nSymtomen \u00e4r ofta l\u00e5ngvarig sm\u00e4rta i nacken och nervsm\u00e4rtor som str\u00e5lar ut i armarna.<\/p>\n

Kotglidning<\/strong><\/p>\n

Vid kotglidning<\/span>\u00a0(Spondylolisthes)<\/span> utan trauma \u00e4ndrar en kota l\u00e4ge i f\u00f6rh\u00e5llande till det normala l\u00e4get mot intilliggande kota. Denna glidning av kotan beror ofta p\u00e5 degenerativa detsruktioner av kotdisk och facettleder. I dom flesta fallen \u00e4r det kotan ovanf\u00f6r den sjuka kotdisken som glider fram\u00e5t.<\/p>\n

Cancer<\/strong><\/p>\n

Prim\u00e4ra tum\u00f6rer<\/span> i halskotorna (extradurala tum\u00f6rer)<\/span> \u00e4r mer ovanligt utan utg\u00f6rs d\u00e5 mestadels av metastaser<\/span>.9<\/a><\/sup>Prim\u00e4rtum\u00f6r som \u00e4r lokaliserad n\u00e5gon annan stans i kroppen men som sprider maligna celler till annan plats i kroppen som etablerar sig d\u00e4r.<\/span><\/span>. Metastaser<\/span> i kotkroppar har ofta sin ursprung (prim\u00e4rtum\u00f6r)<\/span> fr\u00e5n br\u00f6stcancer<\/span>, prostatacancer<\/span> och lungcancer<\/span>.<\/p>\n

Prim\u00e4rtum\u00f6rer inom halsryggen finner man oftast inom ryggm\u00e4rgskanalens strukturer som intramedull\u00e4r tum\u00f6r<\/span> och intradural extramedull\u00e4r tum\u00f6r<\/span>. Tum\u00f6rer inom ryggm\u00e4rgen \u00e4r ovanliga men finns i olika tum\u00f6rtyper som meningeom<\/span>10<\/a><\/sup>Meningeom \u00e4r den vanligaste typen av tum\u00f6rer intrakraniellt. Denna \u00e4r en l\u00e5ngsamt v\u00e4xande tum\u00f6r som utg\u00e5r fr\u00e5n hj\u00e4rnans eller ryggm\u00e4rgens hinna. Den kan v\u00e4xa sig stor innan den ger ifr\u00e5n sig symtom s\u00e5 som huvudv\u00e4rk, epilepsi, utg\u00f6ra avfl\u00f6deshinder f\u00f6r likvor eller ge andra neurologiska symtom. Meningeom \u00e4r en benign tum\u00f6rtyp men kan omvandlas till sarkom. <\/span><\/span> och neurinom<\/span>11<\/a><\/sup>Tum\u00f6r som har f\u00e4ste p\u00e5 nervbanor (dorsalnervroten) som utg\u00e5r fr\u00e5n spinalkanalen. Denna tum\u00f6rtyp kan finnas l\u00e4ngs hela spinalkanalen och kan hittas i alla \u00e5ldrar och k\u00f6n.<\/span><\/span> (schwannom)<\/span>.<\/p>\n

Degenerativa skador<\/strong><\/p>\n

Annan degenerativ f\u00f6r\u00e4ndring i halsryggen \u00e4r en f\u00f6rs\u00e4mring av mellankotsdisken<\/span>\u00a0(diskdegeneration)<\/span>. Denna \u00e5ldersrelaterade nedbrytning av disken visar sig p\u00e5 r\u00f6ntgen som ett tunt mellanrum mellan kotkropparna (intervertebralrummet)<\/span> med \u00f6kad sklerosering av \u00e4ndplattorna p\u00e5 kotorna. Man kan \u00e4ven ofta se luft i diskutrymmet p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden.
\nDessa f\u00f6r\u00e4ndringar ser man f\u00f6retr\u00e4desvis i den distala delar av halsryggen.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Lungstativ (halsrygg sittande\/st\u00e5ende)<\/span><\/figcaption><\/figure>\n

En utredning<\/span> med konventionell r\u00f6ntgenunders\u00f6kning av nacken, vid icke akuta skador<\/span>, g\u00f6r man vanligtvis sittande<\/span>.
\nVid r\u00f6ntgen av nacken tages en frontal<\/span>– och en sidobild<\/span> av hela nacken (C1-Th1)<\/span>. Framf\u00f6r allt C7<\/span> kan vara sv\u00e5r att f\u00e5 med p\u00e5 en sidobild d\u00e5 axelpartiet skymmer.<\/p>\n

Vid artrosfr\u00e5gest\u00e4llning<\/span> komplettera bilderna med nacken n\u00e5got l\u00e4tt vriden<\/span> \u00e5t vardera h\u00e5llet. Detta f\u00f6r att f\u00e5 koth\u00e5len<\/span> (foramen intervertebrale)<\/span> d\u00e4r de transversella nerverna l\u00f6per ut bra avbildade.
\nF\u00f6r att utv\u00e4rdera en RA<\/span> i halsryggen kr\u00e4vs oftast \u00e4ven en funktionell r\u00f6ntgen<\/span> d\u00e4r nacken b\u00f6js fram\u00e5t resp. bak\u00e5t vid sidobildstagning. Vid RA i atlas\/dens leden ses ett \u00f6kat avst\u00e5nd h\u00e4r vid fram\u00e5tb\u00f6jning av nacken vilket oftast inte ses vid normal h\u00e5llning eller bak\u00e5tb\u00f6jning av nacken.<\/p>\n

Vid tillf\u00e4llen d\u00e5 patienten kommer f\u00f6r kontrollunders\u00f6kning<\/span> av tidigare skada p\u00e5 dens<\/span> tar man 2 speciella bilder \u00f6ver bara dens. En [frontal<\/a><\/span>] (bild)<\/span> d\u00e4r patienten gapar<\/span> stort s\u00e5 man inte f\u00e5r med t\u00e4nderna p\u00e5 bilden som annars skymmer dens helt samt en sidobild centrerad \u00f6ver dens.<\/p>\n

R\u00f6ntgen av halsryggen kan g\u00f6ras st\u00e5ende<\/span>, sittande<\/span> eller liggande<\/span> beroende p\u00e5 patientens f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att medverka vid unders\u00f6kningen.<\/p>\n

Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n

[Ryggraden<\/a><\/span>] (kotpelaren)<\/span> utg\u00f6r den enda fasta f\u00f6rbindelsen mellan \u00f6verkroppen och underkroppen. I sidoprojektion har ryggraden 3 b\u00f6jar d\u00e4r halsryggen och l\u00e4ndryggen b\u00f6jer fram\u00e5t sk. lordos<\/span> medan br\u00f6stryggen b\u00f6jer sig bak\u00e5t i b\u00e5da \u00e4ndar sk. kyfos<\/span>. Denna b\u00f6jning av ryggraden medf\u00f6r att all belastning fr\u00e5n \u00f6vriga kroppens organ kommer rakt \u00f6ver benen vilket underl\u00e4ttar f\u00f6r ballansen. Vid f\u00f6dseln \u00e4r sp\u00e4dbarnets ryggrad helt konvex (buktning bak\u00e5t)<\/span> f\u00f6r att sedan f\u00e5 sina olika b\u00f6jningar (kyfos, lordos, kyfos)<\/span> n\u00e4r barnet b\u00f6rjar g\u00e5 uppr\u00e4tt.<\/p>\n

Kotpelaren<\/span> utg\u00f6rs av sammanlagt ca. 24 ”\u00e4kta” kotor, 7 halskotor<\/span> (columna vertebralis)<\/span>, 12 br\u00f6stkotor<\/span> (columna thoracalis)<\/span> samt 5 l\u00e4ndryggskotor<\/span> (columna lumbalis)<\/span>. Sedan tillkommer korsryggen<\/span> (sakralryggen)<\/span> som best\u00e5r av 5 sammanv\u00e4xta kotor och tills slut svanskotorna<\/span> som inte inneh\u00e5ller n\u00e5gra ryggnerver utan endast utg\u00f6rs av 3-5 bendelar.<\/p>\n

Det kan f\u00f6rekomma varianter med n\u00e5gon extra eller en kota f\u00f6r lite i kotpelaren. \u00d6versta (7)<\/span> kotorna utg\u00f6rs av mindre kotkroppar som sedan efterhand l\u00e4ngre distalt i kotpelaren blir allt st\u00f6rre d\u00e5 dom m\u00e5ste klara att b\u00e4ra en st\u00f6rre vikt av kroppen.
\nDe 2 \u00f6versta halskotorna<\/span> \u00e4r inte vanliga kotor utan den \u00f6versta ”atlas<\/span>” (C1)<\/span> utg\u00f6rs av endast en benb\u00e5ge runt ryggm\u00e4rgslanalen medan den andra ”axis<\/span>” (C2)<\/span> har en tapp (dens)<\/span> riktat upp\u00e5t som sticker upp genom atlas-b\u00e5gen. Tack vara denna konstruktion av de \u00f6versta 2 kotkropparna kan huvudet vridas. Den enda halskotan som g\u00e5r att vrida \u00e4r den \u00f6versta som den g\u00f6r runt denna bentapp (dens)<\/span> som sitter p\u00e5 halskota 2 (axis)<\/span> medan b\u00f6jning och vinkling av nacken sker i alla halskotorna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Halsryggen (columna cervikale) best\u00e5r av 7 halskotor. Skador p\u00e5 nackkotor och dess utskott \u00e4r viktiga att uppt\u00e4cka. Statistiskt utg\u00f6r skador i halsryggen en fj\u00e4rdedel av<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5022","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5022","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5022"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5022\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5022"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}