{"id":5019,"date":"2023-10-08T23:24:00","date_gmt":"2023-10-08T22:24:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5019"},"modified":"2025-08-21T23:24:03","modified_gmt":"2025-08-21T21:24:03","slug":"ansiktsskelett","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/ansiktsskelett\/","title":{"rendered":"Skalle- och ansiktsskelett"},"content":{"rendered":"

Idag r\u00f6ntgas skalle och ansiktsskelett<\/span> med [datortomografi<\/a><\/span>] (l\u00e4nk)<\/span> d\u00e5 skador h\u00e4r ofta \u00e4r i kombination med annat v\u00e5ld mot \u00f6vriga huvudet och med ev. intrakraniella skador<\/span> (hj\u00e4rnskada)<\/span>. Studier har visat att en tredjedel<\/span> av de personer som haft trauma mot huvudet och uppvisar n\u00e5gon form av hj\u00e4rnskada<\/span> men har inte n\u00e5gon skallfraktur<\/span>.
\nElektiv konventionell r\u00f6ntgen av underk\u00e4ke och t\u00e4nder<\/span> (OPG)<\/span> ing\u00e5r ofta fortfarande i en odontologisk r\u00f6ntgenunders\u00f6kning med en sk. [ortopantomograf<\/a><\/span>] (bild)<\/span>1<\/a><\/sup>S\u00e5 kallad OPG tas med en speciell cirkulerande r\u00f6ntgenkamera som ger en panoramabild \u00f6ver b\u00e5da k\u00e4karna och k\u00e4klederna p\u00e5 en och samma bild.<\/span><\/span> som avbildar hela k\u00e4kpartiet.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Spik i skallen<\/figcaption><\/figure>\n

R\u00f6ntgen av ansiktet med konventionell r\u00f6ntgenteknik<\/span> g\u00f6res idag mestadels vid fr\u00e5gest\u00e4llning om fr\u00e4mmande <\/span>(r\u00f6ntgent\u00e4ta)<\/span> f\u00f6rem\u00e5l<\/span> i skallens mjukdelar.
\nVid trauma med metallf\u00f6rem\u00e5l<\/span> kan man ibland g\u00f6re denna konventionella r\u00f6ntgen f\u00f6r bed\u00f6mning av ett f\u00f6rem\u00e5lets utseende, hur m\u00e5nga delar, mm. som befinner sin intrakraniellt2<\/a><\/sup>Innanf\u00f6r skallbenet.<\/span><\/span> innan en CT-unders\u00f6kning f\u00f6retas d\u00e4r metall i regel ger omfattande artefakter3<\/a><\/sup>St\u00f6rningar i bilden.<\/span><\/span>.<\/p>\n

Detta g\u00f6res ibland inf\u00f6r en unders\u00f6kning med magnetkamera<\/span> (MR)<\/span> d\u00e5 man vet sedan tidigare att patienten kan ha metalliska fragment<\/span> i ansikte\/skalle som kan p\u00e5verkas av ett starkt magnetf\u00e4lt. Misstanke om svetsloppa<\/span> i \u00f6gat \u00e4r en indikation f\u00f6r kontroll med konventionell r\u00f6ntgen av \u00f6gonh\u00e5lorna innan man f\u00f6retar en MR-unders\u00f6kning.<\/p>\n

\u00d6versikt av benlesioner<\/span>4<\/a><\/sup>Lesion betyder skada av ett k\u00e4rl, ben, v\u00e4vnad, hud, mm.<\/span><\/span> som komplement till datortomografi (CT)<\/span> eller magnetkamera (MR)<\/span>.
\nFrakturer i skallen<\/span> oavsett typ ska unders\u00f6kas med CT<\/span> samt i de flesta fallen d\u00e4refter \u00f6vervakas p\u00e5 sjukhus n\u00e5got 1\/2-1 dygn innan patienten f\u00e5r \u00e5ka hem.
\nDe flesta skallskadorna med hj\u00e4rnskada kommer efter trauma<\/span> som trafikolycka<\/span>, fall<\/span> och misshandel<\/span>. Rent statistiskt f\u00f6rekommer dessa huvudskador i ca. 75% hos m\u00e4n<\/span> d\u00e4rav 24-54%<\/span> av fallen \u00e4r alkoholp\u00e5verkade<\/span>5<\/a><\/sup>ref: Internetmedicin.se, Hj\u00e4rnskador 201211<\/span><\/span>.<\/p>\n

Hj\u00e4rnskakning<\/span> kan uppst\u00e5 efter slag mot huvudet. Akut v\u00e5rd b\u00f6r s\u00f6kas f\u00f6r bed\u00f6mning. R\u00f6ntgen g\u00f6res oftast inte med enbart l\u00e4ttare symtom<\/span>6<\/a><\/sup>Till l\u00e4ttare symtom\u00a0 r\u00e4knas huvudv\u00e4rk, yrsel, enstaka kr\u00e4kning, ljud och ljusk\u00e4nslig, l\u00e4ttirriterad, s\u00f6mnsv\u00e5righeter, mm. L\u00e4ttare symtom b\u00f6r g\u00e5 \u00f6ver inom 2 veckor annars b\u00f6r man r\u00e5dg\u00f6ra med sjukv\u00e5rden.<\/span><\/span>. Mer allvarliga symtom<\/span>7<\/a><\/sup>Till allvarliga symtom r\u00e4knas f\u00f6rvirring, tilltagande huvudv\u00e4rk, upprepade kr\u00e4kningar, sl\u00f6het och sv\u00e5righeter att v\u00e4ckas, medvetandef\u00f6rlust, kramper och ryckningar, svaghet och k\u00e4nselbortfall, synrubbningar, olika storlekar p\u00e5 pupillerna, andningssv\u00e5rtigheter, mm.<\/span><\/span> f\u00f6ranleder en r\u00f6ntgen av skallen och hj\u00e4rnan med d\u00e5 CT<\/span>.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Skelle konventionell r\u00f6ntgen<\/figcaption><\/figure>\n

En konventionell r\u00f6ntgen av skallen kan komma i fr\u00e5ga vid utredning<\/span> av defekter<\/span> i skallbenet som vid osteolytiska<\/span>8<\/a><\/sup>Sjuklig uppl\u00f6sning av benv\u00e4vnad.<\/span><\/span> lesioner<\/span> i skallens ben som orsakas av maligna bentum\u00f6rer<\/span>, metastaser<\/span>, myelomatos<\/span>9<\/a><\/sup>Malign blodsjukdom som infiltrerar skelettet.<\/span><\/span>, kordom<\/span>10<\/a><\/sup>Tum\u00f6r fr\u00e5n celler fr\u00e5n ryggradsstr\u00e4ngen som s\u00e4tter sig i skallbasen och b\u00e4ckenets ben.<\/span><\/span> och cellistiocytos11<\/a><\/sup>Langerhans cellhistiocytos (LCH) \u00e4r en mycket ovanlig sjukdom som drabbar ca. 5 barn p\u00e5 miljonen per \u00e5r. Langerhans celler utg\u00f6r en del av immunf\u00f6rsvaret.
\nVid sjukdomen (LCH) ansamlas h\u00e4rder av onormala Langerhanska celler skelett eller organ som destruerar (bryta ner) v\u00e4rdorganet genom inflammatoriska processer. LCH kan g\u00e5 i skov under st\u00f6rre delen av livet med diverse komplikationer.<\/span><\/span>.
\n\u00c4ven benigna osteolytiska lesioner s\u00e5 som osteom<\/span>12<\/a><\/sup>Benign benv\u00e4vstum\u00f6r som kan skilja i utseende s\u00e5 som svampliknande benstruktur (osteoma spongiosum) eller som h\u00e5rd och kraftigt f\u00f6rt\u00e4tat ben (osteoma durum).<\/span><\/span>, mm.<\/p>\n

Fraktur<\/strong><\/span><\/p>\n

Frakturer i skallens ben <\/span>utreds numera uteslutande med datortomografi<\/span> (CT)<\/span> som \u00e4ven utg\u00f6r f\u00f6rstahandsvalet vid skador i ansiktsskelettet. En skallfraktur kan dock d\u00f6ljas vid CT-unders\u00f6kning d\u00e5 frakturen kan ha en riktning som bildsnittet.
\nSkallfrakturer delas in i olika typer<\/span> samt efter i vilken riktning de l\u00f6per med h\u00e4nseende till tinningbenet.<\/p>\n

Frakturtyperna \u00e4r linj\u00e4ra frakturer<\/span>, nedpressade<\/span> frakturer, krossfrakturer<\/span> och skallbasfrakturer<\/span>.
\nSamtliga frakturer har oftast komplikationer<\/span> av olika slag och mer eller mindre allvarliga.<\/p>\n