{"id":5016,"date":"2023-10-08T23:20:31","date_gmt":"2023-10-08T22:20:31","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=5016"},"modified":"2025-08-21T23:17:53","modified_gmt":"2025-08-21T21:17:53","slug":"om-skelett","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/undersokningar\/om-skelett\/","title":{"rendered":"Om r\u00f6ntgen av skelett"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"color: #008080;\">Skelettunders\u00f6kningarna<\/span> med r\u00f6ntgen \u00e4r i de flesta fall dock enkla och okomplicerade att genomf\u00f6ra. Dessa genomf\u00f6res i regel snabbt och sm\u00e4rtfritt. Men det kan ocks\u00e5 vara de unders\u00f6kningar som \u00e4r de mest sm\u00e4rtsamma f\u00f6r patienterna.<br \/>\nSkelettet ben\u00e4mns ofta som <span style=\"color: #008080;\">r\u00f6relseorganen<\/span>. H\u00e4lften av alla r\u00f6ntgenunders\u00f6kningar p\u00e5 en r\u00f6ntgenavdelning utg\u00f6rs av r\u00f6ntgen av skelettet.<br \/>\nSkelettet utg\u00f6r en komplex byggnad som har till uppgift att st\u00f6dja musklerna och skydda inre organ.<br \/>\nHos en vuxen oms\u00e4tts <span style=\"color: #008080;\">10%<\/span> av skelettet till <span style=\"color: #008080;\">nytt ben<\/span> varje \u00e5r.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"font-size: 18pt; color: #008080;\"><strong>Varf\u00f6r r\u00f6ntga skelettet<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_5645\" aria-describedby=\"caption-attachment-5645\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/konv_rtg_bord_takror_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-5645\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/konv_rtg_bord_takror_1-100x75.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"113\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/konv_rtg_bord_takror_1-100x75.jpg 100w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/konv_rtg_bord_takror_1-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/konv_rtg_bord_takror_1-768x576.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/konv_rtg_bord_takror_1.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-5645\" class=\"wp-caption-text\">Konventionell r\u00f6ntgen<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">I stort <span style=\"color: #008080;\">all misstanke om skelettskada<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">sjukdomar<\/span> i skelettet, <span style=\"color: #008080;\">luxationer<\/span>, mm. inleds med en <span style=\"color: #008080;\">konventionell r\u00f6ntgenunders\u00f6kning<\/span> innan vidare utredningar.<br \/>\nVanligaste <span style=\"color: #008080;\">indikationerna<\/span> f\u00f6r r\u00f6ntgen av skelettet \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">trauma<\/span> eller <span style=\"color: #008080;\">degenerativa<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"1\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-1\">1<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-1\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"1\"><span style=\"color: #993300;\">Degenerativa \u00e5komma beror oftast p\u00e5 organens \u00e5ldrande och f\u00f6rs\u00e4mring av den normala funktionen. Dvs. \u00e5lderssjukdom d\u00e4r celler och v\u00e4vnadsfunktionen blir s\u00e4mre.<\/span><\/span> sjukdomar.<\/p>\n<p>Den konventionella r\u00f6ntgenbilden avbildar skelett med <span style=\"color: #008080;\">h\u00f6g uppl\u00f6sning<\/span> d\u00e4r olika t\u00e4thet i benet samt fr\u00e4mmande f\u00f6rem\u00e5l i kroppen inte p\u00e5verkar r\u00f6ntgenbilden mer \u00e4n att vid stora objekt kan dessa skymma en ev. skada.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Datortomografi<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(CT)<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">magnetkameran<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(MR)<\/span> ger en otrolig bra diagnostik av de flesta organ men finns det metall i omr\u00e5det som ska unders\u00f6kas minskar detta metall m\u00f6jligheten till diagnostik i n\u00e4rheten av metallstrukturen som kan ge stora st\u00f6rningar i bilden.<\/p>\n<p>Vid<span style=\"color: #008080;\"> oklar diagnostik av skada<\/span> i skelettet efter en konventionell r\u00f6ntgen g\u00e5r man vidare med CT om s\u00e5 anses beh\u00f6vas. Flertalet mindre skador d\u00e4r man inte ser n\u00e5gon direkt skelettskada eller annan orsak till sm\u00e4rtan f\u00e5r bero och l\u00e4ka ut av sig sj\u00e4lv utan vidare utredning. Har patienten fortfarande s\u00e5dan v\u00e4rk efter att en ev. l\u00e4kning anses klar s\u00e5 att det p\u00e5verkar livsf\u00f6ringen f\u00f6r patienten kan en vidare utredning initieras med <span style=\"color: #008080;\">CT<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">MR<\/span> eller <span style=\"color: #008080;\">scintigrafi<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"2\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-2\">2<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-2\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"2\"><span style=\"color: #993300;\">Unders\u00f6kning med m\u00e4tning av radioaktiva isotoper (99mTc-MDP) som injicerats i blodet. Dessa isotoper s\u00f6ker sig till omr\u00e5den med stor cellaktivitet vid tex. ny benbildning som ses efter skada eller annan reaktion i benmassan som vid maligna skelett tum\u00f6rer.<\/span>\u00a0<\/span>. Vid <span style=\"color: #008080;\">malignitetsutredningar<\/span> kan en unders\u00f6kning kombinerat med scintigrafi med datortomografibilder sk. <span style=\"color: #008080;\">SPECT<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(singen photon emission computed tomography)<\/span>\u00a0vara aktuell.<\/p>\n<p>Flertalet skelett <span style=\"color: #008080;\">tum\u00f6rer<\/span> ses som <span style=\"color: #008080;\">bifynd<\/span> vid r\u00f6ntgen av annan orsak. Vanlig konventionell r\u00f6ntgen uppt\u00e4cker oftast enkelt bendestruktioner i de l\u00e5nga r\u00f6rbenen medan de syns s\u00e4mre i mer komplexa skelettstrukturer som ryggraden, skallen, mm.<br \/>\nVid frakturer som uppst\u00e5r utan f\u00f6rklaring, s\u00e5 som efter trauma, kan misst\u00e4nkas bero p\u00e5 patologisk destruktion av skelett p\u00e5 platsen f\u00f6r frakturen.<\/p>\n<p>Det finns vissa skelettskador som anses indikerar f\u00f6r en absolut diagnostik vid skadetillf\u00e4llet f\u00f6r att vid behov ge behandling som p\u00e5verka l\u00e4kningen med gips, bandagegring, operation, etc. Dessa skelettskada kan vara fraktur i <span style=\"color: #008080;\">b\u00e5tbenet<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"3\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-3\">3<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-3\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"3\"><span style=\"color: #993300;\">Har patienten kliniska symtom som starkt misst\u00e4nkts f\u00f6r fraktur b\u00f6r patienten genomg\u00e5 annan radiologisk bilddiagnostik f\u00f6r att helt klarg\u00f6ra diagnosen. Skafoideumfrakturer som inte ligger r\u00e4tt eller \u00e4r instabila kan ge en l\u00e5ngsam l\u00e4kning vilket \u00f6kar risken f\u00f6r sk. pseudoartros.<br \/>\nOdisloserad fraktur l\u00e4ker bra med ca. 6 veckors gips. Skafoideumfrakturer l\u00e4ker utan den vanliga kallusbildningen som ses vid r\u00f6rbensfrakturer.<\/span><\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(skafoideum)<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">impressionsfraktur<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"4\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-4\">4<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-4\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"4\"><span style=\"color: #993300;\">Impression betyder en komprimering av skelettfrakturen som medf\u00f6r en viss stabilisering av omgivande skelett kring den genomg\u00e5gna frakturen. Dessa frakturer kan vara sv\u00e5ra att se med konventionell r\u00f6ntgenbild d\u00e5 benet rent visuellt p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden ser helt ut.<br \/>\n<\/span><span style=\"color: #993300;\">G\u00e5r patienten omkring, framf\u00f6r allt med impressionsfraktur i h\u00f6ftledshalsen kan skadan f\u00f6rv\u00e4rras d\u00e5 patienten g\u00e5r omkring med en v\u00e4rkande skada som p\u00e5 r\u00f6ntgen friats fr\u00e5n fraktur och inte behandlas. Annan vanlig lokalisation f\u00f6r impressionsfrakturer \u00e4r i axeln samt kn\u00e4leden.<\/span><\/span> i h\u00f6ftleden eller b\u00e4ckenbenet, <span style=\"color: #008080;\">fysfrakturer<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"5\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-5\">5<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-5\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"5\"><span style=\"color: #993300;\">Barns l\u00e5nga skelettdelar (r\u00f6rbenen) v\u00e4xer i \u00e4ndarna d\u00e4r det finns tillv\u00e4xtzoner sk. epifyser. Gr\u00e4nsen mellan fast ben och v\u00e4xande ben\u00e4nde (epifysen) utg\u00f6rs av en fog (fys) som sluter sig helt n\u00e4r barnet slutat v\u00e4xa.<br \/>\n<\/span><span style=\"color: #993300;\">Genom denna fysfog g\u00e5r blodk\u00e4rl som f\u00f6rser den v\u00e4xande epifysens ben med blod. Vid skelettskador p\u00e5 barn i detta omr\u00e5de kan fysfogen ta skada eller glida \u00e5t sidan (epifyseolys) vilket medf\u00f6r en \u00f6kad risk f\u00f6r felv\u00e4xt av epifysen.<br \/>\nFysskador p\u00e5 barn delas i olika klasser sk. Salter och Harris vilka klassificeras efter omfattningen p\u00e5 skadan och f\u00f6rv\u00e4ntad l\u00e4kning.<\/span><\/span> p\u00e5 v\u00e4xande barn, <span style=\"color: #008080;\">patologiska frakturer<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"6\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-6\">6<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-6\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"6\"><span style=\"color: #993300;\">Frakturer som uppst\u00e5r spontant utan f\u00f6reg\u00e5ende trauma som beror p\u00e5 en f\u00f6rsvagning av slelettet pga, osteoporos, infektioner, tum\u00f6r\/metastaser, str\u00e5lning, mm.<\/span><\/span> , mm. Vid utebliven korrigering eller behandling av dessa skelettskador finns en st\u00f6rre risk f\u00f6r att ge best\u00e5ende men i form av fell\u00e4kning.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 14pt;\"><strong>Frakturtyper<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_6261\" aria-describedby=\"caption-attachment-6261\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_uarm_infraktions_frakt.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-6261\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_uarm_infraktions_frakt-108x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"209\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_uarm_infraktions_frakt-108x150.jpg 108w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_uarm_infraktions_frakt-216x300.jpg 216w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_uarm_infraktions_frakt.jpg 503w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-6261\" class=\"wp-caption-text\">green-stick fraktur (infraktion)<\/figcaption><\/figure>\n<p>Fraktur betyder &#8221;<span style=\"color: #008080;\">kontinuitetsavbrott<\/span>&#8221; i <span style=\"color: #008080;\">ben eller brosk<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(mjukdelstrauma)<\/span> d\u00e4r ett s\u00f6ndrigt brosksegment<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"7\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-7\">7<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-7\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"7\"><span style=\"color: #993300;\">Brosk \u00e4r mer k\u00e4nslig f\u00f6r skada d\u00e5 brosk saknar nerver och blodf\u00f6rs\u00f6rjning som \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r l\u00e4kning. D\u00e5 brosket inte har blodf\u00f6rs\u00f6rjning kan olika celler inte vandra in i brosket och p\u00e5b\u00f6rja en reparation och f\u00f6rnyelse av brosk.<\/span><\/span> kan utg\u00f6ra ett st\u00f6rre bekymmer f\u00f6r optimal l\u00e4kning \u00e4n vad sj\u00e4lva benbrottet utg\u00f6r.<br \/>\nFrakturer delas in i <span style=\"color: #008080;\">\u00f6ppna<\/span> resp. <span style=\"color: #008080;\">slutna<\/span> frakturer. Med \u00f6ppen fraktur sticker bendelar ut genom huden medan sluten fraktur \u00e4r en fraktur med hel hud. Den \u00f6ppna frakturen utg\u00f6r ofta en st\u00f6rre risk f\u00f6r infektioner d\u00e5 s\u00e5ret vid bengenombrottet i huden blivit kontaminerat <span style=\"font-size: 10pt;\">(smuts, grus, mm.)<\/span> vid skadetillf\u00e4llet.<\/p>\n<p>Frakturer i r\u00f6rben <span style=\"font-size: 10pt;\">(diafysfrakturer)<\/span> delas in om den \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">komplett<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(frakturen g\u00e5r helt igenom skelettstrukturen)<\/span> eller <span style=\"color: #008080;\">inkomplett<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(frakturen finns enbart p\u00e5 bendelens ena sida)<\/span>.<br \/>\nEn komplett fraktur kan ha tv\u00e5 fragment p\u00e5 vardera sida om skelettet dvs d\u00e4r sprickan bryter igenom den kompakta benhinnan <span style=\"font-size: 10pt;\">(periostiet)<\/span>.<\/p>\n<ul>\n<li><span style=\"color: #008080;\">Green-stick fraktur<\/span>\u00a0<span style=\"font-size: 10pt;\">(infraktionsfraktur) <\/span>\u00e4r en vanligt f\u00f6rekommande skada av underarmsbenet p\u00e5 barn <span style=\"font-size: 10pt;\">(inkomplett)<\/span> d\u00e4r benet b\u00f6js s\u00e5 det uppst\u00e5r en sprick i benet p\u00e5 en sida.<\/li>\n<li><span style=\"color: #008080;\">Komminutfraktur<\/span> betyder att det f\u00f6rutom sprickan igenom bendelen med 2 fragment \u00e4ven finns ytterligare mindre avl\u00f6sta benfragment i anslutning till brottsytan i benhinnan.<\/li>\n<li>Vid <span style=\"color: #008080;\">kompressionsfraktur<\/span> pressas eller kilas de b\u00e5da ben\u00e4ndarna i sj\u00e4lva frakturen ihop. Denna frakturtyp f\u00f6rekommer mestadels i ryggens kotkroppar vid benskada. Detta kan liknas vid impressionsfrakturen i h\u00f6ftleden.<\/li>\n<li><span style=\"color: #008080;\">Avulsionsfraktur<\/span> betyder att ett mindre benf\u00e4ste f\u00f6r ligament eller sena rivits loss efter ett h\u00f6gt drag i ligamentet eller senan.<\/li>\n<li><span style=\"color: #008080;\">Stressfarktur<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(insufficiensfraktur)<\/span> utg\u00f6r ingen egentlig fraktur med n\u00e5got fragment i benhinnan. Stressfrakturer \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">spricka<\/span> s\u00e5 liten att den inte syns p\u00e5 en r\u00f6ntgenbild d\u00e4r den enda synliga defekten p\u00e5 bilden ev. \u00e4r en <span style=\"color: #008080;\">periosteal<\/span>\u00a0<span style=\"color: #008080;\">f\u00f6rtjockning<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"8\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-8\">8<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-8\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"8\"><span style=\"color: #993300;\">Periostet \u00e4r den h\u00e5rda hinna som omger\/bekl\u00e4der ett ben runt om.<\/span><\/span> samt kliniska symtom <span style=\"font-size: 10pt;\">(v\u00e4rk)<\/span>. Stressfraktur kallas \u00e4ven <span style=\"color: #008080;\">marschfraktur<\/span> d\u00e5 symtomen uppkommer vid fysisk aktivitet och f\u00f6rsvinner efter n\u00e5gra dagars vila. Vid <span style=\"color: #008080;\">scintigrafi<\/span> ses ett \u00f6kat upptagningsomr\u00e5de av isotoper vid omr\u00e5det f\u00f6r stressfrakturen.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Det finns dock andra <span style=\"color: #008080;\">differentialdiagnoser<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"9\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-9\">9<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-9\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"9\"><span style=\"color: #993300;\">Liknande symtom men avser olika sjukdomar.<\/span><\/span> som ocks\u00e5 ger en kortikal f\u00f6rtjockning s\u00e5 som <span style=\"color: #008080;\">osteomyelit<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">benigna tum\u00f6rer<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">ven\u00f6s insufficiens<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">maligna tum\u00f6rer<\/span>, mm. som liknar varandra p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden.<\/p>\n<p>De frakturer som anses <span style=\"color: #008080;\">allvarligast<\/span> r\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">skador i ryggraden<\/span> d\u00e4r resultatet kan bli sv\u00e5ra neurologiska skador beroende p\u00e5 vilken niv\u00e5 i ryggen skadan sitter.<br \/>\nFrakturer i ryggen f\u00f6rekommer vid m\u00e5nga typer av skador och skadetillf\u00e4llen. Statistiskt r\u00e4knar man med att ca. h\u00e4lften av alla ryggskador beror p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">trafikolyckor<\/span>, en fj\u00e4rdedel beror p\u00e5 <span style=\"color: #008080;\">fall<\/span> och i ca. 10% av fallen uppkommer skadan i samband med ut\u00f6vandet av n\u00e5gon <span style=\"color: #008080;\">idrott<\/span>.<br \/>\nViktigaste diagnosen av ryggskada \u00e4r att utr\u00f6na om skadan \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">stabil eller instabil<\/span>. Vid instabil fraktur av ryggkotorna finns en m\u00f6jlighet till att f\u00f6rv\u00e4rra skadan vid r\u00f6relser som d\u00e5 kan p\u00e5verka ryggm\u00e4rgen eller nervr\u00f6tter.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 14pt;\"><strong>Benl\u00e4kning<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_10238\" aria-describedby=\"caption-attachment-10238\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/konv_uarm_fraktur_kallus_2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-10238\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/konv_uarm_fraktur_kallus_2-150x125.jpg\" alt=\"Kallusbildning\" width=\"150\" height=\"125\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/konv_uarm_fraktur_kallus_2-150x125.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/konv_uarm_fraktur_kallus_2-300x250.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/konv_uarm_fraktur_kallus_2-840x700.jpg 840w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/konv_uarm_fraktur_kallus_2-768x640.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2025\/05\/konv_uarm_fraktur_kallus_2.jpg 900w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-10238\" class=\"wp-caption-text\">Kallusbildning<\/figcaption><\/figure>\n<p>N\u00e4r ett benbrott l\u00e4ker bildas <span style=\"color: #008080;\">kallus<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(callus)<\/span> \u00f6ver frakturens tv\u00e5 benfragment.<br \/>\nN\u00e4r ett ben g\u00e5r s\u00f6nder blir det en bl\u00f6dning ut genom det skadade benet som bildar en koagel p\u00e5 platsen f\u00f6r frakturen. Denna koagel blir<br \/>\nDenna kallus \u00e4r tillf\u00e4llig och best\u00e5r av <span style=\"color: #008080;\">fibroblaster<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">kondroblaster<\/span> som ers\u00e4tter de blodceller som<br \/>\nKallusbildningen utg\u00f6r en stabilitet \u00f6ver frakturen och h\u00e5ller ihop benytorna.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"font-size: 18pt; color: #008080;\"><strong>Metod<\/strong><\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_6246\" aria-describedby=\"caption-attachment-6246\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_lendrygg_fr_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-6246\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_lendrygg_fr_1-118x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"191\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_lendrygg_fr_1-118x150.jpg 118w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_lendrygg_fr_1-236x300.jpg 236w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_lendrygg_fr_1.jpg 551w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-6246\" class=\"wp-caption-text\">Frontal bild l\u00e4ndrygg<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">En mycket viktig kunskap hos radiologen som bed\u00f6mer bilderna \u00e4r den om anatomiska <span style=\"color: #008080;\">avst\u00e5nd och vinklar<\/span> i olika skelettstrukturer f\u00f6r att kunna avg\u00f6ra <span style=\"color: #008080;\">anatomiska avvikelser<\/span>, <span style=\"color: #008080;\">missbildningar<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">skelettskador<\/span> med <span style=\"color: #008080;\">felst\u00e4llningar <\/span>[<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_uarm_fraktur_fr.jpg\">1<\/a><\/span>] [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_uarm_frakt_felstln_sid.jpg\">2<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(bilder)<\/span>. Framf\u00f6r allt \u00e4r denna kunskap viktig f\u00f6r att bed\u00f6ma skillnader mellan normal och patologisk anatomi hos barn. Under barnets utveckling \u00e4ndrar sig skelettets anatomin rej\u00e4lt vilket radiologen m\u00e5ste kunna ta h\u00e4nsyn till. Vid <span style=\"color: #008080;\">rotationsfelst\u00e4llning<\/span> efter fraktur i tex. fingrarna kan en felaktig l\u00e4kning leda till att fingrarna inte pekar r\u00e4tt vid knuten hand<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"10\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-10\">10<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-10\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"10\"><span style=\"color: #993300;\">N\u00e4r fingrarna h\u00e5lles knuten mot handflatan ska alla fingrar normalt peka mot b\u00e5tbenet (skfoideum). Vid rotationsfelst\u00e4llning efter en fraktur pekar detta\/dessa fingrar mot annat h\u00e5ll eller ligger \u00f6ver resterande fingrar vid knuten hand.<\/span><\/span>. Det \u00e4r \u00e4ven viktigt att tex. <span style=\"color: #008080;\">h\u00f6ftledsfrakturer<\/span> l\u00e4ks utan st\u00f6rre rotationsfelst\u00e4llning.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Felst\u00e4llning<\/span> av skelettet efter en fraktur m\u00e5ste bed\u00f6mas f\u00f6r en adekvat behandling f\u00f6r att inte f\u00e5 en felaktig l\u00e4kning<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"11\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-11\">11<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-11\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"11\"><span style=\"color: #993300;\">En l\u00e4kt fraktur med felst\u00e4llning kan opereras (korrektionsosteotomi) i efterhand f\u00f6r korrigering av felst\u00e4llningen.<\/span><\/span> som p\u00e5verkar framtida funktion<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"12\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-12\">12<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-12\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"12\"><span style=\"color: #993300;\">Forskning visar att \u00e4ven sm\u00e5 felst\u00e4llningar kan ha stor p\u00e5verkan f\u00f6r m\u00f6jlighet till arbete, aktivitet, mm. Framf\u00f6r allt utg\u00f6r fraktur i handleden med l\u00e4kt felst\u00e4llning med nedsatt r\u00f6rlighet i handleden stora problem med vardagslivet och ev. sm\u00e4rta.<\/span><\/span> av den nu skadade skelettdelen. <span style=\"color: #008080;\">Underarmens<\/span> b\u00e5da ben bryts ofta d\u00e4r en korrigering av felst\u00e4llning \u00e4r vanlig genom att dra fraktur\u00e4ndarna tillr\u00e4tta f\u00f6r att sedan [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_uarm_frakt_felstln_gip.jpg\">gipsa<\/a><\/span>] i detta l\u00e4ge. Benbrottet kontrollr\u00f6ntgas efter korrigering och gipsning innan det l\u00e4mnas ifred f\u00f6r att l\u00e4ka.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Vid en <span style=\"color: #008080;\">standardunders\u00f6kning<\/span> tar man dels en sk. <span style=\"color: #008080;\">frontal bild<\/span> [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_hoft_rf_1.jpg\">1<\/a><\/span>] [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_handled_fr_1.jpg\">2<\/a><\/span>] [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_kneled_fr_2.jpg\">3<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(bilder)<\/span>. Detta \u00e4r en bild rakt framifr\u00e5n\/mot en kroppsdel. Dessutom beh\u00f6ver man n\u00e4stan alltid komplettera med en <span style=\"color: #008080;\">sidobild<\/span>\u00a0[<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_hoft_sida_1.jpg\">1<\/a><\/span>] [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_handled_sida_1.jpg\">2<\/a><\/span>] [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_kneled_sida_2.jpg\">3<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(bilder)<\/span> f\u00f6r att inkludera eller utesluta en skelettskada som inte syns fr\u00e5n en projektion samt en ev. vinkelfelst\u00e4llning. Det beh\u00f6vs tv\u00e5 bildprojektioner fr\u00e5n olika vinklar f\u00f6r\u00a0 att kunna avg\u00f6ra hur tv\u00e5 fraktur\u00e4ndar ligger emot varandra. Sidobilden tar man i 90 graders vinkel emot den tidigare frontalbilden.<\/p>\n<figure id=\"attachment_6247\" aria-describedby=\"caption-attachment-6247\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_lendrygg_sida_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-6247\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_lendrygg_sida_1-122x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"185\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_lendrygg_sida_1-122x150.jpg 122w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_lendrygg_sida_1-243x300.jpg 243w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_lendrygg_sida_1.jpg 568w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-6247\" class=\"wp-caption-text\">Sidobild l\u00e4ndrygg<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">H\u00e4r kan man d\u00e5 komma att beh\u00f6va \u00e4ndra l\u00e4get n\u00e5got p\u00e5 den skadade kroppsdelen f\u00f6r att f\u00e5 till projektioner fr\u00e5n dessa tv\u00e5 vinklar. Dessa r\u00f6relser p\u00e5 patienten kan vara mycket sm\u00e4rtsamma d\u00e5 patienten helst av allt vill ligga helt stilla i ett visst l\u00e4ge f\u00f6r att det inte ska g\u00f6ra ont.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Vid en <span style=\"color: #008080;\">axial bild<\/span> r\u00f6ntgar man &#8221;vinkelr\u00e4tt mot en l\u00e4ngsaxel&#8221;. Dvs. vilden tas i riktning l\u00e4ngs en benstruktur. Skelettdelar som kan bli aktuell f\u00f6r en axial bild \u00e4r <span style=\"color: #008080;\">h\u00f6ftled<\/span>, [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_patella_axial_1.jpg\">kn\u00e4sk\u00e5len<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(bild)<\/span>, [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_helbenet_axial_1.jpg\">h\u00e4lbenet<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(bild)<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">axelleden<\/span>. Vid <span style=\"color: #008080;\">efterkontroll<\/span> av befintlig [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/konv_proteskntr_axial_1.jpg\">h\u00f6ftprotes<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(bild)<\/span> tar man \u00e4ven en <span style=\"color: #008080;\">axial<\/span> bild som d\u00e5 \u00f6verensst\u00e4mmer med den bild man tog vid skadetillf\u00e4llet.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">En <span style=\"color: #008080;\">r\u00f6ntgensjuksk\u00f6terska<\/span> genomf\u00f6r dessa typer av unders\u00f6kningar. Vid andra moment inblandade, tex. kontrastmedel i led, genomf\u00f6r en r\u00f6ntgenl\u00e4kare unders\u00f6kningen.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><span style=\"font-size: 18pt; color: #008080;\"><strong>F\u00f6rberedelser<\/strong><\/span><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Vid skelettunders\u00f6kningar kr\u00e4vs normalt inga f\u00f6rberedelser.<br \/>\n<span style=\"color: #008080;\">Patienter med sm\u00e4rtor<\/span> som beror p\u00e5 skelettskada b\u00f6r d\u00e4remot <span style=\"color: #008080;\">sm\u00e4rtlindras<\/span> innan r\u00f6ntgenunders\u00f6kningen p\u00e5b\u00f6rjas med risk f\u00f6r sv\u00e5r sm\u00e4rta vid manipulation av den troliga skadade kroppsdelen.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt; color: #008080;\"><strong>Anatomi och fysiologi<\/strong><\/span><\/p>\n<p>En beskrivning av skelettets anatomi upptar normalt stora volumin\u00f6sa b\u00f6cker och \u00e4r en diger l\u00e4sning d\u00e4r \u00e4ven dessa tjocka b\u00f6cker delas upp i olika skelettsegment f\u00f6r att g\u00f6ra det n\u00e5gorlunda \u00f6versk\u00e5dligt. F\u00f6r <span style=\"color: #008080;\">anatomin se l\u00e4nk<\/span> nederst p\u00e5 sidan.<\/p>\n<p><strong>Skelettet<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Skelettets funktion<\/span> \u00e4r att <span style=\"color: #008080;\">st\u00f6dja<\/span> upp m\u00e4nniskokroppen, <span style=\"color: #008080;\">skydda<\/span> \u00f6mt\u00e5liga inre organ samt utg\u00f6ra <span style=\"color: #008080;\">en kraft<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(h\u00e4vst\u00e5ng)<\/span> <span style=\"color: #008080;\">f\u00f6r musklerna<\/span>. Skelettet byggs om samt \u00e4ndras st\u00e4ndigt och modelleras efter hand vid \u00f6kad storlek och tillv\u00e4xt.<br \/>\nEn vuxen m\u00e4nniska har mellan <span style=\"color: #008080;\">200-220 olika bendelar<\/span> beroende p\u00e5 hur dessa r\u00e4knas. Ska b\u00e4ckenet r\u00e4knas som en eller tre<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"13\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-13\">13<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-13\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"13\"><span style=\"color: #993300;\">2st b\u00e4ckenhalvor \u00e4r sammanfogade med sakralryggen (sakrum) baktill samt blygdbensfogen (symfysen) framtill.<\/span><\/span> olika bendelar liksom vissa m\u00e4nniskor har ett extra par resp. saknar ett revbenspar, det kan finnas fem eller sex l\u00e4ndkotor, mm. Sm\u00e5 bebisar kan ha <span style=\"color: #008080;\">300 skelettdelar<\/span> d\u00e4r sedan m\u00e5nga v\u00e4xer ihop till st\u00f6rre bensegment under uppv\u00e4xten.<\/p>\n<figure id=\"attachment_6187\" aria-describedby=\"caption-attachment-6187\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/scint_helkropp_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-6187\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/scint_helkropp_1-117x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"192\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/scint_helkropp_1-117x150.jpg 117w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/scint_helkropp_1-235x300.jpg 235w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/scint_helkropp_1.jpg 548w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-6187\" class=\"wp-caption-text\">Scintigrafi av hela skelettet<\/figcaption><\/figure>\n<p>Skelettet kan grovt delas in i <span style=\"color: #008080;\">olika typer av ben<\/span> utifr\u00e5n dess form i l\u00e5nga r\u00f6rben<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"14\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-14\">14<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-14\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"14\"><span style=\"color: #993300;\">Armarna och benens l\u00e5nga r\u00f6rben och revbenen.<\/span><\/span>, korta r\u00f6rben<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"15\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-15\">15<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-15\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"15\"><span style=\"color: #993300;\">Dessa utg\u00f6rs av fingrar, mellanhand, t\u00e5r och mellanfotens ben, nyckelben och underk\u00e4ke.<\/span><\/span>, platta ben<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"16\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-16\">16<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-16\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"16\"><span style=\"color: #993300;\">\u00c4r hj\u00e4ssans ben (skalle), br\u00f6stbenet, skulderbled och b\u00e4ckenets benskovlar.<\/span><\/span>, sammansatta ben<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"17\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-17\">17<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-17\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"17\"><span style=\"color: #993300;\">B\u00e4ckenben samt ryggkotor.<\/span><\/span> samt sm\u00e5ben<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"18\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-18\">18<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-18\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"18\"><span style=\"color: #008080;\">Hit r\u00e4knas handlovens ben, vristens ben samt de mycket sm\u00e5 h\u00f6rselbenen.<\/span><\/span>.<br \/>\nR\u00f6rbenen delas in i skaft <span style=\"font-size: 10pt;\">(corpus)<\/span> och ben\u00e4ndar. Under barnets tillv\u00e4xt\u00e5r<\/p>\n<p>Ben <span style=\"color: #008080;\">best\u00e5r av kollagen<\/span> (protein) samt <span style=\"color: #008080;\">mineralerna<\/span> kalcium och fosfor. Skelettet \u00e4r en <span style=\"color: #008080;\">levande organism<\/span> f\u00f6rs\u00f6rjs med blod samt k\u00e4nner av p\u00e5verkan genom nerver. Ben har en funktion som reparerar skador genom nybildning av ben vilket en m\u00e4ngd olika celler i benv\u00e4vnaden sk\u00f6ter om. <span style=\"color: #008080;\">Osteoblaster<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"19\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-19\">19<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-19\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"19\"><span style=\"color: #993300;\">Osteoblaster styr hur mycket nytt ben som ska bildas genom att reglera hur stor m\u00e4ngd osteklaster som ska bildas.<\/span><\/span> \u00e4r en benbildande cell som tillverka nytt ben med hj\u00e4lp av kollagent protein, <span style=\"color: #008080;\">osteocyterna<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"20\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-20\">20<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-20\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"20\"><span style=\"color: #993300;\">Osteocyterna bildas av osteoblaster under processen med bennybildning. Osteocyter tros k\u00e4nna av hur stor belsatning p\u00e5 benet som finns i ett omr\u00e5de och \u00f6verf\u00f6r detta till osteoblasterna som d\u00e5 bildar ben i ormr\u00e5det.<\/span><\/span> transporterar n\u00e4ring till samt transportera bort slaggproduktre mellan blodet och benv\u00e4vnaden samt <span style=\"color: #008080;\">osteoclaster<\/span> <sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"21\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-21\">21<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-21\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"21\"><span style=\"color: #993300;\">Osteoklaster (bildas av prekursoceller som har sin ursprung i stamcellerna) \u00e4r j\u00e4tteceller med flertalet inre k\u00e4rnor i cellen och finns bara vid benytorna (periostet) vars uppgift \u00e4r att bryta ner gammalt ben och sl\u00e4pper ut mineral\u00e4mnen till blodbanan (benresorberande).<br \/>\nOsteoklaster tillh\u00f6r gruppen leukocyter och \u00e4r de enda cellerna i kroppen som kan bryta ner ben. Efter att osteoklaster brutit ner en viss m\u00e4ngd benv\u00e4vnad kommer osteblasterna och bildar nytt ben.<\/span><\/span>. Denna st\u00e4ndigt h\u00f6ga aktivitet med nybildande av skelett i olika bendelar \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6res bra vid <span style=\"color: #008080;\">scintigrafi<\/span> av hela skelettet.<\/p>\n<p><span style=\"color: #008080;\">R\u00f6rbenens benuppbyggnaden<\/span> best\u00e5r av en [<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/ben_benmerg_2.jpg\">por\u00f6s<\/a><\/span>] <span style=\"font-size: 10pt;\">(bild)<\/span> inre k\u00e4rna som inneh\u00e5ller <span style=\"color: #008080;\">benm\u00e4rgen<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(medulla\/spongiosa)<\/span> som innesluts i ett yttre lager av ett kompakt lager ben <span style=\"font-size: 10pt;\">(kortikalis)<\/span> som ger benet dess styrka och h\u00e5llfasthet samt ett yttre tunt lager benskikt sk. <span style=\"color: #008080;\">benhinnan<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(periostiet)<\/span><span style=\"font-size: 12pt;\">. De platta benen best\u00e5r \u00e4ven de av en inre m\u00e4rg <span style=\"font-size: 10pt;\">(diploe\/spongiosa)<\/span> som skyddas av ett yttre och ett inre lager kompakt ben <span style=\"font-size: 10pt;\">(lamina externa resp. lamina interna)<\/span>. Utsidan av de platta benens kompakta ben bekl\u00e4ds \u00e4ven de av en benhinna <span style=\"font-size: 10pt;\">(periost)<\/span>.<\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_6184\" aria-describedby=\"caption-attachment-6184\" style=\"width: 150px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/ben_benmerg_1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-6184 size-thumbnail\" src=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/ben_benmerg_1-150x113.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"113\" srcset=\"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/ben_benmerg_1-150x113.jpg 150w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/ben_benmerg_1-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/ben_benmerg_1-933x700.jpg 933w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/ben_benmerg_1-768x576.jpg 768w, https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/ben_benmerg_1.jpg 1000w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-6184\" class=\"wp-caption-text\">Spongi\u00f6s ben (benm\u00e4rg)<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #008080;\">Spongiosans<\/span> struktur kan liknas vid en tv\u00e4ttsvamp med sm\u00e5 r\u00f6r som avgr\u00e4nsas sinsemellan av mycket tunna benv\u00e4ggar. I dessa h\u00e5lrum finns benm\u00e4rgen.<br \/>\nBenm\u00e4rgen finns som <span style=\"color: #008080;\">r\u00f6d- resp. gul benm\u00e4rg<\/span>. Det \u00e4r i den <span style=\"color: #008080;\">r\u00f6da benm\u00e4rgen<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(medulla ossium rubra)<\/span> som blodkroppar bildas och \u00e5terfinns fr\u00e4mst i <span style=\"color: #008080;\">r\u00f6rbenens \u00e4ndar<\/span>, r<span style=\"color: #008080;\">evben<\/span> samt de <span style=\"color: #008080;\">platta benen<\/span> <span style=\"font-size: 10pt;\">(b\u00e4ckenskovlarna, br\u00f6stbenet och hj\u00e4ssans platta ben)<\/span>.<br \/>\nVarje dygn tillverkas ca. <span style=\"color: #008080;\">1300 miljarder<\/span> nya r\u00f6da- resp. vitablodkroppar i den r\u00f6da benm\u00e4rgen.<br \/>\nDen <span style=\"color: #008080;\">gula benm\u00e4rgen<\/span> bildar inget blod och utg\u00f6rs i en stor del av fett och finns framf\u00f6r allt i r\u00f6rbenens mittpartier och handens och fotens ben.<\/p>\n<p>Delen d\u00e4r tv\u00e5 skelettdelars \u00e4ndar kan r\u00f6ra sig tillsammans kallas <span style=\"color: #008080;\">ledspringa<\/span>. Leden \u00e4r ett <span style=\"color: #008080;\">v\u00e4tskefyllt utrymme<\/span> som omsluts av en t\u00e4t ledkapsell <span style=\"font-size: 10pt;\">(ledh\u00e5la)<\/span>. Ledytorna bekl\u00e4ds av glatt och oelastiskt hyalint ledbrosk.<br \/>\nAlla leder h\u00e5lls ihop med <span style=\"color: #008080;\">ligament<\/span><sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"22\" data-mfn-post-scope=\"0000000025b87ede00000000484576e7_5016\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-22\">22<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000025b87ede00000000484576e7_5016-22\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"22\"><span style=\"color: #993300;\">Ligament utg\u00f6rs av en l\u00e5ngtr\u00e5dig bindv\u00e4v som h\u00e5ller samman skelettdelarna i en led. Ligamenten har namn efter sitt l\u00e4ge eller den led de h\u00e5ller ihop.<\/span><\/span> eller ledband som d\u00e5 finns utanf\u00f6r eller inuti ledkapseln. R\u00f6rligheten i en led begr\u00e4nsas av ledligamentets l\u00e4ngd.<br \/>\nDet finns <span style=\"color: #008080;\">olika typer av leder<\/span> cylinder-, kul-, g\u00e5ngj\u00e4rns-, plan-, rotations-, sadel-, skruv-, vinkel- samt vridled.<\/p>\n<p>Det p\u00e5g\u00e5r hela tiden en <span style=\"color: #008080;\">nybildning<\/span> och <span style=\"color: #008080;\">utbyte<\/span> av gammals skelett i kroppen sk. <span style=\"color: #008080;\">remodellering<\/span>. Man r\u00e4knar med\u00a0 att i kroppens 220 olika skelettdelar p\u00e5g\u00e5r samtidigt ca. 1-2 miljoner av dessa remodelleringar av skelettet samtidigt.<br \/>\nI denna remodellering ing\u00e5r nedbrytning av gammal skelettstryktur samt d\u00e4refter uppbyggnad av nytt. Nedbrytningen av gammal skelett tar ca. 3-4 veckor medan nybilningen av skelettet tar ca. 3-4 m\u00e5nader.<br \/>\nTrotts denna enormt stora &#8221;byggnadsplats&#8221; som fortg\u00e5r konstant i skelettet f\u00e5r individen varken mer eller mindre m\u00e4ngd skelett. Skelettets totala volym \u00e4r exakt densamma.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 18pt; color: #008080;\"><strong>L\u00e4s mer<\/strong><\/span><\/p>\n<ul>\n<li>[<span style=\"color: #008080;\"><a style=\"color: #008080;\" title=\"R\u00f6ntgen, Str\u00e5ls\u00e4kerhetsmyndigheten\" href=\"https:\/\/www.stralsakerhetsmyndigheten.se\/omraden\/stralning-i-varden\/om-stralning-i-varden\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Om str\u00e5lning i v\u00e5rden<\/a><\/span> ] <span style=\"font-size: 10pt;\">(Str\u00e5ls\u00e4kerhetsmyndigheten)<\/span><\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Skelettunders\u00f6kningarna med r\u00f6ntgen \u00e4r i de flesta fall dock enkla och okomplicerade att genomf\u00f6ra. Dessa genomf\u00f6res i regel snabbt och sm\u00e4rtfritt. Men det kan ocks\u00e5<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":2464,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5016","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5016","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5016"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5016\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2464"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5016"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}