{"id":10172,"date":"2025-07-29T23:49:16","date_gmt":"2025-07-29T21:49:16","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=10172"},"modified":"2025-08-23T00:23:48","modified_gmt":"2025-08-22T22:23:48","slug":"kontroll-av-port-a-cath","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/kontroll-av-port-a-cath\/","title":{"rendered":"Kontroll av Port-\u00e1-cath"},"content":{"rendered":"
\"Porthus<\/a>
Porthus PAC<\/figcaption><\/figure>\n

Port-a-cath<\/span> (PAC)<\/span> \u00e4r en implanterad central ven\u00f6s injektionsv\u00e4g d\u00e4r sj\u00e4lva porthuset ligger under hudens subcutana fett mot fascian \u00f6ver br\u00f6stmuskelns \u00f6vre del.<\/p>\n

Placeringen<\/span> av denna port kan vara antingen p\u00e5 h\u00f6ger eller v\u00e4nster sida av br\u00f6stkorgen. Infusionsslangen fr\u00e5n huset (kuppen)<\/span> g\u00e5r in i v. subclavia<\/span> (nyckelbensvenen)<\/span> eller v. jugularis<\/span> (halsven)<\/span> och l\u00f6per ut i \u00f6vre h\u00e5lvenen d\u00e4r kateter\u00e4nden slutar strax innan ing\u00e5ngen till h\u00f6ger f\u00f6rmak.
\nDenna typ av venport l\u00e4ggs alltid tunnelerad<\/span>, dvs. dosan ligger en bit ifr\u00e5n kateterns intr\u00e4de i sj\u00e4lva venen. Katetern blir d\u00e5 l\u00e4ngre (20-30cm)<\/span> och f\u00e5r ett stabilare l\u00e4ge genom det subcutana fettet.<\/p>\n

Patienter som f\u00e5r denna venport f\u00e5r den oftast f\u00f6r att de genomg\u00e5r behandling med k\u00e4rl- och v\u00e4vnadsretande l\u00e4kemedel<\/span> (cytostatika)<\/span> eller \u00e4r v\u00e4ldigt sv\u00e5rstuckna<\/span> och g\u00f6r \u00e5terkommande unders\u00f6kningar som kr\u00e4ver en infart till blodbanan tex. unders\u00f6kning med datortomografi (CT)<\/span>.<\/p>\n

Port-\u00e1-cath<\/span><\/strong><\/p>\n

\"Porhus<\/a>
Porthus med reservoar (PAC)<\/figcaption><\/figure>\n

Porten<\/span>\u00a0utg\u00f6rs av en kammare<\/span> av (reservoar)<\/span> Titan med plasth\u00f6lje med sj\u00e4lvtillslutande (self-sealing)<\/span> [ silikonmembran<\/a> <\/span>] (bild)<\/span> som normalt klarar runt 2000 stick<\/span> samt utloppsr\u00f6r kopplad till en 16-30cm l\u00e5ng (beroende p\u00e5 dosans placering)<\/span> r\u00f6ntgent\u00e4t kateter (innerlumen ca. 1.0mm, ytterlumen ca. 2,8mm)<\/span> d\u00e4r 12-15cm av katetern l\u00f6per innuti blodk\u00e4rlet.
\nSj\u00e4lva h\u00f6ljet p\u00e5 porthuset<\/span> \u00e4r idag oftast tillverkad av plast<\/span> d\u00e4r det inre porthuset<\/span>\u00a0med membran och kammare<\/span> \u00e4r av metall<\/span> f\u00f6r att klara upprepade n\u00e5lstick.
\nH\u00f6gkompressionsmembranet<\/span> av silikon<\/span> klarar normalt ca. 2000 punktioner med 22G n\u00e5l.<\/p>\n

Porthuset<\/span> (8,5F)<\/span> har en volym p\u00e5 0,5ml<\/span> (l\u00e5gprofil 0,3ml)<\/span> medan kateterlumen i blodk\u00e4rlet rymmer ca. 0,1-0,2ml<\/span> (beroende p\u00e5 kateterns l\u00e4ngd)<\/span>.
\nTotalt rymmer PaC-systemet ca. 0,6-0,7ml<\/span> v\u00e4tska (n\u00e5l och ev. kranar, etc ej inr\u00e4knat)<\/span>.
\nMembranet<\/span> d\u00e4r punktionen sker har p\u00e5 en normalstor port en diameter p\u00e5 ca. 12-13mm<\/span>. Silikonmembranets tjocklek<\/span> \u00e4r\u00a0h\u00e4lften av\u00a0djupet p\u00e5 totalt ca. 12-13mm<\/span> fr\u00e5n membranets yta till botten p\u00e5 kammaren.<\/p>\n

\"Huber-n\u00e5l<\/a>
Hubern\u00e5l vs. injektionsn\u00e5l<\/figcaption><\/figure>\n

Detta ska man t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e4r man v\u00e4ljer n\u00e5ll\u00e4ngd d\u00e4r patientens subcutana mjukdelar framf\u00f6r porten kan kr\u00e4va en l\u00e4ngre n\u00e5l<\/span> (20-35mm)<\/span> \u00e4n en normal n\u00e5ll\u00e4ngd<\/span> (15-19mm)<\/span>.
\nDet kr\u00e4vs [speciella n\u00e5larna<\/a><\/span>] (bild)<\/span> med sk. Huber-slipning<\/span> f\u00f6r stick i dessa portar s\u00e5 att inte silikonmembranet tar skada. G\u00e5r det att undvika 19G n\u00e5lar s\u00e5 \u00e4r det bra d\u00e5 dessa gr\u00f6vre n\u00e5lar sliter mer p\u00e5 membranet.
\nMan f\u00e5r inte sticka med vanliga injektionskanyler<\/span> i dessa venportar det finns en risk att n\u00e5lspetsen sk\u00e4r ut bitar ur silikonmembranet.!<\/p>\n

Powerport<\/strong><\/p>\n

Venport av typen powerport<\/span> klarar av de h\u00f6ga injektionsfl\u00f6den av jodkontrastmedel som ofta anv\u00e4nds vid unders\u00f6kningar med datortomografi (CT)<\/span>.<\/p>\n

\"CT-m\u00e4rkning<\/a>
CT-m\u00e4rkning<\/figcaption><\/figure>\n

Man f\u00e5r inte anv\u00e4nda trycksputa eller liknande h\u00f6gfl\u00f6despumpar (>40psi, 275kPa eller 2,75bar)<\/span> s\u00e5vida inte porten \u00e4r av typen ”Power-port<\/span>” eller liknande. Likas\u00e5 ska s\u00e4rskild n\u00e5l, slang och kranar vara anpassad till h\u00f6ga fl\u00f6den.<\/p>\n

Om venport och n\u00e5l \u00e4r avsedda f\u00f6r att anv\u00e4ndas med tryckspruta<\/span>, etc. st\u00e5r detta m\u00e4rkt i botten<\/span>] p\u00e5 porten (ses med genomlysning)<\/span> samt p\u00e5 n\u00e5len. <\/span>Dock finns enstaka modeller av Power-portar som inte har denna r\u00f6ntgenm\u00e4rkning men dessa opereras inte in i Sverige d\u00e5 de inte \u00e4r l\u00e4mpade f\u00f6r h\u00f6gtrycksinjektioner som vid CT-unders\u00f6kningar.
\nVet man inte med s\u00e4kerhet vilken typ av venport som \u00e4r inopererad m\u00e5ste detta kontrolleras f\u00f6rst med en [konventionell r\u00f6ntgenbild<\/a><\/span>] (bild)<\/span> f\u00f6re anv\u00e4ndning med h\u00f6gfl\u00f6desinjektion av kontrastmedel vid tex. CT-unders\u00f6kning.<\/p>\n

Indikation<\/span><\/strong><\/p>\n

\"Port-a-cath<\/a>
L\u00e4ge av venport (lungbild)<\/figcaption><\/figure>\n

Det kan h\u00e4nda att patienten f\u00e5r p\u00e5verkan fr\u00e5n hj\u00e4rtat<\/span> med extraslag som kan bero l\u00e4get p\u00e5 katetern fr\u00e5n venporten. Orsaken kan d\u00e5 vara att katetern fr\u00e5n venporten \u00e4r f\u00f6r l\u00e5ng och ligger med sin \u00e4nde i hj\u00e4rtats f\u00f6rmak och orsakar denna p\u00e5verkan av hj\u00e4rtslagen. Dessa extraslag \u00e4r n\u00e5got som patienten oftast inte m\u00e4rker av.
\nEn enkel lungr\u00f6ntgen<\/span> kan oftast diagnostisera detta problem med kateterns l\u00e4ge.<\/p>\n

Innan en Power-port f\u00e5r anv\u00e4ndas med h\u00f6gtrycksinjektor<\/span> (CT)<\/span> m\u00e5ste man erh\u00e5llit ett backfl\u00f6de av blod<\/span>!
\nOm inget backfl\u00f6de<\/span> f\u00e5s b\u00f6r porten inte anv\u00e4ndas f\u00f6r injektion med tryckspruta innan funktionen kontrollerats med kontrast och r\u00f6ntgengenomlysning.<\/p>\n

Dysfunktionell venport<\/strong><\/p>\n

\"Normal<\/a>
Normal funktionstest PAC<\/figcaption><\/figure>\n

All fr\u00e4mmande material i blodk\u00e4rl genererar p\u00e5byggnad av fibrinbel\u00e4ggning<\/span> eller trombmassa<\/span> mer eller mindre. Symtomen<\/span> p\u00e5 fibrinbel\u00e4ggning visar sig i att det inte g\u00e5r att aspirera blod genom venporten men det g\u00e5r oftast att injicera v\u00e4tska i den utan problem.
\nFibrinbel\u00e4ggning<\/span> \u00e4r ocks\u00e5 den vanligaste anledningen till att venporten ibland kontrolleras p\u00e5 r\u00f6ntgen.<\/p>\n

Porten eller kateterns lumen kan \u00e4ven vara partiellt (delvis)<\/span> eller totalt [ockluderad<\/a><\/span>] (bild)<\/span> av blodkoagler.
\nDet kan finnas problem med att s\u00e4tta en n\u00e5l<\/span> i porten vid anv\u00e4ndning.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Fibrinbel\u00e4ggning<\/strong><\/p>\n

Oftast beror komplikationer med Port-a-cath p\u00e5 fibrinbel\u00e4ggning<\/span> \u00f6ver \u00e4ndh\u00e5let p\u00e5 katetern. Denna koaguleringsprocess kan ses redan efter ca. 1 vecka och bildar efter en tid en fibrinbel\u00e4ggning<\/span>\u00a0som kan f\u00e4sta \u00f6ver kateter\u00e4nden vilket d\u00e5 kan hindra aspiration<\/span> i katetern vid kontroll eller provtagningar genom denna.
\nMan brukar ange tv\u00e5 typer av fibrinbel\u00e4ggning. Det ena anges som [fibrint\u00e4cke<\/a><\/span>]1<\/a><\/sup>Om kontrasten backar upp l\u00e4ngs med katetern en bit f\u00f6r att sedan fl\u00f6da fritt \u00e4r det en<\/span>\u00a0fibrinstrumpa \u00f6ver kateter\u00e4nden.<\/span><\/span> (bild)<\/span> och det andra anges [fibrinstrumpa<\/a><\/span>]2<\/a><\/sup>Om kontrasten sprutar snett samt att det inte g\u00e5r att aspirera finns troligen ett fibrint\u00e4cke \u00f6ver kateter\u00e4nden.<\/span><\/span> (bild)<\/span>.<\/p>\n

Om kontrast sprutar [rakt ut<\/a><\/span>] fr\u00e5n kateter\u00e4nden vid en funktionskontroll med r\u00f6ntgen finns ingen fibrinbel\u00e4ggning h\u00e4r.<\/p>\n

Pinch-off<\/strong><\/p>\n

Om trombmassa<\/span> (ocklusion)\u00a0<\/span>finns i k\u00e4rlet l\u00e4ngs katetern \u00e5terfinns detta troligen vid kateterns passage mellan 1:a revbenet samt nyckelbenet pga. pinch-off<\/span> fenomenet. Dessa symtom kan d\u00e5 best\u00e5 d\u00e5 av svullen arm<\/span>, venteckning<\/span> p\u00e5 \u00f6vre thoraxhalva samt \u00f6mhet<\/span> och r\u00e5dnad<\/span> kring nyckelbenet.
\nAktuell diagnostisk metod\u00a0av detta \u00e4r d\u00e5\u00a0med armflebografi, CT eller enl. ansv. l\u00e4kare.
\nVenportens funktion kan s\u00e5ledes vara l\u00e4gesberoende<\/span> (pinch-off)<\/span> vilket patienten enkelt kan kontrollera genom att \u00e4ndra (h\u00f6ja och s\u00e4nka)<\/span> armen under p\u00e5g\u00e5ende injektion av NaCl i porten. Vid pinch-off fenomen fungerar oftast porten bra vid s\u00e5v\u00e4l aspiration som injektion vilket bef\u00e4ster diagnosen.<\/p>\n

Annan portdefekt<\/strong><\/p>\n

\"N\u00e5ll\u00e4ge<\/a>
N\u00e5ll\u00e4ge PAC<\/figcaption><\/figure>\n

Det finns \u00e4ven andra orsaker<\/span> till en dysfunktionell venport.<\/p>\n