{"id":10158,"date":"2025-07-15T13:06:59","date_gmt":"2025-07-15T11:06:59","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=10158"},"modified":"2025-10-06T01:01:59","modified_gmt":"2025-10-05T23:01:59","slug":"nefrostomi","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/nefrostomi\/","title":{"rendered":"Nefrostomi (njurdr\u00e4nage)"},"content":{"rendered":"
\"Konventionell<\/a>
\u00c4ldre urografi med kontrast<\/figcaption><\/figure>\n

En perkutan nefrostomi<\/span> \u00e4r en tempor\u00e4r eller permanent extern avlastning<\/span> med ett [dr\u00e4nage<\/a><\/span>] (bild)<\/span> som \u00e4r kopplad till en p\u00e5se utanf\u00f6r kroppen f\u00f6r en njure d\u00e4r ett hinder eller totalt stopp av urinavfl\u00f6det fr\u00e5n njuren<\/span> p\u00e5verkar dess njurfunktion.<\/p>\n

Vid total avfl\u00f6deshinder klarar sig njuren endast 1-2 eller ett par dagar. Sedan riskerar den att ta allvarlig skada<\/span>.
\nAvfl\u00f6deshindret g\u00f6r att njurb\u00e4cken (hydronefros)<\/span> samt urinledare (hydrouret\u00e4r)<\/span> fyller p\u00e5 sig med urin tills de \u00e4r s\u00e5 pass utvidgad (dilaterad)<\/span> att produktionen av urin d\u00e5 upph\u00f6r i njuren. Det finns s\u00e5ledes ingen plats f\u00f6r urinen som produceras i njuren d\u00e5 njurens b\u00e4cken inte kan expandera p\u00e5 grund av sin kapsel.
\nNjuren m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r avlastas (dr\u00e4neras)<\/span> fr\u00e5n urin tempor\u00e4rt tills ev. hinder f\u00f6r den normala urinfl\u00f6det ner till urinbl\u00e5san \u00e5tg\u00e4rdats.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

Den fr\u00e4msta indikationen f\u00f6r att anl\u00e4gga en nefrostomi \u00e4r ett avfl\u00f6deshinder<\/span> (konkrement, tum\u00f6r, striktur, mm.)<\/span> f\u00f6r urinen fr\u00e5n njuren genom urinledaren (uret\u00e4r)<\/span> ner i urinbl\u00e5san som inte g\u00e5tt \u00f6ver av sig sj\u00e4lv eller avhj\u00e4lpts av medicinsk behandling.<\/p>\n

Om urinavfl\u00f6det<\/span> fr\u00e5n njuren upph\u00f6r kan detta inom kort tid skada njurfunktionen med njursvikt som kan bli best\u00e5ende. Ett upph\u00f6rt avfl\u00f6de av urinen fr\u00e5n njuren kan \u00e4ven ge njurv\u00e4gsinflammation<\/span> (pyelit)<\/span> som kan ge alvarliga komplikationer s\u00e5 som blodf\u00f6rgiftning<\/span>1<\/a><\/sup>Inflammation (bakterier) som utg\u00e5r fr\u00e5n urinv\u00e4garna som sprider sig till och sprids via blodbanorna till andra delar av kroppen som en sepsis.
\nSymtomen \u00e4r h\u00f6g feber, ev. kr\u00e4kningar, huvudv\u00e4rk, andningsp\u00e5verkan, hj\u00e4rtp\u00e5verkan, mm.
\nBehandlingen \u00e4r en snabb och h\u00f6g antibiotikatillf\u00f6rsel utan att man v\u00e4ntar p\u00e5 resultatet av mikrobiologisk diagnos av aktuell bakterie (empirisk).<\/span><\/span> (sepsis)<\/span>.<\/p>\n

Konkrement<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Antegrad<\/a>
Kontrast via befintlig dr\u00e4nage<\/figcaption><\/figure>\n

Den vanligaste hindret f\u00f6r urinfl\u00f6det genom urinledaren utg\u00f6rs av urinsten <\/span>som kilats fast i en avsmalnande urinledare. I samband med att en sten fastnar i urinledaren p\u00e5verkas urinledarens mycket k\u00e4nsliga slemhinna med att svulla upp p\u00e5 st\u00e4llet f\u00f6r den fastkilade stenen vilket t\u00e4pper till urinledaren helt d\u00e4r det tidigare trots en sten kanske funnits en liten passage f\u00f6r urinen.<\/p>\n

Tum\u00f6r<\/strong><\/span><\/p>\n

Tum\u00f6rer<\/span> i urinledarna<\/span> \u00e4r ovanligt. D\u00e4remot kan patienter som g\u00e5tt igenom str\u00e5lterapi f\u00f6r annan cancer eller genomg\u00e5tt operation i eller omkring urinledare f\u00e5 en striktur (f\u00f6rtr\u00e4ngning\/\u00e4rrbildning)<\/span> i urinledaren som hindrar urinen att fl\u00f6da fritt ner till urinbl\u00e5san.<\/p>\n

Striktur<\/strong><\/span><\/p>\n

Orsaker till striktur<\/span> (f\u00f6rtr\u00e4ngning)<\/span> i urinledare kan vara infektion<\/span> i urinledaren som ger en svullnad i urinledarens slemhinna som d\u00e5 kl\u00e4mmer \u00e5t f\u00f6r urinpassagen ner till urinbl\u00e5san.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Urinsten<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Konkrement i h\u00f6ger njure<\/figcaption><\/figure>\n

Urinsten som fastnar i urinledaren ger ofta upphov till en karakteristisk akut sv\u00e5r sm\u00e4rta<\/span> som sitter lokaliserad i flanken (sidan)<\/span> p\u00e5 buken. Har dessa stenar en diameter p\u00e5 h\u00f6gst 4 mm<\/span> passerar 90% av dessa oftast ut med urinen utan att fastna p\u00e5 v\u00e4gen i urinledaren. Stenar med en storlek p\u00e5 4-7 mm<\/span> avg\u00e5r i h\u00e4lften av fallen spontant med urinavfl\u00f6det ofta innan patienten hinner till doktorn. Stenar som ger en total avst\u00e4ngning f\u00f6r urinfl\u00f6det till urinbl\u00e5san \u00e4r viktiga att snabbt utreda d\u00e5 njuren kan ta oreparabel skada vid avfl\u00f6desstopp mer \u00e4n ca. 24 timmar.
\nDetta tillst\u00e5nd kallas f\u00f6r avst\u00e4ngd pyelit<\/span>.<\/p>\n

Konkrement inneb\u00e4r inte per automatik en helt avst\u00e4ngd urinfl\u00f6de genom urinledaren utan kan sitta kvar en l\u00e4ngre tid d\u00e4r urinfl\u00f6det i urinledaren passerar ett hinder men med h\u00f6gt motst\u00e5nd (stas)<\/span>. Denna kvarvarande stas kan efter en tid (2-3 veckor)<\/span> medf\u00f6ra en irreversibel skada p\u00e5 njuren.<\/p>\n

Urinstenar<\/span> ses oftast bra med enkel CT-unders\u00f6kning (CT)<\/span> d\u00e5 ca. 90%<\/span> av alla urinstenar \u00e4r f\u00f6rkalkade<\/span>. D\u00e4remot \u00e4r urinsyresten<\/span>2<\/a><\/sup>Urinsyresten best\u00e5r av kristaliserad urinsyra. Detta fenomen kan uppst\u00e5 om man dricker lite, har en \u00f6verproduktion av urinsyror eller \u00e4r \u00e4rftligt betingad. Behandling av detta \u00e4r oftast profylaktiskt d\u00e4r patienten uppmanas att dricka mer eller kan man behandla medicinskt f\u00f6r att minska urinsyror.<\/span><\/span>.<\/p>\n

Diagnostik<\/strong><\/p>\n

Det \u00e4r brukligt att kontrollera ev. kvarvarande konkrement i urinledaren efter 2-3 veckor med datortomografi<\/span> (CT)<\/span>. Detta under f\u00f6ruts\u00e4ttning att patientens akuta sm\u00e4rta sl\u00e4ppt (innan hemg\u00e5ng)<\/span> och patienten inte har n\u00e5gon feber.
\nPatient med symtom som inte avtar efter behandling i det akuta skedet unders\u00f6ks med datortomografi<\/span>3<\/a><\/sup>Unders\u00f6kningen med CT f\u00f6r urinsten diagnostik g\u00f6rs utan bruk intraven\u00f6s kontrastmedel.<\/span><\/span> (CT)<\/span> i detta akuta skede. Ultraljud kan sv\u00e5rligen diagnostisera och lokalisera sten i urinledaren d\u00e5 dessa l\u00e4tt kan missas samt att vissa delar av urinledaren skyms av andra strukturer i buken.<\/p>\n

Tum\u00f6r<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Retrograd<\/a>
Retrograd pyelografi njurb\u00e4cken tum\u00f6r<\/figcaption><\/figure>\n

Det finns tum\u00f6rer som kan s\u00e4tta sig i urinledaren. Det kan vara s\u00e5v\u00e4l benigna<\/span> som maligna<\/span>.
\nUtredning av uret\u00e4rtum\u00f6r kan initialt g\u00f6ras med retrograd pyelografi<\/span> d\u00e5 man via en kateter upplagd till njuren va urinr\u00f6ret sprutar in kontrastmedel samtidigt som man avbildar njurb\u00e4cken, urinledare samt passagen ut i urinbl\u00e5san med r\u00f6ntgen.<\/p>\n

Idag g\u00f6rs dock ofta en diagnostik med ureterrenoskopi<\/span>4<\/a><\/sup>Endoskop som ser ut som en kateter med en ljusk\u00e4lla och optisk lins l\u00e4ngs fram p\u00e5 katetern s\u00e5 l\u00e4karen visuellt kan bed\u00f6ma urinv\u00e4garna. Genom detta endoskop kan man \u00e4ven f\u00f6ra in annat material f\u00f6r provtagning samt behandling d\u00e5 man med hj\u00e4lp av en ”snara” kan dra ut en urinsten.<\/span><\/span>(URS)<\/span> d\u00e4r man med en optisk fiberkateter<\/span> visualisera s\u00e5v\u00e4l urinbl\u00e5sa, urinledare och njurb\u00e4ckenet. Denna metod anv\u00e4nder man \u00e4ven vid diagnostik av andra konkrement i urinv\u00e4garna. Unders\u00f6kningen g\u00f6rs oftast med n\u00e5gon form av anestesi<\/span>5<\/a><\/sup>Narkos eller epiduralbed\u00f6vning.<\/span><\/span>.<\/p>\n

D\u00e5 tum\u00f6r i sj\u00e4lva urinledaren trots allt \u00e4r s\u00e5 pass s\u00e4llsynt s\u00e5 \u00e4r det tum\u00f6ren i sj\u00e4lva njuren<\/span> eller i urinbl\u00e5san<\/span> i anslutning till urinledares intr\u00e4de till urinledaren eller till urinbl\u00e5san som genom sin storleken kan utg\u00f6ra ett hinder f\u00f6r urinpassagen ner genom urinledaren.<\/p>\n

Annan patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

Infektion<\/strong><\/p>\n

\u00c5terkommande infektioner<\/span> (kronisk)<\/span> i urinv\u00e4garna kan f\u00f6ranleda en utredning om infektionen orsakas av urinstenar<\/span>, missbildning<\/span> av urinledare (PUJ)<\/span>\u00a0eller i njure, mm.<\/p>\n

Striktur<\/strong><\/p>\n

Striktur<\/span> kan \u00e4ven utg\u00f6ras av knickbildning<\/span> av urinledaren, diverse k\u00e4rl som ligger an<\/span> mot urinledaren eller fibrosbel\u00e4ggning<\/span> i urinledarens inre v\u00e4gg. Mer ovanliga orsaker till striktur i urinledare kan bero p\u00e5 schistosomiasis<\/span>6<\/a><\/sup>Parasitsjukdom som \u00e4ven kallas sn\u00e4cksjukdom och orsakas av en parasitmask som finns i s\u00f6tvatten framf\u00f6r allt i Afrikanska floder. Man ber\u00e4knar att ca. 200 miljoner m\u00e4nnsiskor b\u00e4r p\u00e5 denna pariasit.
\nSchistosomasis finns \u00e4ven i vissa varianter i nordiska insj\u00f6ar och vattendrag med utg\u00f6r h\u00e4r enbart en infektion av huden.<\/span><\/span> (bilharzia)<\/span>, amyloidos<\/span>7<\/a><\/sup>Sjukdom som utg\u00f6rs av defekta proteinmolekyler i kroppen som klumpar i hop sig genom l\u00e5nga proteintr\u00e5dar.<\/span><\/span> och endometrios<\/span>8<\/a><\/sup>V\u00e4vnad som liknar livmoderslemhinna men som v\u00e4xer utanf\u00f6r livmodern p\u00e5 annat st\u00e4lle i kroppen. Denna v\u00e4xt av endometriosv\u00e4vnad ses vanligen i bukhinnan, \u00e4ggstockar, \u00e4ggledare, urinbl\u00e5sa, \u00e4ndtarm samt i s\u00e4llsynta fall urinledare.<\/span><\/span>.
\nStrikturer ger ofta intermittenta avfl\u00f6deshinder<\/span> som ger symtom av flanksm\u00e4rtor som ”kommer och g\u00e5r”.<\/p>\n

Behandling<\/strong><\/span><\/p>\n

Medicin<\/strong><\/span><\/p>\n

Den initiala behandlingen vid obstruktiv njursten \u00e4r sm\u00e4rtlindring<\/span> samt antiinflammatorisk<\/span> (antiflogistika)<\/span> medicinering som ska d\u00e4mpa sm\u00e4rtan av stenen samt att sv\u00e4lla av den inflammation i urinledarens slemhinna som uppkommer n\u00e4r en stenen fastnar och genom sin vidgning av uret\u00e4ren f\u00e5r stenen att (f\u00f6rhoppningsvis)<\/span> lossna och passera ner till urinbl\u00e5san.<\/p>\n

Uret\u00e4rsten som inte spontant avg\u00e5r, som utg\u00f6r en stas eller obstruktion (blockering)<\/span> av urinv\u00e4garna, d\u00e4r patienten dessutom har symtom i form av feber (pyelit)<\/span> m\u00e5ste avlastas med dr\u00e4nering av urinen fr\u00e5n njuren.
\nDetta g\u00f6rs genom att ett dr\u00e4nage\u00a0(kateter)<\/span> l\u00e4ggs genom huden (perkutan)<\/span> in i njuren som d\u00e4rvid avlastas d\u00e5 den urin som bildas\u00a0 njuren leds ut via dr\u00e4naget till en urinp\u00e5se. Detta metod f\u00f6r att avlasta njuren fr\u00e5n urin kallas f\u00f6r nefrostomi<\/span>.<\/p>\n

N\u00e4r njuren blivit avlastad med en nefrostomi<\/span> f\u00f6r sin urinproduktion kan l\u00e4kare planera f\u00f6r senare behandling<\/span> av en fastkilad uret\u00e4rsten i ett lugnt skede i form av st\u00f6tv\u00e5gsbehandling<\/span> (lithotripsy, ESWL)<\/span> eller genom att plocka ut stenen endoskopiskt<\/span>.<\/p>\n

Nefrostomi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Dr\u00e4nage<\/a>
Dr\u00e4nage ej applicerad<\/figcaption><\/figure>\n

Dr\u00e4nage<\/span> \u00e4r vad det heter…. en oftast grov typ av kateter som avser t\u00f6mma v\u00e4tska, var (pus)<\/span>, luft, etc. ut ur kroppen. Dr\u00e4nage anv\u00e4nds framf\u00f6r allt som nefrostomi<\/span>, vid dr\u00e4nage av bukabscesser<\/span>9<\/a><\/sup>Ansamling av var i buken.<\/span><\/span>, gallv\u00e4gsdr\u00e4nage<\/span> (PTC)<\/span> samt f\u00f6r att t\u00f6mma pleuraexsudat<\/span>10<\/a><\/sup>V\u00e4tska i lungs\u00e4cken.<\/span><\/span><\/span>.
\nDr\u00e4nage finns i en m\u00e4ngd utf\u00f6rande och storlekar som man teoretiskt kan anl\u00e4gga i de flesta \u00e5tkomliga kaviteter (h\u00e5lighet)<\/span> i kroppen med flytande patologiskt inneh\u00e5ll som beh\u00f6ver avl\u00e4gsnas ur kroppen.<\/p>\n

Dr\u00e4nage appliceras med hj\u00e4lp av ultraljud och r\u00f6ntgengenomlysning d\u00e5 man m\u00e5ste visualisera den p\u00e5g\u00e5ende processen med att ”pricka r\u00e4tt” med dr\u00e4naget i den njurb\u00e4ckenet. L\u00e4get i njurb\u00e4ckenet av dr\u00e4nagets kringla verifieras genom att man sprutar in kontrast genom dr\u00e4naget efter appliceringen.<\/p>\n

Dr\u00e4nage<\/strong><\/p>\n

\"Dr\u00e4nage\"<\/a>
Dr\u00e4nage<\/figcaption><\/figure>\n

Dr\u00e4naget \u00e4r en ca. 3-5mm tjock mjuk slang man l\u00e4gger in i njurb\u00e4ckenet. Urinen leds sedan ut via [h\u00e5ligheter<\/a><\/span>] (bild)<\/span> l\u00e4ngst ut p\u00e5 dr\u00e4naget till en, oftast f\u00f6rekommande, p\u00e5kopplad urinp\u00e5se utanf\u00f6r kroppen. F\u00f6r att inte dr\u00e4naget ska glida ut ur njurb\u00e4ckenet \u00e4r dr\u00e4naget konstruerad med en ”knorrliknande” \u00e4nde som ligger inne i njuren. Denna ”knorr” h\u00e5lls ”l\u00e5st” med en tr\u00e5d som g\u00f6r att dr\u00e4naget inte glider ut.<\/p>\n

Om patienten f\u00e5r ha dr\u00e4naget en l\u00e4ngre tid byts det med 3-4 m\u00e5naders intervaller under f\u00f6ruts\u00e4ttning att den fungerar s\u00e5 om t\u00e4nkt. Om dr\u00e4naget fungerar d\u00e5ligt eller har inget avfl\u00f6de fr\u00e5n njuren kan man tvingas byta detta tidigare \u00e4n planerat om det inte g\u00e5r att ”rensa” det befintliga dr\u00e4naget. Detta g\u00f6rs p\u00e5 r\u00f6ntgenavdelningen.<\/p>\n

Patient med nefrostomi kan ha en normal livsf\u00f6ring trots medf\u00f6ljande slang och urinp\u00e5se.
\nDr\u00e4naget och bandageringen av denna sk\u00f6ts oftast om av personal i prim\u00e4rv\u00e5rden.<\/p>\n

Om ett nefrostomidr\u00e4nage \u00e5ker ut ska detta \u00e5tg\u00e4rdas omg\u00e5ende med ev. ins\u00e4ttning av nytt dr\u00e4nage!
\n<\/span>Om snabb (<4 tim)<\/span> \u00e5tg\u00e4rd kan man i m\u00e5nga fall g\u00e5 via den tidigare befintliga stickkanalen in i njuren med ett nytt dr\u00e4nage. Man beh\u00f6ver s\u00e5ledes inte sticka patienten p\u00e5 nytt f\u00f6r att l\u00e4gga ett nytt dr\u00e4nage.<\/p>\n

Avsluta nefrostomi<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r man anser att en nefrostomi inte uppfyller n\u00e5gon funktion l\u00e4ngre dvs. efter behandling av avfl\u00f6deshindret i urinledare avl\u00e4gsnas detta fr\u00e5n patienten p\u00e5 r\u00f6ntgenavdelning med hj\u00e4lp av r\u00f6ntgengenomlysning.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

De flesta dr\u00e4nageinl\u00e4gg idag g\u00f6rs med ultraljudsledd punktion<\/span> med tunn n\u00e5l och ledare som minimerar ev. stickskada och bl\u00f6dningsrisk i njuren. Detta har en viktig betydelse om ut\u00f6varen ev. m\u00e5ste punktera om flera g\u00e5nger d\u00e5 det ibland kan vara sv\u00e5rt att ”pricka r\u00e4tt” vid f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ket.
\nD\u00e4refter f\u00f6r man p\u00e5 vald dr\u00e4nage in i det aktuella kaviteten (njurb\u00e4cken, bukh\u00e5la, etc.)<\/span>.<\/p>\n

F\u00f6rberedelser<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Ultraljud<\/a>
Ultraljud dilaterad njurb\u00e4cken<\/figcaption><\/figure>\n

Det m\u00e5ste finnas en nyligen gjord bilddiagnostik<\/span> (CT, ultraljud)<\/span> som p\u00e5visar dilaterad njurb\u00e4cken samt upph\u00e4vd\/stas av urinpassage genom urinledaren innan man genomf\u00f6r en nefrostomi. En nefrostomi \u00e4r en intervention d\u00e4r det, liksom vid alla andra interventioner oavsett typ, en viss risk f\u00f6r patienten i form av komplikationer s\u00e5 som bl\u00f6dning, skada p\u00e5 organstrukturer, sm\u00e4rta, mm.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta inl\u00e4ggningen<\/span>\u00a0av en nefrostomi kr\u00e4ver f\u00f6rberedelser<\/span> p\u00e5 v\u00e5rdavdelningen i form av blodprov<\/span>,\u00a0lugnande medicinering<\/span>, etc.
\nSka nefrostomi\u00a0bytas<\/span>, d\u00e4r det redan finns ett tidigare befintligt, beh\u00f6vs\u00a0inga f\u00f6rberedelser<\/span>.<\/p>\n

Patienten m\u00e5ste s\u00e5ledes ha genomg\u00e5tt visa f\u00f6rberedelser inf\u00f6r en nefrostomi:<\/p>\n