{"id":10152,"date":"2025-08-19T00:38:48","date_gmt":"2025-08-18T22:38:48","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=10152"},"modified":"2025-08-23T00:52:20","modified_gmt":"2025-08-22T22:52:20","slug":"nervrotsblockad-landrygg","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/nervrotsblockad-landrygg\/","title":{"rendered":"Nervrotsblockad (l\u00e4ndrygg)"},"content":{"rendered":"

Diskutbuktning<\/span> (”bulgning disc”\/hernierad kotdisk)<\/span> kan f\u00f6rv\u00e4xlas med diskbr\u00e5ck<\/span>, som \u00e4ven utg\u00f6r en differentialdiagnos<\/span>1<\/a><\/sup>Uttryck f\u00f6r olika sjukdomar d\u00e4r symtomen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r lika varf\u00f6r man d\u00e5 kan ha sv\u00e5rt att enbart genom en klinisk unders\u00f6kning kan avg\u00f6ra r\u00e4tt sjukdom.<\/span><\/span> d\u00e5 symtomen \u00e4r lika, men d\u00e4r skillnaden ligger i hur disken buktar ut.
\nVid diskbr\u00e5ck<\/span> buktar den skadade disken in och trycker mot ryggm\u00e4rgskanalen (spinal stenos)<\/span> medan vid diskutbuktning<\/span> buktar kotdisken (intervertebraldisken)<\/span> utanf\u00f6r ryggm\u00e4rgskanalen och kan d\u00e5 komprimera<\/span> (trycka mot)<\/span> en nervrot<\/span> som l\u00f6per ut fr\u00e5n sidorna p\u00e5 ryggraden.
\nDet \u00e4r en diskutbuktning som kan behandlas med en nervrotsblockad<\/span>.<\/p>\n

Indikation<\/strong><\/span><\/p>\n

En stor del av av Sveriges befolkning (ca. 80%)<\/span> drabbas n\u00e5gon g\u00e5ng i livet av ryggv\u00e4rk d\u00e5 f\u00f6retr\u00e4desvis v\u00e4rk nere i l\u00e4ndryggen (lumbago)<\/span>.
\nBehandling av akut ryggv\u00e4rk \u00e4r oftast systematiskt d\u00e5 denna typ av ryggproblematik oftast g\u00e5r \u00f6ver efter en tid. Man r\u00e4knar med att ca. 60%<\/span> av fallen g\u00e5r \u00f6ver inom 2-3 veckor<\/span>. Ryggv\u00e4rk som sitter i l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5 (>3 m\u00e5n)<\/span> kan troligen anses som en kronisk<\/span> ryggv\u00e4rk d\u00e4r patienten d\u00e5 har en st\u00e4ndigt \u00e5terkommande ryggv\u00e4rk med olika intensitet oavsett utl\u00f6sande faktor.<\/p>\n

Denna sv\u00e5rare sm\u00e4rtproblematik i ryggen ger ofta kraftigt f\u00f6rs\u00e4mrad livskvalitet<\/span> s\u00e5v\u00e4l allm\u00e4nt fysiskt, i arbetslivet, socialt umg\u00e4nge, mm.
\nIndikationen<\/span> f\u00f6r en rotblockad, dvs. en symtomatisk behandling, \u00e4r s\u00e5ledes sv\u00e5r ryggv\u00e4rk<\/span> i mer \u00e4n 2-3 m\u00e5nader<\/span> d\u00e4r annan konservativ behandling inte har n\u00e5gon effekt.<\/p>\n

Patologi<\/strong><\/span><\/p>\n

\"L\u00e4ndrygg<\/a>
L\u00e4ndrygg diskdegeneration<\/figcaption><\/figure>\n

Ryggv\u00e4rk \u00e4r i mycket en \u00e5ldersrelaterad<\/span> \u00e5komma (degenerativ process)<\/span> men kan \u00e4ven ses hos yngre individer men anses d\u00e5 vara orsakad av trauma<\/span>, fysiskt tungt<\/span> arbetet, genetiskt<\/span>2<\/a><\/sup>\u00c4rftlig h\u00f6gre risk f\u00f6r en viss typ av sjukdom.<\/span><\/span>, kotkompression <\/span>eller sjukdomsrelaterad<\/span>3<\/a><\/sup>Sjukdomar som kan bidra till en f\u00f6rsvagad diskh\u00f6lje (bindv\u00e4v) \u00e4r Marfans syndrom, Ehlers Danlos syndrom, mfl.<\/span><\/span>, mm.<\/p>\n

Mellan kotorna finns sk. mellankotskivor<\/span> (diskar)<\/span>. Dessa best\u00e5r utav en gelatinartad massa som omslutes och h\u00e5lls samman av ett fibrinn\u00e4t<\/span>.
\nDen utbuktande disken utg\u00f6rs ofta av en prolaps av kotdiskens k\u00e4rna<\/span> (nucleus polposus)<\/span> som d\u00e5 buktar ut utanf\u00f6r kotkroppsbegr\u00e4nsningen genom kotdiskens h\u00f6lje<\/span> (anulus fibrosus)<\/span>. Denna utbuktning genom diskh\u00f6ljet trycker d\u00e5 mot den nervrot som l\u00f6per ut genom mellankotsh\u00e5let<\/span> (foramen intervertebralis)<\/span> i samma niv\u00e5.<\/p>\n

Disken \u00e4r som mest elastisk i unga \u00e5r. Kotdiskarna inom l\u00e4ndryggen uts\u00e4tts f\u00f6r stora p\u00e5frestningar. Det \u00e4r ocks\u00e5 h\u00e4r de flesta ryggskador f\u00f6rekommer.
\nDiskutbuktning, ofta ben\u00e4mnd ryggskott (lumbago)<\/span>, \u00e4r ofta resultatet av en \u00e5ldrad disk<\/span> (degenerativ)<\/span> som f\u00f6rlorat sin sp\u00e4nst. Diskutbuktning \u00e4r ovanligt hos barn men desto mer vanligt efter 40 \u00e5rs \u00e5ldern<\/span>. Kotdisken har vid denna \u00e5lder dels \u00e5ldrats som inneb\u00e4r att disken inneh\u00e5ller mindre vatten (torkat ut)<\/span> men \u00e4ven hunnit uts\u00e4ttas f\u00f6r ett stort antal kraftiga kompressioner. Med \u00e5lder h\u00e5rdnar s\u00e5ledes denna broskskiva och minskar d\u00e4rmed r\u00f6rligheten i ryggen.<\/p>\n

Defekta kotdiskar \u00e4r ca. 15 g\u00e5nger vanligare nere i l\u00e4ndryggen \u00e4n i halsryggen. Normalt f\u00f6rekommer dessa problem i ca.\u00a095%<\/span>\u00a0av fallen i niv\u00e5\u00a0L4-L5<\/span>\u00a0samt\u00a0L5-S1<\/span>\u00a0(l\u00e4ndkota 4-5, sakralkota 1)<\/span>.<\/p>\n

[CT-myelografi<\/a><\/span>] (bild)<\/span> kan bli aktuellt f\u00f6r en diagnostik av diskbr\u00e5ck som annars i normala fall utreds med magnetkamera (MR)<\/span>. Om det finns kontraindikationer<\/span>4<\/a><\/sup>Ej kompatibel pacemaker f\u00f6r MR, metallimplantat, neurologiska clips, mm. p\u00e5 k\u00e4nsliga st\u00e4lle.<\/span><\/span> f\u00f6r en MR-unders\u00f6kning<\/span> kan en myelografi komma i fr\u00e5ga. Vid myelografi injiceras kontrastmedel i duras\u00e4cken (yttersta ryggm\u00e4rgshinnan)<\/span> varefter en CT k\u00f6rs \u00f6ver aktuellt ryggavsnitt.<\/p>\n

Vanligaste orsaken till diskbr\u00e5ck\/degeneration inom halsryggen<\/span> \u00e4r efter trauma<\/span> av n\u00e5got slag.<\/p>\n

Symtom<\/strong><\/p>\n

Diskutbuktning<\/span>\u00a0\u00e4r i ca.\u00a050-60%<\/span>\u00a0av fallen allt helt\u00a0asymtomatiska<\/span>5<\/a><\/sup>Patienten har inga symtom.<\/span><\/span> och m\u00e4rks inte av oavsett fysisk aktivitet.
\nPersoner med ryggproblem upplever oftast att denna ryggv\u00e4rk kommer hastigt, med en akut is\u00e4ttande ryggsm\u00e4rta<\/span>, i samband med n\u00e5gon kroppsr\u00f6relse. Ryggsm\u00e4rtan kan upplevas intensiv vilket medf\u00f6r att personen i fr\u00e5ga har sv\u00e5rt att hitta en kroppsst\u00e4llning som lindrar denna intensiva sm\u00e4rta. Sm\u00e4rtan upplevs ofta i omr\u00e5det d\u00e4r den p\u00e5verkade nervroten sitter. Patienten kan \u00e4ven uppleva sm\u00e4rta som liknar ischiassm\u00e4rta med str\u00e5lning ner i benet samt en k\u00e4nsel- och kraftneds\u00e4ttning ner i benet.<\/p>\n

Behandling<\/strong><\/span><\/p>\n

Medicin<\/strong><\/span><\/p>\n

Behandling av ryggsm\u00e4rtor vars orsak beror p\u00e5 defekta kotdiskar eller kotor inleds generellt med medicinsk sm\u00e4rtlindring<\/span> i form av vanlig receptfria preparat (paracetamol, NSAID-preparat, mm.)<\/span> som finns att tillg\u00e5 ute i handeln. Vid sv\u00e5rare sm\u00e4rttr\u00f6skel kan patienten under en kortare tid behandlas med starkare opioidpreparat6<\/a><\/sup>Morfin, Oxykodon, Oxykontin, Tramadol, mm.<\/span><\/span>. Vanligtvis avtar denna ryggv\u00e4rk efter en kort tid d\u00e5 inflammationen kring nervroten minskat och symtomen helt avklingat varf\u00f6r patienten kan avsluta den medicinska behandlingen f\u00f6r denna g\u00e5ng.<\/p>\n

Konventionell behandling<\/strong><\/span><\/p>\n

Inledningsvis vid ryggbesv\u00e4r som inte ger neurologiska symtom, som beror p\u00e5 degenerativa kotdiskar, kotleder eller kotor dvs. ej maligna processer i ryggraden, behandlas med enklare aktiviteter och fysisk tr\u00e4ning (styrketr\u00e4ning, cykling, promenader, simning, mm.)<\/span> som ska st\u00e4rka upp ryggmusklerna. Denna tr\u00e4ning avses gynna ryggstyrkan f\u00f6r att minska risken f\u00f6r framtida ryggskott samt minska den tid ryggskott fram\u00f6ver ”sitter i”. Givetvis ut\u00f6vas denna tr\u00e4ning om tillst\u00e5ndet i ryggen medger detta som inte medf\u00f6r ytterligare ryggsm\u00e4rtor.<\/p>\n

Rotblockad<\/strong><\/span><\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Rotblockad l\u00e4ndryggen<\/figcaption><\/figure>\n

Rotblockad<\/span> \u00e4r en metod f\u00f6r sm\u00e4rtbehandling av sv\u00e5r ryggsm\u00e4rta<\/span> vars orsak beror p\u00e5 en diskutbuktning som inte kan d\u00e4mpas tillr\u00e4ckligt med enbart sjukgymnastik, vila eller medicinsk behandling. Man behandlar inte tillf\u00e4llig ryggskott eller annan orsakad ryggv\u00e4rk.<\/p>\n

Inf\u00f6r en nervrotsblockad brukar patienten normalt f\u00f6rst genomg\u00e5 en unders\u00f6kning med magnetkamera<\/span>\u00a0(MR)<\/span> f\u00f6r att lokalisera r\u00e4tt niv\u00e5<\/span> i ryggen d\u00e4r en nervrot p\u00e5verkas av en buktande kotdisk. Denna f\u00f6rdiagnostik ligger d\u00e5 till grund vilken nervrot r\u00f6ntgenl\u00e4karen ska behandla.
\nPatienter med klaustrofobi<\/span> eller annan kontraindikation<\/span>7<\/a><\/sup>Patienter med pacemaker, inopererade metaller i kraniet eller ryggm\u00e4rgskanalen, kraftigt \u00f6verviktiga, mm.<\/span><\/span> f\u00f6r att genomg\u00e5 en MR-unders\u00f6kning kan om starka indikationer f\u00f6religger g\u00f6ra en unders\u00f6kning med datortomografi (CT) sk. CT-myelografi<\/span>.<\/p>\n

Vid f\u00f6rsta behandlingstillf\u00e4llet<\/span> med en rotblockad ges denna injektion enbart p\u00e5 ett st\u00e4lle i ryggen mor en enskild nervrot d\u00e4r st\u00f6rst misstanke p\u00e5 en diskutbukning \u00e4r lokaliserad som ger patienten dess besv\u00e4r. Denna inledande behandling av en nervrot utg\u00f6r \u00e4ven en bekr\u00e4ftelse p\u00e5 att man behandlar r\u00e4tt nervrot som ger ryggv\u00e4rken. Behandlas flera nervr\u00f6tter initialt samtidigt kan man inte avg\u00f6ra vilken av injektionerna som gett bra resultat vilket inneb\u00e4r att man i on\u00f6dan troligen injicerar l\u00e4kemedel mot en eller flera nevr\u00f6tter som inte \u00e4r symtomgivande och s\u00e5ledes inte beh\u00f6ver denna behandling.
\nMan kan inte heller behandla tv\u00e5 eller flera nervr\u00f6tter som l\u00f6per ut fr\u00e5n vardera sida (bilateralt)<\/span>\u00a0 av l\u00e4ndryggen vilket kan medf\u00f6ra att patienten har sv\u00e5rt f\u00f6r att g\u00e5 en tid efter behandlingen d\u00e5 man ofta upplever en kraftneds\u00e4ttning i det ben vars nerver fr\u00e5n den nervrot som behandlas l\u00f6per ner i.<\/p>\n

\"L\u00e4ndryggsblockad\"<\/a>
Rotblockad frontal vinklad bild med n\u00e5l<\/figcaption><\/figure>\n

Verkan av en rotblockad kan sitta i flera m\u00e5nader men \u00e4ven inte verka alls.
\nOm deponeringen blir bra och verkar s\u00e5 som t\u00e4nkt ger denna metod\u00a0ofta snabb sm\u00e4rtlindring<\/span> f\u00f6r patienten som mer eller mindre d\u00e4refter kan f\u00f6ra ett dagligt liv fullt ut. Injektionerna kan sedan upprepas med n\u00e5gra veckor\/m\u00e5naders intervaller (>4veckor)<\/span> n\u00e4r f\u00f6reg\u00e5ende injektion slutat verka. Normal behandlingsintensitet brukar vanligen h\u00f6gst var 4-5 g\u00e5nger per \u00e5r.
\nDe kortisonpreparat som anv\u00e4nds vid en rotblockad \u00e4r i regel sv\u00e5rl\u00f6sta i vatten<\/span> varf\u00f6r de ger en l\u00e5ngvarig effekt lokalt d\u00e5 de tas upp s\u00e4mre av kroppen (elimination)<\/span>.<\/p>\n

Dock \u00e5terkommer riskerna med overksamma injektioner vid framtida blockader d\u00e5 injektioner vid olika tidpunkter kan skilja i effektivitet. Punktionsn\u00e5len kan vid ett tillf\u00e4lle hamnar v\u00e4ldigt gynnsamt och ge en mycket bra effekt av injicerade l\u00e4kemedel medan vid ett annat tillf\u00e4lle hamnar n\u00e5lspetsen inte fullt s\u00e5 optimalt mot nervroten och ger d\u00e5 ev. s\u00e4mre\u00a0(eller ingen)<\/span>\u00a0effekt trotts att samma l\u00e4kare gjort ingreppet och samma l\u00e4kemedel injiceras, mm.
\nDet finns \u00e4ven faktorer f\u00f6r en bra effekt av rotblockaden som beror p\u00e5 den ut\u00f6vande l\u00e4karen<\/span>…<\/p>\n

Diagnostisk blockad<\/strong><\/p>\n

Finner man flera misst\u00e4nkta defekta kotdiskar i ryggen, d\u00e4r man har sv\u00e5rt att avg\u00f6ra vilken disk som ger mest symtom, kan man vid en inledande behandling med nervrotsblockad ge enbart lokalbed\u00f6vningsmedel<\/span> (utan kortison)<\/span> som en diagnostik<\/span>. Ger denna injektion en bra sm\u00e4rtlindrande effekt s\u00e5 har man hittat r\u00e4tt kotdisk och nervrot som vid n\u00e4sta tillf\u00e4lle f\u00f6r denna behandling d\u00e5 behandlas med \u00e4ven kortisonpreparat dvs. en terapeutisk blockad<\/span>. En diagnostisk nervrotsblockad kan \u00e4ven g\u00f6ras inf\u00f6r ett kirurgiskt ingrepp<\/span> f\u00f6r att med s\u00e4kerhet lokalisera r\u00e4tt kotdisk som sedan ska \u00e5tg\u00e4rdas genom operation.
\nEn diagnostisk blockad med enbart lokalbed\u00f6vningsmedel har endast effekt under en kort tid<\/span> (1-2 dagar)<\/span>.<\/p>\n

Terapeutisk blockad<\/strong><\/p>\n

Vid en terapeutisk nervrotsblockad injiceras en l\u00e4kemedelsblandning av lokalbed\u00f6vningsmedel<\/span> samt l\u00e5ngtidsverkande kortison<\/span>\u00a0(steroid)<\/span>.
\nLokalbed\u00f6vningsmedlet<\/span> ger en snabb sm\u00e4rtlindrande men \u00e4ven snabbt \u00f6verg\u00e5ende effekt p\u00e5 ryggsm\u00e4rtan. Denna snabba sm\u00e4rtlindring visar \u00e4ven p\u00e5 att den kommande inflammationsh\u00e4mmande effekten av kortisonet troligen kommer att bli optimal. Uteblir den inledande sm\u00e4rtlindringen av lokalbed\u00f6vningsmedlet finns en viss risk att \u00e4ven effekten av kortisonet blir s\u00e4mre.<\/p>\n

Kortisonets<\/span> effekt p\u00e5 den svullnad<\/span> (inflammation)<\/span> som oftast finns kring kl\u00e4md nervrot har effekt f\u00f6rst efter 2-3 dagar<\/span>. Det finns s\u00e5ledes en kortare tid p\u00e5 1-3 dagar fr\u00e5n det att lokalbed\u00f6vningsmedlet slutat verka tills det att kortisonet f\u00e5r effekt<\/span>. Under denna tid, mellan effekterna av de tv\u00e5 olika l\u00e4kemedlen, f\u00e5r patienten ofta tillbaka en del ryggv\u00e4rk som kan tolkas av\u00a0 patienten som att ingreppet inte gett n\u00e5got bra resultat. Det \u00e4r s\u00e5ledes viktigt att patienten blivit informerad av l\u00e4kare\/v\u00e5rdpersonal om detta fenomen av de olika l\u00e4kemedlens effekt f\u00f6r att inte tro att behandlingen inte lyckades.<\/p>\n

Terapeutiska nervblockader kan g\u00f6ras under en l\u00e4ngre tid d\u00e4r annan behandling inte \u00e4r aktuell eller ger effekt samt som symtomlindring i v\u00e4ntan p\u00e5 ett kommande kirurgiskt ingrepp<\/span>.<\/p>\n

Komplikationer<\/strong><\/p>\n

Det finns risker f\u00f6r komplikationer<\/span> vid denna behandlingsform d\u00e4r l\u00e4karen trotts allt sticker in en injektionsn\u00e5l mot en utg\u00e5ende nervrot fr\u00e5n ryggen.
\nDet finns fall d\u00e4r nerverna i nervroten skadats av injektionsn\u00e5len<\/span> som d\u00e5 gett kronisk v\u00e4rk d\u00e4r en rotblockad mot den aktuella nervroten d\u00e5 inte ger n\u00e5gon effekt.
\nRisk finns \u00e4ven f\u00f6r att injicera krotisonpreparatet i de blodk\u00e4rl<\/span> som f\u00f6rs\u00f6rjer sj\u00e4lva nerverna i nervroten med blod vilket kan ge tromboser<\/span> i dessa sm\u00e5 k\u00e4rl och d\u00e4rmed f\u00f6rs\u00e4mra blodf\u00f6rs\u00f6rjning till dessa nerver.
\nKomplikationer vid en nervblockad d\u00e4r en r\u00f6ntgenl\u00e4kare genomlyser med r\u00f6ntgen under ingreppet f\u00f6rekommer i stort s\u00e4tt aldrig. Riskerna \u00f6kar givetvis om en l\u00e4karen inte har hj\u00e4lp av r\u00f6ntgengenomlysning<\/span> utan sticker och ger dessa blockader p\u00e5 ”fri hand” eller har annan underm\u00e5lig utrustning som ger s\u00e4mre visuell \u00f6verblick av n\u00e5lens styrning in mot nervroten.<\/p>\n

Kirurgi<\/strong><\/span><\/p>\n

Indikationen<\/span> f\u00f6r kirurgisk \u00e5tg\u00e4rd av en utbuktande kotdisk \u00e4r d\u00e4r sm\u00e4rtan kvarst\u00e5r under l\u00e5ng tid (2-3 m\u00e5n.)<\/span> som inte kan d\u00e4mpas med vare sig sjukgymnastik, medicinsk sm\u00e4rtlindring eller rotblockader.
\nDen operativa \u00e5tg\u00e4rden g\u00e5r ut p\u00e5 att avl\u00e4gsna den del av kotdiskens h\u00f6lje som buktar mot den aktuella nervroten. Detta \u00e5stadkommes genom man kirugiskt fril\u00e4gger diskutbuktningen och avl\u00e4gsna den del som buktar ut. Ingreppet kan \u00e4ven utf\u00f6ras med titth\u00e5ls-teknik. Oavsett teknik \u00e4r detta relativt korta operationer (30-40min)<\/span>\u00a0som g\u00f6rs i narkos (s\u00f6vning)<\/span>.
\nStatistik fr\u00e5n det nationella ryggregistret<\/span> visar att ca. 75%<\/span> av de patienter som genomg\u00e5r en kirurgisk behandling av en diskutbuktning \u00e4r n\u00f6jda efter denna behandling samt resultatet av detta. I de fall patienten f\u00e5r recidiv<\/span> av diskutbuktningen\/br\u00e5cket brukar detta ske inom 1-2 \u00e5r.<\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Spondylolisthes med steloperation<\/figcaption><\/figure>\n

En annan alternativ behandling \u00e4r steloperation<\/span> (fusionsoperation)<\/span> d\u00e5 man fixerar och stabiliserar tv\u00e5 intill liggande kotor med varandra med skruvar. Liksom annan kirurgisk \u00e5tg\u00e4rd av diskutbuktning b\u00f6r alternativa konventionella behandlingar f\u00f6rst pr\u00f6vats som inte gett bra resultat f\u00f6r patienten.
\nDenna metod inneb\u00e4r dock att belastningen av ryggpartiet l\u00e4ggs p\u00e5 kotorna ovan och under dessa tv\u00e5 stelopererade kotor vilken kan medf\u00f6ra risker att man f\u00f6rs\u00e4mrar kotdiskarna mellan dessa ej hopkopplad kotor.<\/p>\n

St\u00f6rsta riskerna<\/span> f\u00f6r komplikationer<\/span> i samband med operationer \u00e4r som alltid postoperativa infektioner<\/span>. samt att det blir en p\u00e5verkan av den nervrot som l\u00f6per ut fr\u00e5n ryggraden i samband med ingreppet. Risk f\u00f6r komplikation anses vara mindre \u00e4n 1%<\/span>.<\/p>\n

Metod<\/strong><\/span><\/p>\n

F\u00f6rberedelser<\/strong><\/span><\/p>\n

Patienter som medicineras med blodf\u00f6rtunnande l\u00e4kemedel<\/span> kan, beroende p\u00e5 typ av blodf\u00f6rtunnande medicinering, bli tvungen att g\u00f6ra ett uppeh\u00e5ll med denna medicinering 1-3 dagar innan ingreppet. Beh\u00f6vs n\u00e5gon alternativ blodf\u00f6rtunnande<\/span> medicinsk behandling \u00e5ligger detta beslut patientens egen l\u00e4kare (remittent)<\/span>.<\/p>\n

Utf\u00f6rande<\/strong><\/span><\/p>\n

Vid behandlingen ligger patienten p\u00e5 magen<\/span>\u00a0med ryggen bar.<\/p>\n

Omr\u00e5det p\u00e5 ryggen f\u00f6r det t\u00e4nkta n\u00e5lsticket tv\u00e4ttas av med klorhexidinsprit<\/span> och draperas<\/span> (kl\u00e4ds in)<\/span> med sterila dukar.
\nDet l\u00e4ggs oftast ingen lokalbed\u00f6vning<\/span> i huden inf\u00f6r denna punktion d\u00e5 bed\u00f6vningsn\u00e5l och punktionsn\u00e5l f\u00f6r blockaden i praktiken \u00e4r lika smala.<\/p>\n

    \n
  1. R\u00f6ntgenl\u00e4karen r\u00f6ntgar (genomlyser)<\/span> omr\u00e5det f\u00f6r den tillt\u00e4nkta omr\u00e5det f\u00f6r punktionen utifr\u00e5n den preoperativa bilddiagnostiken (MR, CT)<\/span>.
    \nR\u00f6ntgenbilden vinklas s\u00e5 n\u00e5lpunktionen f\u00f6ljer en stickkanal in mot mellankotsh\u00e5let p\u00e5 den sida diskutbuktningen sitter.<\/li>\n
  2. En tunn n\u00e5l<\/span> (0,9mm)<\/span> sticks genom huden in mot den aktuella nervrotsh\u00e5let p\u00e5 den niv\u00e5 i l\u00e4ndryggen d\u00e4r besv\u00e4ren misst\u00e4nks sitta.<\/li>\n
  3. N\u00e5lspetsen<\/span> placeras vid nervrotens uttr\u00e4de p\u00e5 aktuell sida av kotpelaren med det befintliga diskutbuktningen.<\/li>\n
  4. R\u00e4tt l\u00e4ge p\u00e5 n\u00e5lspetsen<\/span> s\u00e4kerst\u00e4lls genom att patienten upplever stickningar\/sm\u00e4rta<\/span> i ryggen\/ner i benet som liknar de sm\u00e4rtor patienten har sedan tidigare.
    \nDet \u00e4r viktigt att omedelbart patienten uppger n\u00e4r denna k\u00e4nsla uppst\u00e5r vid punktionen.<\/li>\n
  5. En injektion av lokalbed\u00f6vningsmedel<\/span>, kortison<\/span> [Lederspan<\/a><\/span>] (l\u00e4nk FASS)<\/span> eller en kombination av dessa preparat deponeras d\u00e4refter mot nervroten.<\/li>\n
  6. Punktionsn\u00e5len dras d\u00e4refter ut och punktionen pl\u00e5stras om.<\/li>\n<\/ol>\n

    Om injektionen mot aktuell nervrot f\u00e5r den effekt s\u00e5 som t\u00e4nkt m\u00e4rker patienten av detta n\u00e4stan omedelbart efter injektionen. Detta p\u00e5 grund av lokalbed\u00f6vningens<\/span> omedelbara effekt p\u00e5 nervroten (1 min)<\/span>. Patienten upplever f\u00f6rhoppningsvis en n\u00e4st intill total sm\u00e4rtlindring vid efterf\u00f6ljande r\u00f6relser.
    \nPatienten kan uppleva kraftneds\u00e4ttning<\/span> i ena benet efter behandlingen varf\u00f6r patienten m\u00e5ste ha st\u00f6d\/assistans av personalen vid uppstigande fr\u00e5n r\u00f6ntgenbritsen. N\u00e4r patienten v\u00e4l st\u00e4llt sig upp och k\u00e4nner efter hur det g\u00e5r att st\u00f6dja p\u00e5 benen kan patienten sj\u00e4lv g\u00e5 till s\u00e4ngen\/britsen.<\/p>\n

    En r\u00f6ntgenl\u00e4kare<\/span> utf\u00f6r denna behandling med assistans av en r\u00f6ntgensk\u00f6terska<\/span>.<\/p>\n

    Efterv\u00e5rd<\/strong><\/span><\/p>\n

    Finns inga restriktioner efter denna unders\u00f6kning\/behandling.
    \nPatienten b\u00f6r inte sj\u00e4lv k\u00f6ra bil fr\u00e5n sjukhuset efter behandlingen<\/span> d\u00e5 det troligen f\u00f6rekommer sensibilitets<\/span>–    8<\/a><\/sup>Sensibilitet betyder k\u00e4nsel.<\/span><\/span> och kraftneds\u00e4ttning<\/span> som en effekt av blockaden mot nerver som l\u00f6per ner i benet.<\/p>\n

    Anatomi och fysiologi<\/strong><\/p>\n

    \"Anatomi<\/a>
    Anatomi ryggraden<\/figcaption><\/figure>\n

    Br\u00f6stryggen buktar bak\u00e5t\u00a0(kyfos)<\/span>\u00a0medan l\u00e4ndryggen sedan f\u00e5r en b\u00f6jning fram\u00e5t\u00a0(lordos)<\/span>. Denna kr\u00f6kning g\u00f6r att kroppens tyngdpunkt hamnar l\u00e5gt. Denna konstruktion underl\u00e4ttar g\u00e5ngen och sparar p\u00e5 kraft. Det \u00e4r s\u00e4llan man f\u00e5r problem med kotdiskarna som beror p\u00e5 degeneration (\u00e5ldersrelaterad)<\/span>. Skadas kotdisken i br\u00f6stryggen (thoracalkota)<\/span> beror detta oftast p\u00e5 trauma mot denna del av ryggen.<\/p>\n

    Ryggkotor<\/strong><\/p>\n

    Kotkropparna<\/span> bildar en ring baktill vari ryggm\u00e4rgen l\u00f6per. Kotkropparna blir st\u00f6rre desto l\u00e4ngre ner i ryggraden de sitter. L\u00e4ndkotorna \u00e4r de st\u00f6rsta och kraftigaste kotorna i ryggen d\u00e5 de ska klara stora p\u00e5frestningar. De flesta problem med ryggv\u00e4rk hittar man i l\u00e4ndryggen.<\/p>\n

    Ryggm\u00e4rg och never<\/strong><\/p>\n

    Kotkropparna ligger ovanp\u00e5 varandra som bildar en l\u00e5ng sammanh\u00e4ngande kanal som skyddar den \u00f6mt\u00e5liga ryggm\u00e4rgen. Ryggm\u00e4rgen slutar redan i h\u00f6jd med 12’e br\u00f6stryggkotan<\/span> och 1’a l\u00e4ndkotan<\/span>\u00a0(L1)<\/span>. Dock forts\u00e4tter en stor samling av nervtr\u00e5dar, efter att den egentliga ryggm\u00e4rskanalan slutat, ner genom kotkropparna L1 till S5 (lumbalkota 1 till sakralkota 5)<\/span> som kallas f\u00f6r h\u00e4stsvansen<\/span> (cauda equina)<\/span>.<\/p>\n

    \"\"<\/a>
    Ryggm\u00e4rgskanalen<\/figcaption><\/figure>\n

    Dessa nervtr\u00e5dar samlar sig i en nervfl\u00e4tor<\/span> (plexus)<\/span> som best\u00e5r av ett stort antal nervtr\u00e5dar till de nedre regionerna av kroppen samt benen. Tv\u00e5 stora nervfl\u00e4tor fr\u00e5n nedre delen av ryggen g\u00e5r ihop och bildar en stor gemensam nervfl\u00e4ta sk. l\u00e4nd-korsbensf\u00e4tan (plexus lumbosacralis)<\/span>. Fr\u00e5n denna stora nerfl\u00e4ta g\u00e5r det l\u00e5nga nervbanor ner till hela benet.
    \nKroppens l\u00e4ngsta och kraftigaste enskilda nerv, tjock som ett lillfinger, \u00e4r ischiasnerven<\/span> (n. ischiadicus)<\/span>. Ischiasnerven bildas av nervr\u00f6tter som utg\u00e5r fr\u00e5n L4 till S3 som samlas i en stor nervfl\u00e4ta.<\/p>\n

    Varje kota har en halvcirkelformat h\u00e5l som tillsammans med n\u00e4rmaste ovanp\u00e5 eller nedanf\u00f6r kotas halvm\u00e5ne, bildar ett koth\u00e5l (foramen\u00a0intervertebralis)<\/span>. Nervtr\u00e5dar fr\u00e5n ryggm\u00e4rgskanalen g\u00e5r ut genom dessa koth\u00e5l och fr\u00e4mst ned i benen.<\/p>\n

    Kotdisk<\/strong><\/p>\n

    \"CT-l\u00e4ndrygg<\/a>
    CT-rygg 3D<\/figcaption><\/figure>\n

    Mellan varje kota finnes en kotdisk<\/span> som best\u00e5r utav en gel\u00e9artad massa<\/span>. Alla dessa mellankotsdiskar utg\u00f6r en fj\u00e4rdedel av ryggradens l\u00e4ngd ovan korsryggen. I samband med att kotdiskarna med \u00e5ldern f\u00f6rlorar sin sp\u00e4nst och h\u00f6jd mellan kotorna blir man ocks\u00e5 kortare.<\/p>\n

    Diskens h\u00f6lje<\/span> best\u00e5r av fibr\u00f6st tr\u00e5dbrosk<\/span> som h\u00e5ller samman disken.<\/p>\n

    Vid felaktiga lyft belastas disken ihop oj\u00e4mnt d\u00e4r fr\u00e4mre delen av disken komprimeras och skjuter bakre delen av disken mot ryggm\u00e4rgskanalen.
    \nDet finns utr\u00e4kningar som beskriver hur felaktiga lyft p\u00e5verkar kotdisken… Lyfter en person 25kg med b\u00f6jd rygg<\/span> ut\u00f6var detta ett tryck mot de nedersta kotdiskarna (l4-L5)<\/span> som motsvarar 550kg<\/span>. Denna kraftigt oj\u00e4mna kompression av kotdisken kan skada diskh\u00f6ljet.
    \nLyfter en person samma vikt med rakt rygg med b\u00f6jda kn\u00e4n motsvarar trycket mot de nedersta kotdiskarna ca. 150kg. Skillnaden ligger i att personen l\u00e4gger den st\u00f6rsta belastningen p\u00e5 benens stora muskler.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Diskutbuktning (”bulgning disc”\/hernierad kotdisk) kan f\u00f6rv\u00e4xlas med diskbr\u00e5ck, som \u00e4ven utg\u00f6r en differentialdiagnos d\u00e5 symtomen \u00e4r lika, men d\u00e4r skillnaden ligger i hur disken buktar<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-10152","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10152","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10152"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10152\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10152"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}