{"id":10107,"date":"2025-04-07T23:21:34","date_gmt":"2025-04-07T21:21:34","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=10107"},"modified":"2025-09-21T19:14:55","modified_gmt":"2025-09-21T17:14:55","slug":"rontgenstralen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/rontgenstralen\/","title":{"rendered":"R\u00f6ntgenstr\u00e5len"},"content":{"rendered":"

Grundprincipen f\u00f6r att f\u00e5 fram r\u00f6ntgenstr\u00e5lar har sett likadan ut i \u00f6ver 100\u00e5r<\/span> f\u00f6rutom att tidiga konstruktioner inte var inkapslade med bly utan r\u00f6ntgenbestr\u00e5lningen spreds ut i hela rummet fr\u00e5n det oskyddade r\u00f6ntgenr\u00f6ret. Till allt och alla som befanns sig i rummet…<\/p>\n

R\u00f6ntgenr\u00f6ret<\/strong><\/span><\/p>\n

\"R\u00f6ntgenr\u00f6r<\/a>
R\u00f6ntgenr\u00f6r med glash\u00f6lje<\/figcaption><\/figure>\n

R\u00f6ntgenr\u00f6ret<\/span> \u00e4r den centrala delen i en r\u00f6ntgenapparat och \u00e4r en skapelse av glas eller metall som \u00e4r inkapslad med lufttomt innanm\u00e4te som i sin tur har ett extra metallh\u00f6lje runt i form av en blyad k\u00e5pa. Konventionella r\u00f6ntgenr\u00f6r som best\u00e5r av ett lufttomt ”glasr\u00f6r” ers\u00e4tts alltmer idag av r\u00f6ntgenr\u00f6r helt i metall sk. MRC<\/span>-r\u00f6r (Maximus Rotalix Ceramix)<\/span>.
\nDessa MRC-r\u00f6r togs initialt fram f\u00f6r att m\u00f6ta krav p\u00e5 l\u00e5nga ih\u00e5llande genomlysningar med r\u00f6ntgen vid angiografier (k\u00e4rlr\u00f6ntgen)<\/span> av hj\u00e4rtats kransk\u00e4rl<\/span> med ett mindre r\u00f6ntgenr\u00f6r och C-b\u00e5ge som \u00e4ven \u00e4r snabb och man\u00f6verbar.<\/p>\n

F\u00f6rdelen med r\u00f6ntgenr\u00f6r i metall \u00e4r storleken<\/span> som \u00e4r runt 1\/4 j\u00e4mf\u00f6rt med konventionellt glasr\u00f6r. F\u00f6rutom storleken \u00e4r metall b\u00e4ttre v\u00e4rmeavledande<\/span> samt har en l\u00e4ngre livsl\u00e4ngd<\/span> \u00e4n konventionella glasr\u00f6r d\u00e5 slitage av r\u00f6rets r\u00f6rliga lager samt anodtallriken \u00e4r litet. I metallr\u00f6r klarar d\u00e4rf\u00f6r anoden av att roterar fr\u00e5n det man sl\u00e5r p\u00e5 str\u00f6mmen till maskinen till man st\u00e4nger av om \u00e4n med l\u00e4gre hastighet n\u00e4r r\u00f6ret inte anv\u00e4nds f\u00f6r bildtagning eller genomlysning. Detta medf\u00f6r att genomlysningen kan starta utan f\u00f6rdr\u00f6jning d\u00e5 man inte beh\u00f6ver v\u00e4nta p\u00e5 att anodtallriken ska starta och varva upp till r\u00e4tt rotationshastighet.
\nDessa modeller av r\u00f6ntgenr\u00f6r (MRC)<\/span> finner man i dagens modaliteter f\u00f6r genomlysning samt CT-maskiner.<\/p>\n

\"R\u00f6ntgenr\u00f6r<\/a>
R\u00f6ntgenr\u00f6r med metallk\u00e5pa<\/figcaption><\/figure>\n

K\u00e5pan<\/span> runt r\u00f6ret \u00e4r fylld med olja som har en elektrisk isolatorisk<\/span> uppgift f\u00f6r r\u00f6ntgenr\u00f6r av glas samt f\u00f6r att kyla<\/span> och skydda sj\u00e4lva r\u00f6ntgenr\u00f6ret.
\nR\u00f6ntgenr\u00f6ret har i sitt grundutf\u00f6rande en katod<\/span> samt en anod<\/span>. Katoden best\u00e5r av olika legeringar av tungsten<\/span>, wolfram<\/span>, molybden<\/span>, mm. d\u00e4r anoden best\u00e5r av fr\u00e4mst av volfram som har den h\u00f6gsta sm\u00e4ltpunkten av alla metaller (3370\u00b0C) samt bra v\u00e4rmeledningsf\u00f6rm\u00e5ga som avleder v\u00e4rme fr\u00e5n fokuspunkten p\u00e5 anoden<\/span><\/span>.<\/p>\n

Sj\u00e4lva r\u00f6ntgenstr\u00e5len, som framst\u00e4lles \u00e4r en karakteristisk str\u00e5lning som har en mycket kort v\u00e5gl\u00e4ngd om man j\u00e4mf\u00f6r med vanligt ljus, TV-s\u00e4ndning, radiov\u00e5gor, mm.
\nR\u00f6ntgenstr\u00e5larna klarar att tr\u00e4nga igenom de flesta material men skapar samtidigt en joniserande str\u00e5lning d\u00e4r det finns risk f\u00f6r organiska str\u00e5lskador. Joniserande str\u00e5lning har s\u00e5 h\u00f6g energim\u00e4ngd att den kan p\u00e5verka atomer i ett material.
\nMellan r\u00f6ntgenr\u00f6ret och den bl\u00e4ndare som sitter i r\u00f6ntgenr\u00f6rets k\u00e5pa sitter \u00e4ven filter<\/span> av koppar<\/span> eller aluminium<\/span> som bromsar upp ”svaga” r\u00f6ntgenstr\u00e5lar som inte kan tr\u00e4nga igenom ett objekt (kropp)<\/span> och bidra till r\u00f6ntgenbilden utan enbart ger on\u00f6dig bestr\u00e5lning till patienten.<\/p>\n

R\u00f6ntgenr\u00f6ret best\u00e5r av en katod<\/span> som skickar iv\u00e4g en stark str\u00f6m mot en anod<\/span> som skapar r\u00f6ntgenstr\u00e5lning.<\/p>\n

Katoden<\/span> best\u00e5r oftast av tv\u00e5 gl\u00f6dtr\u00e5dar (fin- resp. grovfokus)<\/span> som beroende p\u00e5 vilken storlek p\u00e5 fokus man avser anv\u00e4nda upphettas av en p\u00e5lagd gl\u00f6dstr\u00f6m likt en gl\u00f6dlampa. Mitt emot katoden sitter anoden som kan liknas med en snabbt roterande tallrik. N\u00e4r en h\u00f6gsp\u00e4nningskrets p\u00e5 20-150kV l\u00e4ggs mellan katod och anod frig\u00f6rs elektroner fr\u00e5n den nu extremt negativt laddade katoden som accelererar \u00f6ver mot anoden i mycket h\u00f6g hastighet och kolliderar mot den positiva anoden. N\u00e4r elektroner med h\u00f6g energi bromsas upp mot anoden interagerar (v\u00e4xelverkar)<\/span> elektronerna med anodens material som frig\u00f6r fotoner i form av bromsstr\u00e5lning som genererar sj\u00e4lva r\u00f6ntgenstr\u00e5lning.
\nF\u00f6r att t\u00e5la denna extremt h\u00f6ga v\u00e4rme denna process genererar roterar anodtallriken runt 8000 varv per minut vilket g\u00f6r att ytan som hettas upp sprids \u00f6ver ett st\u00f6rre omr\u00e5de l\u00e4ngs anodens yta. F\u00f6rr kunde man f\u00f6rst\u00f6ra anodtallriken d\u00e5 den \u00f6verhettades av l\u00e5nga exponeringar vilket fick den till att gl\u00f6da. Detta h\u00e4nder inte med dagens r\u00f6ntgenr\u00f6r som k\u00e4nner av v\u00e4rmeutvecklingen i r\u00f6ret och bryter anv\u00e4ndningen tills r\u00f6ret har svalnat s\u00e5 pass mycket att man kan \u00e5teruppta unders\u00f6kningen utan risk att r\u00f6ntgenr\u00f6ret tar skada. Ett r\u00f6ntgenr\u00f6r kostar idag ca. 2 miljoner skr.<\/p>\n

\"Anodtallriken\"<\/a>
Anodtallriken<\/figcaption><\/figure>\n

Anodtallrikens<\/span> ytterkant \u00e4r vinklad (15-20\u00b0)<\/span> d\u00e4r den inkommande elektronstr\u00f6mmens bana d\u00e5 \u00e4ndrar riktning och riktas mot r\u00f6ntgenr\u00f6rets \u00f6ppning ut. Beroende var p\u00e5 den v\u00e4lvda anodtalrikens yta elektronstr\u00f6mmen fr\u00e5n katoden tr\u00e4ffar \u00e4r denna cirkulerande tr\u00e4ffyta olika stora som d\u00e5 ben\u00e4mns fin<\/span>– och grovfokus<\/span>.
\nGrovfokusytan<\/span> p\u00e5 anodtallriken tr\u00e4ffas av st\u00f6rre m\u00e4ngd av elektronstr\u00f6mmen \u00e4n den mindre finfokus<\/span>. Detta g\u00f6r att grovfokus belastar anodtallriken mer \u00e4n finfokus. Grovfokus klarar att penetrera tjockare partier av patienten \u00e4n vad finfokus \u00e4r l\u00e4mpad f\u00f6r. D\u00e4remot ger finfokus avbildning av mindre kroppsdelar med h\u00f6gre bildsk\u00e4rpa.
\nFokusbanan p\u00e5 anodtallriken uts\u00e4tts f\u00f6r mycket h\u00f6ga temperaturer som kan skada anodtallrikens yta. Idag finns temperaturk\u00e4nnare i r\u00f6ntgenr\u00f6ret som automatisk pausar anv\u00e4ndningen om r\u00f6ret blir f\u00f6r varmt. Det g\u00e5r s\u00e5ledes d\u00e5 inte att ta bilder tills anoden har svalat och man kan \u00e5teruppta r\u00f6ntgenexponeringen.<\/p>\n

Anodtallrikens h\u00f6ga uppv\u00e4rmning \u00e4r det st\u00f6rsta problemet med kontinuerlig genomlysning. F\u00f6r att minska denna belastning och skador p\u00e5 anoden samt samtidigt f\u00e5 ner str\u00e5ldosen till patienten anv\u00e4nds idag sk. pulsad genomlysning. Avbrotten i denna pulsade bestr\u00e5lning \u00e5stadkommes genom att \u00e4ndra str\u00f6msp\u00e4nningen kring katodens gl\u00f6dtr\u00e5d som hindrar elektroner att n\u00e5 anoden. Genom att sl\u00e5 av och p\u00e5 denna sp\u00e4nning kring katoden skapas korta pulsade r\u00f6ntgenstr\u00e5lar fr\u00e5n anoden. Generellt upplevs en pulsad r\u00f6ntgenbild p\u00e5 bildsk\u00e4rmarna som hackig om pulshastigheten ligger kring 12 bilder per sekunder eller l\u00e4gre. Det g\u00e5r att ytterligare s\u00e4nka denna pulsade genomlysningsfrekvens genom att mjukvarum\u00e4ssigt h\u00e5lla kvar den f\u00f6reg\u00e5ende bilden tills en ny r\u00f6ntgenbild presenteras p\u00e5 bildsk\u00e4rmen. Det man dock upplever \u00e4r bilderna ”sl\u00e4par efter” d\u00e5 man flyttar C-b\u00e5gen och d\u00e4rmed genomlysningsomr\u00e5det.<\/p>\n

P\u00e5 v\u00e4gen ut fr\u00e5n r\u00f6ret passerar r\u00f6ntgenstr\u00e5len en \u00f6ppning i k\u00e5pan sk. prim\u00e4rbl\u00e4ndar\u00f6ppning som har en monterad kollimator som best\u00e5r av en eller flera bl\u00e4ndare som har till uppgift att skapa n\u00e4stan parallella str\u00e5lar ut fr\u00e5n r\u00f6ntgenr\u00f6ret. Man f\u00f6rs\u00f6ker \u00e5stadkomma s\u00e5 liten divergens (spridning)<\/span> p\u00e5 str\u00e5lningen som m\u00f6jligt. Ytterkanterna av det divergerande str\u00e5lknippet ger s\u00e4mre avbildning \u00e4n rakt under den centrala delen av str\u00e5len.
\nStr\u00e5len passerar \u00e4ven olika filter som har till uppgift att absorbera str\u00e5lning som har l\u00e4gre intensitet och ger s\u00e5 pass l\u00e5g str\u00e5lning att de inte bidrar till att ge information i en r\u00f6ntgenbild. Dessa filter best\u00e5r ofta av aluminium och koppar.
\nLikas\u00e5 f\u00f6r att minska p\u00e5 spridd str\u00e5lning<\/span> fr\u00e5n anodens fokus genom prim\u00e4rbl\u00e4ndar\u00f6ppningen kan det \u00e4ven finnas fokusn\u00e4ra lameller som filtrerar bort en del av dessa spridda str\u00e5lar som ger s\u00e4mre bilduppl\u00f6sning.
\nR\u00f6ntgenstr\u00e5len ut fr\u00e5n r\u00f6ret mot ett objekt \u00e4r inte homogen i hela str\u00e5lf\u00e4ltet utan avtar i intensitet ut mot str\u00e5lens kanter.<\/p>\n

Av all den energi som tr\u00e4ffar anoden genererar endast ca. 1% r\u00f6ntgenstr\u00e5lning medan \u00f6vrig energim\u00e4ngd som tr\u00e4ffar anoden endast bildar v\u00e4rme. Av denna genererade str\u00e5lningen p\u00e5 1% \u00e4r det ca 0,01% r\u00f6ntgenstr\u00e5lning som n\u00e5r patienten medan resterade absorberas runt i h\u00f6ljet som innesluter r\u00f6ntgenr\u00f6ret.<\/p>\n

Joniserande str\u00e5lning<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"Str\u00e5lning har alltid varit en del av m\u00e4nniskans naturliga milj\u00f6.
\nM\u00e4nniskan har i alla tider varit utsatt f\u00f6r en viss bestr\u00e5lning fr\u00e5n naturliga str\u00e5lk\u00e4llor. Under de senaste 100 \u00e5ren har det dessutom tillkommit artificiella k\u00e4llor som den medicinska bestr\u00e5lningen, k\u00e4rnvapen k\u00e4rnkraft, byggnadsmaterial, mm.<\/p>\n

Den str\u00e5lning som erh\u00e5lls fr\u00e5n radioaktiva \u00e4mnen \u00e4r joniserande och \u00e4ven r\u00f6ntgenstr\u00e5lning \u00e4r joniserande<\/span>. Joniserande str\u00e5lning kan p\u00e5verka elektronerna i en atom. Till joniserande str\u00e5lning ing\u00e5r \u00e4ven str\u00e5lning fr\u00e5n radioaktivt material. Icke-joniserande str\u00e5lning \u00e4r tex. optisk str\u00e5lning fr\u00e5n solen, radiov\u00e5gor fr\u00e5n radioapparater och magnetf\u00e4lt fr\u00e5n kraftledningar mm.
\nR\u00f6ntgenstr\u00e5lning \u00e4r \u00e4ven elektromagnetisk str\u00e5lning, d.v.s. den \u00e4r av samma natur som ultraviolett str\u00e5lning, synligt ljus, radiov\u00e5gor, mm. men har en annan v\u00e5gl\u00e4ngd. Karakteristisk f\u00f6r r\u00f6ntgenstr\u00e5lar \u00e4r att den har en v\u00e5gl\u00e4ngd p\u00e5 ca. 0,01 och 10 nm. Det som skiljer r\u00f6ntgenstr\u00e5lningen fr\u00e5n andra typer av elektromagnetisk str\u00e5lning \u00e4r att den har s\u00e5 h\u00f6g energi att den kan tr\u00e4nga igenom t.ex. kroppens v\u00e4vnader.<\/p>\n

Vid en r\u00f6ntgenunders\u00f6kning ”genomlyses” den del av kroppen som skall unders\u00f6kas med r\u00f6ntgenstr\u00e5lning. En del av str\u00e5lningen absorberas i kroppen medan resten passerar igenom och f\u00e5r tr\u00e4ffa en digital detektor som registreras som en digital bild.
\nR\u00f6ntgenstr\u00e5lningen passerar relativt l\u00e4tt igenom muskler och andra mjuka kroppsv\u00e4vnader, men har sv\u00e5rare att passera igenom h\u00e5rd benv\u00e4vnad, etc. Benstrukturer framtr\u00e4der d\u00e4rf\u00f6r tydligt p\u00e5 r\u00f6ntgenbilden d\u00e5 man ser deras ”skugga” p\u00e5 bilden. Det \u00e4r sv\u00e5rare att skilja mjukdelar ifr\u00e5n varandra p\u00e5 en konventionell r\u00f6ntgenbild.<\/p>\n

N\u00e4r r\u00f6ntgenapparaten st\u00e4ngs av finns ingen kvarvarande str\u00e5lning vare sig i patienten eller i rummet.<\/p>\n

Str\u00e5lfysik<\/strong><\/span><\/p>\n

Den svenska fysikern Rolf Sievert<\/span> intresserade sig tidigt f\u00f6r str\u00e5lfysik och till s\u00e5dan grad att han sj\u00e4lv 1919\u00a0 bekostnad och \u00e5kte p\u00e5 studieresa till USA f\u00f6r att f\u00e5 veta mer om detta fenomen. I USA tr\u00e4ffade han p\u00e5 Dr. G\u00f6sta Forsell.
\nSievert f\u00e5r efter hemkomsten ett rum\u00a0 p\u00e5 Radiumhemmets vind som var 5kvm stort d\u00e4r han inreder sitt f\u00f6rsta laboratorium f\u00f6r str\u00e5lfysik. Sievert utarbetar en metod f\u00f6r att m\u00e4ta str\u00e5lning utan kabelf\u00f6rbindelse mellan en persondosimeter och avl\u00e4sningsenhet. Dessa analysenheter kr\u00e4vde bland annat isolatorer i form av b\u00e4rnsten av mycket h\u00f6g kvalitet vilka inf\u00f6rskaffades av Sieverts stab i h\u00e5rd konkurrens med d\u00e5tidens alla \u00f6vriga juvelerare.<\/p>\n

Rolf Sievert f\u00f6respr\u00e5kade att all anv\u00e4ndning av joniserande str\u00e5lning endast skulle anv\u00e4ndas d\u00e5 det var motiverat vilket m\u00e5nga andra ”forskare” och radiologer oftast inte hade n\u00e5gra etiska samvetskval f\u00f6r.<\/p>\n

1941 kom den den f\u00f6rsta str\u00e5lskyddslagen i Sverige.<\/span><\/p>\n

Str\u00e5ldosen<\/span> vid en r\u00f6ntgenunders\u00f6kning \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 den m\u00e4ngd energi som kroppen tillf\u00f6rs vid unders\u00f6kningen. Str\u00e5ldoser fr\u00e5n joniserande str\u00e5lning m\u00e4ts i enheten Sievert (Sv)<\/span>, som \u00e4r uppkallad efter den svenske fysikern och str\u00e5lskyddspionj\u00e4ren Rolf Sievert. 1 Sv \u00e4r en mycket stor str\u00e5ldos varf\u00f6r man ist\u00e4llet anv\u00e4nder enheten millisievert, mSv. 1 Sv \u00e4r 1000 mSv<\/span>.
\nStr\u00e5ldosens storlek beror p\u00e5 vilken typ av r\u00f6ntgenunders\u00f6kning man genomg\u00e5r. Desto mer komplicerad och omfattande en unders\u00f6kning \u00e4r, desto st\u00f6rre blir troligen str\u00e5ldosen. Str\u00e5ldosen vid varje r\u00f6ntgenunders\u00f6kning \u00e4r anpassad till att vara s\u00e5 l\u00e5g som m\u00f6jligt men ska \u00e4nd\u00e5 ge \u00f6nskad bildinformation. J\u00e4mf\u00f6rt med den nytta en r\u00f6ntgenunders\u00f6kning oftast ger \u00e4r risken med str\u00e5lningen f\u00f6rsumbar f\u00f6r de flesta patienterna.<\/p>\n

Den str\u00e5ldos som m\u00e4nniskor i Sverige normalt uts\u00e4tts f\u00f6r per person och \u00e5r, \u00e4r i genomsnitt drygt 4 mSv och h\u00e4rr\u00f6r framf\u00f6r allt fr\u00e5n naturliga str\u00e5lk\u00e4llor.
\nSSI, Statens str\u00e5lskyddsinstitut<\/span>, utf\u00e4rdar f\u00f6reskrifter i syfte att minska on\u00f6diga str\u00e5ldoser och bedriver tillsyn \u00f6ver verksamhet med str\u00e5lning. P\u00e5 sjukhusen finns sjukhusfysiker som \u00e4r experter p\u00e5 str\u00e5lskydd och g\u00f6r regelbundna m\u00e4tningar av r\u00f6ntgenutrustningen f\u00f6r att kontrollera att inte on\u00f6diga str\u00e5ldoser till patienter och personal f\u00f6rekommer.<\/p>\n

Str\u00e5lskydd<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 en modern r\u00f6ntgenavdelning av idag uppr\u00e4tth\u00e5lls str\u00e5lskyddet f\u00f6r patienter och personal genom mycket detaljerade krav p\u00e5 utrustningens uppbyggnad och funktion, unders\u00f6kningsrummens utformning, n\u00f6dv\u00e4ndiga kunskaper hos personalen etc. Str\u00e5lskyddsverksamheten \u00e4r en naturlig del i verksamheter med r\u00f6ntgenstr\u00e5lning. All personal som arbetar med r\u00f6ntgen ska ha genomg\u00e5tt en str\u00e5lskyddsutbildning<\/span>.<\/p>\n

Personal, som dagligen arbetar med r\u00f6ntgenstr\u00e5lning, l\u00e4mnar unders\u00f6kningsrummet eller anv\u00e4nder blyskyddsf\u00f6rkl\u00e4de f\u00f6r att inte uts\u00e4ttas f\u00f6r on\u00f6dig str\u00e5lning. Detta blyf\u00f6rkl\u00e4de b\u00f6r vara helt\u00e4ckande runt om f\u00f6r att inte exponera kroppsytor som inte skyddas av blykl\u00e4dseln. Likas\u00e5 ska personer som vistas inne vid en r\u00f6ntgenunders\u00f6kning ha ett tyroidea-skydd runt halsen.\u00a0 F\u00f6r att hejda den r\u00f6ntgenstr\u00e5lning som sprids i unders\u00f6kningsrummet vid r\u00f6ntgenunders\u00f6kningar r\u00e4cker det oftast med n\u00e5gon millimeter blyskydd i s\u00e5v\u00e4l kl\u00e4dsel som fasta blyskydd i inredning och v\u00e4ggar.<\/p>\n

Personal som har en \u00e5terkommande placering inne p\u00e5 genomlysningsrum, tex. en angioenhet, ska \u00e4ven ha tilldelats en personlig dosimeter f\u00f6r m\u00e4tning av den m\u00e4ngd r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning personen har utsatts f\u00f6r under en viss tid. [L\u00e4s mer<\/a>]<\/span><\/p>\n

Vid arbete med olika r\u00f6ntgenapparatur ska man ha st\u00f6rsta respekt f\u00f6r denna str\u00e5lning dessa apparater ger ifr\u00e5n sig och agerar d\u00e4refter. B\u00e4st str\u00e5lhygien erh\u00e5lles om personalen kan l\u00e4mna rummet under tiden r\u00f6ntgenbilder tas. Allt som oftast finns inte denna m\u00f6jlighet att l\u00e4mna angiosalen vid endovaskul\u00e4ra interventioner. Personalen f\u00e5r d\u00e5 minska sin egen exponering f\u00f6r r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning genom att h\u00e5lla ett s\u00e5 stort avst\u00e5nd till r\u00f6ntgenk\u00e4llan som m\u00f6jligt vid bildtagning samt vistas s\u00e5 kort stund som m\u00f6jligt i omedelbar n\u00e4rhet till r\u00f6ntgenk\u00e4lla om arbetsmomentet kr\u00e4ver detta.<\/p>\n

R\u00f6ntgenskador<\/strong><\/p>\n

\"Gonadskydd<\/a>
Blyskydd f\u00f6r testiklarna<\/figcaption><\/figure>\n

Om m\u00e4nsklig kroppsv\u00e4vnad uts\u00e4tts f\u00f6r str\u00e5lning kan till exempel cellernas arvsmassa (DNA)<\/span>, skadas, men det beh\u00f6ver inte bli s\u00e5.
\nJoniserande str\u00e5lning orsakar delningar av molekylernas bindningar sinsemellan. Detta kan ge till f\u00f6ljd en strukturell f\u00f6r\u00e4ndring av cellen, \u00e4mnesoms\u00e4ttningen och organfunktionen. Normalt repareras de skadade cellerna eller st\u00f6ts bort men vid h\u00f6ga str\u00e5ldoser kan detta leda till akuta eller sena effekter.<\/p>\n

Man delar in skador efter str\u00e5lning i somatiska<\/span> resp. genetiska<\/span>. Somatiska skador \u00e4r s\u00e5dana som upptr\u00e4der i de egna v\u00e4vnaderna. Genetiska skador upptr\u00e4der hos efterkommande generationer.
\nMan skiljer h\u00e4r p\u00e5 stokastiska<\/span> och icke-stokastiska effekter<\/span>. Stokastiska effekter \u00e4r s\u00e5dana som ger str\u00e5lningsskada i en enda celler eller en grupp av celler som ger upphov till en \u00e4rftlig eller direkt f\u00f6r\u00e4ndring.
\nIcke-stokastiska effekter uppkommer efter en l\u00e5ng tidsperiod d\u00e4r den samlade bestr\u00e5lningen under denna tid r\u00e4knas in. H\u00e4r har varje organ en best\u00e4md tr\u00f6skel f\u00f6r hur mycket str\u00e5lning det klarar av innan ev. skador uppkommer.<\/p>\n

Foster<\/span> v\u00e4xer mycket snabbt och \u00e4r p\u00e5 grund av detta s\u00e4rskilt k\u00e4nsliga f\u00f6r str\u00e5lning. R\u00f6ntgenunders\u00f6kning under den f\u00f6rsta tredjedelen av tiden (f\u00f6rsta trimestern)<\/span> vid graviditeten b\u00f6r ske ytterst \u00e5terh\u00e5llsamt. R\u00f6ntgenbestr\u00e5lning av gravida ska enbart ske med strikta indikationer d\u00e4r annan str\u00e5lfri metod inte finnes att tillg\u00e5 f\u00f6r att erh\u00e5lla en godtagbar diagnos v\u00e4rderad utifr\u00e5n risken f\u00f6r moderns h\u00e4lsa med risk f\u00f6r ev. fosterskador.<\/p>\n

Andra k\u00e4nsliga organ f\u00f6r r\u00f6ntgenbestr\u00e5lning \u00e4r br\u00f6sten<\/span>, k\u00f6nsorgan<\/span>, \u00f6gonen<\/span> och sk\u00f6ldk\u00f6rteln<\/span>. Dessa kroppsdelar b\u00f6r skyddas med bly om det inte \u00e4r just dessa r\u00f6ntgenunders\u00f6kningen avser.<\/p>\n

En r\u00f6ntgenunders\u00f6kning ska vara v\u00e4l motiverad d\u00e4r r\u00f6ntgen ska utg\u00f6ra en s\u00e5 pass viktig del i utredningen d\u00e4r annan klinisk unders\u00f6kning inte ger ett s\u00e4kert underlag f\u00f6r en riktig diagnostik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Grundprincipen f\u00f6r att f\u00e5 fram r\u00f6ntgenstr\u00e5lar har sett likadan ut i \u00f6ver 100\u00e5r f\u00f6rutom att tidiga konstruktioner inte var inkapslade med bly utan r\u00f6ntgenbestr\u00e5lningen spreds<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-10107","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10107","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10107"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10107\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10107"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}