{"id":10071,"date":"2025-04-07T00:20:56","date_gmt":"2025-04-06T22:20:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/?page_id=10071"},"modified":"2025-09-15T23:05:48","modified_gmt":"2025-09-15T21:05:48","slug":"historia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/historia\/","title":{"rendered":"Historia"},"content":{"rendered":"

Utan Conrad R\u00f6ntgens ”slumpartade” uppt\u00e4ckt hade du inte just nu suttit och l\u00e4st p\u00e5 dessa sidor.<\/span><\/p>\n

Konrad R\u00f6ntgen<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Historia<\/a>
Historia Conrad R\u00f6ntgen<\/figcaption><\/figure>\n

Wilhelm Konrad R\u00f6ntgens<\/span> (1845-1923)<\/span> uppt\u00e4ckt av r\u00f6ntgenstr\u00e5larnas betydelse \u00e5r 1895<\/span> kom att betyda att man fick ett instrument som m\u00f6jliggjorde diagnos p\u00e5 ett sjukdomstillst\u00e5nd.
\n\u00c5r 1901 tilldelas det f\u00f6rsta Nobelpriset i fysik<\/span> William Konrad R\u00f6ntgen f\u00f6r hans uppt\u00e4ckt av de d\u00e5 kallade X-str\u00e5larna. Detta pris f\u00e5r han f\u00f6r sin uppt\u00e4ckt av det han sj\u00e4lv hade d\u00f6pt till X-str\u00e5lar med en del av motiveringen:<\/p>\n

”…som ett erk\u00e4nnande av de extraordin\u00e4ra tj\u00e4nster han har utf\u00f6rt genom uppt\u00e4ckten av de anm\u00e4rkningsv\u00e4rda str\u00e5larna som senare d\u00f6ptes efter honom.”<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5n sitt hotellrum i Stockholm skriver R\u00f6ntgen hem till sin fru, Bertha:<\/p>\n

”Sverige \u00e4r t\u00e4ckt av sn\u00f6, och fast solen inte lyser vare sig regnar eller sn\u00f6ar det. Stockholm \u00e4r en mycket underlig stad.<\/span><\/em>
\nSkriver mer n\u00e4sta g\u00e5ng…”<\/span><\/em><\/p>\n

Dessa X-str\u00e5lar f\u00e5r s\u00e5 sm\u00e5ningom namnet r\u00f6ntgenstr\u00e5lar. Detta efter sin uppt\u00e4ckare som ett tack f\u00f6r hans insats (p\u00e5 engelska heter det fortfarande X-ray)<\/span>. Denna uppt\u00e4ckt \u00e4r en av de viktigaste f\u00f6r den medicinska vetenskapen under de senaste 100 \u00e5ren. R\u00f6ntgens betydelse f\u00f6r den medicinska v\u00e5rden har kommit att bli helt dominerande f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttrad och \u00e4ven s\u00e4ker medicinsk diagnostik.<\/p>\n

Konrad<\/strong><\/p>\n

\"Historia<\/a>
Historia R\u00f6ntgens lab Wurzburg<\/figcaption><\/figure>\n

R\u00f6ntgen f\u00f6ddes den 27 mars 1845<\/span>, i staden Lennep<\/span>, som ligger i n\u00e4rheten av nedre Rhen. Han gick i gymnasiet i Utrecht men klarade ej av sin slutexamen d\u00e5 han blev reglerad fr\u00e5n skolan efter en incident. Efter denna h\u00e4ndelse kommer R\u00f6ntgen till [Polytechnikum i Z\u00fcrich<\/a><\/span>] (bild)<\/span>. D\u00e4r blir han antagen som elev pga. sitt stora intresse f\u00f6r teknik.
\nSom l\u00e4rare f\u00e5r han den ber\u00f6mda professor [Kundt<\/a><\/span>] (bild)<\/span>. Denne fr\u00e5gar R\u00f6ntgen;<\/p>\n

– Vad skulle ni vilja ha ut av ert liv?<\/span><\/em>
\n– Ja, jag vet inte, svarade R\u00f6ntgen.<\/span><\/em>
\n– Skulle ni inte kunna f\u00f6rs\u00f6ka med fysiken<\/em>, f\u00f6reslog d\u00e5 professor Kundt.<\/span><\/p>\n

R\u00f6ntgen hamnar s\u00e5 sm\u00e5ningom i Wurzburg d\u00e4r han ocks\u00e5 gifter sig med Bertha Ludwig<\/span>. I sitt laboratorium \u00e4r R\u00f6ntgen utomordentligt skicklig och visar stor uth\u00e5llighet och koncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga. N\u00e4r han f\u00f6retog sig n\u00e5got gick han med stor inlevelse in f\u00f6r detta.
\nFru R\u00f6ntgen har ber\u00e4ttat att den tid under vilken han gjorde sin uppt\u00e4ckt var hoppl\u00f6sa.<\/p>\n

”-Han kom st\u00e4ndigt f\u00f6r sent, f\u00f6r att strax efter\u00e5t rusa tillbaka till laboratoriet”<\/span><\/em>.<\/p>\n

\"R\u00f6ntgen<\/a>
Historia Bertha R\u00f6ntgens hand 1895<\/figcaption><\/figure>\n

Bertha<\/strong><\/p>\n

R\u00f6ntgen gifte sig med Bertha Ludwig 1872<\/span> som han tr\u00e4ffat p\u00e5 ett caf\u00e9. Fr\u00e5n f\u00f6rsta stund till livets slut visade det sig att R\u00f6ntgen hade funnit en underbar livskamrat. Paret befann sig ofta i Schweiz vilket de s\u00e5 sm\u00e5ningom kom att betrakta som sitt hem. R\u00f6ntgen visade sin tacksamhet mot sin fru genom en r\u00f6rande omsorg f\u00f6r henne. Han sk\u00f6ter senare egenh\u00e4ndigt om den i \u00e5ratal mycket sjuka hustrun.
\nFru R\u00f6ntgen d\u00f6r i oktober 1919, efter en mycket sv\u00e5r och l\u00e5ng d\u00f6dskamp. R\u00f6ntgen tar detta mycket h\u00e5rt och kommer aldrig ”igen” efter hustruns d\u00f6d.
\nKonrad R\u00f6ntgen d\u00f6r ensam och nedbruten i sitt hem i M\u00fcnchen, Tyskland den, 10:e februari 1923<\/span>, 4 \u00e5r efter sin hustru, efter sviterna av tjocktarms cancer. B\u00e5da ligger [begravda<\/a><\/span>] (bild)<\/span> tillsammans i Giessen<\/span> (Gie\u00dfen)<\/span>, Tyskland, bredvid Konrad R\u00f6ntgens f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n

Det han l\u00e4mnade efter sig g\u00e5r inte att v\u00e4rdera i betydelsen f\u00f6r den medicinska utveckling fram till idag…<\/p>\n

R\u00f6ntgenstr\u00e5larnas historia<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Historia<\/a>
Historia r\u00f6ntgen unders\u00f6kning 1896<\/figcaption><\/figure>\n

R\u00f6ntgen kom p\u00e5 dessa str\u00e5lars egenskaper d\u00e5 han var sysselsatt med att studera dessa s.k. katodstr\u00e5lar<\/span>. Dessa uppstod vid elektrisk urladdning i ett delvis evakuerat glasr\u00f6r och syftet med experimentet var att utr\u00f6na vad dessa katodstr\u00e5lar egentligen var f\u00f6r n\u00e5got. R\u00f6ntgen hade kl\u00e4tt in glasr\u00f6ret med ljust\u00e4t, svart kartong och hade \u00e4ven m\u00f6rklagt rummet. D\u00e5 den elektriska urladdningen intr\u00e4ffade i glasr\u00f6ret observerade han att en pappskiva som stod i n\u00e4rheten t\u00e4ckt med ett fluorescerande \u00e4mne (ett lys\u00e4mne)<\/span>\u00a0glimmade till varje g\u00e5ng han skapade en urladdning av katodr\u00f6ret. R\u00f6ntgen ins\u00e5g att detta orsakades av n\u00e5gon typ av str\u00e5lning som h\u00e4rstammade fr\u00e5n glasr\u00f6ret.
\nVid n\u00e4rmare studier visade det sig att dessa str\u00e5lar, som han d\u00e5 kallade\u00a0X-str\u00e5lar<\/span>, \u00e4ven kunde passera genom m\u00e4nniskokroppen.
\nR\u00f6ntgen observerade att denna str\u00e5lning p\u00e5 sin v\u00e4g genom m\u00e4nniskokroppen bromsades mer av t\u00e4tare strukturer, t.ex. ben, vilket p\u00e5 en fotografisk film, placerad bakom objektet, visade sig i form av mindre sv\u00e4rtning d\u00e4r str\u00e5lningen tr\u00e4ffat filmen.<\/p>\n

Sj\u00e4lva str\u00e5larna fr\u00e5n en katod i urladdningsr\u00f6ret hade uppt\u00e4ckts redan 1869<\/span> av tysken Johann Hittorf<\/span> som dock inte d\u00e5 s\u00e5g i vilket sammanhang hur man man kunde utnyttja dessa katodstr\u00e5lar.<\/p>\n

Direkt efter att R\u00f6ntgens uppt\u00e4ckt av de d\u00e5 kallade X-str\u00e5larna hade publicerats p\u00e5b\u00f6rjades en livlig forskning.
\nStr\u00e5larnas bieffekter hade man \u00e4nnu inte kommit underfund med. Forskningen p\u00e5gick utan n\u00e5gra som helst str\u00e5lskydd. Patienterna kunde f\u00e5 sv\u00e5ra br\u00e4nnskador och m\u00e5nga forskare dog en f\u00f6r tidig d\u00f6d, oftast av str\u00e5lningsorsakad cancer. R\u00f6ntgen sj\u00e4lv d\u00e4remot arbetade med l\u00e4gre str\u00e5ldoser och under mer kontrollerade former \u00e4n de flesta andra.<\/p>\n

Norden<\/strong><\/p>\n

Inom Norden genomf\u00f6rdes redan 1896<\/span> r\u00f6ntgenunders\u00f6kningar i b\u00e5de Danmark och Sverige. Detta \u00e5r lokaliserades en kula i huvudet p\u00e5 en liten pojke i Stockholm som blivit skottskadad men \u00f6verlevt men till f\u00f6ljd av detta hade en hel del symtom. Detta torde vara den f\u00f6rsta unders\u00f6kning d\u00e4r en intrakraniell skada diagnostiseras och d\u00e4refter framg\u00e5ngsrikt behandlats utifr\u00e5n r\u00f6ntgenbilderna. Kulan l\u00e5g 1cm in i bakre skallgropen och opererades ut 5 m\u00e5nader senare i Uppsala.
\nRedan 1897<\/span> installerade d\u00e5tidens sjukhus i Norrk\u00f6ping en r\u00f6ntgenapparat som sk\u00f6ttes av vaktm\u00e4staren d\u00e4r sedan en l\u00e4kare tolkade bilderna.<\/p>\n

\"Historia<\/a>
Historia r\u00f6ntgen tidigt 1900-tal<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 den tiden fanns ingen speciell personal som utf\u00f6rde dessa unders\u00f6kningar utan dessa utf\u00f6rdes oftast av kirurger. Detta var inte deras huvudsakliga uppgift inom lasarettet s\u00e5 dessa unders\u00f6kningar s\u00e5gs mera som en bisyssla. En unders\u00f6kningsmetod som endast fanns p\u00e5 de lasarett d\u00e4r det fanns n\u00e5gon intresserad kirurg som ville h\u00e5lla p\u00e5 med r\u00f6ntgen. Denna inst\u00e4llning h\u00f6ll i sig l\u00e5ngt in p\u00e5 20-talet.<\/p>\n

Flertal radiologiska avdelningar hade ”radiumklumpar” inl\u00e5sta i sitt kassask\u00e5p f\u00f6r att \u00e4ven anv\u00e4ndas till str\u00e5lbehandling. Redan 1901 inleddes f\u00f6rs\u00f6k med radiumbehandling av solida tum\u00f6rer. I Sverige startades Radiumhemmet 1910<\/span> och bedrev verksamhet i ett par l\u00e4genheter p\u00e5 S\u00f6der i Stockholm fram till 1938 d\u00e5 verksamheten flyttad in p\u00e5 Karolinska sjukhuset. L\u00e5ng in p\u00e5 1900-talet var r\u00f6ntgen och str\u00e5lbehandling av cancer lierade inom samma avdelning och l\u00e4kare. P\u00e5 den tiden var det \u00e4ven lagligt att s\u00e4nda dessa radiumklumpar med den normala postg\u00e5ngen (brevb\u00e4raren..)<\/span> mellan sjukhus och forskningsenheter.<\/p>\n

\"Tandkr\u00e4m<\/a>
Tandkr\u00e4m med radium<\/figcaption><\/figure>\n

L\u00e5ngt in p\u00e5 50-talet var respekten f\u00f6r dessa str\u00e5lar och dess bieffekter fortfarande eftersatta. Allt med str\u00e5lning ans\u00e5gs tidigt ha en h\u00e4lsosam effekt p\u00e5 kropp och sj\u00e4l som var en slutsats av den stora betydelse r\u00f6ntgenstr\u00e5larna hade inom medicinen vid avbildning av m\u00e4nniskokroppen.
\nP\u00e5 40-talet kunde man tex. hyra sig en plats f\u00f6r en dag i en [radiumgruva<\/a><\/span>] (bild)<\/span>. Att sitta d\u00e4r och andas in atmosf\u00e4ren ans\u00e5gs vara bra mot m\u00e5nga slags \u00e5kommor och kr\u00e4mpor. R\u00f6ntgenstr\u00e5lar och radium ans\u00e5gs d\u00e5 bland annat ha en mirakul\u00f6sa l\u00e4kande och f\u00f6rsk\u00f6nande effekter p\u00e5 huden. Det fanns tandkr\u00e4m med radium som ans\u00e5gs st\u00e4rkande f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l t\u00e4nder som tandk\u00f6tt som i realiteten orsakade cancer i tandk\u00f6ttet. Man kunde dricka [radiumvatten<\/a><\/span>] (bild)<\/span> till maten.
\nSkoaff\u00e4rer kunde \u00e4ven under 50-talet ha sin egen skor\u00f6ntgen det sk. [Pedoskopet<\/a><\/span>] (bild)<\/span>. Detta f\u00f6r att r\u00f6ntga och direkt avg\u00f6ra om foten passade skon n\u00e4r man v\u00e4l hade stoppat in foten i skon.
\nUngef\u00e4r i mitten av 1910-talet blev man medveten om att str\u00e5lningen inte bara gav upphov till hudskador utan \u00e4ven sv\u00e5rl\u00e4kta s\u00e5r och cancer med amputationer som f\u00f6ljd.<\/p>\n

\"Historia<\/a>
Historia r\u00f6ntgen lungor 1896<\/figcaption><\/figure>\n

R\u00f6ntgenutrustningen bestod i b\u00f6rjan endast av sj\u00e4lva r\u00f6ntgenr\u00f6ret. Fr\u00e5n detta r\u00f6r spred sig r\u00f6ntgenstr\u00e5lningen runt omkring i hela lokalen. Fr\u00e4mst h\u00e4nderna p\u00e5 den person som utf\u00f6rde unders\u00f6kningarna var utsatta omr\u00e5den vid r\u00f6ntgenunders\u00f6kningarna men \u00e4ven vid hanteringen av radium. Det fanns m\u00e5nga \u00e4ldre tandl\u00e4kare som f\u00f6rlorat fingrar p\u00e5 grund av str\u00e5lskador d\u00e5 tandl\u00e4karen sj\u00e4lv h\u00f6ll r\u00f6ntgenfilmen i munnen p\u00e5 patienterna.<\/p>\n

\u00c5r 1908 fick r\u00f6ntgeninstitutet vid Serafimerlasarettet sin f\u00f6rsta egna chef. Han hette G\u00f6sta Forsell<\/span> och \u00e4r en av Sveriges fr\u00e4msta pionj\u00e4rer inom r\u00f6ntgendiagnostiken. 1918\u00a0 bildades genom Forsells initiativ Svenska Radiologiska F\u00f6reningen<\/span> som skulle bidra till att r\u00f6ntgenverksamheten blev en egen specialitet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Utan Conrad R\u00f6ntgens ”slumpartade” uppt\u00e4ckt hade du inte just nu suttit och l\u00e4st p\u00e5 dessa sidor. Konrad R\u00f6ntgen Wilhelm Konrad R\u00f6ntgens (1845-1923) uppt\u00e4ckt av r\u00f6ntgenstr\u00e5larnas<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-10071","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10071","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10071"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/10071\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.rontgen.com\/metod\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10071"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}