Typ av dränage
Val av drän beror på vad, var och hur länge de avses fylla sin funktion.
Generellt kan ett drän ligga kvar upp till 3 månader förutsatt att den fyller sin funktion. Risken för desfunktion är beroende på var och vad som avses dräneras.
Nefrostomier klarar sig normalt upp till 3 månader innan de behöver bytas ut.
Pleuradrän med indikation malignitet kan ”klottra igen” relativt snabbt pga. malign växt i pleraexudatet som då täpper till dränagets hål.
Dränage i pleura och abscesser med enbart flytande vätska/pus brukar vara tömd inom 1 vecka och brukar ej behövas bytas innan de avvecklas.
Man skiljer grovt på två typer av drän.
[ Utan trådfixering ] läggs vid planerad kort behandlingstid typ pleuradrän, bukabscesser, vid ”oblodig applicering”, etc. samt där dränage kan avvecklas på vårdavdelning.
Man bör anse att dränage som beräknas ligga kvar över en vecka samt där blödningsrisk föreligger vid appliceringen bör vara en trådfixerad modell som inte riskerar åka ut och därför behöver därför ”sättas om”.
[ Trådfixerade drän ] läggs vid längre tids behandling samt vid indikationer där blödning kan komplicera proceduren eller efterförloppet. Dvs. dränaget ska ej riskera ”åka ut” och behöva läggas om så en ev. blödningsrisk föreligger eller ökar av enbart den orsaken.
Likaså då dränet lägges igenom lumen på någon form av metall-stent bör dränet vara av ”otrådad modell”. Risk kan finnas, vid avveckling av dränet, att tråden fastnar i stentmaskorna.
Val av dränage
Till [ nefrostomi ] bör en trådfixerad dränage användas då desa punktioner bör begränsas pga. risk för blödning, urosepsis, mm. vid punktion. Dvs. man vill undvika att dränaget ”åker ut” av misstag. Lämplig storlek är 8F vilket normalt räcker för urinavflöde. Initialt ska dränet spolas vid blodblandad urin pga. punktionen.
Dränaget kan ligga kvar i upp till 3 månader eller enl. tillverkarens riktlinjer.
Till bukabscesser ska lumen i dränaget anpassas efter vad avses dräneras (CT). Vid mer trögflytande pus/innehåll bör ett störe lumen (12-14F) användas. Likaså bör spolning av dränet ske mer frekvent. För ascites räcker normalt ett 8-10F dränage. Om dränaget ska ha trådfixering eller ej avgörs av hur länge, vem ska avlägsna dränaget samt risken för dränaget att åka ut föreligger.
Till thoraxdrän används lämpligen dränage utan trådfixering då dessa oftast ligger en kort tid. Dessa kan då enkelt avvecklas på vårdavdelning.
Till PTC (percutan transhepatisk cholangiografi) används alltid trådfixerade dränage. Beroende på om dränet ska dränera galla internt till tarmen eller externt ut i en kopplad påse används dränage med olika antal hål samt längden dessa sitter på av dränaget.
- Ett drän för [ intern dränering ] av galla har perforering utmed dränet av ca. 12-15cm’s längd då hålen ska ligga i gallgången före resp. efter en förträngning.
- För [ externt dränering ] av gallvägarna kan man välja ett ”standard dränage” (ovan) då längden av perforeringen endast behöver vara några cm och inte pga. längden av perforeringen riskera hamna utanför gallvägarna (bukhåla) eller i subcutan vävnad.
