Om port-a-cath
Port-a-cath (PAC) är en implanterad central injektionsväg där själva porthuset ligger under hudens subcutana fett mot fascian över bröstmuskelns övre del.
Placeringen av denna port kan vara antingen på höger eller vänster sida av bröstkorgen. Infusionsslangen från huset (kuppen) går in i v.subclavia eller v.jugularis och löper ut i övre hålvenen där kateteränden slutar strax innan ingången till höger förmak. Ofta lägger man katetern tunnelerad, dvs. dosan ligger en bit ifrån kateterns inträde i själva venen. Katetern blir då längre (20-30cm) och får ett stabilare läge genom det subcutana fettet.
[ Porten ] utgörs av en kammare av Titan med plasthölje med självtillslutande (self-sealing) [ silikonmembran ] som normalt klarar runt 2000 stick samt utloppsrör kopplad till en 16-30cm lång (beroende på dosans placering) röntgentät kateter (innerlumen ca. 1.0mm, ytterlumen ca. 2,8mm) där 12-15cm av katetern löper innuti blodkärlet.
Själva porten är idag oftast tillverkad av plast där det inre [ porthuset ] med membran och kammare är av metall för att klara upprepade nålstick.
Högkompressionsmembranet av silikon klarar normalt ca. 2000 punktioner med 22G nål.
Porthuset har en volym på 0,5ml (lågprofil 0,3ml) medan kateterlumen i blodkärlet rymmer ca. 0,1-0,2ml (beroende på längd).
Totalt rymmer PaC-systemet ca. 0,6-0,7ml vätska (nål och ev. kranar, etc ej inräknat).
Membranet där punktionen sker har på en normalstor port en diameter på ca. 12-13mm. Silikonmembranets tjocklek är hälften av djupet på totalt ca. 12-13mm från memranets yta till botten på kammaren.
Detta ska man tänka på när man väljer nållängd där patientens subcutana mjukdelar framför porten kan kräva en längre nål än normalt.
Det krävs [ speciella nålarna ] med sk. Huber-slipning för stick i dessa portar så att inte silikonmembranet tar skada. Går det att undvika 19G nålar så är det bra då dessa grövre nålar sliter mer på membranet. Vätskans viskositet och flödeshastighet (tryckspruta) avgör dock nålstorlek (19, 20, 22G).
Man får inte sticka med vanliga injektionskanyler i dessa venportar.
Om Power-port
[stextbox id=”alert” image=”null”]Man får inte använda trycksputa eller liknande högflödespumpar (>40psi, 275kPa eller 2,75bar) såvida inte porten är av typen ”Power-port” eller liknande.
Likaså ska särskild nål, slang och kranar vara anpassad till höga flöden.[/stextbox]
Om venport och nål är avsedda för att användas med tryckspruta, etc. ska detta stå märkt på nålen vid användandet då patienten anländer till exv. röntgenavdelningen.
Injektionshastighet för Powerport-PAC beror på PAC-fabrikat, storlek på nål, kontrastsort.
Kontrastens viskositet sätter begränsning på vad portkatetern, beroende på materiel, klarar av. Med högre viskositet (mer tjockflytande) klarar pac-systemet lägre flödeshastighet.
Vid viskositet upp till ca. 6 klarar generellt en 22G nål 2ml/s, 20G nål 5ml/s, 19G nål 7ml/s.
Vid viskositet upp till ca. 11 klarar generellt en 22G nål 1ml/s, 20G nål 4ml/s, 19G nål 5ml/s.
Är man osäker på om porten är en Power-port för tryckspruta kan detta ev. kontrolleras med röntgengenomlysning.
Porten kan invändigt vara [ markerad ] med bokstäverna ”CT” vilket då ses med konventionell röntgengenomlysning.
Om porten är felvänd och därmed defekt ses denna text spegelvänd.
Dock finns modeller av Power-portar som inte har denna röntgenmärkning.
Innan en Power-port får användas måste man erhållit ett backflöde av blod!
Om inte får porten inte användas för injektion med tryckspruta innan funktionen kontrollerats med kontrast och genomlysning.
[stextbox id=”alert” image=”null”]Vid minsta osäkerhet vad gäller portens kondition eller i det egna handhavandet bör man inte använda porten för injektion med högtryckspruta.[/stextbox]