Mammografi

Preparatröntgen

Tumörindikering

Mammografi

Mammografi implantat

Preparatröntgen

Om postoperativt preparatröntgen

BröstpreparatOperativt avlägsnade vävnadsstycken från bröstet, med misstänkt förändring, kan röntgas i i samband med operationen eller i efterhand för att kontrollera att hela den sjukliga förändringen är avlägsnad i sin helhet. Normalt sker denna röntgenkontroll av avlägsnad sjuk bröstvävnad i samband med operationen under tiden patienten är sövd. Om röntgen visar att all malign vävnad troligen inte är borttaget tas mer av bröstvävnaden bort vid samma operation. Se mer om detta under [stereotaktisk punktion].

Detta kallas för preparatröntgen.

Metod

Det avlägsnade bröstvävnaden spänns ut på en platta som skickas till röntgens mammografienhet för denna kontroll. Den tumörindikering med krok som ev. gjordes innan operation sitter kvar som markering av förändringen.

Stereotaktisk punktion

Om stereotaktisk punktion

Stereotaktisk punktionVid sk. stereotaktisk punktion kan man med utgång från två bilder, tagna från olika vinklar, exakt lägesbestämma punktions-målet i bröstet. Med denna teknik finns möjligheter att med stor exakthet sticka med en finnål i en förändring i bröstet för att suga ut material (celler) för cytologisk analys.
Vid en sk. biopsi erhålls en hel vävnadsbit från misstänkt förändring. Denna biopsi sker då med en grövre nål (2mm).

Alla nya kännbara förändringar i bröstet bör punkteras för ett cytologiskt prov.
Flertalet punktioner, för indikering och biopsier av en förändring i bröstet, görs med hjälp av ultraljud som idag oftast är förstahandsval av metod.

Flertalet förändringar inom brösten är så pass små att de ej känns då man känner efter på utsidan. Oftast syns de då heller inte med blotta ögat då det rör sig om mikroskopiska förändringar.

TumörindikeringInför en operation kan en ej kännbar förändring utifrån [ markeras ] (indikeras) med en krokförsedd tråd eller genom infärgning av det aktuella området eller i huden där en förändring är lokaliserad. Detta gör man inför operation som vägledning för den opererande kirurgen som kan följa tråden in mot tumörområdet.

Vid en sk. sentinel nod (”portvaktskörtel”) injiceras en isotop (radioaktivt ämne; Teknekium) samt senare ett färgämne in i tumören som ska avlägsnas. Efter isoptop injektionen kan man med gammakamera kontrollera var första tömmande lymfkörtlar närmast tumörområdet ligger som sedan ligger i en lång kedja upp mot armhålan som avleder lymfan från tumörområdet. Dvs. den lymfkörtel där lymfan från tumörområdet dränerar sig. Det är till denna lymfknuta de ev. första metastaserna från tumören sprider sig.
Likaså kan man genom färgning av tumören lättare lokalisera lymfkörtlarna vid en operation och därmed avlägsna de som gav positivt utslag vid isotopinjektionen. Infärgningen sker oftast strax innan operationstillfället.

I samband med borttagning av tumörvävnad i bröstet skickas denna bröstvävnad till röntgen för omedelbar kontroll att all tumörspecifik vävnad är borttaget. Om all tumörvävnad inte anses helt borta tas ytterligare bröstvävnad bort vid samma operativa seans.
Likaså gäller för ”portvaktskörtel” som kontrolleras för tumörspecifika celler i samband med operationen.  Vid en sentinel nod biopsi (SLNB) tas den första lymfkörteln (portvaktskörteln) efter tumörområdet ut för diagnostik om ev. spridning. Om tumörceller passerat vidare förbi upp mot armhålan tas ett större parti lymfkörtlar i armhålan bort vid den aktuella operationen.

Metod

En stereotaktisk punktion görs antingen med den vanliga mammografen (bröströntgen med kompressionsplatta) där en punktionstillsats kopplas på eller ultraljud. Någon enstaka mammografienhet i Sverige har även en speciell bänk som innehåller både röntgenapparat och nål där patienten då ligger på magen med det aktuella bröstet över ett hål i britsen.
Om punktionen görs ultraljudsledd kan patienten antingen sitta upp eller ligga ner på en brits.
Om en biopsi med grövre nål ska göras ges lokalbedövning i huden kring  punktionsområdet först.
Punktioner med grövre nålar kan ge blånader i huden efteråt.

Inga förberedelser krävs för dessa ingrepp.

Ductografi (mjölkgångar)

Om ductografi

Ductografi (galaktografi) är en undersökning av bröstets mjölkgångar. Denna undersökning gör man vid blodig (oftast benign gångpapilom) eller helt klar sekretion förekommit från bröstvårtan.

Metod

Kontrastmedel sprutas in i den aktuella bröstgången via gångöppningen i bröstvårtan med en speciell trubbig nål. Bröstgången fylls med kontrastmedel varpå vanlig bildtagning sker som för en vanlig mammografiundersökning.

Inga förberedelser krävs för denna undersökning.

Mammografi

Om mammografi

MammografiVid röntgen av brösten (mammae) används särskild röntgen-apparatur och ”film” för att få fram stora kontrastskillnader i bilden med så låg rörspänning till röntgenröret som möjligt. Äldre konventionell röntgenfilm har idag nästan överallt ersatts av en digital bildtagning och bildframställning. Det finns datorprogram idag som upptäcker mikroförkalningar och andra förändringar i röntgenbilden som det mänskliga ögat inte uppfattar.

Strålningen mot bröstet kan minskas avsevärt vid digitala detektorer då dessa absorberar och skapar en bild av i stort all strålning som träffar dem. Då röntgenbilden vid mammografi är så pass kontrastrik kan man urskilja förkalkningar ner till några tiondels millimeter stora.

Förändringar inom brösten kan vara av både benign och malign karaktär. Godartade förändringar är ofta välavgränsade medan en elakartad tumör är oregelbunden och tycks ”flyta in” i omgivande vävnad på bilden.
De första synliga tecknen på en cancer kan var små förkalkningar i bröstvävnaden. Dessa förkalkningar kan förekomma vid såväl benigna som maligna tumörer. Runda förkalkningar anses oftast benigna medan ojämna förkalningar kan vara maligna.

Vanliga godartade förändringar i brösten kan vara fibroadenom, som man räknar med att 1/3 av alla kvinnor har i någon form, samt fibroadenos och cystor. Lipom är en godartad tumörform som endast innehåller fett och kan vara svåra att urskilja från övrig bröstvävnad.

De maligna tumörerna är oftast en typ kallad carcinom. Denna cancer finns i två varianter (ductal och lobulär) och utgår i de flesta fallen från mjölkgångarna. Mer ovanliga typer av bröstcancer är sarcom som finns i två varianter (mjukdels-, skelettsakom) samt lymfom där cancern uppstår inom lymfsystemet.

Medelåldern för bröstcanserdebut är kring 60-65 år. För kvinnor under 25 år är det extremt ovanligt att de drabbas av någon form av bröstcancer.

Idag görs sk. screening av brösten som är en hälsokontroll där en kallelse för mammograferingen sker automatiskt efter en viss ålder. Detta åldersintervall kan variera mellan olika landsting och regioner i Sverige. Socialstyrelsen rekommenderar dock screening av brösten mellan 40 år tills 74 år.
Kvinnor som inte kallas till mammografi-screening är de som opererat bort båda brösten och kvinnor med ett funktionshinder som tidigare visat sig omöjliggöra en normal mammografering.
Alternativa diagnostiska metoder kan då istället bli ultraljud eller  MR (magnetkamera). Sedan finns det de kvinnor som inte önskar genomgå denna screening som ju är frivillig.

Om det på bilderna syns misstänkta eller oklara förändringar/fynd i brösten återkallas patienten för kompletterande klinisk bildtagning eller ultraljudsundersökning Denna kompletterande bilddiagnostik ingår i vad som kallas då för en ”trippeldiagnostik”. Förutom bilddiagnostik med utökat antal röntgenbilder eller ultraljud ingår även klinisk undersökning där bröst och omgivande område noggrant känns igenom (palpation). Även en [ nålpunktion ] eller biopsi (cytologi) blir då troligen aktuellt för patologiskt prov (PAD).
En trippeldiagnostik gör man även direkt utan föregånede ”screening” vid symtom eller palpatoriska fynd i brösten.

Metod

Vid bildtagningen komprimeras (pressas) bröstet ”platt” med hjälp av en plexiglas-skiva. Detta för dels att undvika rörelseoskärpa, dels för att få med så stor del av bröstet som möjligt och för att få en utjämnad svärtning av bilden vilket då också sänker röntgenstråldosen till bröstet. Denna ihop-pressning av bröstet kan kännas obehaglig och ibland smärtsam några sekunder men är ytterst viktig för bildens diagnostiska kvalitet.

Vid screening undersökningar tas två bilder från olika vinklar på vardera bröstet. Denna undersökning tar ca. 3-4 minuter.

Vi en klinisk undersökning (vid fynd) tar man tre bilder från olika vinklar av varje bröst istället för normalt 2 bilder vid screeningen.

Finns [ bröstimplantat ] bör detta uppges vid undersökningen. Implantat utgör inget hinder för en mammografi. Dock kan man behöva ta fler bilder än normalt (utan implantat) för att kunna avbilda all bröstvävnad.

En röntgensjuksköterska genomför dessa undersökningarna.

.Om mammografi

Mammografi verksamheten sker oftast inom egna sektioner inom röntgenavdelningen. Denna verksamhet existerar även som självständiga enheter inom sjukhuset. Här finns i de flesta fallen särskild personal som ansvarar för såväl undersökningen som utlåtandet av denna.

Undersökningstalet för dessa enheter inom röntgen är omfattande. Detta beroende på sk. screening detta betyder kontrollröntgen av kvinnor inom uppsatta ålderskategorier. Denna kontrollröntgen sker i förebyggande syfte.
Mellan vilka åldrar mammografi screening av den kvinliga befolkningen sker beror på vilket landsting i Sverige kvinnan är bosatt i. På Helsingborg Lasarett sker screening med mammografi på kvinnor mellan 45-74 år. Undersökningen återkommer sedan med 18-24 mån. intervaller.

Genom sk. ”screening”-undersökning upptäcks över 80% av cancerfallen på ett tidigt stadium. Denna tidiga diagnostisering av cancer har oftast avgörande betydelse för den fortsatta utvecklingen av den ev. cancern.

Några hinder för att genomgå en mammografi finns inte. Kvinnor under 30 år bör pga. strålkänslighet ej mammograferas.

UA-11228927-2