Om fixering av dränage

Oberoende om dränet har intern trådfixering eller inte så bör man bandagera dränaget omsorgsfull mot huden innan patienten går iväg. Fixeringsmaterialet bör också kunna avlägnas enkelt för återkommande byte samt inspektion av huden runt dränaget.
En vettig hudfixeringen är extra viktigt vid ”otrådade dränage” som lätt glider ut vid minsta manipulering eller drag i dränet.

Målet med fixeringen är att dränet ska sitta rent, säkert och tåla visst drag/belastning samt att platta och förband ska frekvent kunna bytas enkelt utan att påverka dränagets läge.
Vald fixeringsplatta appliceras mot väl rengjord hud och dränagets ingång i huden enligt bruksanvisningar nedan.

Det finns fixeringsplattor av olika fabrikat och utförande som man bör använda då man fixerar dränet utvändigt. Om patienten är känslig mot dessa plattors häfta så får man packa in dränet så gott det går med kompresser och vanlig hudtejp. Likaså om patienten inte tål häfta av något slag bör dränaget ha en intern trådfixering.
Med en bra extern fixering behöver man då inte någon suturering av dränage och hud.
En nackdel är att dessa plattor kostar mer….

Om fixeringsplattan

Dessa plattor finns i lite olika utförande. Gemensamt är att perforeringen (hålet) för dränkatetern är i mitten samt att de oftast har en upphöjd del som dränaget ska löpa över för att minska risken för knickbildning.
Plattan består ofta av någon hudvänlig häfta eller en kombination av olika häftor.

Om patienten visar sig få irriterad hud mot en fixeringsplatta får man prova sig fram med andra material på plattor, fixeringshäfta, etc. Det kan i några få fall bli aktuellt att fixera dränaget med enbart kompresser och extra hudvänlig tejp. Dränet är då väldigt utsatt för all yttre påverkan.

De flesta modeller av anpassad dränagefixation kan sitta på 4-7 dagar innan byte behöver göras.
Om läckage av kroppsvätska, irriterad hud, förbandet lossnat, behov av erforderlig rengöring under plattan, mm. ska dessa byten givetvis ske vid behov med tätare intervaller.

• [ Drain-Fix ] (Unomedical) är en platta med kombinerat absorberande hydrokolloidhudplattahud och vänlig nonwovven hudhäfta.
  • Finns med dyna av combihesivematerial eller polyeten (skumplast).
  • Finns i 2 storlekar (5-14F, 12-22F).
  • Kan sitta i upp till 1 vecka.
  • [ Bruksanvisning ] (PDF 93Kb).
• [ Drain-guard ] (Copenhagen Medlab) är en mindre (lågprofil) platta av transparent hudvänlig hydrokolloid hudhäfta med med skumdyna av polyetensamt nonwovven fixeringshäfta.
  • Plattan klarar alla dränage-storlekar upp tll ca. 18-20F.
  • Kan sitta i upp till 1 vecka.
  • [ Bruksanvisning ] (PDF 67Kb).
• [ Revolution Catheter Securement device ] (MeritMedical) är en fixeringsplatta för grova drän. Betår av hydrokolloidplatta och hudvänlig nonwovven häfta.
  • Denna platta fixerar grova drän där en kraftig böjning/vinkling  av dränaget, pga. dess tjocklek, inte är möjlig.
    Man kan även välja att inte dra åt sidotråden om dränet inte går att böja av (typ sumpdrän, etc. >20F…).
  • Ingen begränsning på dränagets lumenstorlek (6 till ≈24F)!
  • Kan sitta i upp till 1 vecka.
  • [ Bruksanvisning ] (PDF 870Kb).
  • (MPEG-4, 11Mb).

Procedur

Relaterade undersökningar

• [ ]

Typ av dränage

Val av drän beror på vad, var och hur länge de avses fylla sin funktion.
Generellt kan ett drän ligga kvar upp till 3 månader förutsatt att den fyller sin funktion. Risken för desfunktion är beroende på var och vad som avses dräneras.

Nefrostomier klarar sig normalt upp till 3 månader innan de behöver bytas ut.
Pleuradrän med indikation malignitet kan ”klottra igen” relativt snabbt pga. malign växt i pleraexudatet som då täpper till dränagets hål.
Dränage i pleura och abscesser med enbart flytande vätska/pus brukar vara tömd inom 1 vecka och brukar ej behövas bytas innan de avvecklas.

Man skiljer grovt på två typer av drän.

[ Utan trådfixering ] läggs vid planerad kort behandlingstid typ pleuradrän, bukabscesser, vid ”oblodig applicering”, etc. samt där dränage kan avvecklas på vårdavdelning.
Man bör anse att dränage som beräknas ligga kvar över en vecka samt där blödningsrisk föreligger vid appliceringen bör vara en trådfixerad modell som inte riskerar åka ut och därför behöver därför ”sättas om”.

[ Trådfixerade drän ] läggs vid längre tids behandling samt vid indikationer där blödning kan komplicera proceduren eller efterförloppet. Dvs. dränaget ska ej riskera ”åka ut” och behöva läggas om så en ev. blödningsrisk föreligger eller ökar av enbart den orsaken.
Likaså då dränet lägges igenom lumen på någon form av metall-stent bör dränet vara av ”otrådad modell”. Risk kan finnas, vid avveckling av dränet, att tråden fastnar i stentmaskorna.

Val av dränage

Till [ nefrostomi ] bör en trådfixerad dränage användas då desa punktioner bör begränsas pga. risk för blödning, urosepsis, mm. vid punktion. Dvs. man vill undvika att dränaget ”åker ut”  av misstag. Lämplig storlek är 8F vilket normalt  räcker för urinavflöde. Initialt ska dränet spolas vid blodblandad urin pga. punktionen.
Dränaget kan ligga kvar i upp till 3 månader eller enl. tillverkarens riktlinjer.

Till bukabscesser ska lumen i dränaget anpassas efter vad avses dräneras (CT). Vid mer trögflytande pus/innehåll bör ett störe lumen (12-14F) användas. Likaså bör spolning av dränet ske mer frekvent. För ascites räcker normalt ett 8-10F dränage. Om dränaget ska ha trådfixering eller ej avgörs av hur länge, vem ska avlägsna dränaget samt risken för dränaget att åka ut föreligger.

Till thoraxdrän används lämpligen dränage utan trådfixering då dessa oftast ligger en kort tid. Dessa kan då enkelt avvecklas på vårdavdelning.

Till PTC (percutan transhepatisk cholangiografi) används alltid trådfixerade dränage. Beroende på om dränet ska dränera galla internt till tarmen eller externt ut i en kopplad påse används dränage med olika antal hål samt längden dessa sitter på av dränaget.

• Ett drän för [ intern dränering ] av galla har perforering utmed dränet av ca. 12-15cm’s längd då hålen ska ligga i gallgången före resp. efter en förträngning.
• För [ externt dränering ] av gallvägarna kan man välja ett ”standard dränage” (ovan) då längden av perforeringen endast behöver vara några cm och inte pga. längden av perforeringen riskera hamna utanför gallvägarna (bukhåla) eller i subcutan vävnad.

Om dränage

Dränage är vad det heter…. en oftast grov kateter för att tömma ut vätska, var, luft, etc. från kroppen.

Dränage används framför allt som nefrostomi, vid dränage av bukabscesser, gallvägsdränage (PTC) samt för att tömma pleuraexsudat (vätska). Dränage finns i en mängd utförande och storlekar som man teoretiskt kan anlägga i de flesta åtkomliga kaviteter (hålighet) i kroppen med innehåll som behöver avlägsnas ur kroppen.

Det finns även en mängd special-dränage som anläggs av andra specialistenheter utanför röntgen. Via fiberoptiskt endoskop kan man via näsa och svalg lägga specialdrän till exv. gallvägarna, mm.

Inom röntgen delas dränage in i 2 stora grupper.

Ena gruppen är dränage med trådfixerad pigtailände (lockin pigtail) som hindrar dränet att ”åka ut” efter applicering.
Den andra gruppen är dränage utan trådfixerad pigtail-ände (non-locking pigtail). Denna typ av dränage kan glida ut om den inte fixeras (häfta, surtur, etc.) ordentligt utanpå mot huden.

De flesta modeller är sk. ”one-step”, [ drän med trochar nål ] som betyder att en prepunktion med annan nål och ledare inte tvunget måste göras. Dock görs de flesta dräninlägg idag med prepunktion med annan tunn nål och ledare som minimerar ev. stickskada och blödningsrisk i organet. Detta har en viktig betydelse om utövaren ev. måste punktera om flera gånger då det ibland beroende på organ och lokalisation kan vara svårt att ”pricka rätt” vid första försöket. En punktion direkt med dränet gör stora hål i jämförelse med tunn punktionsnål.

Dränage oavsett modell kan ligga kvar in i kroppen i upp till 3 månader innan de behöver bytas till ny. Detta under förutsättning att de fungerar som tänkt. Det blir ibland avflödeshinder i dränaget lite beroende på vad som dräneras ut. Man kan då behöva byta till nytt eller ett grövre drän med tätare intervaller om det inte går att först försöka spola rent dränet med NaCl.

Om dränaget planeras ligga kvar under längre tid bör en trådfixerad variant användas som inte ”åker ut” så lätt.
Om ett nefrostomidränage åker ut ska detta åtgärdas omgående med insättning av nytt dränage!

Om snabb (<4 tim) åtgärd kan man i många fall gå via den tidigare befintliga stickkanalen in i njuren. Man behöver således inte sticka patienten på nytt för att lägga ett nytt drän.

Varför på röntgen

Dränage appliceras oftast med hjälp av röntgengenomlysning eller ultraljud. Dvs. man måste visualisera den pågående processen med att ”pricka rätt” med dränet i den kroppsliga kavitetet eller organet.

Trådfixerade drän bör avlägsnas från patienten på röntgen under genomlysning!
Fixeringstråden har en tendens att ”fastna”, oftast ute i pigtail’en, efter en längre tids bruk pga. avlagringar i dränet. För att då med säkerhet veta att dränets pigtail rätar ut sig innan avlägsnande bör denna procedur göres med röntgengenomlysning.
Att dra ut ett drän med trådåtdragen pigtail kan traumatisera organ och vävnader med blödningar som följd.

Drän utan trådfixering kan däremot oftast avlägsnas på vårdavdelning eller liknande enhet utan behov av röntgengenomlysning.