Välkommen till vårt lilla test med diverse frågor om röntgen och människokroppen. Låt oss ta reda på hur mycket du kan om detta. Är du den ypperliga expert du tror dig vara eller "skjuter du högt över mål" i detta ämne.
Du har 25 frågor på dig att bevisa för dig själv hur bra du är på detta. Frågorna är enkla om man bara tänker efter före. Titta på omgivande strukturer i bilderna som ledtrådar.
Svarar du rätt får du ett och vid fel blir det ett . De frågor du hoppar över markeras som felsvar. Vi ger dig ett rättvist omdömme efteråt.
Så låt oss ta reda på vad du kan om röntgen... här och nu.
Starta
Grattis - du är nu klar med vårt lilla test om röntgen.
Du har fått %%SCORE%% svar rätt av totalt %%TOTAL%% frågor.
Vi bedömer att %%RATING%%
Dina svar är markerade nedan.
Fråga 1 |
Vad är detta?
Detta är inte en röntgenbild men den är tagen på röntgenavdelningen.
(Klicka på bilderna för större bild!)
(Klicka på bilderna för större bild!)
A | Ultraljudsbild av höger testikel. |
B | Jo det ÄR (trots allt) en röntgenbild som visar ett bildsnitt av en tumme. |
C | Gastroskopi-bild av magsäckens slemhinna. |
D | Datortomografi (CT) av mjälten. |
E | MR-bild (magnetkamera) av hjärnan |
Fråga 1 förklaring:
Detta är en bild av hjärnan på ett 15 årigt barn som undersökts med magnetkamera (MR).
MR avger ingen röntgenstrålning och är därför ingen röntgenapparat.
Fråga 2 |
A | Höger. |
B | Vänster. |
C | Detta är inga blodkärl utan lymfkärl. |
Fråga 2 förklaring:
Stora kroppspulsådern delar sig strax ovan navelhöjd och löper vidare ner i vardera ben i de. sk. bäckenartärerna. Dessa kallas efter ljumskarna för lårbensartärer.
Dom flesta röntgenbilder betraktas framifrån sett!
Fråga 3 |
A | Tjocktarmen. |
B | Tunntarm. |
C | Ett långt framskridet fall med binnike-mask. |
D | Bilden är tagen av en Golden Retriver på djursjukhuset. |
Fråga 3 förklaring:
En människas tunntarmar är mellan 4 och 5 meter långa. I tunntarmen tas all näring upp till kroppen.
Fråga 4 |
Denna apparat röntgar endast en (2!) av kroppens delar. Det går helt enkelt inte att röntga något annat.
VAD röntgas med denna apparat?
VAD röntgas med denna apparat?
A | Bentäthetsröntgen av handleden. |
B | Detta är en processkopiator inom klinisk-fysiologiska avdelningen. |
C | Bröst. |
D | Armbåge och handled. |
E | Prematura bebisar (för tidigt födda) |
Fråga 4 förklaring:
En mammograf pressar ihop bröstet för att optimera bilden och minimera röntgenbestrålningen. Ju plattare destu mindre strålning krävs för att passera igenom samt destu bättre blir bilden.
Fråga 5 |
A | Del av armarna som kommer med på bilden. |
B | Kotutskotten från ryggkotorna. |
C | Revben. |
D | Dubbelexponerad bild där tidigare röntgade fingrar finns kvar och med i bilden. |
E | Delar av tunntarmen. |
Fråga 5 förklaring:
Detta är de nedersta revbenen som buktar ut något bak innan de böjer av åt sidorna och framåt över övre delearna av magen.
Fråga 6 |
A | Används för röntgen av svalget då patienten får svälja kontrasten via denna pip. |
B | Denna blåser upp bihålorna, vid röntgen av dessa, för att få bättre bilder. |
C | Pip för tjocktarmsröntgen. |
D | Pip för tunntarmsröntgen. |
E | Vi blandar kontrast från stora behållare med denna "injektor". |
Fråga 6 förklaring:
Detta är en pip som förs in i äntarmen. Kontrast kan sedan fylla upp tarmen. För att få bra bilder blåser man även luft, sk. negativ kontrast, in i tarmen via handpumpen.
Fråga 7 |
A | Bukspottkörteln. |
B | Del av magsäcken. |
C | Del av tjocktarmen. |
D | Del av tunntarmen. |
E | En njure. |
Fråga 7 förklaring:
Människan har 2 njurar. Dessa sitter normalt på var sin sida om ryggraden i höjd med nedersta revbenen.
Fråga 8 |
A | Den avbildar höger höftled. |
B | Detta är en sidobild av vänster knäled. |
C | Detta är en bild av armbågsleden. |
D | Den visar en bild av vänster axel. |
E | Den visar en bild av höger axel. |
Fråga 8 förklaring:
Detta är en MR-bild av höger axel.
Överarmarna hänger bara fast i övriga skelettet vid en liten led med nyckelbenet. Den sk. A-C-leden.
Mycket stora muskler håller armarna uppe och på plats.
Fråga 9 |
Detta är en konventionell (vanlig) röntgenbild av något vi alla har.
24 andra skelettdelar fäster vid denna.
Vad är det? (sidobild)
Vad är det? (sidobild)
A | Bröstbenet. |
B | Ett finger som "ledar" mot handlovsbenen. |
C | Del av överarmen. |
D | Näsbenroten där ansiktsbenen fäster. |
E | Del av bäckenbenet. |
Fråga 9 förklaring:
12 par revben fäster framtill mot bröstbenet. de 2-3 nedersta paren fäster vid brosk eller "hänger löst i luften".
Fråga 10 |
A | Skalle med skelettblödningar. |
B | Buköversikt (horisontell projektion). |
C | Bröstvävnad. |
D | Datortomografi (CT) av mjälten. |
E | MR av ena låret. |
Fråga 10 förklaring:
Detta är en mammografi-bild av ena bröstet. De vita stråkiga partierna i bröstet är bindvävnad och mjölkgångar.
Fråga 11 |
A | Datortomografi (CT). |
B | Orthopantomograf (OPG). |
C | Magnetkamera (MR). |
D | Apparat för kärlröntgen (angiograf). |
E | En gammakamera för scintigrafi. |
Fråga 11 förklaring:
Detta är en magnetkamera. Tunneln är lång samt står det textat på maskinens hölje.
Fråga 12 |
A | Röntgenbild av lungorna där det blivit en störning i bilden. |
B | Datortomografi-bild (CT) av njurarna. |
C | MR-bild (magnetkamera) av sköldkörteln (thyroidea). |
D | Bäckenet. |
E | Detta är ingen röntgenbild. |
Fråga 12 förklaring:
Denna bilden av lungorna är tagen med en gammakamera som inte är en röntgenapparat. Först sprutas ett radioaktivt spårämne in. Sedan registreras upptaget av detta ämne med gammakameran. Stort upptag visar vita partier.
Fråga 13 |
A | Hälbenet. |
B | Knäskålen. |
C | Höftleden. |
D | Armbågsbenet. |
E | Båtbenet. |
Fråga 13 förklaring:
Detta är en bild av knäskålen.
Bilden är tagen uppifrån (axialbild) sett. Dvs. patienten står upp med knäet lätt böjt mot en ställning där röntgenstrålen riktas uppifrån ner mot golvet mot en bildplatta.
Fråga 14 |
Denna röntgenapparat finner man som en subspecialité inom röntgenavdelningen. Denna tar bara en sorts bilder då den roterar 360° runt denna kroppsdel.
Vad är detta för en apparat?
Vad är detta för en apparat?
A | Detta är en mammograf som röntgar brösten. |
B | Detta är en konventionell röntgen som tar 3D-bilder av axlarna. |
C | En OPG för käkar och käkleder. |
D | Detta är en MR-kamera för skallen där man kan stå upp. |
E | Gammakamera. |
Fråga 14 förklaring:
Detta är en orthopantomograf (OPG). Denna finner man inom tandröntgen (odont radiologi) och den avbildar hela käkpartiet på en och samma bild då den roterar runt huvudet vid exponeringen.
Fråga 15 |
Kontrastmedel som sprutas in i blodet används ofta vid undersökningar med datortomografin (CT). Detta för att bl.a. se hur blodkärl eller ett organ "laddar upp" med kontrast.
Man kan då åskådliggöra om det finns kärlrika patologiska (sjukliga) processer inom ett organ. Detta kan då vara t.ex. olika tumörer som ofta innehåller väldigt mycket nybildade blodkärl.
Så vilken av bilderna är en CT-buk med kontrast?
Man kan då åskådliggöra om det finns kärlrika patologiska (sjukliga) processer inom ett organ. Detta kan då vara t.ex. olika tumörer som ofta innehåller väldigt mycket nybildade blodkärl.
Så vilken av bilderna är en CT-buk med kontrast?
A | Bild A. |
B | Bild B. |
Fråga 15 förklaring:
Kontrastmedel "lyser upp" organ som innehåller detta. När man undersöker buken med CT tas ofta bilder både utan samt med kontrastmedel för att se hur organen "laddar upp". Likaså om det i strukturer eller delar av organet samlas upp för lite eller för mycket kontrastmedel.
Fråga 16 |
A | MR-bild (3D) av tarmarna i nedre delen av buken. |
B | 3D manipulerad ultraljudsbild av en testikel. |
C | Hjärnans blodkärl med datortomografi (CT). |
D | Angiografi (kärlröntgen) av bukens blodkärl. |
E | 3D-modell av en levercysta. |
Fråga 16 förklaring:
Detta är en 3D bild framställd från en stor mängd CT-bilder (datortomografi) av skallen med insprutat kontrastmedel i blodet.
Fråga 17 |
A | Stora nackhålet i kraniet där ryggmärgen löper ut. |
B | Revben sett uppifrån. |
C | Del av bäckenet. Det sk. lilla bäckenet. |
D | Ögonhålan i ansiktsskelettet. |
E | Del av underkäke och käkleder. |
Fråga 17 förklaring:
Denna bild visar nedre korsryggen samt svanskotorna sett snett framifrån/uppifrån genom den sk. bäckenringen. I bildens nedre del ses symfysen samt delar av sittbenen. Den del av buken som finns här innehåller tarmar och urinblåsa.
Fråga 18 |
A | Man mäter bäckenets mått för att se om detta foster, som ligger med rumpan före, sk. sätesbjudning, kan födas ut liggande så. |
B | Mätning göres för att se om bäckenmåtten är tillräckliga för en "normal" födsel. |
C | Man mäter fostrets storlek för att se om det går att föda den "normala" vägen. |
D | Mätning göres för att se var man ska lägga kejsarsnittet. |
E | Mätning göres för kontrollera ev. storlek på en sugklocka om detta kan komma att behövas. |
Fråga 18 förklaring:
Detta foster ligger normalt med huvudet nedåt. Dock har modern små bäckenmått varför mätning av utgångsmåtten måste göras innan en normal födsel kan ske.
Fråga 19 |
A | Detta är en MR-bild av en stor njurtumör. |
B | Detta är en CT-bild av hjärtat med kontrastmedel. |
C | Denna MR-bild visar revbensfrakturer. |
D | Denna CT-bild är tagen utan kontrastmedel. |
E | Detta är en MR-bild av buken utan kontrast. |
Fråga 19 förklaring:
Detta är en CT-bild av lungor och hjärta utan intravenös kontrastmedel.
Om kontrastmedel finns i ett organ "lyser" detta upp mer än omgivande strukturer. I denna bilden är alla "mjukdelar" jämngråa.
Fråga 20 |
A | I armbågen mellan armbågsbenet och strålbenet. |
B | Ett av benen i handloven. |
C | Ett ben i korsryggen. |
D | Detta ben finner man som en del i nedersta ryggkotan. |
Fråga 20 förklaring:
Detta ben är en del av handrotens ben och sitter strax nedom tummens bas. Frakturer på detta ben kan ha svårt att läka och kräver lång gipstid.
Fråga 21 |
A | En dissektion av aorta (stora kroppspulsådern). Dvs. blodkärlets innersta lager har "släppt". |
B | Binnikemask i en del av tjocktarmen. |
C | Störningar i bilden pga. rörelser vid bildtagningen. |
D | Detta är en kärlröntgen (angiografi) där man sprutat in kontrast i en kateter upplagd via ett blodkärl i ljumsken upp till hjärtat. |
E | En matsond nedlagd in i näsan och via magsäcken ut i tunntarmen. |
Fråga 21 förklaring:
Detta är en MR-bild (magnetkamera).
Aortas innersta lager har lossnat och en ny "kanal" leder en del av blodet ner genom aorta. Symtomen kan liknas vid hjärtinfarkt med smärta i bröst och rygg. Tillståndet kan vara livshotande.
Fråga 22 |
Detta är en CT-bild på lungor med utbredd emfysem (luft är svart på en röntgenbild).
Emfysem är lungblåsor som "smält ihop" till stora blåsor. Dessa emfysem innehåller ingen syreupptagande lungvävnad. Vilken bokstav visar emfysem?
Emfysem är lungblåsor som "smält ihop" till stora blåsor. Dessa emfysem innehåller ingen syreupptagande lungvävnad. Vilken bokstav visar emfysem?
A | A på bilden. |
B | B på bilden. |
Fråga 22 förklaring:
Helt svarta partier i röntgenbilden innehåller ingen organisk vävnad. Dvs. här finns bara luft (här; en blåsa).
Lungblåsor vars väggar "smälter ihop" till stora blåsor tar upp dåligt med syre. Detta är en följdsjukdom vid KOL.
Fråga 23 |
Detta är en konventionell röntgenundersökning av tjocktarmen.
Denna är gjord med sk. dubbelkontrast. Dvs. förutom kontrastmedel pumpas även luft in i tarmen som på så sätt spänns ut.
Vad är fel?
A | Tarmen är onormalt lång vilket försvårar passage av tarminnehåll. |
B | Patienten har en dysfunktionell stomi på höger sida. |
C | Tarmen har polyper. |
D | Tarmens haustrering (tarmveck) är för grov. |
E | Inget. |
Fråga 23 förklaring:
Denna tarm har ett normalt (och friskt) utseende. Rent radiologiskt ses inget sjukligt med denna tjocktarm.
Kontrastmedel kallar man "positiv kontrast" medan luft utgör sk. "negativ kontrast". Luft skapar skarp kontrast mot mjukdelar. Denna effekt kan man endast få i luftvägarna och mag-tarmkanalen.
Fråga 24 |
Detta är en angiografi (kärlröntgen) av skallen med magnetkamera (MR).
Artärflödet av blod (syresatt blod) till skallen löper upp från halsen mot pannan och löper sedan bakåt i huvudet.
Venflödet (avflöde) med syrefattigt ("gammalt") blod löper bakåt i huvudet ner via halsen till hjärtat igen.
Vad är det för blodflöde på bilden?
Artärflödet av blod (syresatt blod) till skallen löper upp från halsen mot pannan och löper sedan bakåt i huvudet.
Venflödet (avflöde) med syrefattigt ("gammalt") blod löper bakåt i huvudet ner via halsen till hjärtat igen.
Vad är det för blodflöde på bilden?
A | Artärflöde (syrerikt blod). |
B | Venflöde (syrefattigt blod) |
Fråga 24 förklaring:
Denna MR-bild visar det venösa avflödet från hjärnan. Vener från ett organ är oftast mycket grövre än artärerna till samma organ.
Fråga 25 |
En tidigare fråga beskrev att kontrastmedel är positiv eller negativ i en bild. Tjocktarmen på denna CT-bild har negativ kontrasteffekt.
Vilken bokstav pekar ut tjocktarm?
Vilken bokstav pekar ut tjocktarm?
A | ...visar tjocktarmen. |
B | ...visar tjocktarmen. |
C | ...visar tjocktarmen. |
D | ...visar tjocktarmen. |
Fråga 25 förklaring:
Negativ kontrast i en röntgenbild utgöres av luft som skapar en kraftig kontrast gentemot mjukdelarna. Positiv kontrastmedel tillför man kroppen (blodet, tarmen, etc.) i form av någon vätska.
När du är klar klickar du på knappen nedan. Eventuella frågor du har inte besvarat kommer att märkas som felaktiga.
Se resultat
Du har 25 obesvarade frågor.
← |
Se alla frågor |
→ |
Återgå
Skuggade frågor är besvarade.
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
Slut |
Återgå
Du har slutfört
frågor
fråga
Din poäng är
Rätt
Fel
Delpoäng
Du har inte avslutat frågesporten. Om du lämnar denna sida kommer ditt resultat gå förlorat.
Correct Answer
You Selected
Not Attempted
Final Score on Quiz
Attempted Questions Correct
Attempted Questions Wrong
Questions Not Attempted
Total Questions on Quiz
Question Details
Results
Date
Score
Ledtråd
Time allowed
minutes
seconds
Time used
Answer Choice(s) Selected
Question Text
Du är färdig
du kan syssla med vad som helst UTOM att röntga folk!
du är den typiska "hemma-doktorn" som vet det basala. Vid lite feber... Panodil! Sedan löser det sig nog!
du håller en klart godkänd nivå. Du vet vad som sitter där det gör ont i kroppen och vad röntgen är.
du är i klass med vad vi kan. Kan så att säga mer röntgen och kropp än normalt...
du redan arbetar du som läkare... eller veterinär. Du har troligen även ett enormt intresse för människokroppen och teknik!
Vi behöver dina tjänster om du är läkare eller röntgensjuksköterska... ring oss!