undersökning – Sida 4 – Fråga Röntgendoktorn

Gammal skada på båtbenet

Ska röntgas om en vecka i höger hand! Skada skedd maj 2014.
Kan det nu i dagsläget utvisa om skada skett på båtbenet? Ser ut som om något växt fel! Ständiga smärtor!

Vid konstaterad fraktur på handlovens båtben (scaphoideum fraktur) är det mycket viktig att detta får läka så stabilt som möjligt. Man brukar få ha ett fixerande gips runt hela handleden för att stabilisera handleden. Detta kontrolleras frekvent under läkningsprocessen.
Dessa små brosktäckta handlovsben där båtbenet ingår kan liknas som en ”inka-mur”. Det är väldigt tunna ledspalter emellan dessa ben. Vid fraktur kan det lätt bli läkningsdefekter som då ger inskränkt rörlighet eller smärtande rörelser i framtiden. Därav denna noggranna även tidmässigt förlängda gipsfixering och därtill röntgenkontroller.

Det är lätt att missa en båtbensfraktur. Det är så pass viktigt att inte missa en fraktur här att enbart stark klinisk misstanke på frakturering, där inget kan åskådliggöras på röntgen, ofta leder till att patienten ändå gipsas. Detta i förebyggande syfte ifall någon skada trots allt missats på röntgen.
Datortomografi (CT) är en bra metod för att, vid fortsatt oklarhet om fraktur, i detalj avbilda handlovsbenen och därmed kunna diagnostisera en ev. fraktur.

Vi vet inte om det är generellt vedertaget men om patienten fortfarande efter 2-3 veckor har ont i denna region av handleden, utan fått en diagnos av röntgen, bör nog en noggrann undersökning utföras av handspecialist eller liknande då det kan röra sig om annan behandlingskrävande skada typ ligamentskador, mm.

Fraktur på båtbenet kan även ge en sk. pseudoled där själva frakturer då bildat en ny led. En annan ”komplikation” är pseudoartros av båtbenet. Denna kan vara symtomfri under flera år för att sedan ge sig till känna i form av smärta och orörlighet.
Tidigare skador på ben lämnar ofta spår efter sig i form av oregelbundna former, onormal förslitning, benförtätning, etc. Magnetkamera (MR) är en bra metod för att så här i efterhand ev. se uppkomna skador (broskdestruktion) efter en tidigare fraktur.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Varför CT-öra

När jag var yngre opererades en porslinsprotes in i mitt öra. Nu har min läkare rekommenderat mig att göra en ny operation för att bygga upp örat igen. Innan det vill han göra en datortomografi.
Varför görs det? Anledningen till att jag vill göra operationen är för att jag har problem med att det ofta kliar och rinner ur örat, samt att hörseln är nedsatt. Detta kan tydligen åtgärdas med att bygga upp örat igen.

Datortomografi (CT) är en mycket bra metod för att åskådliggöra innerörats anatomi då den detekterar ben och luftförande håligheter mycket bra.
Inneröra är uppbyggd av luftförande gångar och håligheter. Inför en operation måste man först kartlägga hur dessa ser ut så man vet vad man ger sig in på samt OM det går att göra någonting åt.

Däremot bör man nog ta ut den befintliga protesen av porslin innan CT-undersökningen. Nu har vi inte röntgat öra med porslin förut (vad vi kan minnas…) men detta material ger troligen stora störningar i bilderna som då inte ger den anatomiska information man söker.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Oklar knöl i bröstet

Jag har fått en knöl i hö. bröst, precis under bröstvårtan. Var hos läkare som kände på bröstet. Han skickade remiss till mammografi, har fått tid nu. Trodde att man skulle komma till undersökning fort, men det blir 8 dagar från att knölen upptäcktes. Vad görs vid första besöket? Är det bara mammografi, eller är det mer man skall gå igenom?
Får man åka hem efter röntgen även om dom ser några förändringar? Hur snabbt får man svar om det visar något? Jag tycker att knölen har blivit större på en vecka, har även värk från o till nära armhålan.

En vecka- tio dagars väntetid är normalt för en klinisk mammografi vid misstänkta kännbara förändringar i brösten. Man försöker ha korta vänte- samt annan handläggningstider för denna kategori patienter.
Normalt görs både mammografi samt ultraljud av brösten vid detta första besök. Undersökningen tar ca. 15 minuter. Om man på bilderna ser något suspekt fynd tar man en biopsi (cell- och vävnadsprov genom punktion med nål) från förändringen oftast vid detta första besök. När en ev. biopsi göres kan skilja mellan olika kliniker i landet.

Patienterna behöver inte stanna kvar på sjukhuset efter varken mammografi eller biopsi. Om punktion (biopsi) gjorts brukar det räcka med att komprimera över insticksstället en kort stund efter en punktion. Medicinerar patienten med blodförtunnande läkemedel kan denna tid för komprimering av bröstet behöva förlängas något.

Svaret från mammografi samt ultraljudet får remitterande läkare samma dag eller någon/några dagar efteråt. Om en biopsi gjorts tar svaret från detta prov ca. en vecka.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Kontroll av bara ena höftleden

Har varit på efterkontroll och genomgått slätröntgen för högra höftleden. Jag har bytt höftlederna på båda sidor. Ser man även om det skulle vara något fel på vänstra höften även vid en sådan röntgen som siktat in sig på ena sidan.

Tas det en hel bäckenbild vid kontrollen så får man med även den andra tidigare opererade sidan. Den bild visar dock endast själva höftkulan, kuppen, övre delen av lårbenet och inte hela protes-skaftet.
Våra radiologer koncentrerar sig således mest på den aktuella höftprotesen. Det är klart att dom ”slänger ett öga” på den andra höften också vid granskningen av bilderna. För en komplett detaljerad granskning krävs fler projektioner av den höftled man tittar på och så är inte fallet här.
Ser man något klart avvikande från den andra, inte aktuella höften, uppger man detta i svaret. Patienten får sedan ev. komma med en ny remiss från sin egen läkare för en kompletterande bildtagning av den tidigare opererade höften.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Varför belasta vid röntgen

När man gör en belastnings röntgen,vad är det man vill ha ut av en sådan röntgen?
Vad menas med direktinskrivning av ortoped läkaren?

Man belastar olika kroppsdelar vid röntgen för att se hur ”mjuka” mellanskivor/beläggning ter sig vid tryck mot dessa.
Främst rör det sig om knäledernas broskbeklädnad och ryggens kotor.

Vid belastad knäled kan man avgöra ledbroskets höjd (tjocklek) då knäleden pressas ihop under tyngd och därmed beräkna graden av artros där en degenerativ (förslitning) gör att knäled där brosket slits ner får en böjning där frilagda benpartier gnider mot varandra.
Detta ger värk.
Belastad rygg kan visa ev. glidning av kotor sinsemellan. Denna stående ryggundersökning med konventionell röntgen gör vi som rutin idag.
Idag är magnetkameran (MR) den dominerande metoden för ryggundersökningar. Det finns idag även MR för stående undersökningar men var dessa maskiner finns eller om de överhuvudtaget finns i Sverige idag vet vi inte.

En direktinskrivning är då man ”hoppa över” något led i vårdkedjan. Dvs. patienten behöver inte gå via akuten, mottagning, sin husläkare eller vårdcentral först utan skrivs in på vårdavdelning direkt av behörig vårdpersonal. Det kan vara läkare, delegerad ambulanspersonal, etc. Dvs. ambulanspersonal tar misstänkt skadad/sjuk patient direkt till röntgen eller en vårdavdelning utan att passera typ akutmottagningen.
Flertalet sjukhus arbetar idag enligt denna rutin. Främst kortar det väntetiderna rejält för patienten som då slipper ett ”normalt mellansteg” i vårdkedjan med kanske lång väntetid.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur görs myelografi

Jag tillhör dom som inte kan göra MR pga pacemaker och kommer nu att åka på att göra myelografi pga långvarig smärta i rygg och ben. Jag är livrädd att undersökningen skall göra ont eller något annat tokigt händer.
Hur lång tid tar undersökningen? Går det att sticka i ryggen om man har så kallad ful rygg i vanlig rtg, med diskdeg.

Punktionen sker i nedre delen av ländryggen, strax ovan svanken, där man inte påverkar själva ryggmärgen. Ryggens kondition påverkar sällan punktionen då det finns några alternativa punktionsställen.
Man kan inte komma ifrån att alla former av nålstick känns mer eller mindre. Själva punktionskanylen har en tjocklek på ca. 0,9mm. Mindre diameter än så är svårt att handskas med då kontrasten pga. sin konsistens är svår att injicera med mindre nålar.

Vi ger patienten lokalbedövning vid stället där vi avser sticka med denna punktionskanyl.
När det kommer likvor ur punktionsnålen visar detta att läget är rätt. Kontrastmedel injiceras då i subarachnoidalrummet (utrymmet mellan pia mater och spindelvävshinnan) samtidigt som vi med röntgen kontrollerar att kontrasten ”uppför sig som väntat”.
Därefter tas nålen bort. Patienten får vända sig några gånger på undersökningsbordet innan bildtagningen. Undersökningen tar som allt ca 1 timme.

Patienten får efter undersökningen ligga ner plant i sängen några timmar efteråt. Idag tror man att den tidigare relativt vanliga efterföljande huvudvärken som patienten fick kom till följd av att ha huvudändan höjd i sängen och man fick ett visst likvorläckage genom punktionshålet . Patienten kan trots allt fortfarande besväras av huvudvärk, illamående, yrsel, etc. någon eller några dagar efteråt vid uppgående.

Om patienten har någon kontraindikattion för denna invasiva undersökning får man kanske ändå genomgå en MR-undersökning om det finns starka indikationer för en diagnos trots pacemakern.
Idag anser man att riskerna trots allt är mindre för en rytmpåverkan (arytmier) av hjärtat genom att exponera nyare pacemaker för ett magnetfält. Man har dock flera villkor för dessa undersökningar bla. en gräns för hur starkt magnetfält vid MR-undersökningen man får använda. Patienten får inte heller ha en sk. ICD inopererad. Man måste även ta hänsyn till tillverkarens rekommendationer för den aktuella dosan och elektroderna.
Om en MR ska göras på en patient med en pacemaker ska patienten vara kontinuerligt övervakad med EKG ifall det blir en rytmpåverkan där undersökningen då snabbt måste avbrytas. En kardiolog ska även vara involverad i undersökningen vid dessa fall med beredskap för korrigering av felande pacemakerrytm.

… och som alltid ska nyttan överväga risker som finns för en specifik undersökning.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur diagnostisera Mb Bechterew

Är en datortomografi lika effektiv som MR för hjälp att diagn0stisera Bechterew?

En vanlig konventionell röntgen kan avbilda den avsmalning och sklerosering som drabbar större leder som sakroiliaca leden (mellan korsryggen och bäckenet) som tillsammans med ländryggen är en vanlig plats för denna sjukdom. En slätröntgen är en enkel, snabb och sedan länge vanlig undersökningsmetod av länd- och korsryggen vid oklar problematik.

Förstahandsvalet idag är magnetkameran (MR) som så mycket bättre, i såväl ett tidigt som senare skeda av sjukdomen, kan se karakteristiska fynd som bla. den benmärgsödem som oftast finns i anslutning till de kroniskt inflammerade lederna vid Bechterews sjukdom.
Datortomografi (CT) är ett alternativ som diagnostiserar ledförändringar bra efter en tid då skleroseringen och avsmalnande ledspalter kan påvisa denna sjukdom tillsammans med de kliniska testerna och proverna. CT avbildar inte den märgödem så som MR klarar. Däremot är CT väldigt bra för diagnos av problem i småleder i ryggen så som olika facettleder.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntga mjukdelar

Jag har jätteont i ländryggen och ut mot höger sida.
Vanlig slätröntgen av ryggraden visar inga skador. Min undran är att jag skulle vilja veta om någon av de nya MR eller CT kan visa mjukdelsskador? Och kan man ha diskbråck i det området?
Min läkare på VC säger att det finns ingen röntgen som kan visa mjukdelar, ligament etc.

Idag kan man röntga eller avbilda med annan teknik (MR, CT, ultraljud) alla kroppens organ, mjukdelar, leder och blodkärl med oftast hög diagnostisk precision.
För undersökningar av ryggens mjukdelar, ryggmärg, kotdiskarna, mm. är MR den bästa metod som finns idag.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Klädsel vid MR

Jag är en tjej på 15 år som ska göra en magnetröntgen i augusti och jag undrar, för en del säger att man ska vara helt naken när man åker in i tunneln och en del säger att man får en sorts sjukhus dräkt eller vad man ska kalla det. Då undrar jag, är man naken när man gör undersökningen? För jag är lite skeptisk med att vara helt naken.

Nix man behöver inte vara avklädd eller naken vid en MR-undersökning.
Det som du måste ta av dig är alla klädesplagg, smycken, nycklar, bankkort, etc. som innehåller metall av något slag. Detta kan vara klädesplagg med metallbyglar (bh), knappar eller metallgylf i typ jeans.
Har du sådana klädesplagg måste du ta av dig dessa. Du får i dessa fall låna en sjukhusrock/skjorta av röntgen.
Det bästa är om du klär dig i typ mjukis- eller träningsplagg som inte har några metalldelar(obs inga metallringar för knytbandet runt midjan). Likaså bör plaggen inte har några grova tryckta dekaler/märken på tyget som glitterränder, mm.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Amalgam, tinnitus, klaustrofobi och MR

Ska göra magnetkameraundersökning av nacke och rygg. Är mycket orolig för att göra detta. De säger att man ska ta av sig alla smycken, all metall, innan man gör undersökningen.
Vad händer med min kropp vid en magnetkameraundersökning om jag har mycket kvicksilver efter amalgam lagrat i alla fettdepåer i kroppen? Tror ni jag få biverkningar? Brännande hud? Värk? eller annat?

Jag mätte på nittiotalet kvicksilverhalten i urinen (och blodet?) och fick besked att jag har höga halter kvicksilver i kroppen. Endast 5 % av befolkningen har så höga halter fick jag besked om då. Jag har har haft enormt mycket amalgam i munnen.
På nittiotalet gjorde jag en ”betthöjning”. Tandläkaren slipade i alla mina amalgamkronor och fyllningar och satte på vitt tandmaterial. Fick sedan en allergisk reaktion i munnen. Tvingades efter fem dagar slipa bort allt vitt material som tandläkaren värmt fast. Då borrades ner till amalgamet och i amalgamet för att få alla fyllningar och kronor jämna igen.
Efter denna händelse och efter alla lagningar tidigare i livet har gjort att jag fått mycket kvicksilver lagrat i kroppen.

Äter oxycontin (morfin) mot smärtor och metoprolol för högt blodtryck. Kan det ge biverkningar att göra MRT när man äter starka mediciner?
Har dessutom tinnitus och klaustrofobi så det här med MRT är något jag inte vill göra om jag inte måste.

Amalgam som består av kvicksilver, silver, tenn, koppar och zink har inte några magnetiska egenskaper. Det har därför ingen betydelse för en MR-undersökning av hur mycket amalgam och kvicksilver patienten har i sina tänder och kropp.
Egen medicinering har ingen betydelse vid en MR-undersökning vad avser bilderna. Man ska fortsätta med sin normala medicinering inför och efter en MR-undersökning.

Vad som däremot har betydelse för dig inför en MR-undersökning är din tinnitus och klaustrofobi.
MR-maskinen ger i från sig höga smällande ljud vid bildtagning. Dessa kan upplevas mycket besvärande för personer med tinnitus. Som patient erbjuds du såväl öronproppar som hörlurar med musik. Trotts detta kan dessa dessa smällar upplevas som jobbiga. Det du kan göra är att själv inhandla ett par riktigt bra (och dyrare) professionella hörselproppar som du tar med dig. De öronproppar röntgenavdelningen erbjuder brukar vara av enklare (och billigare) sort som släpper igenom ljud.
Det finns tinnitus former där hörselskydd, oavsett sort (och kostnad), inte hjälper.

Personer med klaustrofobi upplever oftast MR-maskinens långa och trånga utrymmet, där bildtagningen sker (tunneln), som väldigt obehaglig. Detta bör du ta upp med din egen doktor som då kan skriva ut någon lugnande mediciner du tar inför undersökningen. Kan du trots detta inte genomgå en MR-undersökning finns eventuell datortomografi (CT) som alternativ. Om detta kan vara ett alternativ för dig beror på frågeställningen.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg