Varför CT-käke inför implantat

Min tandläkare har skickat en remiss till käkkirurgen.
Jag ska få ett implantat och på käkkirurgen ska de fastställa så att käkbenet är tillräckligt bra. Jag ska också göra en CT, sa tandis. Nu, i efterhand, undrar jag förstås varför. Ser och/ eller anar tandläkaren något som jag inte vet?
Jag har gjort en CT-skalle tidigare, då min läkare befarade hjärntumör. Tack och lov var allt bra. Så för mig är CT synonymt med att man letar tumörer.

Mätning äv bentjocklek i överkäken
Överkäksben

Tandläkare som vill ha exakt besked om hur tjockt benet är i käkarna på en patient kan be om datortomografi (CT) eller en sk. panoramabild över hela käkpartiet.
Detta för att utröna om benmassans beskaffenhet samt tjocklek för en säker förankring av implantatskruvarna. Det kan som sagt även finnas en osäkerhet om benets kvalité som gör att det ev. inte går att skruva in ett implantat just på avsedd plats.
Det finns ingen annan orsak till just denna röntgen.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Se allt med tandröntgen

Jag har problem med en tand men jag är inte riktigt säker på om det är just den tanden jag tror det är. Så min fråga är kan man se på tandröntgen vilken tand som man har besvär med.
Jag vill ju ej att de lagar fel tand ….

En röntgen av tänderna är ett komplement till den kliniska (manuella) undersökningen. Det finns tillfällen då röntgenbilder inte visar på något fel trots att patienten har mycket besvär från en tand.
Så den kliniska bedömningen av tandläkaren är nästan viktigare än vad själva röntgen av tänderna är.

G.O-S. övertandläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Se tandinfektion på CT-bihålor

Jag har gjort en skiktröntgen på mina bihålor, hade kraftiga infektioner och fick äta stark dos antbiotika, hade varit förkyld flera veckor före. Jag undrar om det syns om infektionen skulle komma från tänder?

Ibland kan detta ses beroende på om tänderna kommer med på CT-bilderna över käkbihålorna.
Misstänker du att tänderna är orsaken till dina bihålebesvär bör du uppsöka din tandläkare.

G.O.S. övertandläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Metallbro vid MR

 Genomgick en magnetröntgen skalle nacke rygg. Glömde berätta att jag har en metallbro i munnen. Risk?

 Det finns ingen risk med detta.
Om undersökningen avser just käken kan metall här ge störningar i bilderna. Alla tandimplantat eller andra anordningar som fixeras i käkarna är idag gjorda i icke magnetiska metaller och legeringar. Oftast är det rostfritt stål i bryggor och broar eller titan i implantskruvarna. Metall som sitter förankrat i eller mot skelett rör sig inte nämnvärt eller påverkar dig på annat sätt.

 K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Risk med röntgen hos tandläkaren

Jag har en fråga angående tandröntgen och strålningen man får av det och eventuella biverkningar.
Tidigare idag så var jag hos tandläkaren och tog 3 röntgen bilder på tänderna för att kolla om jag hade några hål. Men när jag tog röntgen bilderna så fick jag aldrig nån krage på min hals som man annars brukar få, men jag ifrågasatte aldrig det utan ville bara bli klar med det.
Och nu är jag rädd att jag har fått i mig för mycket strålning vid halsen och att jag kanske ligger i riskzonen att få någon slags sköldkörtelcancer?

Jag tycker det är slarvigt av din tandläkare att inte erbjuda dig ett strålskydd över halsen vid röntgenundersökningen. Visserligen är risken med röntgenstrålningen väldigt liten, men det är ju så enkelt att skydda sköldkörteln.

Så vilken risk löper du då att drabbas av skörtkörtelcancer? Mellan tummen och pekfingret är risken ungefär en på miljonen (1 på 1000000). Även med strålskydd över sköldkörteln finns en liten risk men då blir den ungefär en på tio miljoner (1 på 10000000).
Nu vet jag inte hur många tandröntgen som görs i Sverige varje år, men jag skulle tro att några miljoner svenskar blir röntgande varje år. Om man alltid använder strålskydd över sköldkörteln skulle det innebära att en patient (av några miljoner) drabbas av sköldkörtelcancer kanske vart 5:e år. Om man aldrig använde strålskydd skulle två patienter (av några miljoner) drabbas varje år.

Varje år får ungefär 300 svenskar sköldkörtelcancer, och detta beror allt som oftast på annat än röntgenstrålning. Eftersom antalet cancrar som beror på annat än röntgenstrålning är långt mycket större än antalet som beror på strålning är det väldigt svårt att säga exakt hur många som får sköldkörtelcancer till följd av att de tidigare i livet varit med om tandröntgen. Du får ta risksiffrorna ovan med en nypa salt, men risken är i den storleksordningen som siffrorna visar.

M.O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Titanskruvar i käken vid MR

Jag ställer en fråga ang. magnetröntgen för jag skall genomgå en sådan undersökning. Samtidigt har jag opererat in titanskruvar i munnen.
Har det någon betydelse när det gäller magnetröntgen?

Det har ingen betydelse med titan i munnen såvida det inte är just den regionen som skall undersökas. Detta kan då ge störningar på bilderna.

A-C. A. rtgssk MR
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning hos tandläkaren

Idag var jag med min son till tandläkaren & de tog en röntgenbild på hans tand. Jag satt ca 3 m från honom (utan blyskydd)och är nu orolig för att mitt barn tagit skada av detta. Jag är i v.35. Tandsköterskan sa att det inte var någon fara för att strålningen är så liten, men jag ville ändå kolla med er.

Då man röntgenundersöker små barn är det bra om någon förälder är med vid undersökningen, detta för att barnet ska kunna känna sig trygg. Normalt ska man som medföljande förälder ha strålskyddsförkläde (blyförkläde) på sig. Alternativt kan man står en bit bort. Då strålningen snabbt avtar med avståndet reducerar ett avstånd på två meter strålningen lika mycket som ett strålskyddsförkläde. Du var tre meter bort och då är det inget som helst problem för dig eller för ditt foster.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning vid tandröntgen

Jag ska få ett tandimplantat i nederkäken och har gjort en panoramaröntgen och en extraoral röntgen (jag tror att det heter digital volymtomografi). Hur mycket strålning får man av detta? Och hur mycket strålning får kroppsdelar utanför käken, tex svalg, strupe och näsa/öron?

I allmänhet är det låga stråldoser då det gäller röntgenundersökningar av käken. En panoramaröntgen ger mindre än 0,05 mSv i effektiv stråldos, vilket motsvarar någon veckas naturlig bakgrundsstrålning. Då det gäller stråldoser från en volymsdatortomograf har jag inte så bra koll på detta då vi ännu inte har denna typ av utrustning på röntgenavdelningen där jag arbetar. Men vad jag förstår så är den effektiva stråldosen även här liten, möjligen några tiondels mSv.
Stråldosen blir av naturliga skäl störst till de organ som blir direkt bestrålade vid undersökningen. Organ som ligger vid sidan om, blir utsatta för spridd strålning. Mängden spridd strålning avtar snabbt ju längre bort man kommer från området som undersöks. Att ge några siffervärden på stråldoser till organ som ligger utanför det undersökta området är komplicerat, så jag avstår från detta.

Tänk på att stråldoser kan anges på lite olika sätt. Då det gäller långsiktiga risker med strålning anges dosen som effektiv stråldos. Effektiv stråldos är ett mått på risken att drabbas av strålningsinducerad cancer. Då det gäller stråldos till enskilda organ brukar detta anges som absorberad stråldos. Detta är ett mått på hur mycket energi som har absorberats per massenhet i organet i fråga.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Ändring av röntgenbestrålningen

Varför ändrar man på exponeringstiden och inte på strömstyrkan (mA) vid en dentalrtg-bild? Båda borde ju påverka den totala mängden fotoner. Blir det någon skillnad i bilden?

I praktiken skulle man kunna öka rörströmmen istället för att öka exponeringstiden. Det blir ingen skillnad i bilden. Jag misstänker att det tekniskt är enklare (och billigare) att bygga röntgensystem där man bara kan ändra på exponeringstiden och ha en konstant rörström.

M. O. Sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Röntgen efter strålning

Jag jobbar som tandläkare. En av mina patienter har genomgått en strålbehandling för bröstcancer. Patienten är tveksam till att ta röntgenbilder hos mig. Patientens husläkare har avrått henne från att ta bilder hos tandläkaren.
Hur ska jag resonera? Ska jag undvika att ta bilder eller går det bra då mängden strålning är så pass liten.

Det finns ingen koppling mellan tidigare bröstcancer och ökad strålningskänslighet i käken. Däremot kan kvinnan mycket väl känna oro och ängslan över att få sina tänder röntgenundersökta.

Som alltid då det gäller röntgenundersökning så ska undersökningen kunna motiveras och anses berättigad. Den förväntade nyttan med bestrålningen ska vara större än risken med bestrålningen. Avstår man från röntgenundersökningen ska detta vara ett sämre alternativ för patienten jämfört med om man genomför undersökningen. Dessutom ska röntgenundersökningen göras på så sätt att stråldosen blir så låg som möjlig utan att man gör avkall på undersökningens kvalitet. Man säger att bestrålningen ska vara optimerad.
Vid tandröntgen är den mängd spridd röntgenstrålning som träffar patientens bröst i praktiken helt försumbar. Därför brukar man inte skydda själva kroppen mot strålningen, bara köldkörteln med ett halsskydd.

Du får förklara för patienten att hon har nytta av att undersökas (om det nu är så, har hon väldigt god tandstatus kanske nyttan är mer tveksam), och att det är viktigt att man har bra tänder.
Har du ett strålskyddsförkläde kan du erbjuda patienten detta vid undersökningen. Förklädet gör obetydlig nytta strålskyddsmässigt då det knapp finns någon spridd strålning att reducera. Men å andra sidan gör förklädet heller ingen skada. Om patienten upplever det positivt med ett strålskyddsförkläde så är detta ett nog så bra skäl till att använda förklädet.
Husläkarens avrådan från att ta röntgenbilder hos tandläkaren förvånar mig. Någon måste ha missförstått någonting.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024