Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!
Jag röntgade hjärnan idag pga ev hjärnskakning och doktorn hittade en förkalkning mellan hjärnhalvorna. Vad tyder det på? Kan det vara farligt?
Fyndet är sannolikt en så kallad ”falx förkalkning” och är i så fall helt ofarlig.
TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Ser man på ct-hjärna om man druckit alkohol en längre tid?
Oftast kan man inte se detta på en CT-skalle såvidar det inte har varit ett regelrätt missbruk under lång tid.
TLA. överläkare
RÖntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Detta är kanske en jätte knasig fråga…men funderar mycket på det.., så frågar ändå.
För ca 3 år sen fick jag plötsligt en fruktansvärd huvudvärk (har ofta problem med huvudvärk, men detta var utöver det vanliga och inte alls som jag brukar få), kändes som huvudet skulle sprängas, tror jag kräktes, och att allt svartna av smärtan en stund. Kände mig konstig i armar, stel i nacken och tror jag sluddrade, för när mamma ringde mig så var jag ganska frånvarande. Hon åkte in på sjukhuset med mig, då hade smärtan som hållt i i ett par timmar börjat gå över och jag var bara helt matt. De kolla mina reflexer ordentligt, och tog ett prov om jag hade hjärnhinneinflammation. Det visar inget. Men hade hon kollat syn och reflexer när jag hade ont så tror jag inget hade fungerat, hade liksom ingen kroppskontroll då.
Hon sa att det förmodligen var migrän. Fast det har jag svårt att tro, för detta liknar inte den värk jag haft innan.
Jag funderar på om det varit en liten hjärnblödning? Och om det i så fall kan vara lättare att få en till för mig i så fall? Är 31 år, äter och motionerar rätt. Men när detta hände var jag under stor stress, och hade varit det under en massa år..
Kan man göra en skiktröntgen idag och se om det var en blödning? Och vart vänder man sig i så fall?
Hjärnblödningar brukar inte vara små. Om en hjärnblödning ger symtom brukar dessa vara så pass stora blödningar inom skallbenet att de ger omedelbara stora symtom på medvetande, förlamning, talrubbning, mm.
Mindre infarkter (proppar) kan ge sig till känna som nedsatt förmåga för komunikation, domningar (oftasthalvsidiga), yrsel, synrubbningar, mm.
Sk. TIA-attacker är små återkommande proppar som är så små att de bara tillfälligt orsakar dessa symtom då de inträffar. TIA-attacker får dock ses som en varning inför en ev. framtida stroke.
Vid en neurologisk utredning går man mycket på de kliniska symtomen och sjukdomshistoria.
En stroke lämnar spår efter sig även långt senare på röntgenbilder då den är mer utbredd men ger samtidigt, som sagt, även mycket allvarligare och större symtom då den inträffar.
En CT av dig idag ger nog inte så mycket då ev. små äldre förändringar i hjärnan troligen inte kan ses nu.
Magnetkamera (MR) däremot är bättre på att se ev. äldre små mjukdelsförändringar i hjärnan.
Har man återkommande symtom ska man absolut kontaktar sin doktor för ev. utredning. Det är din doktor som skriver en remiss för röntgen. Det finns även privata vårdenheter som både undersöker och gör en CT eller MR på plats, så att säga. Det är fritt att söka valfri vårdenhet utan att först behöva gå via sin vanliga läkare.
K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Ska göra en MR hjärna pga små ryckningar i handen. Är nervös. Är orolig över eventuella fynd. Finns det något som heter en ”helt normal MR” alltså helt normal hjärna. Eller hittar man alltid något mer eller mindre?
Enbart termen ”helt normalt” används inte i svar av våra radiologer från en MR-undersökning fastän det inte ses några som helst patologiska fynd i bilderna. Svaret formuleras oftast som en anatomisk beskrivning av hjärna och ryggmärg som då anges som normalt. Finns avikande inslag i bilderna beskrivs givetvis även detta. Ofta då med en notis i svaret om vad våra radiologer anser att denna avvikelse är med ledning av utseende och lokalisation.
Ett svar utan någon patologi eller avvikande utseende som helst kan således lyda som ” – … inga parenkymförändringar med normala och symetriska likvorrum … ”.
Trots neurologiska symtom, vilket oftast är orsaken till en MR, är en stor del av dessa undersökningar helt invändningsfria. Vad som sedan anses som normalt skiljer något där bla. åldern har en avgörande betydelse. Vissa avvikelser anses som normala vid högre ålder vilket vid lägre ålder kan anses som patologiskt.
K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Kan cystor vara orsak till psykiska problem? Dvs. kan en cysta ligga och trycka på det område i hjärnan där den ”psykiska centralen” ligger? Kan problemen isåfall försvinna/minskas om cystan tas bort?
Det finns ingen specifik ”psyk-central” i hjärnan. Vanliga benigna cystor (exv. araknoidalcysta) i skallen ses oftast som sk. bifynd vid röntgenundersökningar av annan orsak. Dessa ger normalt inga symtom såvidar de inte genom sin lokalisation eller storlek utövar tryck på känsliga strukturer inom hjärnan. Hur symtomen i så fall ter sig neurologiskt är omöjligt att svara på då det som sagt helt beror på vilka strukturer i hjärnan som påverkas och vad dessa då styr kroppsligt eller mentalt. Detta är dock mer en fråga för en neurolog.
En cysta som genom sin storlek påverkar sin omgivning som då ger neurologiska symtom kan då ev. opereras bort.
K. T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Jag har en nackskada och de MR undersökningarna som jag varit på påvisar ingen skada? Trots det har jag jätteont och domningar i hö ansiktshalva, bihåla, nacke och arm? Min ortoped säger att jag är frisk?
Har hört att det finns en röntgenmetod som heter fMRI, vad är detta? Påstås att den kan påvisa ligamentskador i nacken. Hur går denna metod till och vart i Sverige görs dessa undersökningar?
Vet du hur man gör för att få en remiss till en liknande röntgenundersökning.
Funktionell MR (fMRI) är en relativ ny metod för att registrera det dynamiska blodflödet i hjärnan. Dvs. man registrerar var i hjärnan en aktivitet försigår vid aktivering av nervbanorna. Man kan säga att man lokaliserar kroppens olika funktioner till specifika områden i hjärnan. T.ex. rör du på handen registreras detta inom ett visst område i hjärnan som då markeras på MR-bilderna.
fMRI kan användas dels för lokalisationen av viktiga nervbanor och centra i hjärnan inför ett kirugiskt ingrepp så dessa inte skadas vid operationen. Man kan även kontrollera och bearbeta de sensoriska funktionerna vid rehabilitering efter t.ex. stroke eller andra hjärnskador. Denna metod har idag ingen diagnostiskt användningsområde vad gäller patologi i ligament och skelett i nacken.
fMRI finns på några universitetskliniker i Sverige (bla. Lund och Sahlgrenska) där forskningen kring detta pågår.
På Internet kan man kontakta patientföreningar för div. nackskador, bla. Whiplash som radiologiskt inte går att diagnostisera, som kan ge mer information.
K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
När man visar symptomer på en hjärnblödning gör man väll oftast en MRT eller CT, men när gör man en CT och när gör man en MRT? Fick höra av någon att man gjorde en MRT när man hade en blödning i hjärnstammen eller längre ner i ”lillhjärnan”. Stämmer detta?
Det allra vanligaste är att man gör en CT.
Ibland används MRT som ”problemlösare” när CT-undersökningen är svårtolkad.
TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Min dotter ska på 3 mån ska ev genomgå en skallröngen för att se om plattorna har slutit sig..hur farligt är detta för hennes hjärna?
Som alltid när man gör en röntgenundersökning ska man kunna motivera undersökningen, dvs man ska anse att nyttan med undersökningen är större än risken med bestrålningen. För patienten är det då ett sämre alternativ att avstå från röntgenundersökningen än att göra den.
På små barn är kraniet upptill inte slutet, men det kommer att slutas med tiden. Det är viktigt att kraniet inte sluts för tidigt men heller inte för sent i livet. Om det finns misstanke om att kraniet inte utvecklas som det ska är det helt klart motiverat att göra en röntgenundersökning.
Strålningsrisken är väldigt liten. Förenklat kan man säga att om patienten åker bil till och från sjukhuset då man gör röntgenundersökningen är bilresan ungefär lika farlig som undersökningen (om man nu bor några mil från sjukhuset). Det finns alltid en risk att man ska råka ut för en trafikolycka, men den är inte speciellt stor, och på samma sätt är det med röntgenundersökningen. De allra allra flesta barn som röntgenundersöks kommer aldrig att påverkas negativt av röntgenstrålningen.
M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett
Har fått besked att det finns en två mm cysta i nucleus lentiformis som ser ut att vara av neuroepitelial typ. Hur kan man veta det? Syns detta vekligen på mr-röntgen?
Har dålig balans och ibland ofrivilliga rörelser.Kan en sådan cysta försvinna av sig själv och varför ställer en så liten cysta till så mycket problem. Är rullstolsburen på grund av falltendenserna. Jag har fått höra att man vet vad man har men inte vad man får.
Cystan har varit i samma storlek mellan två röntgen med några år mellan.
Det kan vara svårt att exakt typbestämma en cysta i skallen.
Man utgår oftast från lokalisationen, innehåll samt hur cystan vägg ser ut. En cysta som vanligen utgår från neuroepitel vävnad är t.ex. en sk. colloid cysta vars placering inom mellanhjärnan är typiskt likaså innehåll. Att främst avgöra om en cysta är av god- eller elakartad typ är i de flesta fall enkelt enligt våra neuroradiologer.
De flesta cystor ger oftast inga symtom och är godartade och upptäcks av en slump vid undersökning av annan orsak. Vissa typer av cystor som utgår från hjärnhinnorna kan gå i regress spontant.
Att man följer upp en cysta är för kontroll av dess storlek då cystans placering kan påverka exv. likvorflödet.
K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett
Jag har gjort MR med kontrast och utan … min husläkare har skrämt livet ur mig, jag är jätte orolig för att jag har 4 små barn.
Enligt svaret så har de formelerat detta så :
Det föreligger herniering av lillhjärnstonsillerna vilka är något ”peg-formade” och buktar ca 6 mm nedom foramen magnum till höjd med övre delen av C1 båge. Förenligt med Chiari 1 missbildning. Liquroskikt kring hjärnstam och lillhjärnstonsiller men ej tecken på någon signifikat påverkan på hjärnstammen…. Detta är bara en del .. så kommer jag att överleva detta eller.
Chiari av typ 1 är den enklaste/lindrigaste formen av denna medfödda herniering nedåt av lillhjärnan.
Enligt vår neuroradiolog är detta fynd oftast sk. bifynd vid MR-eller CT-undersökning av hjärnan eller halsryggen av annan anledning då detta inte behöver ge några som helst symtom.
Ett problem med denna mindre nedhängning av lillhjärnan genom nackhålet kan ibland vara att likvorflödet kan störas. Detta kan i sin tur kan resultera med huvudvärk vilket även kan bli värre vid just hårdare ansträngning.
Normalt sett brukar Chiari typ 1 inte ge några egentliga neurologiska symtom utan man ska kunna leva sitt liv som vanligt. Men detta är något din egen läkare vet mer om som är insatt i ditt fall. Man ska dock aldrig överdramatisera en sjukdom.
K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett