rotblockad – Sida 2 – Fråga Röntgendoktorn

Om diskdegeneration och bråck

Jag har fått diagnosen diskdegeneration i flertalet segment 5 segment ca. Lätt höjdreduktion på samtliga. Vet man något om hur mycket lätt diskdegeneration kan påverka höjden på disken- har letat men inte hittat någon information. Finns det någon beskriven metod som har visat sig reversera diskdeg. typ traktion el liknande?

Vi har många böcker om ryggkotor så låt oss förklara lite kring dessa….

En degenerering (åldrande) av kotdiskarna (intervertebralskivor) börjar hos de flesta redan i 20 års åldern. Alla personer över 70år har diskdegeneration mer eller mindre som då således får ses som ett normalt förlopp i åldrandet.

Höjden på kotdiskarna varierar där diskarna längs ner i ländryggen är de största. Inom ländryggen, som också är den vanligaste lokalisationen för ryggbesvär, har diskarna en oval form där bredden är ca. 45mm, djupet ca. 65mm och höjden ca. 11mm.

Disken är uppbyggd av ett nätverk av kollagent fibrin som då utgör brosk. Kärnan (nucleus puplosus) i disken innehåller mer vatten (77%) än dess ytterhölje runt om (70%). En normal belastning av ryggen under dagtid gör att diskarna förlorar (10-25%) vatten och blir något lägre i höjd. Detta vatten återtar diskarna under vila och återfår då sin normala höjd igen. En person kan således minska 1-2 cm i höjd under en aktiv arbetsdag pga. detta.
De kollagena trådarna i disken kan även tänjas ut vid sträckning resp. böjning med 30-60%. Disken kan formas som en kil som möjliggör dessa rörelser. Diskarna tål normalt ett oerhört högt tryck. Det krävs mycket kraft för att manuellt utanför kroppen trycka sönder dessa diskar (forskning av grisrygg som är snarlik människans).
Vid tunga lyft där ryggen böjs framåt sker en press av diskens massa bakåt mot kotans bakre ring däri ryggmärgen löper. Påfrestningarna är därför oftast stora på diskarnas hölje bakåt.

Vid en degenerativ process minskar vatteninnehållet i disken permanent vars kollagena trådar då blir ”slappa”. Disken förlorar höjd (1-5mm) samt elastisitet. Vid belastning erhålles ett ojämnt tryck över disken där då kärnan trots ett stort nätverk av kollagent fibrin som utgör brosket kan pressas ut mot och genom höljet och ge diskbråck. Diskbråck buktar oftast ut bakåt eller mot sidorna mot rotkanalerna.
Pga. diskens minskade höjd sker även påverkan av ligament, muskler samt en ökad belastning och därmed förslitning av de sk. facett-lederna mellan kotkropparna.

Innan någon form av behandling av ryggen påbörjas måste man utreda den exakta orsaken till ryggvärken med röntgen eller MR.
Diskbråck kan åtgärdas kirurgiskt. En föråldrad disk kan inte återställas utan man brukar behandla ev. värk. Detta kan vara med tex. gymnastik, medicinskt eller genom blockader av nerverna av olika slag.

På röntgen kan patienter med trånga rotkanaler eller facettledspåverkan ev. göra en sk. ”rotblockad”.
Hur det är med behandling genom att sträcka ut ryggen vet vi inte…

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Malignt eller benignt hemangiom

Har haft ont i ländryggen, strålar ner i ett eller båda benen samt ont i ljumskarna, detta kommer och går. Haft så i ca två års tid, började efter att ha gjort illa mig vid en förflyttning av patient på mitt arbete. Nu gjort MR som visat hemangiom, ska göra en ny röntgen om ett tag.
Är detta farligt, kan det vara hemangiomet som gör det onda ? Hur ser man att hemangiomet är beningt och inte något annat ?

Man uppskattar att runt 10% av befolkningen har något hemangiom (blodkärlsnystan) inom kotpelaren. Oftast helt ovetande som upptäcks först vid en röntgen av ryggen av annan orsak. Således är symtomgivande hemangiom mer eller mindre sällsynta.

De allra flesta hemangiom inom kotpelaren anses helt ofarliga (sk. inaktiva hemangiom).

Dock finns sällsynta tillfällen då de övergår att växa till sig på sånt sätt att de sprider ut sig även utanför den enskilda kotan sk. ”aktivt hemangiom”. Hemangiomet kan då även involvera närliggande kotor.
Expansiva aktiva hemangiom kan påverka kotans hållbarhet och ge kotkompression samt ryggmärgskompression som då ger personen neurologiska symtom distalt om. Men detta får nog, som sagt, anses myckt ovanligt förekommande.

Med MR kan man avgöra om hemangiomet är aktivt eller inaktivt genom dess utseende (”rund och fin eller spretig”) samt avgöra hur blodkärlrik (signalintensitet) den är.

Har man diskbråck nere i ländryggen så påverkar detta nervrötter ner till bla. benen. Behandlingen här kan då vara sk. rotblockad.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Hur, när och varför en rotblockad

Jag har fått göra en rotblockad på grund av svåra smärtor efter tre ryggoperationer.
Blockaden var efter vad det står i resultatet lyckad. Jag förstår ej varför jag ej får en remiss för ny blockad. Nu sägs den bara bekräfta att nerv tre är orsak eller bidrar till mina smärtor.
Är det skillnad på den blockad som görs först i undersöknkingssyfte och den man ev får sedan?

En rotblockad är en injektion mot en nervrot där den passerar ut från ryggmärgskanalen mellan 2 kotor genom ett ”kotsidohål”.
Man har två benämningar av rotblockader vilka i själva utförandet är exakt lika. Det som skiljer är vad man vill uppnå med injektionen. Dvs. undersökning (diagnostik) eller behandling.

Den ena benämningen är en diagnostisk rotblockad. Då man är osäker på exakt vilken nervrot som ger upphov till besvären (trots MR, etc) får man helt enkelt prova sig fram med den störst sannolika lokalisationen. Man injicerar då enbart lokalbedövningsmedel mot misstänkt nervrot. Om deponeringen av lokalbedövningemedlet då visar sig ha effekt mot den specifika smärta man upplever från ryggen så har man lokaliserat rätt nervrot. Denna ”lokalbedövning” har dock endast effekt någon eller några timmar och ger således enbart ett diagnostiskt värde.

Den andra varianten av blockad kallas terapeutisk nervblockad. Denna göres efter att man, genom tex. en MR-undersökning av ryggen eller en tidigare diagnostisk rotblockad, konstaterat vilken nervrot som ger upphov till värken. Injektion mot nervroten består då av en kombination av lokalbedövning (Marcain) samt ett kortisonpreparat (Lederspan).
Denna terapeutiska rotblockad är tänkt vara behandlingen mot den smärta som en klämd nervrot ger upphov till.

Denna metod är en ”svår konst” för den utövande radiologen. En ”lyckad” rotblockad där läkemedlet hamnar där det ska hjälper oftast mycket bra. Det finns patienter som krupit upp på undersökningsbordet med mycket svår ryggvärk för att efteråt själv stiga av bordet och gå därifrån. Resultatet från rotblockaden kan dock vara mycket varierande. Det finns patienter som upplever endast någon liten effekt eller får ingen förbättring alls. Detta trots utförandet gått enligt ”alla konstens regler”.

En behandling med rotblockader kan ske fortlöpande med någon eller några månaders mellanrum. Denna bedömning för en ev. rotblockad gör patientens egen doktor. Bedömningen baseras då på om planer för annan behandling finns, planeras eller att andra behandlingar inte finns till hands eller hjälper, mm.

En rotblockad ska ses som en temporär smärtlindring trots att det finns patienter som får denna behandling under mycket lång tid och är bra hjälpt av detta.

K.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

MR ländrygg

Har varit på en MRT för ländryggen. De misstänkte diskbråck men det visade sig att jag hade en utåtbuktad disk på L5 och båda S1 rötterna var påverkade. Jag har varit sjukskriven sen den 17 augusti. Besvären kommer till och från, ena dagen känns allt bra och andra har jag jätte ont. Är även paliationsöm i ländryggen. Vad betyder detta med utåtbuktade diskar, vad kan hända om jag går tillbaka för tidigt till arbetet. Kanske ska tillägga då att jag jobbar inom äldreomsorgen på ett demens boende. Testade här om veckan att simma lite men fick ett bakslag med en gång 🙁 Vad menas med påverkade S1 rötter och vad är de till för? Har även dåliga reflexer i vänster ben, benet är försvagat och har känslobortfall.

Att en broskskiva (disk) buktar ut beror att dess hölje som håller inne den gelatin-liknande massan som disken består av har fått försvagningar eller brustit.
Detta gör då att diskens massa kan bukta ut genom denna ”öppning” och trycka mot ryggmärgskanalen och de nervbanor som löper här och då ge exv. ischias. Så när du lyfter ”fel” trycker kotkropparna ut diskbråcket mot nervbanorna.
Ett diskbråck mot själva ryggmärgen släpper oftast efter ett tag då trycket mot nerverna minskar och värken avtar.

En nervrotspåverkan (ger bla. ischias) kan även släppa efter ett tag men kan även vara av mer kronisk karaktär.
Då en nervrot (som exv. löper ut åt vänster vid sakralkota 1, S1) irriteras av diskbråcket uppstår en inflammatorisk process här som då klämmer åt nervbanan än mer och ger tex. värk ner i vänster ben.
Ibland hjälper det då med kortisonbehandling mot detta område som då också har en avsvällande effekt på det inflammatoriska området kring nervroten.
En form av behandling mot en nervrot som ger kroniska ”ischias-smärtor” kan göras med injektion av kortison direkt mot nervroten som då behandlas ”superlokalt” (kallas rotblockad).
Denna injektion görs av en radiolog med hjälp av röntgengenomlysning där injektionsnålen kan styras mot exakt rätt plats.

Expertis på området menar att man inte ska vila bort ”diskbråcket” utan försöka återgå till normala sysslor i den omfattningen man klarar av.
Man ska givetvis inte provocera diskbråcket ännu mer genom att hjälpa till att flytta grannens piano, etc.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Nervblockad mot ryggsmärtor

Jag har sedan många år haft problem med ischial, och gått hos sjukgymnast för detta i ca 20 år. Jag har nu fått uttalade problem.

Mina smärtor i ryggen har tilltagit mer och mer de senaste åren. För ett år sedan kunde jag promenera men använde stavar som stöd vid längre promenader. Sedan har jag blivit sämre o sämre, med smärtor ner i bägge benen o korsryggen numera, fått starka värkmediciner. För att inte göra historien för lång, så kan jag nu inte ta mig fram utan kryckor, och jag går kraftigt framåtlutad. Misstanke om spinalstenos har funnits, men man säger att det inte syns på röntgen eller magnetröntgen. Därför har jag idag fått besked att jag inte får någon smärtblockad som man tidigare utlovat.

Jag väntar också på undersökning av nervbanor, och där skriver man att väntetiden är 6 månader och att jag inte kan få någon förtur trots mina kraftiga besvär. Jag har kämpat och jobbat då jag arbetsanpassat själv, med bil från dörr tilldörr, höj o sänkbart skrivbord, arbetsplats på enplan. I slutet orkade jag inte längre och bad om sjukskrivning och är nu sjukskriven. Vad hjälper det utan hjälp.
Vad finns mer att göra? CT-röntgen?

Nu vet vi inte vilken sorts undersökning av nervbanorna du menar. Det kan röra sig om nervstimulering som även då registrerar känselintryck, etc. Detta vet vi således inte så mycket om då vi inte har dessa undersökningar här hos oss.
Däremot genomför våra radiologer rätt många sk. nervblockader mot ländryggens nervrötter.

Om det är en sådan här undersökning/behandling du menar då du nämner smärtblockad vet vi inte. För denna krävs ingen remiss från specialist. Ens egen husläkare kan skriva remiss och skicka in till en röntgenklinik. Om detta är en behandling för dig kan vi däremot inte svara på.

En nervblockad behandlar lokalt den nervrot som kläms åt av exv. ett diskbråck vilket då ger smärtupplevelse ner i ett ben. Behandlingen består av en kombination av bedövningsmedel och kortison som deponeras mot nervrotens utgång från ryggkanalen. Detta minskar den inflammatoriska svullnad kring nervroten som ofta uppstår vid irritation här. Detta ger då, förhoppningsvis, en lindring av den smärta som strålar ner i benet.
Denna behandling kan man också se som en diagnostik för om det verkligen är detta som orsakar smärtan samt var problemet då sitter i ryggen. Dvs. hjälper denna behandling så vet man också var exakt problemet är. Om det mot förmodan inte ger någon lindring så är man antingen på fel kotnivå eller så är problemet trots allt inte någon tryckpåverkav av dessa nervrötter.

MR är en väldigt bra, troligen vår bästa, metod för diagnostik av ryggproblem.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Hemangiom och rotblockad

Vid MR av ländrygg fanns hämangiom i kotkroppen TH 12. Vad betyder det? Behövs någon åtgärd? Vilka problem kan den ställa till med??
Sedan fanns hösidigt diskbråck L4-L5 med kompression av hö L5-roten. L3-L4 lätt buktande disk med facettledspålagringar förtränger de laterala recesserna. Kan ge påverkan på L4-rötterna lateralt.
Kan detta behandlas och häva symptomen? Vid vilkan skada finns risk för påverkan på blåsa o tarm?

Sk. vertebralhemangiom är en typ av kärlmissbildning i kotkroppen. Ofta ses denna som en liten del av kotkroppen som då mer sällan ger några symtom. Om hemangiomet ev. påverkar omgivande nerver, ryggmärg eller spinalkanalen pga. hemangiomet växer till utanför kotkroppen kan detta då ge ryggsmärtor.
Men hur och när hemangiom behandlas är inte vårt område.

Nervrotspåverkan i ländryggen kan ev. lindras med en sk. rotblockad. Man ska först genomgått en MR eller röntgen av ryggen för att diagnostisera misstänkta rotpåverkan och nivå. Oftast är denna lokaliserat i nedre delen av länd-korsryggen därifrån nervbanorna går ner i benen.
Själva blockaden går ut på att man temporärt behandlar själva nervroten terapeutiskt med en blandning av kortison och lokalbedövning. Detta dämpar inflammationen runt nerven som då också (förhoppningsvis) ger bra smärtlindring. Denna effekt kan hålla i sig allt från knappt 1 till 3-4 månader. Det är våra radiologer som gör denna behandling på röntgen.
Men som allt annan med röntgen måste patienten fått en remiss från egen läkare först.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Klarar ryggont en graviditet

Jag har en buktande disk i ländryggen. Och jag har ständigt värk i olika grad. I bland mer, ibland mindre, molnande. Jag har även strålning ut i båda benen och ont om jag sitter för länge, böjer ryggen fram eller bak.
Enligt MRT är den lumbosakrala disken degenererad och höjdreducerad med en brett dorsalbuktande disk som ger förutsättning för påverkan av de avgående S 1- rötterna vid durasäcken.
Jag har ont om jag försöker sitta med benen i kors, och klarar inte att ligga på mage ibland. Ibland gör det ont när jag går, som pulserande smärta i sidan av ryggen när jag sätter ner höger eller vänster fot.
Jag vet ju orsaken till värken, det är ju min buktande disk.
MEN, vad jag skulle vilja vet är om jag ska undvika att bli gravid. Jag vill veta om min rygg helt enkelt pallar den tyngden, vikten och extra besvär som kan bli vid en graviditet. Finns det möjlighet isåfall att få ett medicinskt intyg på grund av min rygg, så att jag kan adoptera istället?

Hur mycket ”stryk” ryggen tar vid en graviditet vet inte vi. Likaså vad det finns för andra behandlingsmetoder som kan dämpa ryggbesvär vid en ev. graviditet. Detta bör du ta upp med din doktor eller en gynekolog.
Dock tycker man att ryggbesvär inte ska stoppa önskan att få barn.

Men eftersom du nu frågar oss….
Vi gör något på röntgen vi kallar för rotblockad. Detta innebär att man här på röntgen med hjälp av sk. röntgen-genomlysning sticker och sprutar in en medicinsk blandning av kortison och lokalbedövning mot den nervrot där diskbråcket trycker och ger påverkan och obehag.

Denna behandling brukar vara väldigt effektiv och dämpar smärtor avsevärt i många fall. Ibland blir dock inte resultatet detta då denna behandling på något sätt inte har avsedd effekt. Om man får avsedd effekt kan denna hålla i sig allt från 1 till 4 månader. När denna effekt sedan avklingar kan man ev. göra om denna behandling på nytt, osv.
Om detta kan vara och är ett alternativ för dig är upp till din egen doktor att bedöma.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Rotblockad på röntgen

Jag undrar hur man kan få reda på vilka läkare och var i landet de finns, som utför nervblockader i rygg?
Har gått hos en läkare i Stockholm som specialiserat sig på blockader med genomlysning, men han har trätt ur tjänst. Så jag letar förtvivlat efter en ny!

I stort sett alla röntgenavdelningar, på sjukhus av ”normal storlek”, gör dessa rotblockader med en mix av kortisonpreparat. Det är inga avancerade ingrepp. Det enda som behövs är en ”röntgengenomlysning och en kunnig radiolog”.
Be din doktor skicka en remiss till närmaste röntgenavdelning.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Rotblockad ländrygg

Jag har fått tid för ländryggen + injektion av Farmaka.
Vad för farmaka är det som används? MR-röntgen visade låg L5-S1, en måttligt buktande disk med en lätt deformering av främre durasäcken med dominas för vänster. Även en vä-sidig lateral recess-stenos som påverka vänster S1 roten. Kan en nervblockad hjälpa mig?
Sjukgymnastik hjälper mycket lite. Har haft ont i över 1 år och har smärtor dygnet runt.
Har läst att det kan finnas en viss risk med en nervblockad såsom viss förlamning, stämmer det ? Tacksam för svar snarast.

Du har flera frågor så jag börjar med den första.
De mediciner som är aktuella är antingen lokalbedövningsmedel eller en kombination av lokabedövningsmedel och kortison.
Du har, vad du beskrivit, ett diskbråck som har förutsättning att kunna påverka nervroten i övergången länd-sakralrygg. För att vi säkert skall veta att dina besvär är orsakade av detta diskbråck vill vi därför bedöva den nervrot som kan vara påverkad. Anledningen till detta är att man ibland kan ha diskbråck som inte ger symtom.
Diskbråck som klämmer eller ligger an mot en nervrot ger ofta upphov till en lokal inflammation runt nervroten som då i sin tur ger upphov till ännu större trängsel och ytterligare besvär.
Passar dina symtom med den nervrot som vi har funnit vara påverkad vid MR-kamera undersökning väljer man ofta att spruta en blandning med lokalbedövning och kortison för att både ta bort smärtan och dämpa den inflammatoriska reaktionen runt nervroten som jag beskrivit ovan.
Den spruta du får, med blandningen enl. ovan, ger ibland en viss, men kortvarig, bedövnings- /förlamningskänsla i det ben som den aktuella nervroten löper ner i. Ungefär på samma vis som man kan uppleva i munnen när man bedövas hos tandläkaren.

Mvh
J. B. leg. läk.
Röntgen, Helsingborgs Lasarett AB

oktober 17, 2002