Strålning på barn

Fråga När jag var gravid med min dotter blev jag tvungen att röntgas för man misstänkte att jag hade blodpropp i en lunga. Detta var i slutet av graviditeten och jag var mycket ledsen för att behöva göra den undersökningen.
Nu har dottern (12 år) genomgått en skallröntgen (datortomografi var det nog) då man misstänkte att hon efter ett fall fått hjärnskakning.
Jag oroar mig för att hon fått en stor stråldos under sitt liv och undrar om jag bör försöka  unvika att hon tex tandröntgas i ”onödan”. Hon har redan röntgats massor med gånger inom tandvården och fler stora bildserier vill tandläkaren ta för att korrigera tänder som verkar komma ”fel”. Jag känner att jag betraktas som en riktig hönsmamma när jag undrar om alla bilder verkligen är nödvändiga.
Så mina frågor är –

1. Är det onödigt att försöka undvika tandröntgen?
2. Hur ”farliga” är egentligen de stråldoser hon redan fått? (Jag har  nyligen läst att datortomografi kan påverka både risk för hjärtsjukdom och stroke och kognitiv förmåga.)

Svar De stråldoser som din dotter har fått är begränsade och riskerna med strålningen är mycket liten. Riskerna kan jämföras med att åka bil (med bilbälte) några hundra mil.

Som alltid när man använder röntgen ska man kunna motivera bestrålningen. Man säger att den ska vara berättigad. Vid hjärnskakning vill man bl.a. förvissa sig om att det inte finns någon blödning i hjärnan eftersom detta kan vara livshotande. Då är det OK med en datortomografiundersökning.

När du var gravid och man misstänkte att du hade en blodpropp i lungan var det också motiverat att göra en röntgenundersökning av dina lungor. Fanns där en propp så måste den behandlas, men eftersom behandlingen i sig innebär en risk för såväl dig som ditt foster kan man inte behandla utan att först ha en korrekt diagnos. Fördelarna med röntgenundersökningen är större än nackdelarna. Dessutom är fosterstråldosen vid lungröntgen liten eftersom man inte strålar direkt mot fostret.

Stråldoserna är mycket små för såväl vanlig tandröntgen (intraorala bilder) som vid panoramaröntgen (översiktsbilder). Önskvärt är att man använder strålskydds-halskrage när så är möjligt för att begränsa stråldosen till sköldkörteln. Din dotter ska inte undvika framtida tandröntgenundersökningar. Jag tror inte att dessa är ”onödiga” utan kan mycket väl motiveras. Att ha bra tänder är viktigt och förhoppningsvis ska din dotter ha dem under många många år framöver.

Svarat av M. O. Leg. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Hemangiom MR vs. CT

Fråga Jag har enligt min läkare ganska säkert Hemangiom på min Lever som upptäcktes vid en gallstenskoll. Har genomgått kontrast röntgen men läkaren vill att jag skall genomgå en MR för att utesluta något annat och för att jag i framtiden skall slippa att regelbundet skall behöva slippa kolla och bevaka Hemangiomen.
Jag mår så dåligt över att behöva genomföra en MR då jag har svårt för trånga utrymmen. Måste hela kroppen in eller kan huvudet ligga utanför? Kan man lika gärna göra en CT (läste att då kan huvudet ligga utanför). Ger CT och en MR samma tillförlitliga resultat?

Svar

nya_mr_2
Magnetkamera

 Vid MR (magnetkamera) av levern är hela kroppen inne i maskinen.Vid behov kan man få lugnande medicin inför MR-undersökningen.
Man kan göra CT (datortomografi) istället men diagnostiken kan vara lite svårare och denna teknik ger även strålning till kroppen.

Om man inte redan har gjort det kan ultraljud med kontrast ibland vara ett alternativ till CT och MR.

Svarat av T.A. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Strålning vid CT-skalle

Fråga Har pga huvudvärk (ensidig) fått tid för CT. Hur farligt är det med strålningen? Är det inte bättre med magnetkamera? (ingen strålning)

Svar Vanligtvis väljs CT-undersökning eftersom väntetiderna för dessa undersökningar oftast är kortare än väntetiderna för MR. Visst kan en MR-undersökning vara ett alternativ, men en CT-undersökning är heller inget dåligt val. Strålningsrisken med undersökningen är trots allt väldigt liten.

Svarat av M. O., leg. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

CT vs. MR vid stroke

Fråga Kan man se säkert på röntgen om man har haft en hjärnblödning eller slag som det ju också kallas eller stroke? Är det bäst att göra någon av de här nya undersökningarna som kallas datortomografi (CT?) eller magnetröntgen?
Vilken är bäst? Om det skulle vara något annat än hjärnblödning/stroke syns det i så fall på datortomografin? Är det säkrast att göra magnetröntgen (MRT) för att få reda på mest och inte missa något som kan vara sjukt i huvet? Fast det kanske är väldigt dyrt att göra MRT.

Svar Stroke innebär en ”hjärnkatastrof” av något slag. Detta kan då vara antingen i form av blödning eller blodpropp. MR är väldigt bra på att avbilda hjärnan. Det är CT också men med något sämre detektering av hjärnans olika mjukdelsstrukturer.

Dock görs alltid en CT först vid dessa frågeställningar. Att ta bilder med en CT på skalle/hjärna tar 30 sekunder. Med en magnetkamera tar det ca. 10-15 minuter. Till detta tillkommer sedan den tid det tar för att förflytta patienten fram och tillbaka i resp. maskin. Vid dessa frågeställningar prioriteras snabbheten för att begränsa en skada i hjärnan. Om CT inte visar något kan man vid fortsatta besvär ev. gå vidare med en MR av skallen vid ett senare tillfälle.

Svarat av K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Oral kontrast inför CT

Fråga Jag undrar hur mycket mindre en patient som har stomi får dricka  inför en ct undersökning. När vi tex utför bukundersökning ber vi patienterna dricka 1,5 L vatten 1,5 timme innan undersökning. Jag tror att stomi patienterna endast får dricka 0,5 L men är inte säker.

Svar Våra ”normala” bukpatienter dricker 1 liter kontrastblandning.
Tidbokade patienter dricker under 1 timme. Patienter inlagda på lasarettet dricker samma mängd under 1,5 tim.
Pat. med iliostomi dricker 500ml under samma tid som ovan. Pat. med simoideostomi dricker full (normal) mängd och samma tid.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Hemangiom

Fråga  Jag undrar lite om tillförlitligheten vid datortomografi utan kontrastvätska jämfört med med.
För 3 år sedan gjorde jag en CT där huvudsyftet var att se om jag hade njurstenar eller andra problem vid njurarna. Denna CT gjordes utan kontrastvätska. Njurarna var ok och man hittade inga andra konstigheter i mage/buk även om utlåtandet säger att ”that evaluation of the solid abdominal viscera is limited by lack of intravenous contrast”. Nu har jag nyligen opererat bort ett förstadie till malignt melanom (melanoma in situ). Fått provsvar som visar att ingen spridning till omkringliggande hud skett efter säkerhetsmarignal kring tumören togs bort. Hudläkaren rekommenderade heller ingen specifik uppföljning. MEN i denna veva har jag även gjort en CT med kontrast för att kolla av andra saker (ej relaterat till hudcancern) varvid man upptäckte ett misstänkt hemangiom (2,5 cm) på levern.  Är nu remitterad för att göra ultraljud med kontrast!
 Läkaren tror att det kan ge en tydligare bild av förändringen. Man säger att hemangiom ofta är medfödda och helt ofarliga. Isåfall kan det vara så att CT’n som jag gjorde i USA kan ha missat detta pga att den inte hade kontrast? Eller kan ofarliga hemangiom växa till sig? Är förstårs livrädd för att förändringen ska vara en metastas från huden men läkaren säger att det inte är särskild sannolikt och att ultraljud nu görs mer ”-för säkerhets skull”.

Vad tänker ni om användandet av ultraljud med kontrast för att säkerställa diagnosen?
Tycker att jag just nu åker vårdkarusell och inte får några svar från mina läkare.

Svar Man måste skilja på att upptäcka en förändring resp. att med rimlig säkerhet fastställa en förändrings natur.
Hemangiom kan ibland upptäckas på CT utan intravenös kontrast men det kan vara svårt. CT med kontrast kan oftast upptäcka hemangiom på ett bra sätt.
Att säkerställa diagnosen hemangiom med CT kräver dock oftast att undersökningen utformats på ett särskilt sätt som man inte gör rutinmässigt.
En riktad undersökning mot detta förmodade hemangiom med kontrastförstärkt ultraljud har mycket goda förutsättningar att säkerställa diagnosen hemangiom.

Svarat av T.A. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

CT-colon vs. konventionell

Fråga CT-tjocktarm är den mer skonsam än en vanlig tocktarms röntgen?

Svar Det går nog jämnt ut.
Tidsmässigt är de lika långa.
Vid båda metoderna pumpas det in ”luft” i tjocktarmen via en pip i ändtarmen.
Vid CT-colon används koldioxid istället för luft som några anser känns lättare än vanlig luft.
Vid konventionell tjocktarm får du även kontrast i tjocktarmen vid undersökningen. Sådan här ”tarmkontrast” får du inte vid CT-colon.
Däremot får du jodkontrast i blodet vid CT-colon.
Båda dessa tekniker ger ungefär lika mycket bestrålning. Det kan variera lite beroende på hur snabbt den konventionella undersökningen göres.

Svarat av K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Oro om CT

Fråga Jag önskar info om datortomografi. Ska röntga mina bäckenleder och har gjort 3 misslyckade försök med magnetkameraundersökning och nu ska vi prova med datortomografi.

Jag fick panik i tunneln och nu är jag rädd att det är en tunnel på denna metod också… Är hålet större? Hur lång är tunneln? Kan mitt huvud sticka ut på andra sidan vid röntgen av höfterna? Är livrädd att jag ska få samma cellskräck igen…
Hur lång tid tar det och brukar man få lugnande även vid denna metod? Har man kläder på sig ? Har fått väldigt dålig info…Ska jag få kontrastmedel, och hur, tro?

CT-gantry
CT-gantry

Svar Du behöver inte oroa dig det minsta för undersökningen med CT (datortomografen).
När du ska röntga bäcken och höfter med denna teknik ligger du med fötterna först in i det sk. gantryt ”öppningen”. Du kommer därför inte in med varken överkroppen eller huvudet i gantryt!
Gantryt på en CT har ungefär lika stor diameter (eller litet) som på en magnetkamera men… det är endast ca. 30-40cm djupt. Detta i jämförelse med magnetkamerans långa ”tunnel” på 150-200cm.

Skelettröntgen med CT sker vanligtvis utan kontrastmedel.Detta beror dock lite på frågeställningen.
Undersökningen tar ca. 5 minuter (om inget kontrastmedel användes). Du kan ha kläder på dig. Byxor eller annat över benen får dock inte vara av eller innehålla metall (blixtlås, knappar, mm.). Strumpbyxor och liknande mjukisvarianter utan metall är helt ok. På överkroppen kan du ha vad som.

Så… ingen anledning till oro!

Svarat av K.T. rtgssk.
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR vs. CT

Fråga Har under senaste halvåret haft tilltagande smärta i huvudet och i ansiktet (runt bihålorna), ffa på morgonen. Jag genomgick för ca en vecka sedan en magnetkameraundersökning av hjärna, bihålor och orbita, både med och utan kontrast. MR-resultatet från röntgenläkaren var helt utan anmärkning.

Nu till min fråga: Hur bra är MR på att påvisa tumörer, blödningar, infektioner osv? Jag har läst att CT är bäst för att diagnosticera bihåleinflammation, eller är MR likvärdig?
Kan jag vara lugn efter beskedet och sluta oroa mig för smärtan?

CT sinus
Sinuit

Svar MR är ett ypperligt redskap för diagnostisering av olika ”fenomen”  i skallen samt ryggmärgskanalen. MR är absolut bäst på att påvisar substanssjukdomar där även mycket små förändringar i hjärnmassan oftast syns bra på bild. Sedan finns det sjukdomar som normalt inte syns på MR där man enbart diagnostiserar efter vilka symtom man har.  Det finns även sjukdomar som går i skov. Dvs. är man besvärsfri vid undersökningen syns kanske inte förändringar på bilderna som man annars hade sett vid andra tillfällen med pågående symtom.

Bihåleinflamation (sinuit) ses bra med MR. Att man föredrar CT för denna frågeställning beror på att en CT-undersökning går så pass mycket snabbare att göra än MR. Sinuiter syns lika bra med dessa både tekniker.

KSvarat av.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Reaktion på kontrast

Fråga Skall i dagarna göra en CT bröstkorg på grund av misstanke om förträngning i kranskärlen. Har vid en tidigare röntgenundersökning reagerat allergiskt på kontrasten. Är nu jätteorolig för reaktion fast jag premedicineras 1 dygn före, med Betapred och Tavegyl. Kan jag ändå få en reaktion? Kan man bli manisk/psykotisk av Betapred?

Svar Beroende på hur din tidigare reaktion av kontrastmedlet varit har man olika grader av beredskap inför ev. kommande undersökningar.
Vid tidigare lättare reaktioner, så som mindre utslag (urtikaria) och illamående, brukar den premedicinering man ger innan undersökningen normalt räcka. Detta gäller i dom flesta fallen. Dock kan trots allt lättare reaktioner uppkomma, av olika genes, trots premedicineringen. Dessa brukar (ska) dock inte bli av svårare karaktär. Vid de enstaka fallen där reaktion uppkommit, trots premedicinering, har detta oftast då varit i form av lätt illamående, mindre hudutslag….
Vid de fall där patienten har haft tidigare svårare reaktioner på kontrasten har vi alltid starkt höjd beredskap. Likaså finns möjlighet för sjukhusbunden övervakning efter undersökningen. Om det finns alternativ likvärdig  undersökningsmetod väljs denna först för att på så sätt undgå bruket av kontrastmedel.

Liksom alla läkemedel kan även Betapred ha biverkningar. Dessa är dock beskedliga vid det enstaka tillfället denna medicin användes inför röntgen med kontrastmedel. Ev. biverkningar av detta kortisonpreparat är främst behängt vid långvarigt bruk (enl. FASS).

Vi kan aldrig lämna garantier för att man inte får någon reaktion på kontrastmedlet. Oavsett tidigare händelser eller inte. Detta är individuellt och kan inträffa… fast än det sker mycket sällan om man inte har några ”starkare” riskfaktorer.

Svarat av K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024