p>Fråga Röntgendoktorn

Dec
02

Värk i höftleden


Har gjort en mr på min höft och det framkom enligt läkaren att jag har en vattenansamling, cysta i höger höftled. Mitt problem är värken dels i höften och dels utsidan av låret och insidan av låret samt ljumsken värken fortsätter ner på undersidan av knät. Vad finns att göra har ej tagit del av röntgen utan endast personlig kontakt med läkaren som tyckte att jag kunde leva med detta vilket är helt omänskligt.

Detta kan våra radiologer endast ge dig generell information om.
Smärtor i höften kan ev. bero på artros eller artrit. Dessa båda sjukdommar destruerar ledbrosk mer eller mindre. Båda leder även till ökad mängd vätska i leden.
Ibland kan man på på MR-bilder även se cystlikande uppklarningar i benet strax under ledbrosket tillsammans med ett skikt av förtätad benstruktur vid dessa tillstånd.

Behandling av detta går, tråkigt nog tror vi, oftast enbart ut på att lindra besvären och hämma den fortsatta nedbrytningen av brosket.
Du kan dock ta ytterligare kontakt med din egen doktor om detta. Man ska kunna ha en dräglig livsföring.
Är det så att man inte är nöjd med sin nuvarande doktor ska man absolut byta doktor och eller på annat sätt få en sk. second opinion (”annans syn på saken”) av ens besvär.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Nov
23

Gravid och arbeta med röntgen


Jag är gravid i 6:e veckan och jobbar som operationssjuksköterska. Har inte berättat för någon på jobbet och lyckades hamna på en operation där genomlysning användes i ett akut skede. Jag gick och ställde mig bakom en kollega som hade rtg-förkläde på sig för att hamna i skydd (hade inget eget förkläde på mig). Efter operationen såg jag till min förskräckelse att genomlysningen pågått i 2 min och 14 sek. Jag är nu jätteorolig och undrar om det är risk för skador på fostret? Hjälp!

Du behöver inte vara orolig. Den strålning som du som personal utsätts för är så kallad spridd röntgenstrålning (har spridits i patienten). När röntgenstrålning sprids tappar den en del av sin energi. Röntgenstrålar med låg energi, som t.ex. spridd strålning, har kort räckvidd i vävnad. Detta innebär att din egen vävnad, mellan huden och in till fostret fungerar som ett bra strålskydd för fostret. Dessutom stod du bakom en annan person som också fungerar som en bra strålskärm. Vidare är två minuters genomlysningstid i dessa sammanhang en kort tid.
Gravid personal får ur strålskyddssynpunkt arbeta vidare med strålning under förutsättning att stråldosen till fostret inte överstiger 1 mSv. För att stråldosen till fostret ska överstiga 1 mSv behöver man genomlysa minst 10 timmar och då ska personen i fråga varken ha strålskyddsförkläde på sig eller stå bakom någon annan. Att det tar minst 10 timmar är just för att vävnaden mellan huden och in till fostret är ett effektivt strålskydd då det gäller spridd röntgenstrålning.

Som gravid har du rätt att bli omplacerad så du inte utsätts för arbetsrelaterad bestrålning, men då måste du tala om för din arbetsgivare att du är gravid.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Nov
23

2 olika röntgensvar av samma kropssdel


För ca 2 år sedan gjorde jag en MR röntgen på mitt högra knä. Provsvar sa att mitt knä inte var mycket att ha. Läkaren föreslog en knä protes. Jag avböjde för tillfället. Jag flyttade och sökte på nytt för värk i knän och höfter.
Var på en ny röntgen och nu var det inge fel på knän eller röntgen. Dom såg ingen atros. Jag var på en vanlig röntgen med belastning och utan belastning.
Varför var det fel den ena gången och inte nu?  Kan jag kräva MR röntgen på knä och höfter?
Jag vet att det är något som är fel. Jag känner mig inte trodd.

Eftersom jag inte vet hur bilderna såg ut ut är det svårt att svara på varför man kommit fram till olika slutsatser.
Diskutera med din läkare om det behövs ytterligare undersökning.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Nov
23

Risk med röntgen


Jag har fått en smäll mot huvudet och har nu efter en månad fortfarande ont i huvudet. Det är ju svårt att veta om det beror på smällen eller något annat. Men jag undrar om man ändå bör röntga? Jag fick antagligen en hjärnskakning, men nu är jag orolig att det är en blödning. Men är rädd för röntgen strålarna? Har gjort en CT på huvudet en gång tidigare för två år sedan. Alltså blir det isåfall två CT under loppet av tre år och jag är bara 24 år. Innebär detta en stor risk för att utveckla cancer i hjärnan eller övriga kroppen?
Kan man inte göra en Magnetkameraundersökning istället?

Innan man genomgår en röntgenundersökning av något slag måste man undersökas kliniskt av egen doktor som sedan skriver en remiss till oss. Har man oklar huvudvärk som ej går över bör man uppsöka egen doktor.
Att göra en röntgenundersökning får inte överdramatiseras. Ett ”normalt” användande av röntgen utgör ingen som helst fara. Att genomgå 2 CT-skalle på 3 år kan inte anses vara mycket eller utgöra någon risk. Risker ska alltid värderas mot nyttan med en undersökning. Det finns fall då man ska vara återhållsam. Detta är t.ex. vid graviditet och på barn. Dock vägs även här risk mot nytta.
Ingen vet om man i framtiden riskera utveckla någon cancer som beror på just den röntgen man gjorde 20-30 år tidigare….

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Nov
19

Kompaktö


Jag har gjort en vanlig röntgen och en CT på min vänsterfot sedan ett olycksfall. Det är framför allt stortån det gäller.
I utlåtandet från vanlig röntgenundersökning så står det: lätt medial protruerande caput MT 1. Incipient artros i stortåns grundled.
En fotkirurg som jag träffat tittade också på de vanliga röntgenbilderna och han tolkade bilderna som: en lux av det lat sesambenet samt en oregelbundenhet i sk strukturen i metarsal huvudet, g:l fraktur?
Efter skiktröntgen (CT) så står det i röntgenutlåtandet bland annat: Som bifynd noteras i caput MT 1 en kompaktaö med röntgenmässigt benignt utseende.

Jag undrar: Vad menas med en kompaktaö? Sökte på Google men fick inga träffar. Vad heter det på engelska?
Är det en kalkpålagring? När bildas detta? Är det efter en fraktur som det kan uppstå?
Kan röntgendoktorer se fotskador lika bra som t.ex. fotkirurger? Det måste ju vara svårt att vara specialist på alla ben. Ortopederna har ju oftast en specialitet. T.ex. fot, knä eller axel.
CT bilderna tycker jag är ganska svårtolkade eftersom det rör sig om endast skiktbilder. Har fått dessa på CD men det går inte att skapa en 3D modell av dem. Skapar Ni 3D modeller av CT bilderna?

Kompaktö

Kompaktö betyder liten ”benö” (enostosis, eng; bone island) som är ett område med ”tätare” skelettstruktur än omgivande ben och som troligen uppstår redan under uppväxten.
Röntgenläkare är specialister på bildtolkning. På samma sätt som det finns specialister inom olika kliniska specialiteter finns det röntgenläkare specialiserade inom olika organområden.
Ibland gör vi 3D-rekonstruktioner av undersökningar men använder då ett större bildunderlag än vad som följer med på en CD-skiva.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Nov
19

Bifynd på röntgen


Jag kommer att genomgå en MR-undersökning av min ländrygg pga misstänkt diskbråck. Hur är det med praxis och medicinsk etik när det gäller eventuella bifynd, som jag antar skulle kunna dyka upp. Jag tänker på tumörer, som kanske inte alls är orsaken till den sjukdom som patienten remitterats för, men som ändå går att se.

Hittar man ett oväntat fynd på en undersökning beskrivs givetvis även det i svaret.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Nov
19

Lungförändringar och CT


Jag har tagit bort mina halsmandlar och när jag blir förkyld så går det längre ner i bröstet. I somras var jag ordenligt förkyld och hade också ont i ryggen. Min läkare remitterade mig till lungröntgen (mest för att lugna mig) och det visade sig att jag hade 1 cm stråkighet/lungförändring i högra lungan långt upp. Detta skulle jag absolut inte vara olrolig för och har nu efter 3 månader röntgat om mig med oförändrat resultat. Nu står jag i valet och kvalet om jag skall genomgå en CT-röntgen (som röntgenläkaren rekommenderar för säkerhets skull) eller om jag ska avvakta några månader för att göra om den vanliga röntgen. Fick höra av min husläkare att man inte alltid kan se mer på CT-röntgen och då har jag utsatt mig för den strålningen i onödan. Min husläkare säger att jag får bestämma själv hur jag vill göra för att det skall kännas bäst.
Men hur vanligt är det egentligen med lungförändringar som inte försvinner och som är oförändrade? Är mycket orolig över detta

En CT undersökning av lungorna ger betydligt mer strålning än en vanlig röntgenundersökning. Den ger å andra sidan betydligt mer information.
Det är relativt ovanligt med lungförändringar i din ålder, såväl ”snälla som elakartade”.
Eftersom du dessutom är mycket orolig skulle jag rekommendera att du genomgår den föreslagna CT-undersökningen.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Nov
19

Se gammal skada med CT


En kompis till mig fick en hård smäll i ansiktet för ett tag sedan. Han kom sedan hem till Sverige och fick ut en lågupplöst CT-röntgen här eftersom han fortfarande hade väldigt ont.
Det hade då gått 2 månader efter smällen. Jag har hört att man bara har ca 10 dagar på sig för att skadan ska synas ordentligt på röntgenplåten, hur ligger det till egentligen? Hur snabbt efter en skada har kroppen reparerat sig så mycket att det blir svårt att se på röntgen? Denna skada sitter på sidan av näsan och ut mot kindbenet på min kompis, det är fråga om en fullt frisk 35-åring.

Med datortomografi (CT) ser man ofta frakturer längre än 10 dagar. Det beror på var skadan sitter och hur stor skadan är.
Det går inte exakt att säga hur lång tid efter ett trauma man kan se en fraktur.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Se tidigare liknande [ svar ].

Nov
19

Kontroll av hjärntumör


2009 upptäktes det att jag hade en liten tumör utväxt från väggen i en av hjärnanshålrum. Den mätt endast 1,4 mm, i dec 2009 ingen ändring. Nu skall jag göra en ny Magnetröntgen.
Hur vanligt är det? Var kommer det ifrån? Är det Ärftligt?
3 av min mammas kusiner har avlidit på grund av  hjärn tumörer men jag vet inte var de satt.

Tumörförändringar i hjärnan kan föranleda återkommande kontroller av t.ex. tillväxt, ev. spridning, påverkan på andra hjärnstrukturer, mm. Även långsamt växande benigna tumörformer kan skapa symtom om de t.ex. påverkar likvorflödet i hjärnan eller pga. sin storlek trycker på omgivande viktiga strukturer. Hur ofta MR- eller CT-kontroller behövs beror på typ av tumörform, malign, primärtumör, metastaser och som sagt lokalisation, mm.
Vad gäller ärftlighet för hjärntumörer så har jämförelse gjorts som visar att tex. gliom , som är den vanligaste tumörformen i hjärnan (45%) som även lokaliseras till hjärnans hålrum, är 3 gånger vanligare hos personer där någon nära anhörig har eller haft denna tumörform  än för övriga befolkningen.
Våra radiologer kan dock inte ge mer exakt information om detta då frågan bör ställas till en specialist (onkolog, neurolog) på området. Din egen doktor bör även kunna ge dig mer information då han/hon är mer insatt i din sjukdom.
Du kan läsa mer om hjärntumörer under t.ex. [ Neuroportalen ] som är en lättförståelig sida om hjärntumörer, mm.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Nov
18

Pålitlig MR


Jag är en kille som har blivit remissad av min husläkare för undersökning av hjärna med Magnetkamera, med anledning= misstanke för defekt och skada på grund av misshandel mot huvudet. Jag fick min diagnos på telefon av min husläkare, som sa att det inte har påträffat någon defekt eller skadan med Magnetkamera.
Så min fråga är: Hur tillförlitligt är egentligen med diagnos av Magnetkamera undersökning för Hjärna? Kan man litar på diagnosen fullt ut?

Ingen enskild diagnostisk metod kan sägas vara 100% men magnetkameran (MR) är det bästa vi har idag för avbildning av hjärnan.
MR visar mjukdelar, hinnor och div. vätskerum inom skallen väldigt bra. Skallens ben undersökes dock bäst med datortomografi (CT) eller vanlig konventionell röntgen beroende på vilken del av skallen som avses undersökas. Likaså är CT initial metod vid akuta ”hjärnkatastrofer” då den är mycket snabbare än MR.
Men MR är en mycket bra metod så du kan nog trots allt lita på din husläkares besked.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett