Fråga Röntgendoktorn – Sida 28 – Det finns inga dumma frågor bara svåra svar!

MR och fibromyalgi

Har nyligen genomgått MR undersökning av axel och bröstryggen. Har diagnosen Fibromyalgi. Dagen efter MR drabbades jag av ett mycket kraftigt skov i FM, det värsta jag haft.
Kan MR undersökningen ha påverkat FM? Hur i så fall? Mycket varmt väder påverkar mig negativ, min kropp mår dåligt av värme.

Vi har diskutterat detta med vår MR personal och dom har aldrig hört talas om dessa symtom vad gäller sambandet mellan MR och fibromyalgi.
Fibromyalgi är ju ett tillstånd som utlöses av en stor mängd faktorer bla. smärta och stress vilket då kan ha varit en orsak till det skov du fick i samband med undersökningen. På vilket sätt ev. tillförsel av kontrastmedel påverkar skoven för fibromyalgi kan vi inte heller svara på.

Nu kan man ju inte heller komma ifrån att MR trots allt endast använts för diagnostiskt bruk inom sjukvården sedan slutet av 80-talet.
Detta betyder forskningen kring ev. hälsoeffekter med magnetkameran och magnetismens påverkan fortfarande i mycket är i sin linda.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

MR med metall i handleden

Jag ska genomgå magnetröntgen för ländrygg och bröstrygg. I vänster handled har jag en skena inopererad efter ett handledsbrott för några år sedan.
Hur påverkas den av MR? Kan jag ligga med fötterna först i röret?

Skenan i din handled har ingen betydelse för MR-undersökningen. Bilderna av ryggen påverkas inte av denna.
Det går däremot inte av tekniska skäl ligga med fötterna först in i MR-apparaten om undersökningen avser både bröst- och ländrygg samtidigt.
När man undersöker bröstryggen måste man använda en sk. huvudspole runt skalle och hals för att få med de översta ryggkotorna i bröstryggen. Denna spole kan bara användas där patienten ligger med huvudet först in.

I Sverige (Sabbatsberg i Stockholm) finns MR-apparater med öppna sidor (öppen MR). Dessa är lämpliga för patienter med bla. svår klaustrofobi eller som är väldigt stora och inte får plats i en ”vanlig” MR. En nackdel med flertalet sk. öppen MR är fortfarande den dåliga upplösningen på bilderna samt att undersökningarna tar betydligt längre tid än en vanlig ”MR-tunnel” pga. den lägre effekten på magneten.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen helsingborgs lasarett

Om positiv vs. negativ kontrast

Vad menas med positiva och negativa kontrastmedel?

CT-buk med positiv kontrastmedel — CT-buk

Kontrast används för att skapa stora skillnader i bilden (svart och vitt) för att särskilja strukturer.
Kontrastmedel (jod-Barium-kontrast) som kallas positiv kontrast ger normalt en ljusare struktur i röntgenbilden pga. att röntgenbestrålningen bromsas upp. Denna kontrasteffekt används för att tex. särskilja blodrika organ eller blodflöde i organen (exv. processer) eller markera väggstrukturer i mage/tarm.

CT-colon med luft (negativ kontrast) i tarmen — CT-colon

Negativ kontrast är vanligt rumsluft eller koldioxidgas som då ger, oftast svarta, konturer i röntgenbilden gentemot omgivande strukturer eller organ. I luft möter röntgenbestrålningen inget motstånd vilket ger svart i bilden. En negativ kontrasteffekt får man således vid tex. tjocktarmsröntgen där man pumpar in luft eller gas som ger kontrasteffekt mot övriga buken.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Vad är scintigrafi

Vad är en scintigrafisk undersökning. Hur går den till?

En scintigrafi är ingen radiologisk undersökning utan görs oftast inom den klinisk-fysiologiska avdelningen.
Undersökningen går ut på att spruta in ett radioaktivt spårämne som man sedan med hjälp av en sk. gamma-kamera kan mäta var i kroppen detta spåämne tagit vägen.
Då spårämnet innehåller ett sockerämne samlas detta till organ eller andra processer med stor ”ämnesomsättnig”. Patologiska maligniteter eller andra sjukliga processer brukar ha bla. en ökad nybildning av tex. blodkärl och kräver mer ”energi” för detta. Spårämnet samlar sig då i dessa områden som man sedan kan avläsa med gamma-kameran.
Detta radioaktiva spårämne är väldigt kortlivat och ska inte jämföras med annan radioaktivitet.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Privat MR-knä

Var finns privat magnetröntgen? Vad kostar en röntgen av knä?

För att genomgå en radiologisk undersökning inom den offentliga sjukvården måste du ha en remiss. Dvs. en läkare (din egen) ska ha undersökt dig innan.
Detta läkarbesök kostar den vanliga patienttaxan inom ditt landsting (150-300:-). Själva MR-undersökningen kostar dig sedan inget. Det kan dock visa sig både svårt och tidskrävande (lång väntetid) denna väg beroende på din åkomma och sjukhus. Alternativet är att din doktor skickar din remiss till ett sjukhus med kort kö till MR. Detta kan man själv kontrollera under www.vantetider.se.

Det finns dock privata vårdaktörer som har generellt kortare väntetider och kan snabbare ta emot lägre prioriterade undersökningar.
Har dessa avtal med landstingen eller ett försäkringsbolag där du har en sjukförsäkring betalar du bara den vanliga offentliga taxan för ett sjukbesök (ca. 150-300:-). Kostnaden för själva MR-undersökningen kostar dig sedan inget. Går du däremot som privatperson till en vårdaktör i privat regi och inte utnyttjar eller har ev. avtal med landsting eller försäkringsbolag kostar en MR-knä dig någonstans mellan 3-4000:-.

Sök på Internet så finner du en privat vårdaktör nära dig… Det finns måååånga att välja på idag.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Kvar tidigare strålning i hus

Min dotter är 19 år. Jag hyrde åt henne en lägenhet i andra hand som var före detta tandläkarpraktik.
Jag är orolig för i fall det ska finnas strålning (sekundär) kvar av alla dessa röntgen bilder som togs.

Du kan vara helt lugn, det finns ingen strålning kvar. I samma ögonblick som man släcker en glödlampa är all strålning (=ljuset från lampan) borta. Detta gäller även reflekterat ljus från glödlampan. Det förhåller sig på samma sätt med röntgenstrålning, i samma ögonblick som röntgenbildtagningen avslutas är all röntgenstrålning borta. Sekundär röntgenstrålning är spridd (reflekterad) röntgenstrålning och den finns heller inte kvar.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Skillnaden mellan CT och ultraljud

Jag undrar vilka organ man ser på CT Thorax och CT övre buk med kontrast? Vilken information kan ett ultraljud buk ge som inte ett CT kan ge av bukorganen?

Med CT (datortomografi) ses i stort alla organ inom det undersökta området relativt bra. Beroende på frågeställning och patientens tillstånd tillför man sedan ev. kontrastmedel till blodet.
Kontrast gör att blodkärlsrika organ eller processer laddar upp vilket då bättre kontrastera mot de omgivande strukturerna. Denna kontrasttillförsel optimeras mot vilken misstänt patologi man avser finna med denna undersökning. Dvs. vid en misstänkt patologisk process i tex. levern påbörjas bildtagningen ca. 80 sekunder efter kontrasttillförseln. Detta för att levern ska hinna ”fylla” sig med kontrastmedel. Om det däremot finns misstankar om patologi i kärlförsörjning till ett organ startar bildtagningen mycket snabbare då det ska finnas optimalt med kontrast i blodkärlet till ett organ… inte i organet.
Sedan granskas bilderna för att se om något onormalt, som inte ska finnas där, ”laddar upp” med kontrast.

Ultraljud är mer en dynamisk undersökning. Där CT’n tar statiska bilder, dvs. avbilda ett organ vid en enskild tidpunkt, där kan man med ultraljud följa ett organ visuellt över längre tid (dynamiskt). Så när man tex. ger kontrast vid en ultraljudsundersökning så ser man hur ett specifikt organ ”laddar upp” sig med kontrast. Likaså ses tex. ett pågående flöde inom en gallväg eller blodkärl. Denna dynamiska undersökning går inte med CT idag.
Ultraljudet begränsas dock av benstrukturer som döljer organ (bla. hjärnan). Lungvävnad är inte heller lämplig för undersökning med ultraljud då detta organ till största delen består av luft.
Beroende på frågeställningen bestäms således med vilken metod en undersökning ska göras. Sedan ger en ultraljudsundersökning ingen röntgenbestrålning.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Röntgen och fertilitet

Jag är 26 år gammal. Jag har en fråga angående röntgen och fertilitet. Kan man bli steril om man utsätts för röntgenstrålning?

Fertiliteten påverkas inte av de stråldoser som förekommer i samband med röntgenundersökningar. För att orsaka sterilitet behövs höga stråldoser på ungefär 5000 mGy till testiklar eller äggstockar. Detta är 200 gånger högre än de stråldoser som förekommer vid de röntgenundersökning som ger de högsta stråldoserna.

Vid de stråldoser som förekommer vid röntgenundersökningar finns det heller ingen risk att bestrålning av testiklar eller äggstockar före en befruktning, ska leda till skador hos ett framtida foster. Detta trodde man förr, men numera menar man att det inte finns några ärftliga effekter.

Problemet med bestrålning av könskörtlar i samband med röntgenundersökningar är alltså inte försämrad fertilitet eller någon risk för ärftliga effekter som påverkar kommande generationer. Utan risken är att strålningen kan ge upphov till en strålningsinducerad cancer hos den person som blir röntgenundersökt. Könskörtlar tillsammans med röd benmärg, bröstkörtelvävnad, tjocktarm, lungor och magsäck är något mer strålningskänsligt än kroppens övriga organ/vävnadstyper.

Vill dock poängtera att strålningsrisken vid röntgenundersökningar generellt är väldigt liten. Risken man utsätts för i samband med bilresa till och från sjukhuset då man gör röntgenundersökningen är oftast i samma storleksordning som risken med själva röntgenundersökningen (beror visserligen på hur lång bilresan är, väglag, typ av undersökning mm, men riskerna är storleksmässing i samma härad).

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

När är ett foster känsligt för röntgen

Jag gjorde en kontrast röntgen av njurarna i graviditetsvecka 4. Jag undrar nu vilka risker det kan vara förknippat med gällande fostrets utveckling? Finns det vetenskaplig information att få kring hur stora riskerna och kring missfall då man gör röntgen i ett så tidigt stadie?

Vid röntgenundersökningar av njurarna på en gravid kvinna utsätts fostret för en bestrålning. Stråldosen är dock begränsad och risken är liten. Det föreligger ingen risk för missbildning eller för missfall, eftersom stråldosen ligger långt under tröskelnivån för dessa effekter. Risken som finns är en något liten ökad risk att fostret, långt senare i livet, kan drabbas av en cancersjukdom till följd av strålningen.

Risken för fostret beror också på när under graviditeten som bestrålningen sker. Under vecka 4 är strålningskänsligheten låg.

Även om ett foster utsätts för tio gånger högre stråldos än i det nu aktuella fallet, är riskökningen så liten att det inte finns anledning att ens överväga att avbryta graviditeten. Orsaken till cancersjukdomar är så mycket annat än strålning, och även vid tio gånger högre fosterstråldos är andra orsaker än strålningen helt dominerande då det gäller risken att drabbas av en cancer.

M. O. sjukhusfysiker
Röntgenavdelningen, Helsingborgs lasarett

Varför inte hela kroppen när man ändå röntgar

Har gjort datortomografi med kontrast via blodet på halsen och då såg man en förändring på ena lungan. Har fått ny tid för datortomografi på lungorna med både kontrast via blodet och kontrast som jag skall dricka.
Min fråga är: är det den optimala röntgen när man använder sig av 2 kontrastmedel, i så fall, varför blir det då inte gjort redan från början?

När man undersöker halsen med CT kommer endast övre delarna av lungorna med på bild. Man får således ingen fullständig undersökning av lungorna.

Det är normalt att man vid CT av buken, förutom kontrast i blodet, även dricker kontrastmedel inför undersökningen. Kontrast dricker man för att på CT-bilderna dels lättare kunna urskilja tarmarna från alla andra organ i buken.
Detta behövs ju inte vid undersökning av enbart lungorna och uppåt där endast en ytterst liten del av övre delarna av buken kommer med på bilderna.

Att man inte gör ”det hela” när man ändå är igång beror på att bildtagning och kontrasttillförseln till blodet är optimerad för olika organområden. Både mängden kontrast och när bildtagningen sedan startar efter injektionen är optimerad för ett eller flera specifika organs ”uppladdning” med kontrast. Även förberedelserna är olika (dricka, etc.). Sedan ska man inte glömma att strålningsmängden ökar vid avbildning av större områden.

Nu ska man inte överdramatiserar strålningsrisken. Krävs en kompletterande undersökning är detta helt klart indicerat med tanke på patientens hälsa.
Men att på så sätt öka totala strålningsmängden till en stor population är inte befogat (eller lagligt).

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett