Pålagringar på kotorna

FrågaHar pålagringar på kotkanterna, mest övre ländrygg och nedre bröstrygg. Visar inga problem vid diskarna och skelettet ser bra ut, Undrar om det går att göra något åt?
Eftermiddagar och kvällar är ok och somnar på kvällen, men vaknar redan vid 01 och har så ont i ryggen sen sover jag inte mycket mer, hjälper inte med värktabletter, voltarengel, spikmatta, får rulla ur sängen, sen är förmiddagen jättejobbig. Ska också tillägga att i höstas hade jag inflammation i bägge mina armar, är bättre nu, i vintras hade jag svullet vänsterknä, tömdes på 52 milligram vätska, varit hos ortoped och väntar på tid för att magnetröntga mitt knä.

SvarBenpålagring sk. osteofyter är vanligt förekommande inom hela ryggraden samt i andra delar av skelettet. Vad gäller ryggen tror man dessa beror på hård eller felaktig belastning genom åren. Dvs. slitage. Alternativt kan även ärftliga faktorer spela roll för dessa osteofyter. Hur som helst är de mer eller mindre vanligt förekommande när man blir äldre då främst i ländryggen och halsryggens främre kanter. Vi inom röntgen ser dessa pålagringar på i stort alla ryggbilder av äldre personer.

Flertalet osteofyter ger ingen påverkan av ryggradens rörelser medan andra ger besvär. Beroende på var de sitter och hur stor överbyggnad mellan kotkropparna det är ger dessa osteofyter olika symtom.
Är osteofyterna helt överlappande mellan 2 kotor ger detta oftast mer besvär än separerade kotpålagringar. Pålagringar i halsryggen ger också mer besvär då nacken är en väldigt rörlig kroppsdel i alla led och påverkas mer av diverse benpålagringar och annan degeneration här.

Osteofyter förekommer även i knäskelettet. Framför allt om patienten även har artros där knäledens ledytor utsätts för mer påfrestning som då ev. triggar osteofytbildningen.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Om skelettåldersuträkning

FrågaOm resultatet efter röntgen blir en skelettålder på 15,3 och en poängsumma 946 av 1000. Vad innebär det?

Databeräkning
Skelettålder

SvarVid beräkning av skelettåldern studeras tillväxten i handleden och handens olika ben.
Man bedömer bendelarna i en viss ordning och och anger i stadier ( A till I) efter hur långt tillväxten har gått i de respektive bendelarna. I stadie A har ingen benbildning (nyfödd) medan stadier H till I (beroende på bendel) är färdigväxt. Vissa kriterier ska vara uppfyllda inom varje stadie för att man kan ange att patienten befinner sig detta. Varje stadie ger sedan poäng (0-100) som räknas samman till en slutsumma. Summan 100 betyder att en bendel inte växer mer. Denna slutliga totala summan av alla bendelar representerar en viss ålder.

Idag används olika metoder för uträkning av skelettåldern. Med sedan gammalt använda metoderna, Greulich-Pyle (GP) och Tanner-Whitehouse (TW2), räknas poängsumman ut manuellt. Det finns datorprogram idag automatiserat denna beräkning efter en röntgenbild.
Svaret på beräkningen av skelettåldern ges oftast med beräkning baserat på båda metoderna GP och TW3. Det kan då stå tex. kronologisk ålder: 15,52, enligt Greulich-Pyle är 17,50 år, enligt Tanner-Whitehouse 3 är 16,33 år.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Röntgen vid operation

FrågaJag arbetar som narkos ssk och är i operationssalen med blyförkläde (både framsida och baksida, från axlarna till nedom knäna) samt ”hakskydd” som skyddar sköldkörteln. Vid röntgen backar jag undan minst en meter från röntgen apparaten (c-båge). Är det skadligt ändå om man är gravid?
Upptäckte nu att jag kan vara i vecka 6-7. Är man skyddad med dessa förkläden samt om man har möjlighet att backa under den tiden röntgen används? Blev lite nervös då jag utsätter mig för röntgenstrålar en till flera gånger i veckan under pågående operationer.

SvarNej, det är inte skadligt.
Sannolikheten att fostret ska skadas är i princip noll. Som personal har du dock rätt till omplacering under graviditeten så fostret inte utsätts för yrkesrelaterad strålning. Om du inte begär omplacering är gränsvärdet för stråldos till fostret 1 mSv (millisievert). Denna gräns är satt så att risken i praktiken är försumbar. Jag uppskattar att ditt foster får mindre än 0,001 mSv per vecka om du jobbar vidare som vanligt och har strålskyddsförkläde på dig.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Röntgen vid amning

FrågaJag har en två månaders baby som jag helammar och har nu upptäckt en knöl storlek som en ärta som jag funderar på om det kan vara cancer. Jag undrar om det går att utföra mammografi när jag ammar?
Orolig då jag har en moster som dött av cancer.

SvarVanlig mammografi görs med hjälp av röntgenstrålar. Dessa röntgenstrålar finns bara då röntgenapparaten tar bilden. När exponeringen är klar stängs strålarna av och all strålning är borta. På samma sätt som ljuset från en glödlampa som försvinner då man släcker lampan. Modersmjölken tar inte skada av röntgenstrålarna.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Gravid och utan blyskydd

FrågaVi var på semester och vår pojke slog i huvudet efter han fallit ner från sängen. Vi åkte och röntgade hans huvud och både jag och min fru var med i rummet, minns inte riktikgt om hon hade väst på. Läkaren fråga om hon var gravid och vi svara, kanske, men vi visste inte på den tidspunkten, men konstaterade efter en tid att vi var gravida, skal vi vara oroliga?

SvarNej ni behöver inte vara oroliga. Alla foster utsätts för strålning från den naturliga bakgrundsstrålningen. Risken med denna strålning är väldigt liten. Den stråldos som fostret fick vid undersökningen motsvarar mindre än en dags naturlig bakgrundsstrålning om din fru var utan strålskyddsförkläde. Bar hon strålskyddsförkläde fick fostret en stråldos som motsvarar någon timmes naturlig bakgrundsstrålning.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Barn och tjocktarmsröntgen

FrågaJag fick åka in till sjukhuset med min 5,5 årige son för han hade så himla ont i magen. Smärtan kom i attacker med väldigt ont och sedan i stort sett symptomfri. Väl där så fick han klyx ifall han skulle vara förstoppad och sedan fick vi stanna kvar några timmar för observation och hemgång om inget annat hände. Efter ett tag så började han få ont igen och hade detta ett par timmar.
Då skulle vi göra en tjocktarmsröntgen för att utesluta invagination av tarmen. Detta gjordes men detta var det inte heller.

Nu kommer min fråga angående tjocktarmsröntgnen med kontrast och genomlysningen som han gjorde. Det gjordes även en lungröntgen för att utesluta lunginflammation.
Jag är jätteorolig för strålning som han utsattes för i onödan. Det är det enda jag tänker på nu, jämt och ständigt.
Kommer han att få cancer eller leukemi i framtiden? Hur orolig ska jag vara, hur farligt är det egentligen?

SvarDe undersökningar som din son har varit med om motsvarar ett eller två års naturlig bakgrundsstrålning. Den naturliga bakgrundsstrålningen som vi alla utsätts för är så låg att vi aldrig oroar oss för den. Du behöver inte oroa dig för din sons röntgenundersökningar.

Jag håller inte dig då du skriver att din son utsattes för strålning i onödan. Tack vare röntgenundersökningar kunde läkarna utesluta allvarliga sjukdomstillstånd. Undersökningarna gjordes alltså inte i onödan.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Vit prick i skelettet

FrågaJag hörde av en jobbarkompis att han hade en släkting som gjort en vanlig röntgen i våras och då hade läkarna sett en vit prick på skelettet.  Han hade röntgat höften (men röntgenbilden visar säkert även bäckenet).
Vad kan denna vita prick vara för något? Kan det vara en metastas eller liknande?

SvarDet är svårt för våra radiologer att utan bilder avgöra specifika detaljer i en röntgenbild.
Vita prickar i benskelett visar på mer kompakt bensubstans i det annars porösa (spongiosa) benpartiet. Dessa ”benöar” kan uppträda som multipla.
Sk. benö visar sig som kompakta vita benpartier inom en annars homogen benmassa. Dessa benöar är relativt vanliga och är en benign sort. Vanlig lokalisation för benö är just höften, underben, fingrar…
Vid multipla ”benöar” (ostopoikilos) kan det vara svårt att skilja från vissa bentumör. Bentumörer brukar visa uppluckrat ben eller en spretighet i förändringen. En ofarlig benö är oftast en klar rund homogen struktur.

Vid oklara fynd som inte kan förklaras måste dessa följas upp.
En scintigrafi visar inga fynd vid tex. en benö elelr andra beningna fynd så som det gör vid maligna bentumörer.

Svarat avK.T.rtgssk
Röntgen Helsingborg

Att göra en CT-buk

FrågaSka göra Datortomografi igen och är livrädd, förra gången var en riktig pärs.
Första gången såg dem att min tarm är för lång och ligger som en kanelbulle i magen. Läkaren som gjorde det då sa att han förstår att jag lider, de kunde inte se sista biten på varken denna undersökning eller med Coloskopin. Har kronisk förstoppning, utan laxermedel kan jag inte alls gå på toaletten. Har ätit Laxoberaldroppar (en matsked om dagen) i flera är. Har även gjort Kolontransit där man sväljer markörer för att se hur tarmen arbetar. Den 4.e dagen blev jag sjuk i ett ”anfall” som gör att jag kräks och har svåra magsmärtor, dessa anfall kommer ofta. Men eftersom detta hände under denna tid, tyckte läkaren att jag har normal tarmrörelse. Frågade om jag kunde få göra om det pga jag blev dålig,men det fick jag inte.
Kan man verkligen ha normal tarmrörelse då jag måste äta laxermedel för att kunna gå på toaletten? Jag är så förtvivlad, det är så jobbig att måsta leva så här.
Varje dag är en planering!

SvarTunntarmen ÄR lång (4-5m) och ligger ”nästan” hur som helst i buken. Vilket är normalt…
Funktionella sjukdomar i tarmen (irritation) är vanliga och ofta kan man  inte finna någon bakomliggande orsak till detta. Dessa tillstånd som ger symtom som diarré, magont, förstoppning, uppblåshetskänsla syns inte med en röntgenundersökning.

Det finns dock tillstånd där tarmen verkligen ställer till problem.
Det är tex. ileus (tarmvred)  som är stopp i tunntarmspassagen. Detta tillstånd är en vanlig orsak till en akut röntgenundersökning som kan föranleda en sk. passageröntgen.
Vid en undersökning med sk. Sitz-markörer, som ju passerade igenom för din del, tar det normalt 3-5 dagar för dessa att passera. Dessa ses bra med en konventionell röntgenbild.

Om du nu inte hade kontrast i hela tarmen sist du gjorde en CT-buk så kan man ev. dra ut på den tid då du dricker kontrastblandning. Normalt dricker man 1 liter vatten-/kontrast-blandning under 1 timme innan undersökningen vid en normal procedur. För inneliggande patienter är denna tid 1,5 timme då passagen bedöms mer långsam för sängbundna patienter….
Att dricka 1 liter på 1 timme kan vara jobbigt. Denna blandning kan även sätta ”fart” på magen då den innehåller Sorbitol.
Om man inte klarar att dricka allt brukar det ändå gå bra att göra undersökningen. Eller så drar man ut på tiden lite om tid finns för detta.
Så kom i god tid om du tycker drickandet är svårt och förklara för personalen detta så finner dom säkert en lösning För dig.

Om man tycker kontrasten till blodet är jobbigt på något sätt så finns inte så mycket att göra åt detta. Denna kontrast är oftast nödvändig för en bra och säker diagnostik.
Den värmekänsla man oftast upplever är mer eller mindre är kortvarig (20-40 sekunder).
Har man däremot tidigare fått allergiska reaktioner av något slag (utslag, illamående, etc.) måste man uppge detta innan undersökningen. Då får en ev premedicinering mot ev reaktion göras innan undersökningen.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Missa diskbråck på MR

Fråga Jag har haft besvär med intensiv ländryggssmärta + ishias i flera månader. På MR-utlåtande står det: ”Inga diskbråck. Ingen central spinal stenos. Inga rotkanalstenoser” På slätröntgenutlåtande står det: ”Ordinära diskhöjder. I övrigt inga skelettförändringar”.
Min fråga är: är det möjligt att jag har en diskbuktning eller en spricka i disken som inte syns på MR eller slätröngen?

SvarMan kan ha symtom som liknar ett diskbråck men ändå inte ger den långvariga svårare ryggvärk som ett utvecklat diskbråck kan ge.
Diskbuktning är ett tillstånd där diskens yttre hölje (anulus) är intakt men försvagad vilket kan ge en tillfällig utbuktning av disken vid belastning genom att diskens kärna (nucleus) pressas ut mot höljet och trycker mot ryggmärgen eller en rotkanal. Disken återgår då till sin ursprungliga form vid vila. Om diskbråcket rupturerat (brustit) diskhöljet återgår det inte vid vila.

En mellankotsdisk i liggande vila utsätts inte för den belastning som när den utsätts för ett tryck då en person står upp och lyfter tungt. Den kan därför se normal ut vid undersökningar gjorda med patienten liggande där disken återfått sin normala form. Spondylolistes (kotglidning) är ett annat tillstånd som kan ge symtom i stående där kotan ovan då glider fram över kotan nedanför men lindras vid liggande då kotorna då glider rätt igen i förhållande till varandra.

Konventionell röntgen av ryggen ger bra bilder av benstrukturen samt en något enklare bedömning av ev. diskdegeneration (åldersförändringar) eller kotglidning. Magnetkamera (MR) är den modalitet som idag ger bäst detaljerade bilder av ryggmärgskanalen, diskarna, nervrötterna, kotorna, mm. Kotor eller mellankotdiskar som ger påverkan av ryggnerver brukar generellt kunna diagnostiseras med MR.
Nackdelen kan vara att ”alla” undersökningar göres liggande med ryggen obelastad. Vid belastad rygg (stående) kan kotor ändra läge gentemot varandra, disken kan påverkas annorlunda än vid liggande, mm. mm.

Ryggen kan drabbas av en mängd sjukdomar som ger en oklar sjukdomsbild, Förslitningar, inflammationer,  oklara nervbesvär, mm. ses inte alltid på röntgen.
En stående MR-undersökning, vad vi vet, kan idag endast göras i Umeå.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Se tumör i magsäcken med ultraljud

FrågaKan man hitta magsäckstumörer på ett ultraljud buk?

SvarNej. För att säkert ställa denna diagnos krävs gastroskopi eller datortomografi (CT) av buken.
En vanlig röntgen där patienten dricker kontrast i samband med undersökningen kan misstänkliggöra tumör i magsäcksväggen.
Det man kan se med ultraljud är ev. oklara förhållande  kring magmunnarna samt den proximala delen av tunntarmen (tolfingertarmen). Oklara förhållanden kan då vara anatomiska strukturer som inte ser ut som de brukar. Förträngningar eller avsmalnande partier där det normalt inte finns sådana strukturer kan vara fynd som kan misstänkliggöra ev. patologi som då får utredas vidare med annan metod.

Luft är ett stort störningsinslag i ultraljudsbilden. Organ med luft eller där luftförande objekt ligger i vägen för ultraljudet blir således svårundersökta. Men som med alla andra undersökningar beror det mycket på utövaren hur bra undersökningen eller resultatet av denna blir.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Röntgen Världen 2021-2024 :: www.rontgen.com 1998-2024 :: Fråga Röntgendoktorn 1999-2024