p>Fråga Röntgendoktorn

Jun
28

Kontrast och nässelfeber


FrågaJag har haft flera svåra nässelfeberattacker, varje gång med olika utlösare, flera gånger utan att jag vetat varför jag fått nässelfeber. Jag har en tid bokad för skiktröntgen och vill inte ha någon kontrastvätska då ju risk för nässelfeber finns, går det att genomföra skiktröntgen ändå? Det är tjocktarmen som skall röntgas. Mina nässelfeberattacker har varit mycket traumatiska, har legat en natt på sjukhus för övervakning, den gången tog det en veckas kraftig medicinering innan nässelfebern släppte, så jag vågar inte ta kontrastvätska!

SvarNässelfeber är en allergisk reaktion i form av utslag  och små vätskeblåsor (urtikaria) av en eller en mängd utlösande allergener. Nässelfeber finns i akut ock en kronisk variant där den akuta oftast uppkommer tämligen omgående eller inom några timmar. Man vet då ofta med sig vad man ätit eller exponerats för som orsakar utslagen. Vid den kroniska varianten kan utslagen pågå under lång tid och den utlösande orsaken (allergenet) kan vara okänd. Nässelutslagen  kan yttra sig som enkla små utslag med eller utan vätskeblåsor men kan även ge en svår allergisk reaktion med anafylaktiska inslag som kräver akut sjukhusvård.

De allergen som orsakar nässelfeber är även ett observandum inför en injektion med jodkontrast. Trots riskerna för allvarliga reaktioner med dagens jodkontrastmedel får anses små måste man nog företa försiktighetsåtgärder inför en jodkontrastundersökning på patienter med svårare, oklara och ofta återkommande allergier/nässelutslag samt inte fått jodkontrast vid tidigare tillfälle. Patienten bör premedicineras mot en ev. allvarlig allergisk överkänslighetsreaktion! Fördelen är att man unviker en ev. allergisk reaktion mot jodkontrasten. Nackdelen är att man i fortsättningen alltid måste premedicinera vid alla former av jodkontrastundersökningar då man inte vet om patienten reagerar mot detta. Man binder upp sig utan att provat… så att säga.

För patienter med svåra allergiska inslag ska allternativa undersökningar övervägas. Man kan mycket väl undersöka tjocktarmen utan intravenös kontrast. Antingen med CT eller med den tidigare konventionella metoden där man via en pip i ändtarmen pumpar in Bariumkontrast och luft. Barium ger inga allergiska reaktioner.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jun
27

Förstaval vid knäskada


FrågaOm jag kommer till akuten med ett svullet knä. Görs då en magnetröntgen eller bara en vanlig röntgen?

SvarEn konventionell röntgen görs nästan alltid som första val av metod vid en fysisk skelettskada. Ingår skadan som en del av ett större trauma görs troligen en datortomografi (CT) av knäleden samtidigt som en del av trauma-CT´n.
Om oklara fynd med akut skada som röntgas konventionellt och ev. behöver operativt ingrepp kan då kompletteras med CT. Om man misstänker eller vill utreda mjukdelsskador (menisker, ligament…) kan en MR komplettera undersökningen vid ett senare tillfälle. MR är oftast inte förstahandsval av metod vid akuta knäskador.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

 

Jun
27

Otydliga bilder


FrågaJag gjorde en magnetröntgen på hjärnan med kontrastvätska imorse. Jag rörde huvudet en stund för att jag inte låg bekvämt. Kan detta ha påverkat röntgenbilderna som togs?

SvarJo bilderna blir otydliga om det sker en rörelse i samband med själva bildtagningen. Dock ser vi alltid om bilderna är OK eller inte i samband med själva bildtagningen. Bilder som blir suddiga eller fel på annat sätt tas om. Vid de flesta undersökningarna upptäcker man dessa ev. oklarheter i bilderna omgående så att biltagningen omedelbart tas om. Om patienten av någon anledning hunnit lämna röntgen, där bilderna vid granskning i efterhand bedöms som oklara eller har oklara fynd, så kallas patienten tillbaka för kompletterande bildtagning.

Vi ser alltid till att vi får optimala bilder för en diagnostik vid en undersökning oavsett metod.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jun
26

Kollas allt i bilderna och anges i svaret


FrågaJag har mått dåligt i 9 månader nu med diverse neurologiska symptom.
I vintras blev jag kallad för att göra en MR med kontrast av hjärnan. Jag är väldigt orolig att något missats om min läkare inte har en ”omfattande” frågeställning. Så min fråga är, kollar ni efter ”allt” och då inte bara de allvarligaste och vanligaste sjukdomarna utöver frågeställningen? Kan jag vara trygg med att veta att jag inte har något som avviker? Trots det inte är akut?

SvarEn undersökning av skallen med magnetkamera (MR) är troligen den bästa metod vi har idag. Bilderna är oerhört detaljrika (efter dagens mått mätt) där strukturer som inte ses med annan metod/teknik framträder här. Så du har gjort en väldigt bra undersökning för diagnostik av symtom från neurokraniet.
Vid en granskning av bildmaterial efter en undersökning tittar våra radiologer på ALLA strukturer som ses på bilderna. Inte enbart en preciserad frågeställning eller förväntad patologi. Frågeställningen ställs efter patientens symtom samt ev. andra tidigare tester/prover. Fynd i bilderna kan oftast diagnostiseras korrekt efter lokalisation, utseende på fynd och från sjukhistoria angivet i remissen på patientens kliniska symtom, mm.

Om man inte kan klargöra eller identifiera oklara (inget säkert patologiskt) och klart misstänkta patologiska fynd i bilderna går man alltid vidare med utredningen.
Annat fynd på bilderna som inte räknas som en aktuell patologi och som ingår i den aktuella utredningen anges ofta som sk. bifynd. Dvs. det finns fynd i bilden som kan vara värt att notera men som (troligen) inte behöver åtgärdas/behandlas.
När ett utlåtande kommer från röntgen med svar som ”normala förhållande”, ”ingen patologi”, etc. så har även hänsyn tagits till förändringar orskade av ett normalt åldrande. Förändringar som normalt återfinnes  hos äldre men inte hos yngre. Dessa ”för åldern normala fynd” anges därför oftast inte i svaret om det inte är avvikande för just åldern.

Så har du fått besked på att inget som kan förklara dina besvär och symtom ses på MR-bilderna eller andra prover och tester säger annat så kan du vara lugn på den biten.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jun
24

Om extravasering av kontrast


FrågaMin svärmor har nyligen genomgått en kontraströntgen. Blodkärlet där kontrasten sprutades in sprack med kontrast tillförsel subcutant som resultat. Min fundering, är detta farligt och vad händer med kroppen?

SvarJod-kontrastmedel är en vattenlöslig vätska. Detta betyder att kroppen kan ta upp detta medel från vävnader och blodbanor för att sedan utsöndras via urinen.
Det är inte farligt att få mindre mängder kontrast bredvid blodbanan som sker vid extravasering (”trängt utanför blodkärlet”). Extravasering kan ske om kärlet brister, nålhylsan ligger utanför blodkärlet, vid venspasm, mm.
Extravasering av mindre mängd kontrast (<10ml) ger oftast enbart symtom så som svullnad (ödematös), rodnad och viss ömhet av detta. Dessa små mängder behöver ingen behandling. Ev. svullad och ömhet brukar minska efter någon dag.
Problem kan uppstå om det rör sig om stora mängder kontrast som expanderar (tar plats) mjukdelarna. Beroende på var, mängden extravaserat kontrast och symtom handläggs detta olika.
Generellt för all extravasering är behandling initialt med högläge av armen/handen samt kyla 15-60 min. Tecken på mer allvarliga symtom vid stor mängd kontrast extravasalt är bla. hudblåsor, ändrad hudfärg, minskad kappilär återfyllnad, minskad artärpuls (handleden), känselbortfall i hand/fingrar. Vid dessa mer allvarliga symtom sker behandling på sjukhuset.

Om mindre extravasering skett ska dock patienten ändå vara uppmärksam på senare symtom som hudförändringar, rodnad, ändrad hudtemperatur eller känselbortfall i hand/fingrar. Likaså ska patienten ta kontakt med sjukhuset om smärta/ömhet kvarstår mer än 4 dagar eller ökar i intensitet.

Trots alla symtom ovan ska man som patienten inte vara orolig för att få kontrast i samband med undersökningen. Kontrast tillför så pass mycket information vid en undersökning att flertalet diagnoser troligen missas utan kontrast. Statistiskt sett förekommer extravasering i 0,04-0,9%  av alla kontrastinjektioner (beroende på studie) oberoende av vem som satt nålen. Det finns även studier som visat att upp till 120ml extravaserat kontrastmedel inte ger några allvarliga eller bestående men….

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jun
24

B12 medicin inför MR


FrågaJag tar b12 sprutor för min hjärndimma och hjärnfunktion. Påverkar det vad man ser på MR röntgen av hjärnan?

SvarNej ingen sådan medicinering med vitamintillskott påverkar MR-bilderna av hjärnan.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jun
20

Fastspänd vid MR


FrågaÄr kallad till MR med och utan kontrast och känner panik. Datortomografin gick bra, men eftersom de upptäckte cirkulationsrubbningar och att jag haft en tyst stroke ville de genomföra en MR. För ett antal år sedan skulle jag göra samma sak med ländryggen, fick en lugnande tablett, men greps av panik och undersökning fick avbrytas direkt efter att britsen kommit in i tunneln.
Nu läste jag att huvudet ska spännas fast, vilket ökade min ångest.
Tror knappt jag kommer att fixa det; trånga utrymmen och fastspänning är situationer jag inte fixar. Samtidigt inser jag ju att det är viktigt att undersökningen görs.
Är det möjligt att få Dormicum? Och stämmer detta med fastspänning av huvudet?

SvarJo tunneln genom magneten är lååång. Det känns trångt och innestängt.
Har man anlag för klaustrofobi bör man ta upp detta med sin doktor som skrivit remissen. Det finns då möjlighet att skriva ut något lämpligt lugnande som du själv tar innan undersökningen. Din doktor kan även ange i remissen att du behöver något med kraftigare sedativt (lugnande) medel på plats på röntgen i anslutning till undersökningen. Du kan även själv ringa aktuell röntgenavdelning och höra om hur rutinerna för mer lugnande är just där.
Dormicum, som är ett benzodiazepinderivat av samma typ som t.ex. Valium och Sobril, ges som dryck och har effekt efter ca. 10 min. som sedan håller i sig under 2-6 timmar. Om Dormicum eller liknande är aktuellt innan undersökningen ska du komma till röntgen 1/2-timme innan. Likaså får man stanna kvar på sjukhuset en stund efter. Det finns dock vissa kontraindikationer för denna sedering. Bla. överkänslighet, nedsatt allmäntillstånd (hjärta, lunga, lever, njure,etc.), missbrukare, alkoholpåverkan, graviditet, mm.

Att huvudet spänns fast i huvudstödet är bara för stabilitet och orörlighet under bildtagningen. Är man mycket orolig och påverkad av detta kan undersökningen ev. göras utan stöd. Men då vill det till att patienten kan ligga helt stilla vid bildtagningen. Kan vara svårt om man är påverkad av lugnande medicinering.
Nu finns det på vissa ställen i landet sk. öppna MR. Dessa är då inte helt inneslutna utan har en eller två öppningar längs sidorna. Har man svår klaustrofobi kan dessa vara ett alternativ.

MR är en så pass bra diagnostisk undersökning att få eller inga alternativa metoder finnes!

Svarat avK. T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jun
17

Oklar ryggsmärta trots röntgen


FrågaJag har haft besvär med intensiv ländryggssmärta + ishias i flera månader.
På MR-utlåtande står det: ”Inga diskbråck. Ingen central spinal stenos. Inga rotkanalstenoser” På slätröntgenutlåtande står det: ”Ordinära diskhöjder. I övrigt inga skelettförändringar”.

Min fråga är: är det möjligt att jag har en diskbuktning eller en spricka i disken som inte syns på MR eller slätröngen?

SvarVi vet ju inte när och hur du får dina besvär från ryggen men det finns ryggåkommor som enbart ger symtom i stående läge eller vid belastning.
För att säkert diagnostisera en eventuell kotglidning eller diskbråck som enbart ger symtom vid just i upprättstående position måste undersökningen även göras stående med belastad rygg.
Trist nog göres idag i stort alla ryggundersökningar med datortomografi (CT) eller magnetkamera (MR) liggande. Detta då det inte finns utrustning ute på klinikerna idag som klarar en stående undersökning.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Jun
12

Strålning på prematuren


FrågaJag jobbar på en neonatalavdelning och ibland står vi bredvid barnet i sängen då röntgenbilder tas. Flera gånger har det hänt att röntgenpersonalen tar bilder och glömmer säga till före. Hur mycket av den strålningen får jag och hur påverkar det mig då jag står bredvid och utan skyddsförkläde? Tänker cancerrisk, t.ex i bröst eller buk samt om det kan påverka fertiliteten eller obefruktade ägg?

SvarÄven om du inte har ett strålskyddsförkläde påverkas du i praktiken inte alls om du enstaka gånger står nära en neonatalpatient i samband med en röntgenundersökning. Dessa små patienter är lätta att stråla igenom, varför endast små mängder röntgenstrålar används. Därför blir stråldosen till dig minimal.
Jämfört med den naturliga bakgrundsstrålningen som vi alla utsätts för varje dag, året runt, så är det lilla extra strålningsbidraget till dig försumbart. Stråldosen till dig om du är utan strålskyddsförkläde motsvarar några timmars naturlig bakgrundsstrålning. Om du bär strålskyddsförkläde motsvarar stråldosen några minuters naturlig bakgrundsstrålning.

För att påverka fertiliteten eller obefruktade ägg så krävs stråldoser som är minst hundratusen gånger större.

Svarat avM. O. sjukhusfysiker
Röntgen Helsingborg

Jun
12

Fraktur trots friad på röntgen


FrågaJag kraschade med moppen igår och röntgade knäet som var stort som en ballong samt handen. Plåtarna visade ingenting men jag har idag så fruktansvärt ont i handen under lillfingret och kan inte krama handen eller spreta med fingrarna. Kan heller inte använda handen att lyfta med eller ”trycka” med. Jag blev hemskickad med kryckor och orden ”ät ipren” Jobbigt eftersom jag inte kan använda vänsterhanden för att hålla i kryckan.
Är det möjligt att de missade en fraktur eller kan det helt enkelt göra galet ont utan att något är brutet? Jag vill ju inte vara gnällig och åka in igen.

SvarJo det går mycket väl att missa en mindre fraktur/spricka framförallt om det inte finns någon som helst felställning (dislocering) av benbrottet eller man inte ser något genombrott eller upphöjning i periostet (benytan). Granskningen av handens ben är oftast enkel med hjälp av de olika projektioner man tar konventionella röntgenbilderna (normalt 3 vinklar) med.

Handens svullnad förstärker smära. Huden utgör här begränsningen på hur mycket handen kan öka i storlek pga. svullnad i mjukdelarna. Denna begränsade möjlighet att svälla upp ökar således snärtan. Detsamma gäller för alla andra organ där en ”barriär” hindrar en volymökning av vätska/blod, etc.

Om smärtan kvarstår efter att svullnad lagt sig, fingrets utseende ser annorlunda ut, fingrarna inte ligger rätt (rotationsfelställning), det gått från några dagar till 1 vecka utan lindring, bör man söka läkare på nytt för ny undersökning och ev. kompletterande röntgen.
Små stabila och odislocerade frakturer i fingrarnas ben brukar enbart behandlas med fingerförband och vila av handen i ca. 3 veckor. Sedan finns andra typer av frakturer som kan involvera leder eller senor och senfästen. Dessa kan bli aktuella för operation för stabilisering och minskad risk för senare felställning.
Den kliniska undersökningen av ev. instabilitet i fingrarna får anses ha viktigare betydelse än röntgen för kontroll av ev. skelettskada.

Svarat avK.T. rtgssk
Röntgen Helsingborg

Sidan 10 av 84« Första...89101112203040...Sista »