p>Fråga Röntgendoktorn

Sep
28

Nervblockad mot ryggsmärtor


Jag har sedan många år haft problem med ischial, och gått hos sjukgymnast för detta i ca 20 år. Jag har nu fått uttalade problem.

Mina smärtor i ryggen har tilltagit mer och mer de senaste åren. För ett år sedan kunde jag promenera men använde stavar som stöd vid längre promenader. Sedan har jag blivit sämre o sämre, med smärtor ner i bägge benen o korsryggen numera, fått starka värkmediciner. För att inte göra historien för lång, så kan jag nu inte ta mig fram utan kryckor, och jag går kraftigt framåtlutad. Misstanke om spinalstenos har funnits, men man säger att det inte syns på röntgen eller magnetröntgen. Därför har jag idag fått besked att jag inte får någon smärtblockad som man tidigare utlovat.

Jag väntar också på undersökning av nervbanor, och där skriver man att väntetiden är 6 månader och att jag inte kan få någon förtur trots mina kraftiga besvär. Jag har kämpat och jobbat då jag arbetsanpassat själv, med bil från dörr tilldörr, höj o sänkbart skrivbord, arbetsplats på enplan. I slutet orkade jag inte längre och bad om sjukskrivning och är nu sjukskriven. Vad hjälper det utan hjälp.
Vad finns mer att göra? CT-röntgen?

Rotblockad ländryggen

Nervblockad

Nu vet vi inte vilken sorts undersökning av nervbanorna du menar. Det kan röra sig om nervstimulering som även då registrerar känselintryck, etc. Detta vet vi således inte så mycket om då vi inte har dessa undersökningar här hos oss.
Däremot genomför våra radiologer rätt många sk. nervblockader mot ländryggens nervrötter.

Om det är en sådan här undersökning/behandling du menar då du nämner smärtblockad vet vi inte. För denna krävs ingen remiss från specialist. Ens egen husläkare kan skriva remiss och skicka in till en röntgenklinik. Om detta är en behandling för dig kan vi däremot inte svara på.

En nervblockad behandlar lokalt den nervrot som kläms åt av exv. ett diskbråck vilket då ger smärtupplevelse ner i ett ben. Behandlingen består av en kombination av bedövningsmedel och kortison som deponeras mot nervrotens utgång från ryggkanalen. Detta minskar den inflammatoriska svullnad kring nervroten som ofta uppstår vid irritation här. Detta ger då, förhoppningsvis, en lindring av den smärta som strålar ner i benet.
Denna behandling kan man också se som en diagnostik för om det verkligen är detta som orsakar smärtan samt var problemet då sitter i ryggen. Dvs. hjälper denna behandling så vet man också var exakt problemet är. Om det mot förmodan inte ger någon lindring så är man antingen på fel kotnivå eller så är problemet trots allt inte någon tryckpåverkav av dessa nervrötter.

MR är en väldigt bra, troligen vår bästa, metod för diagnostik av ryggproblem.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Sep
26

Om benröta


Förklara varför en skadad benhinna kan ge upphov till benröta?

Detta är egentligen en fråga för en ortoped men… skelett kan våra radiologer mycket om.
Uppkomsten av osteomyelit (kallad benröta) beror på en bakteriell process i benet.
De vanligaste lokalisationerna för detta är hos barn i de långa rörbenen samt hos vuxna i ryggens kotkroppar. Även tändernas rotkanaler är en ”vanlig” plats för denna sjukdom.

Denna bakteriella infektion kan komma från ett närområde till benet. Det kan vara en infektionshärd i omkringliggande mjukdelar som sprider sig till benet. Bakterier kan även komma utifrån vid tex. vid ett trauma om benet ev. blir frilagt för extern exponering av smuts etc. En helt ”vanlig” fraktur utan yttre exponering ger normalt inte denna sjukdom. De nekroser som ev. kan uppstå i ben då kärlförsörjningen skadas/upphör vid vissa frakturer ska inte heller sammankopplas med en bakteriell osteomyelit. Även via blodomloppet kan bakterier ta sig till skelettet och ge osteomyelit.

Den vanligaste bakterien som orsakar ostemyelit är stafylokocker som normalt finns på huden och i slemhinnor. Denna åkomma behandlas initialt med antibiotika. Om ingen respons sker kan ett operativt ingrepp bli aktuellt.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Sep
26

Vad visar en CT-skalle


Vad visar en CT av skallen?

En CT-skalle är framför allt en snabb, enkel och ”billig” undersökning.

Denna metod används vid akuta undersökningar där ett snabbt resultat krävs eller där patienten inte kan ligga stilla en längre stund.
Är frågeställningen exv. blödning eller infarkt körs alltid en CT av skallen.
En akut CT-skalle görs utan kontrastmedel i det initiala skedet för att få en snabb diagnos.
Infarkter är mer svårbedömda de första timmarna efter det akuta insjuknandet.
Om behov finns, vid granskning av bilderna, att komplettera med kontrastmedel göres en ny CT omgående eller vid ett senare tillfälle.

CT’n avbildar hjärnans alla olika strukturer mer eller mindre bra.
Våra radiologer tittar mycket på symetrin i skallen, dvs. båda hjärnhalvorna ska se ”nästan likadana” ut. Likaså ska det inte förekomma förskjutningar av hjärnans massa som är relativt vanligt vid div. patologiska processer häri.
Använder man intravenös kontrastmedel framhävs oftast blodkärlsrika patologiska processer bättre. Även skallens blodkärl ses relativt bra med kontrast.
Idag görs även sk. perfusions-CT med ”vanliga nya” CT-maskiner där man kan diagnostisera ev. ischemiska (blodbrist/nedsatt blodflöde) områden i hjärnan med hjälp av kontrastmedel.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Sep
22

Blåmärke efter punktion i ljumsken


Har gjort en angiografi undersökning av hjärnan, hur vanligt är det att man får blåmärken och smärta i ljumsken efter punkteringen av pulsådern och efterbehandlingen med sandsäck och tryckbåge. Vad ska man göra för att minska blåmärkena som är rejäla och hur länge bör man vara hemma från ett fysiskt jobb, räcker en vecka.
Vill tillägga att blåmärkena uppstod efter två dagar och det har inte blött från punkteringsstället.

Det är inte ovanligt att det uppstår ett blåmärke runt instickstället i ljumsken efter punktionen. Dessa uppstår om mindre blodläckage skett genom punktionshålet i samband med undersökningen eller efteråt om då trycket över instickshålet inte placerats optimalt.
Uppkomna blåmärke runt punktionsstället går inte att minska på utan försvinner oftast inom 3-4 veckor.

Däremot ska ett blåmärke, efter undersökningen (2-3 dagar), inte öka kraftigt i storlek ner mot låret.
Om blod läcker ut från blodkärlet sker detta oftast då inte ut genom huden utan sipprar ut i lårets mjukdelar och runt muskulatur.
Om man vid dessa tillfällen även kan känna en svullnad som ökat och ömmar kan detta tyda på att punktionshålet läcker/läkt lite och ev. även bildat ett sk. pseudoanerysm. Ett pseudoanerysm är ett av blodtrycket från artären bildad hålighet utanför kärlväggen som oftast då innehåller trombotiserat blod.

Om man trycker mot ett pseudoanerysm kan man oftast känna pulsationer. Känns det så ska du söka läkare eller ringa för rådgivning från den vårdavdelning du låg på vid denna angiografin.
Denna åkomma undersöks och behandlas relativt enkelt med hjälp av ultraljud.

Hur länge man ska avhålla sig från tyngre arbeten, lyfta piano, cykling, idrott, etc. beror på just ev. komplikationer (blåmärken, pseudoanerysm, mm.) efter punktionen samt hur stor diameter punktionshålet haft.
Generellt bör man undvika väldigt tunga lyft, etc. under 10-12 dagar, oavsett punktionens storlek och med vilken metod tillförslutningen av hålet efteråt skett.
Men detta är något man ska och kan få besked om från den avdelning som handhade eftervården.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Sep
20

Implantat i handled och MR


Jag fick i dag en remiss utan tid till rtg av hö axel.
Jag blev 1983 opererad för en mellanhandsfraktur, där man satte in en 4 hålsplatta med skruvar i. Hade man titan i dessa plattor ?
Skall alltså göra en MR höger axel.

Och vad händer med mig om jag skulle ha en magnetisk metall i kroppen ?

Höftspik sent 60-tal

Höftspik 60-tal

Titan har funnits i diverse implantat sedan 60-70-talet.
Titan är ett vävnadsneutralt metalliskt grundämne och har inte magnetiska egenskaper. Alternativ till Titan i medicinska implantat är/var legeringar av rostfritt stål.
De rostfria varianterna kan patienten ev. känna av vid MR i form av små vibrationer eller viss värmeutveckling på stället. Implantat sitter dock oftas väl förankrade i skelett och påverkas inte nämnvärd av magnetfältet.

Om patienten däremot har fått clips (små metallsuturer) på neurologiska strukturer, blodkärl, etc. känsliga organ, gör man inte en MR-undersökning av ren försiktighet.
Men metall i handleden är inget som helst hinder för en MR-undersökning.
Sedan störs inte heller bilderna av axeln då implantatet sitter ”långt” därifrån.

K.T. rtgssk
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Sep
20

Att bedömma svaret


Jag fick ett brev från läkaren där det stod att röntgen visade några styck sclerotiska förändringar i bäcken och höger höftled. Vad kan detta vara?
Jag sökte för ryggskott.

Det kan finnas flera olika förklaringar till det fyndet. För att kunna göra en kvalificerad bedömning måste man veta mer om patienten (ålder, andra sjukdomar, mm.) och utseendet av bilderna.

TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Sep
16

Sett benö på CT


 Har idag fått svar efter datortomografi av ett knä, i svaret står det, …bekräftar att det är en ben-ö man ser, det ser helt snällt ut.
Vad kan det vara som är snällt? Det kan ju inte vara smärtan…

 Man menar att benö är godartad.
Den ger inte heller några symtom så din smärta har med annat att göra.

 TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Sep
16

Polyp i gallblåsan


 Är kvinna över 40 år, fött 2 barn. Har sedan en tid tillbaka haft magproblem i form av smärta på höger sida som strålar ut mot ryggen. Illamående, rapningar (som ”smakar” ägg) och kräkningar. Uppspänd mage. Detta hade jag under en längre tid i slutet av förra året.

UL på galla etc. gjordes då utan anmärkning, gastroskopi gjordes utan anmärkning. Har en stressig tillvaro över lag, och det sades vara stressrelaterat, käkat omeprazol som då hjälpte. Fick tillbaka illamående i slutet av maj, åt då igen omeprazol, blev bättre. Nu i mitten av juli kom smärtan till hö och ut i ryggen tillbaka, kräktes vid ett tillfälle. Känns nu lite molvärk ibland till hö/ut i ryggen. Nytt UL på galla gjordes förra vecka, allt såg bra ut, inga stenar. Men doktorn sa att det var en centimeter förtjockning av gallväggen som kunde tolkas som en polyp! Blir nu jätteorolig, vad betyder nu detta? Är det cancer? Remiss skickad till magspecialist. Men är nu så otålig!

 En polyp är inte cancer men kan vara ett förstadium till det. Hittar man en polyp i gallblåsan kan man, om den är lite större, kontrollera den för att se att den inte tillväxer. Skulle den göra det väljer man ofta att operera bort gallblåsan.

 TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Sep
16

Svar och biverkningar


 Jag utreds för Crohns sjukdom. Enligt läkaren har jag 2/3 saker som krävs för att det ska vara Crohns och just nu utreder dem mig. Imorgon är det 15 dagar sedan jag gjorde en magnetröntgen, gällande min tunntarm. Hur lång tid tar det innan jag får svar?

Jag har även en till fråga, kan man vara allergisk mot kontrastvätska? Jag mår alltid fruktansvärt dåligt efter att ha fått dricka det, men jag mår också dåligt när jag får det i armen.

 Ett svar bör ha skickats till din doktor efter ca. en vecka.
Man kan få allergiliknande reaktioner mot kontrastmedel av olika typer. Det finns även andra biverkningar mot kontrastmedel och det är svårt att veta utifrån beskrivningen ”mår alltid fruktansvärt dåligt…”.
Nästa gång du remitteras till röntgenundersökning bör du beskriva dina symtom för din läkare.

 TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborgs lasarett

Sep
16

Vilken röntgen för ryggont


 Min fråga gäller, om det är möjligt att kirurgiskt lätta på trycket på nerver i bröstryggen (mellan skulderbladen), har jätte ont. Har föreslagits att ta slätbildsröntgen där. Har tidigare fått diagnos kotkompression.
Är en slätbildsröntgen av värde för utredning eller kan MRT-röntgen ge ett bättre och tydligare svar?

 Din fråga om operation bör ställas till en ryggortoped.
En vanlig röntgenundersökning kommer sannolikt inte att kunna förklara eller bidra till den fortsatta hanteringen av din smärta.
En magnetkameraundersökning har betydligt större chans att förklara de bakomliggande orsakerna till din smärta.

 TLA. överläkare
Röntgenavdelningen Helsingborg

Sidan 10 av 68« Första...89101112203040...Sista »