Mammografi

Mammografering sker av hela den kvinliga befolkningen i Sverige efter att passerat viss ålder.

Om mammografi

Denna stora verksamheten sker oftast inom egna sektioner inom röntgenavdelningen. Denna verksamhet existerar även som självständiga enheter inom sjukhuset. Här finns i de flesta fallen särskild personal som ansvarar för såväl undersökningen som utlåtandet av denna.

Undersökningstalet för dessa enheter inom röntgen är omfattande. Detta beroende på sk. screening detta betyder kontrollröntgen av kvinnor inom uppsatta ålderskategorier. Denna kontrollröntgen sker i förebyggande syfte.
Mellan vilka åldrar mammografi screening av den kvinliga befolkningen sker beror på vilket landsting i Sverige kvinnan är bosatt i. På Helsingborg Lasarett sker screening med mammografi på kvinnor mellan 45-74 år. Undersökningen återkommer sedan med 18-24 mån. intervaller.

Genom sk. "screening"-undersökning upptäcks över 80% av cancerfallen på ett tidigt stadium. Denna tidiga diagnostisering av cancer har oftast avgörande betydelse för den fortsatta utvecklingen av den ev. cancern.

Några hinder för att genomgå en mammografi finns inte. Kvinnor under 30 år bör pga. strålkänslighet ej mammograferas.

Mammografi

Vid röntgen av brösten (mammae) används särskild röntgen-apparatur och "film" för att få fram stora kontrastskillnader i bilden med så låg rörspänning till röntgenröret som möjligt. Äldre konventionell röntgenfilm har idag nästan överallt ersatts av en digital bildframställning.

Röntgen av brösten sker mestadels med digital bildteknik idag. Strålningen mot bröstet kan minskas avsevärt vid digitala detektorer då dessa absorberar och skapar en bild av i stort all strålning som träffar dem. Då röntgenbilden vid mammografi är så pass kontrastrik kan man urskilja förkalkningar ner till några tiondels millimeter stora. Det finns även datorprogram idag som upptäcker förändringar i röntgenbilden som den mänskliga ögat inte uppfattar.

Förändringar inom brösten kan vara av både benign och malign karaktär. Godartade tumörer är ofta välavgränsade medan en elakartad tumör är oregelbunden och tycks "flyta in" i omgivande vävnad på bilden.
Vanliga godartade förändringar i brösten kan vara fibroadenom, som man räknar med att 1/3 av alla kvinnor har i någon form, fibroadenos, och cystor. Lipom är en tumörform som endast innehåller fett och kan vara svåra att urskilja från övrig bröstvävnad.

De maligna tumörerna är oftast en typ kallad carcinom. Denna cancer utgår i de flesta fallen från mjölkgångarna.

De första synliga tecknen på en cancer kan var små förkalkningar i bröstvävnaden. Dessa förkalkningar kan förekomma vid såväl benigna som maligna tumörer. Vid bildtagningen komprimeras (pressas) bröstet "platt" med hjälp av en plexiglas-skiva. Detta för dels att undvika rörelseoskärpa, dels för att få med så stor del av bröstet som möjligt och för att få en utjämnad svärtning av bilden vilket då också sänker röntgenstråldosen till bröstet.

Denna ihop-pressning av bröstet kan kännas obehaglig några sekunder men är ytterst viktig för bildens diagnostiska kvalitet.

Vid screening undersökningar tas två bilder från olika vinklar på vardera bröstet. Denna undersökning tar ca. 3-4 minuter.

Om det på bilderna syns misstänkta förändringar i brösten återkallas patienten för kompletterande bildtagning. Detta kallas då för en klinisk undersökning. En klinisk undersökning gör man även direkt utan föregånede "screening" vid symtom från brösten.
Då tar man tre bilder från olika vinklar av varje bröst istället för normalt 2 bilder vid screeningen. Bildtagning kompletteras ofta med finnålspunktion och provtagning av förändringen i bröstet för cytologisk verifiering.

Finns bröstimplantat bör detta uppges vid undersökningen. Röntgensjuksköterskor genomför dessa undersökningarna.

Ductografi (galaktografi)

Ductografi (galaktografi) är en undersökning av bröstets mjölkgångar. Denna undersökning gör man vid blodig eller helt klar sekretion förekommit från bröstvårtan.

Kontrastmedel sprutas in i den aktuella bröstgången via gångöppningen i bröstvårtan med en speciell nål. Bröstgången fylls med kontrastmedel varpå vanlig bildtagning sker som för en vanlig mammografiundersökning.

Inga förberedelser krävs för denna undersökning.

Stereotaktisk punktion

Vid sk. stereotaktisk punktion kan man med utgång från två bilder, tagna från olika vinklar, exakt lägesbestämma punktions-målet i bröstet. Med denna teknik finns möjligheter att med stor exakthet sticka med en nål i en förändring i bröstet för att suga ut material (celler) för cytologisk analys. Punktionen kan även vägledas med ultraljud av bröstet.

Vid en sk. biopsi erhålls en hel vävnadsbit från misstänkt förändring. Denna biopsi sker då med en grövre nål (2mm).

En ej kännbar förändring utifrån kan även markeras med en krokförsedd tråd eller genom infärgning av det aktuella området där en förändring är lokaliserad. Detta gör man inför operation som vägledning för den opererande kirurgen..

Flertalet förändringar inom brösten är så pass små att de ej känns då man känner efter på utsidan. Oftast syns de då heller inte med blotta ögat då det rör sig om mikroskopiska förändringar.

Inga förberedelser krävs för dessa ingrepp.

Preparatröntgen

Operativt avlägsnade vävnadsstycken från bröstet, med misstänkt förändring, kan röntgas i efterhand för att kontrollera att hela den sjukliga förändringen är avlägsnad i sin helhet.

Detta kallas för preparatröntgen. Det avlägsnade bröstvävnaden skickas då till röntgens mammografienhet för denna kontroll.

Mer information
Du kan läsa mer om mammografi på Internet på nedan länkar:

:: © www.rontgen.com, 1997 - 11/22/2009 :: Internet
:: © www.raditech.se, 2006 - 11/22/2009 :: Infokiosk