|
Lungor
"Vanlig" röntgen av lungorna är oftast första valet vid utredningar av besvär i bröstkorgen. |
||
|
Om röntgen av lungorna
|
||
|
Röntgen av lungorna är enkel och okomplicerad att genomföra. Denna genomföres snabbt och smärtfritt. Vid en rutinundersökning tar man en sk. "frontal"- och en "sidobild". Vid röntgen av lungorna står patienten upp i normala fall. Vid de tillfällena patienten inte orkar eller kan stå upp av andra orsaker, tar man en bild när patienten ligger i sin säng. Denna bild benämnes då "bedside". En röntgensjuksköterska genomför dessa typer av undersökningar. Dessa undersökningar kräver inga förberedelser. |
||
|
Lungor
|
||
|
Konventionell lungröntgen brukar vara förstahandsvalet av röntgenmetod vid misstanke på t.ex. [lunginflammation] (pneumoni), [tuberkulos], revbensfrakturer som då kan ge [pneumothorax] och luft i bröstkorgens mjukdelar, sk. [subcutant emfysem], KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) som då kan ge [emfysem]. Mång [andra sjukdomar] i kroppen återspeglas oftast på något sätt förr eller senare i lungorna. Fynd på den konventionella röntgenbilden som kan mistänkas vara [cancertumör], [metastaser], [atelektaser] (infektiös process) som ibland uppkommer pga. tumörförekomst i lungan, kompletteras oftast med en CT-undersökning (datortomografi). Även vidare diagnostik av en sjukdoms utbredning eller kontroll av sjukdomens ev. spridning görs oftast med datortomografi (se CT). Hjärtats form och storlek bedöms alltid i samband med lungröntgen fastän detta inte har uppgivits på remissen. Dessa bilder kompletteras med sidoläges bild om det finns misstanke på [vätska] i lungsäcken (pleurit).
Vätska i lungsäcken (hydrothorax) kommer vanligtvis vid lungsäcksinflammation (pleurit) då det uppstår en retning av lungsäckens båda "blad". Vid stora vätskemängder eller snabbt återkommande vätska krävs oftast en urtappning av vätskan genom punktion av lungsäcken. Vätskan leds då ur lungsäcken via en slang (pleuradrän) kopplad till en påse. Vid röntgen av lungorna tages som rutin en frontal- och en sidobild. Man placerar då bröstkorgens framsida närmast mot "filmen" för att få så liten förstoring av lungor och hjärta på bilden som möjligt. Framförall vid mätning av hjärtstorleken på röntgenbilden är detta viktigt. Detsamma gäller då vid tagningen av sidobilden. Vänster sida av bröstkorgen placeras närmast filmen för på så sätt få hjärtat avbildat med så liten förstoring som möjligt här. Om man misstänker en pneumothorax, luft i lungsäcken, tages även en frontal bild efter utandning (exspiration). Vid andra osäkra förändringar i lungorna kan andra kompletterande bilder komma ifråga. Vid sk. "friskundersökning", dvs. undersökning som behövs för ett friskintyg etc., tar man endast en frontal bild. En annan lämplig undersökningsform av lungorna är datortomografi |
||
|
Hjärta
|
||
 Röntgen av hjärtat (cor) sker oftast i samband med lungröntgen. Hjärtat, som sitter mellan lungorna, något åt vänster, upptar en stor del av bröstkorgen.Att bedöma hjärtats form och storlek är en viktig del i undersökningen och ger en viss information om dess tillstånd. Man bedömmer även lungornas större blodkärl samtidigt. Det går att avgöra hjärtats kondition genom att bedömma lungkärlens storlek. Vätska kan man få i lungorna och lungsäckarna om hjärtkapaciteten är nedsatt. En förstoring av hjärta och blodkärl tyder ofta på lungstas eller lungödem. Andra orsaker till en förstoring av hjärtat kan vara högt blodtryck, slutningsdefekt på hjärtats klaffar eller inflammation i hjärtsäcken. En rutinundersökning av hjärtat är det samma som en lungröntgen. En frontal- och en sidobild av lungorna tages. |
||
 Mer information |
||
|
Du kan läsa mer på Internet under nedan länkar:
|
||
|
|
||
