CT (datotomografi; förk. CT)

Datortomografi (CT) kallas i folkmun för skiktröntgen.

Om CT

Skalle

Hjärnan (cerebrum) och skallens ben (cranium) är delar som lämpar sig för att undersökas med datortomografi, CT.

Med datortomografins höga känslighet för förändringar inom ett annars homogent område i skallen kan man urskilja väldigt små blödningar och infarkter. Dessa förändringar kan vara ner till endast 0,7 mm stora. Undersökningar vid misstänkta skador i eller på skallen, som kräver en fortsatt neurologisk utredning, göres i första hand med datortomografi, CT, då denna undersökningsmetod är snabb och enkel att genomföra. Datortomografi är därför förstahandsval vid akuta skallskador.

Den vanligaste anledningen till en datortomografi av skallen är vid misstänkt slaganfall, "stroke". Ordet stroke kan man översätta till "hjärnkatastrof". Detta involverar då skador uppkommna av [blödning] eller [propp] (infarkt) i hjärnans blodförsörjning.
Idag eftersträvar man ett snabbt omhändertagande (inom 2 timmar) från skadetillfället då ev. blodproppar kan lösas upp på medicinsk väg utan fortsatta men för patienten. Vid längre gången tid från skadetillfället minskar möjligheterna drastiskt för att kunna åtgärda skadan. Neurologiska symtom blir då förmodligen bestående.

CT köres även vid misstänkta skallbensfrakturer med intrakraniella blödningar såsom [subduralblödning], blödning i hjärnans mjukdelar eller [subarachnoidalblödning] då blod kommer ut i spinalkanalen.

Man kan också se sjukliga förändringar inom hjärnan så som förkalkningar, tumörer, metastaser, abscesser eller atrofi med denna teknik. Varje år upptäcker man ca. 800 intrakraniella tumörer i Sverige.

Vid tumörmisstanke och vissa typer av blödningar använder man ofta intravasala kontrastmedel. Vid användandet av kontrastmedel göres undersökningen ibland 2 gånger beroende på frågeställningen. Dvs. först genomföres undersökningen utan kontrastmedel. Därefter studeras bilderna av hjärnan. Sedan tillföres kontrastmedel via en nål, oftast satt i armvecket eller handryggen, varefter den föregående undersökningsproceduren upprepas.

En datortomografiundersökning av skallen gör man liggande på en brits med huvudet vilande i ett särskilt avsett huvudstöd. Det är av största betydelse att man som patient ligger still under bildtagningen. Vid rörelse av huvudet, om detta då ändrar läge mellan två snitt, kommer de sk. tvärsnitten inte att hamna "kloss-i-kloss" med varandra. Det kan då föreligga en risk att vid en senare bedömning av bilderna på skallen missa en förändring. Kan man av någon anledning inte ligga ner eller ligga stilla med huvudet går denna undersökning inte att genomföra.

En undersökning utan kontrastmedel tar totalt omkring 10 minuter. Komplettering med kontrastmedels tillförsel tar ytterligare 10 minuter.
Inga förberedelser krävs. Det finns inga restriktioner vad gäller mat efter denna typ av undersökningar.

Bihålor (sinus)

Bihålorna (sinus) röntgas idag mer med datortomografi än med den tidigare konventionella röntgentekniken som dock på några kliniker fortfarande är förstavals metod. Datortomografin är då ett komplement till vidare utredningar och undersökningar.

Den vanliga konventionella röntgenundersökningen påvisar främst förekomst av [vätska] (sinuit) i någondera bihåla. Detta då när slemhinnan svullnat upp så dräneringsproblem för bihålorna uppstår.

Bihålornas slemhinna är normalt tunn. Anledning till en datortomografi av bihålorna kan vara en svårdiagnostiserad och återkommande sinuit. Andra misstankar kan vara cystor, näspolypor eller tumörer. Den vanligaste cancerformen inom bihålorna är en skivepitelcancer vilken också oftast är av malign art.

Samma bildtagning kan åskådliggöra [skador] på ansiktsskelettet vilka oftast uppkommer genom trauma. Dvs. slag mot ansiktet vid, olyckor eller våldsbrott.

En datortomografiundersökning av bihålorna gör man liggande på en brits med huvudet vilande i ett särskilt avsett huvudstöd.
Det är av största betydelse att man som patient ligger still under bildtagningen. Vid rörelse av huvudet, om detta då ändrar läge mellan två snitt, kommer de sk. tvärsnitten inte att hamna "kloss-i-kloss" med varandra.

Det kan då föreligga en risk att vid en senare bedömning av bilderna på bihålorna missa en förändring.

Kan man av någon anledning inte ligga ner eller ligga stilla med huvudet går denna undersökning inte att genomföra. En undersökning tar totalt omkring 10-15 minuter. Denna undersökning kräver inga förberedelser.

Lungor (thorax)

Bröstkorgen (thorax) är den samlade benämningen på lungor, hjärta och revben.

Vanligaste frågeställningen i samband med en datortomografi av thorax är förändringar i lungorna eller mediastinum. Sjukliga processer som kan uppstå i lungorna kan vara atelektaser och [emfysem], [vätska] (pleurit) eller parenkymatösa förändringar såsom sarkoidos och lungfibros samt [tumörer]. Den vanligaste cancerformen inom lungorna är bronchialcancer. Denna cancerform har ett klart samband med rökning.

Andra sjukdomar inom mediastinum ses i form av förstorade [lymfkörtlar] som då kan bero på inflammatoriska processer eller metastasspridningar som är vanligt i det lymfatiska systemet.
Då det gäller hjärtat är datortomografin ett viktigt hjälpmedel för att påvisa ev. [pericardit].

Röntgen av revben med datortomografi görs oftast som komplement till konventionell röntgenteknik vid misstänkta och oklara skelettförändringar.

Datortomografin används även vid [punktioner] i thorax där man då kan "pricka" exakt rätt i den förändring man vill ta ett patologiskt prov (PAD) från. Detta PAD analyseras sedan för att utröna vilken sorts förändring det är frågan om. Vid tumörfrågeställningar är främsta målet att konstatera ev. malignitet eller om det rör sig om en förändring av godartad natur. Likaså kan inflamatorisk vätska sugas ut för test mot verksam medicinering.
Dessa punktioner är en sjukhusbunden undersökning där även sängläge och andra kontroller krävs efteråt.

Vid större olyckor då stumt våld mot bröstkorgen förekommit göres i regel en datortomografi meddetsamma.

[Lungemboli] (blodpropp i lungans kärl) kan också idag diagnostiseras med datortomografiteknik tack vare snabbheten hos en sk. spiral-CT. Vid denna akuta lungskada fick tidigare en angiografi (kärlröntgen) genomföras som både är en svårare undersökning för patienten och en mer komplicerad undersökning att genomföra.

För undersökningar av mediastinum och förändringar här har datortomografin helt kommit att dominera över den konventionella röntgen tekniken.

Flertalet undersökningar av lungorna med datortomografi är dock oftast fortsatta utredningar där en mer noggrann diagnos önskas eller där oklarheter förekommit efter en tidigare konventionell röntgenundersökning.

Vid de flesta frågeställningar angående lungorna användes kontrastmedel som sprutas intravenöst med hjälp av en sk. "tryckspruta". Denna injicerar kontrastmedlet i större mängd med konstant hastighet. Denna procedur med injektion av kontrastmedel klarar man inte av att själv tillföra med egen "handkraft".

En datortomografiundersökning av thorax göres liggande på en brits med armarna sträckta ovan huvudet. För att inte få otydliga bilder skall man försöka hålla andan. Orkar man inte hålla andan, omkring 10-15 sekunder, kan bildtagning dock ändå ske om andningen är lugn och försiktig.

Allteftersom bildtagningen sker förflyttas britsen där patienten ligger succesivt så att hela det tänkta organområdet passerar röntgenfältet i gantryt ("hålet").
Det är viktigt att man som patient ligger still under bildtagningen. Vid rörelse, om detta då ändrar läge mellan två snitt, kommer "bildsnitten" inte att hamna "kloss-i-kloss" med varandra. Det kan då föreligga en risk att vid en senare bedömning av bilderna över thorax missa en förändring.

Kan man av någon anledning inte alls ligga ner eller ligga någorlunda stilla går denna undersökning inte att genomföra. En undersökning tar 10 till 20 minuter beroende på tillförsel av kontrastmedel eller kompletterande bildtagningar.

Inga förberedelser krävs. Det finns inga restriktioner för mat eller leverne efter denna typ av undersökning.

Buk

Buken (abdomen) innehåller en stor mängd organ som med datortomografins hjälp har kunnat göras överskådliga. Datortomografitekniken har möjliggjort undersökningar på tidigare mycket svårundersökta organ i buken. Hit hör tex. bukspottkörteln, mjälten och binjurarna.

Inom buken kan man finna förändringar i form av cystor, tumörer och metastaser. Vidare får man en god överblick av ev. förekomst av blödningar och inflammatoriska processer inom bukhålan.
Många undersökningar med datortomografi är fortsatta utredningar från tidigare undersökningar med andra metoder eller instrument.

En datortomografi undersökning av bukorganen kräver oftast att patienten dricker en kontrastblandning innan undersökningens start. Detta för att på bilderna kunna urskilja tarmar från andra organ och ev. förändringar. Vid undersökning av nedre delen av buken hos kvinnor får dessa också en tampong att placera i vagina. Detta för att avgränsa vaginan på bilden.

Vid flertalet frågeställningar använder vi också kontrastmedel som då sprutas in i blodet med hjälp av en sk. "tryckspruta" . Vid användandet av kontrastmedel som tillföres blodet göres undersökningen i regel två gånger. Dvs. först genomföres undersökningen utan kontrastmedel. Oftast tages då endast bilder över den övre delen av buken (lever och mjälte). Sedan tillföres kontrastmedel med en sk. tryckspruta via en nål, oftast då satt i antingen armvecket eller handen, varpå den föregående undersökningsproceduren upprepas och kompletteras med ytterligare bilder över resten av buken ner till symfysen. Detta är rutinundersökning av hela buken.

Vid besvär från andra delar av buken eller vid besvär koncentrerad till endast en viss del av denna röntgas enbart denna del. Detta dock beroende på vad och hur mycket den remitterande läkaren begär skall undersökas.

En datortomografiundersökning av buken gör man liggande på en brits med armarna sträckta ovan huvudet. För att inte bukorganen skall röra sig vid andningsrörelserna uppmanas patienten att hålla andan vid bildtagningen. Orkar man inte hålla andan kan bildtagning dock oftast ändå ske om andningen sker lugnt och försiktigt. Allteftersom bildtagningen sker förflyttas britsen där patienten ligger succesivt så att hella det tänkta organområdet passerar röntgenfältet i gantryt ("apparatens hål").
Det är viktigt att man som patient ligger still under bildtagningen. Vid rörelse, om detta då ändrar läge mellan två bildsnitt, kommer de intilliggande bildsnitten inte att hamna "kloss-i-kloss" med varandra. Det kan då föreligga en risk att vi vid en senare bedömning av bilderna på buken missar en förändring.

Kan man av någon anledning inte alls ligga ner eller ligga någorlunda stilla går denna undersökning inte att genomföra.

En undersökning tar 10 till 30 minuter beroende på tillförsel av kontrastmedel eller kompletterande bildtagningar.

Urinvägar (njurar)

Idag göres undersökningar av urinvägarna mer ofta med datortomografi än med den tidigare standardundersökningen som är urografi.

Mer information inom kort...

Tjocktarm (colon)